Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens innehåll 1 § I denna förordning finns följande kapitel: - inledande bestämmelser (1 kap.), - huvudmän (2 kap.), - lärotider (3 kap.), - utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.), - fjärrundervisning (4 a kap.), - distansundervisning (4 b kap.), - avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.), - introduktionsprogram (6 kap.), - behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.), - betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.), - stödåtgärder (9 kap.), - utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.), - utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.), - elever (12 kap.), - bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor (13 kap.), - utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.), och - övriga bestämmelser (14 kap.). Förordning (2022:1617). Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år 2 § Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år finns i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. Förordning (2014:860). Definitioner 3 § I förordningen avses med - arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - fullständigt program: betyg i ämnen och på ett gymnasiearbete eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i en omfattning om 2 500-2 800 gymnasiepoäng eller 2 500 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola enligt en individuell studieplan, - garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800), - gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen, - gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola: en uppgift om 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna genomför inom ramen för programmålen, - gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen, - gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola: de ämnen som ska ingå i nationella program i anpassade gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen, - gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet, - gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i anpassade gymnasieskolan eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, - karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär, - moderna språk: språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk, - modersmålsämne: ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen, - nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk, - nivå i ett ämne: del av ett ämne, efter vilken det ska sättas betyg enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen, - programfördjupning: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola och de programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §, - programgemensamma ämnen: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som ska ingå i ett nationellt program och som inte ska läsas inom ramen för de gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola, - riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand, - studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på, - särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program, - yrkesutgång: en benämning av en viss yrkeskompetens som en kombination av vissa nivåer i ett eller flera ämnen inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till, - yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2023:654). Läroplan 3 a § För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen om läroplan för gymnasieskolan. Den kompletteras av examensmål för gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner. Förordning (2011:1045). Ämnesplaner 4 § I 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) anges att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. I dessa paragrafer anges också att flera ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen. Av ämnesplanen ska följande framgå: 1. ämnets syfte, 2. den eller de nivåer som ämnet består av, 3. det centrala innehållet för varje nivå, 4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som varje nivå omfattar, och 5. betygskriterierna för ämnet. Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2023:654). 5 § Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd. Förordning (2012:402). Ämnesområdesplaner 5 a § Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i anpassade gymnasieskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Av ämnesområdesplanen ska följande framgå: 1. ämnesområdets syfte, 2. ämnesområdets centrala innehåll, och 3. ämnesområdets kriterier för bedömning av kunskaper. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesområdesplaner. Förordning (2022:1617). Nya ämnen och nivåer i ämnen 6 § En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om ett nytt ämne eller en ny nivå i ett befintligt ämne. En ny nivå i ett befintligt ämne ska ge kunskaper i det befintliga ämnet. Förordning (2023:654). Individuell studieplan 7 § En elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter: 1. vilken studieväg eleven går på, 2. de ämnen och nivåer i dessa ämnen eller de ämnesområden som eleven har valt eller valt bort, 3. övriga ämnen och de nivåer i dessa ämnen som ingår i elevens program eller övriga ämnesområden som ingår i elevens program, 4. om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka nivåer i vilka ämnen som ligger utanför det fullständiga programmet, 5. om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka nivåer i vilka ämnen som har tagits bort, 6. om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka nivåer i vilka ämnen som har bytts ut, 7. när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och 8. om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning. Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om 1. utbildningens mål och längd, 2. delar av nivåer i ämnen, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och 3. när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot. Förordning (2023:654). Lokala programråd 8 § För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förordning (2012:402). Undantag från krav på samverkan mellan kommuner 9 § I 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om vissa uppgifter i gymnasieskolan och att sådan samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). En kommun får dock ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan kommun, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. De båda kommuner som har ingått ett sådant avtal bildar ett primärt samverkansområde. Förordning (2022:1092). 10 § Kravet på att samverka med minst två andra kommuner enligt 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) gäller inte Gotlands kommun. Kommunen får ingå sekundära samverkansavtal om erbjudande av utbildning. Förordning (2022:1092). 2 kap. Huvudmän Godkännande som enskild huvudman 1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta. Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning. Förordning (2022:1617). 2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig. Även de närliggande kommuner som kan antas bli berörda av ansökan ska ges tillfälle att yttra sig. När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. 3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1028). 3 a § När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1028). 4 § Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innehålla uppgift om - vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och - huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning. Någon särskild ansökan om att få anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk. Förordning (2022:1617). 5 § Om huvudmannen ansöker om att anordna en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka ansökan till Statens skolverk för bedömning av om utbildningen ska godkännas som en sådan utbildning. Skolverket beslutar i fråga om godkännande av sådana utbildningar som avses i första stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skolinspektionen. 6 § Efter Statens skolverks prövning enligt 5 § ska Statens skolinspektion pröva om huvudmannen ska godkännas. I de fall Skolverket har godkänt utbildningen som en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett belopp enligt 5 kap. 11 §, 18 § eller 25 § tredje stycket ska bidragets grundbelopp fastställas till det belopp som Skolverket har beslutat om. Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 §, om ansökan avser en ny utbildning. 7 § Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med följande belopp: Ärendeslag Avgift kronor Ansökan om nyetablering av fristående skola 75 000 Ansökan om utökning av befintligt godkännande som inte endast innefattar avvikelse enligt 5 kap. inom de nationella programmen 65 000 Ansökan om utökning av befintligt godkännande som endast innefattar avvikelse enligt 5 kap. inom de nationella programmen 20 000 Förordning (2022:1555). 3 kap. Lärotider Läsår och skolarbetets förläggning 1 § Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. 3 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Skoldagarna ska vara så jämnt fördelade över läsåret som möjligt. När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats tillämpas föreskrifter som Arbetsmiljöverket har meddelat om arbetstid för minderåriga. Förordning (2018:1328). 3 a § I gymnasieskolan får huvudmannen besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 1-3 §§, om eleven deltar i en eller flera kurser vid en högskola. Förordning (2024:676). Schema 4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare. Friluftsverksamhet 5 § Utöver ämnet idrott och hälsa ska det anordnas idrotts- och friluftsverksamhet som ska bedrivas under lärares ledning. 4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning Nationella program 1 § Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av 1. gymnasiegemensamma ämnen, 2. karaktärsämnen i form av a) programgemensamma ämnen, b) i förekommande fall för inriktningen gemensamma ämnen, och c) programfördjupning, 3. ämnen inom det individuella valet, och 4. gymnasiearbete. Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning. Förordning (2023:654). 1 a § På humanistiska programmets inriktning språk får som språkämne erbjudas 1. engelska, 2. klassisk grekiska - språk och kultur, 3. latin - språk och kultur, 4. moderna språk, 5. modersmålsämnen, 6. svenskt teckenspråk för hörande - nybörjare, 7. svenskt teckenspråk för hörande - grund, 8. svenskt teckenspråk för hörande - fortsättning, och 9. svenskt teckenspråk för hörande - fördjupning. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får som naturvetenskapligt ämne erbjudas 1. biologi, 2. bioteknik, 3. fysik, 4. fysik -fördjupning, eller 5. kemi. Förordning (2023:654). 1 b § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive program i gymnasieskolan och i de nationella inriktningarna. Förordning (2023:654). 1 c § Ett nationellt program inom anpassade gymnasieskolan består av 1. gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola, 2. karaktärsämnen i form av a) programgemensamma ämnen, och b) programfördjupning, och 3. ämnen inom det individuella valet, och 4. gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive program. Förordning (2023:654). Nationella inriktningar 2 § De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, frisör- och stylistprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. Förordning (2023:654). Gymnasial lärlingsutbildning och utbildningskontrakt 3 § I 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om när gymnasial lärlingsutbildning får börja och inom vilka program sådan utbildning får förekomma. I 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § skollagen finns bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och vad som ska anges i ett sådant kontrakt. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om utbildningskontraktets utformning. Förordning (2022:1617). Gymnasiearbete och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola 4 § Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola. Förordning (2022:1617). Programfördjupning 5 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana ämnen och sådana nivåer i dessa ämnen som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Ämnena ska rymmas inom respektive programs examensmål. Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om ämnen och nivåer i dessa ämnen som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet. Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd ges tillfälle att yttra sig. När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i anpassade gymnasieskolan ska det ingå minst ett ämne med minst en nivå som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt. Förordning (2023:654). 6 § Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana ämnen och nivåer i dessa ämnen som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa ämnen och nivåer som ska erbjudas som programfördjupning. Förordning (2023:654). Individuellt val 7 § Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, 2. minst en nivå i ett estetiskt ämne, och 3. de ämnen och de nivåer i dessa ämnen som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram. Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen som avses i andra stycket 2. För de elever som avses i 11 § respektive 15-20 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val. Förordning (2023:654). 7 a § Huvudmannen för en anpassad gymnasieskola beslutar om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, och 2. minst en nivå i ämnet hem- och konsumentkunskap. Statens skolverk får meddela föreskrifter om nivåer i ämnen enligt andra stycket. Förordning (2023:654). Jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i ämnen 8 § En elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en nivå i ett ämne som är jämförbar med, alternativ till eller överlappar någon eller några av de nivåer i de ämnen som ingår i studievägen i övrigt. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i vilka ämnen som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2023:654). Språk i gymnasieskolan 9 § Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev får också läsa nya språk i gymnasieskolan. De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå. 10 § Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska. 10 a § En huvudman får, utöver de moderna språk som alltid ska erbjudas enligt 10 §, erbjuda undervisning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande som ersättning för undervisning i moderna språk. I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever eller hörselskadade elever som är beroende av teckenspråk på program i gymnasieskolan läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen. Beslut enligt andra stycket fattas av rektorn. Förordning (2014:860). Svenska som andraspråk 11 § En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne eller gymnasiegemensamt ämne i anpassad gymnasieskola i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val. Förordning (2022:1617). Arbetsplatsförlagt lärande 12 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I anpassade gymnasieskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen. Vid beräkningen av hur stor del av lärlingsutbildningen på ett yrkesprogram som ska förläggas till en arbetsplats ska det bortses från sådana nivåer i ämnen som eleven får välja bort enligt 23 §. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning. För en elev i anpassade gymnasieskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om att hela eller delar av nivåer i ämnen ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Förordning (2023:654). 13 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan, får utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller 2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet. Om en utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Förordning (2022:1617). 14 § För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. Modersmålsundervisning 15 § I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Förordning (2022:1617). 16 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl. 17 § Modersmålsundervisning får anordnas som 1. individuellt val, 2. utökat program, eller 3. som ersättning för undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som andraspråk och engelska. Förordning (2023:654). 18 § Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det. Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen 1. ersätter undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som andraspråk och engelska, 2. anordnas som individuellt val, eller 3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål. Förordning (2023:654). 19 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. det finns en lämplig lärare att tillgå. Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. 20 § En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. 21 § I 9 kap. 9 § finns bestämmelser om studiehandledning på modersmålet. Programmens omfattning Undervisningstid 22 § För nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje nivå i ett ämne, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren. För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på gymnasieämnen, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Förordning (2023:654). Nivåer som kan väljas bort i vissa ämnen på yrkesprogram 23 § I 16 kap. 3 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att yrkesprogram ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Yrkesprogrammen ska därför innehålla nivåerna 1, 2 och 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och nivåerna 1 och 2 i ämnet engelska. En elev på ett yrkesprogram får välja bort nivåerna 2 och 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och nivå 2 i ämnet engelska. En elev på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får dock inte välja bort nivå 2 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk. En elev på hotell- och turismprogrammet får inte välja bort nivå 2 i ämnet engelska. En elev som vill välja bort en nivå i ett ämne enligt andra stycket ska anmäla det till rektorn senast vid utgången av terminen före den termin som utbildningen på den aktuella nivån ska påbörjas. Förordning (2023:654). Utökat program 24 § En elev får delta frivilligt i utbildning i ett eller flera ämnen på nivåer som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl utbildningen på den ordinarie studievägen som den frivilliga utbildningen (utökat program). Ett beslut om att en elev får följa ett utökat program fattas av rektorn. En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800). Förordning (2023:654). 4 a kap. Fjärrundervisning Inledande föreskrifter 1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fjärrundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:780). Begränsningar i användningen av fjärrundervisning 2 § De ämnen som fjärrundervisning får användas i anges i bilaga 3. Statens skolverk får meddela föreskrifter om att fjärrundervisning får användas i andra ämnen än de som anges i bilaga 3 och om vilka nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas i. Förordning (2023:654). 3 § Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 50 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar. Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 50 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2020:780). Elevgruppernas storlek 3 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617). Begränsningar i utförandet av fjärrundervisning 4 § En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan huvudman i högre omfattning än 50 procent av sin vid läsårets början planerade totala kapacitet att erbjuda undervisningstimmar oavsett undervisningsform. Förordning (2020:780). Dokumentation av fjärrundervisning 5 § Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda fjärrundervisning. Förordning (2020:780). Anmälningsskyldighet 6 § Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också anmälas. Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en anmälan ska innehålla. Förordning (2021:885). 4 b kap. Distansundervisning Inledande föreskrifter 1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om distansundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:780). 2 § Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där distansundervisning används: - 3 kap. 3 § om skolarbetets förläggning, - 3 kap. 5 § om friluftsverksamhet, och - 4 kap. 22 § tredje stycket och 4 kap. 24 § andra stycket om undervisningstid. Förordning (2022:1105). Ansökan 3 § En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Förordning (2020:780). 4 § Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. vilken utbildning ansökan avser, 2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas, 3. hur många platser utbildningen ska omfatta, 4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori, 5. de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande avser att tillämpa, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen (2010:800), 6. kostnaden för utbildningen, och 7. huruvida den sökande tidigare har utfört utbildning där distansundervisning eller liknande undervisning används. Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter ansökan ska innehålla. Förordning (2020:780). Godkännande 5 § I 22 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om vad som krävs för att en sökande ska godkännas som utförare av utbildning där distansundervisning används. Det ska dessutom krävas att 1. den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, 2. utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning eller, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, bedöms vara efterfrågad av sådana elever som avses i 22 kap. 8 § samma lag, 3. de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande avser att tillämpa är godtagbara, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, och 4. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning. Förordning (2020:780). 6 § Ett beslut om godkännande ska innehålla uppgifter om 1. vilken utbildning beslutet avser, 2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas, 3. hur många platser utbildningen får omfatta, 4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori, och 5. de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande ska tillämpa, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen (2010:800). Beslutet ska om möjligt fattas före den 1 september kalenderåret innan utbildningen ska starta. Förordning (2020:780). 7 § Den som har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används ska börja utföra distansundervisningen senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2020:780). Ersättning 8 § När Statens skolinspektion har godkänt en huvudman som utförare av en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen (2010:800) ska Skolinspektionen skicka ansökan till Statens skolverk för fastställande av det belopp som hemkommunen ska betala till en offentlig utförare enligt 22 kap. 17 § andra stycket skollagen eller det grundbelopp som hemkommunen ska betala till en enskild utförare enligt 22 kap. 18 § andra stycket samma lag. Beloppet eller grundbeloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har fastställts enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när Skolverkets beslut fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp eller grundbelopp. Skolverkets beslut ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Förordning (2020:780). 5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen Särskilda varianter 1 § En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för, i förekommande fall, en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. På högskoleförberedande program i gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program. För en idrottsutbildning gäller i stället 23-31 §§. Förordning (2022:1617). Förutsättningar för godkännande 2 § En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av god kvalitet, 2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §. Förordning (2012:745). Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska området i gymnasieskolan 3 § En särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av hög kvalitet, 2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§. Förordning (2012:402). Ansökan 4 § En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion. 5 § Ansökan ska innehålla 1. en beskrivning av utbildningens innehåll, 2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning, 3. uppgift om kostnaden för utbildningen, 4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning, 5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning, 6. i förekommande fall, en ansökan om nya ämnen eller nivåer i ämnen enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har gjort en sådan ansökan, och 7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen när det gäller gymnasieskolan avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §. Om ansökan avser en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska den alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §. Förordning (2023:654). 6 § När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om 1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och 2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla. När det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan. Förordning (2022:1617). Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan 7 § För behörighet till en särskild variant i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten. För behörighet till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten. Förordning (2015:585). Urval i gymnasieskolan 8 § Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Förordning (2015:585). Handläggning och beslut 9 § Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram i gymnasieskolan. Förordning (2012:402). 10 § Ett beslut om särskild variant ska gälla för högst fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Statens skolverk ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2022:149). 11 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2013:728). Gemensamma bestämmelser om andra riksrekryterande utbildningar än idrottsutbildningar Förutsättningar 12 § Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan om det finns 1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Förutom det som anges i första stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, 2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 respektive 16 §. Förordning (2024:676). 12 a § Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i anpassade gymnasieskolan om 1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några orter i landet, eller 2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars inte kan tillgodoses. Förutom det som anges i första stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, och 2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617). 12 b § Riksrekrytering enligt 21 och 22 a §§ ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter i gymnasieskolan om 1. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot, 2. utbildningen är av god kvalitet, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 15 respektive 16 §. Förutom det som anges i första stycket ska det för riksrekrytering enligt 21 § finnas ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Förordning (2024:676). Förutsättningar för egna examensmål och andra avvikelser 13 § I 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Statens skolverk får besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller programmål. Skolverket får dock inte besluta om avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 eller från de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola som framgår av bilaga 4 till skollagen. Skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande utbildning om 1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och 2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller anpassade gymnasieskolans kompetensområde. Förordning (2022:1617). Ansökan 14 § En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion. Det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser och den ska innehålla uppgifter om kostnaden för utbildningen. Om ansökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget examensmål, ska det i stället framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. När det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Om ansökan avser en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska den dock alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska ansökan också innehålla en redogörelse för det prov som avses i 15 § och för hur provet gör det möjligt att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå som anges i 15 § andra stycket. Förordning (2024:676). Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan 15 § För behörighet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. För behörighet till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska kunskapsnivån också vara väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska ett prov användas för bedömningen av kunskaperna. Provet ska göra det möjligt att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå som anges i andra stycket. Förordning (2024:676). Urval i gymnasieskolan 16 § Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes kunskaper eller färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes kunskaper eller färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska hänsyn tas till det prov som avses i 15 §. Förordning (2024:676). Beslut 17 § Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla för högst fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen får omfatta, om det inte är fråga om en spetsutbildning enligt 22 a §. Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2024:676). 18 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2013:728). Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekryterande utbildning i anpassade gymnasieskolan Förutsättningar 19 § Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd. Riksrekrytering för ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 a § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förordning (2022:1617). Ansökan 20 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses. Riksrekryterande estetisk spetsutbildning i gymnasieskolan Förutsättningar 21 § Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 b § finns och 1. spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot, 2. skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och 3. spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola. Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen. Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:676). Lärare 21 a § Lärare som inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) får trots det bedriva undervisning inom den del av den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen som ger den dess spetskaraktär. En sådan lärare ska 1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och 2. ha uppvisat en hög konstnärlig skicklighet inom det estetiska område som undervisningen avser. Förordning (2021:455). Ansökan 22 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som anges i 21 § första stycket 2 om det nationella intresset för utbildningen. Förordning (2024:676). Riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen i gymnasieskolan 22 a § Riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen ska beslutas för ett högskoleförberedande program eller en inriktning på ett sådant program om förutsättningarna i 12 b § finns och 1. spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot, 2. skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och 3. spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola. Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen. Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:676). Riksidrottsgymnasium Förutsättningar 23 § En utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära ingår får vara riksidrottsgymnasium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En sådan utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekryterande. Förordning (2023:654). Ansökan 24 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om att anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium. Beslut 25 § Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund besluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla för tre antagningsomgångar. Skolverket ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning. Förordning (2012:117). Urval 26 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap. Nationellt godkänd idrottsutbildning Förutsättningar 27 § En utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Utbildningen får bara godkännas om specialidrottsförbundet tillstyrker det. Förordning (2023:654). Ansökan 28 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion. Beslut 29 § Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Av beslutet ska det framgå vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla för fyra antagningsomgångar. Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2012:117). Urval 30 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap. Specialidrott 31 § Ämnesplanerna för ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i programfördjupningen och med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i det individuella valet. Dessutom får ämnena läsas som utökat program med sammanlagt högst 300 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Förordning (2023:654). 6 kap. Introduktionsprogram Urval till utbildning som anordnas för en grupp elever 1 § Om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat val som anordnas för en grupp elever eller yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i 7 kap. Urvalet ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt. Förordning (2018:1328). Mottagande av ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram 2 § Enligt 17 kap. 11 § andra stycket skollagen (2010:800) får, om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga skäl, ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stödåtgärder enligt 9 kap. ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl. Utbildningens innehåll m.m. 3 § Har upphävts genom förordning (2018:1328). Programinriktat val 4 § Programinriktat val ska innehålla 1. de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett nationellt program, och 2. gymnasieämnen på de nivåer som ingår i det nationella program som utbildningen är inriktad mot. Om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska utbildningen inne-hålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12-14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där. Förordning (2023:654). Yrkesintroduktion 5 § Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av nivåer i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12-14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där. Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. Förordning (2023:654). Individuellt alternativ 6 § Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Den får även innehålla hela eller delar av nivåer i gymnasieämnen. Om eleven har förutsättningar för att läsa hela eller delar av nivåer i gymnasieämnen ska utbildningen också innehålla sådana. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. Förordning (2023:654). Språkintroduktion 7 § I 17 kap. 14 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om bedömning av en nyanländ elevs kunskaper när en elev tas emot till språkintroduktion. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § skollagen. Förordning (2018:1328). 8 § Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån de bedömningar som ska göras enligt 7 § och innehålla de ämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och nivåer i gymnasieämnen. Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. Förordning (2023:654). Interkommunal ersättning 9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan ersättning vid programinriktat val som avses i 17 kap. 24 § 2 skollagen (2010:800). Förordning (2018:1328). 7 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning Gymnasieskolan Kompletterande behörighetskrav för vissa högskoleförberedande program 1 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 29 och 31-33 §§ skollagen (2010:800) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i 1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller 2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Urval till nationella program 2 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras. Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt. 3 § Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller 2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en utbildning. Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas. 4 § Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt nedan: Betyg Betygsvärde A 20 B 17,5 C 15 D 12,5 E 10 F 0 En sökande som gått förberedande dansarutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i proportion till de betyg som eleven har fått. För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg och de 16 bästa betygen i övrigt. Möjligheten att öka meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som språkval gäller även en sökande som gått förberedande dansarutbildning. En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg. Förordning (2011:3). 5 § Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området, får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov. Förfarandet vid antagning till nationella program och fördelning av elever 6 § En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett program får då fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning och yrkesutgång. Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar. 6 a § Huvudmannen ska samråda med den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning placeras på arbetsplatsen. Förordning (2012:117). 7 § Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen då vara urvalsgrund. Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar. Antagning vid en senare tidpunkt 8 § Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Huvudmannen får besluta att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs. Byte av studieväg 9 § Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig. Förordning (2018:1328). Återantagning 10 § En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där eleven gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Anpassade gymnasieskolan Urval till nationella program 11 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras. Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Förordning (2012:402). 12 § Om antalet platser på ett nationellt program som anordnas av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen. Förordning (2012:402). Förfarandet vid antagning till nationella program 13 § En sökande antas till en utbildning i anpassade gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Inom de program som är indelade i särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför det andra, tredje eller fjärde läsåret på dessa studievägar. Efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om antagning. Förordning (2022:1617). Övriga bestämmelser 14 § Bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8-10 §§ ska gälla också för anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617). 8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning Betyg Beslut om betyg 1 § I 1 a–1 d §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2012:745). 1 a § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2012:745). 1 b § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:860). 1 c § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i ett modersmålsämne, 2. i ett yrkesämne, eller 3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3. Förordning (2023:654). 1 d § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 1 c § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2012:745). Betygssättning av gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola 1 e § Betyg på gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som arbetet avser har yttrat sig. När gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare. För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser. Förordning (2022:1617). Betygskriterier 2 § I 15 kap. 24 § och 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I dessa paragrafer anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Betygskriterier ska finnas för betygen A-E. Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2023:654). Nationella prov 3 § Syftet med nationella prov är att stödja betygssättningen. Förordning (2017:1108) 3 a § /Upphör att gälla U:2024-12-20/ Nationella prov ska användas i de ämnen på de nivåer som anges i 3 b §. När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2023:654). 3 a § /Träder i kraft I:2024-12-20/ Nationella prov ska användas i de ämnen och på de nivåer som anges i 3 b och 3 c §§. När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2024:1038). 3 b § Nationella prov på högskoleförberedande program ska användas på 1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 2 i ämnet engelska, och 3. den högsta nivån i ämnet matematik som ingår på programmet eller, i förekommande fall, inriktningen. Nationella prov i ämnet matematik ska dock inte användas om ämnet matematik - fortsättning ingår på programmet eller inriktningen. I så fall ska nationella prov i stället användas på den högsta nivå i ämnet matematik - fortsättning som ingår på programmet eller inriktningen. Om en elev läser ämnet matematik eller ämnet matematik - fortsättning på en nivå som inte ingår på programmet eller inriktningen ska nationella prov användas även på denna nivå. Förordning (2023:654). 3 c § Nationella prov på yrkesprogram ska användas på 1. nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 1 i ämnet engelska, och 3. nivå 1 a i ämnet matematik. Om en elev läser nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk eller nivå 2 i ämnet engelska ska nationella prov användas även på denna nivå. Om en elev läser ämnet matematik eller ämnet matematik - fortsättning på en nivå som inte ingår på programmet eller inriktningen ska nationella prov användas även på denna nivå. Förordning (2023:654). 3 d § Nationella prov får användas även i andra ämnen och på andra nivåer än de som anges i 3 b och 3 c §§. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder. Förordning (2023:654). 3 e § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk på dator eller annan digital enhet. Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2023:654). 3 f § Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Förordning (2023:654). 3 g § Statens skolverk får meddela föreskrifter om avidentifiering av nationella prov. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov. Förordning (2023:654). Nationella bedömningsstöd 3 h § Nationella bedömningsstöd ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2023:654). 3 i § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd. Förordning (2023:654). Gymnasieexamen 4 § Enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program och eleven har uppfyllt de övriga villkor som anges i 16 kap. 27 och 28 §§ skollagen och i denna förordning. Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat program. Förordning (2022:1105). Kompletterande krav för yrkesexamen 5 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 26 och 27 §§ skollagen (2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg i programgemensamma ämnen med 400 poäng. Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål. Förordning (2023:654). 6 § Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. De godkända betygen ska omfatta följande nivåer i de aktuella ämnena: 1. nivå 1 i svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 1 i engelska, och 3. nivå 1 a i matematik. Förordning (2023:654) Kompletterande krav för högskoleförberedande examen 7 § Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. De godkända betygen ska omfatta följande nivåer i de aktuella ämnena: 1. nivå 3 i svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 2 i engelska, och 3. nivå 1 b eller 1 c i matematik. Förordning (2023:654). Dokument Betygskatalog 8 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på ett gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte är det, 2. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola när det gäller den som är elev i anpassade gymnasieskolan, 3. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 § skollagen (2010:800). Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2023:654). Utdrag ut betygskatalogen 9 § Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen. När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de nivåer i ämnen som eleven har påbörjat men inte slutfört i olika ämnen. Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2023:654). Betyg efter prövning 10 § För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter prövning utfärdas separat. Nytt slutbetyg från grundskolan 11 § En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget. Dokument efter nationella program i gymnasieskolan Examensbevis och studiebevis 12 § En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg i alla ämnen i den omfattning som ingår i elevens individuella studieplan och på det gymnasiearbete som ingår i studieplanen. För den elev som har fått beslut om betyg som innebär att betyg i ett eller flera ämnen eller på gymnasiearbetet inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska i stället ett studiebevis utfärdas. Ett studiebevis ska också utfärdas för en elev som annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen. Förordning (2023:654). 13 § Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis. 14 § Om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset. Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen.Förordning (2023:654). 15 § Ett betyg i ämnet historia som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till ett betyg i ämnet som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. På samma sätt får ett betyg i samhällskunskap eller naturkunskap som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng omvandlas till ett betyg i samma ämne som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Ett omvandlat betyg ska ha samma beteckning på betygsskalan som det ursprungliga betyget. Förordning (2023:654). 16 § Examensbevis från ett nationellt program i gymnasieskolan får utfärdas endast en gång. Rektorn får dock besluta särskilt om sådan omvandling som avses i 15 §. Förordning (2014:860). Examensbevis för den som är elev i gymnasieskolan 17 § Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av examensbeviset ska det framgå 1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen, 2. vilken studieväg som examensbeviset avser, 3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i det fall beviset avser en yrkesexamen, 4. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit, 5. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, 6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft, och 7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program. Det ska också framgå av examensbeviset om eleven utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:676). Studiebevis 18 § För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av studiebeviset ska det framgå 1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program, 2. vilken studieväg som studiebeviset avser, 3. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit, 4. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och 5. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft. Av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program. Det ska också framgå av studiebeviset om eleven utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100). Enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av denna bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i studiebeviset anges 1. efter vilken nivå som betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2024:676). Examensbevis för den som inte är elev i gymnasieskolan 19 § Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av examensbeviset ska det framgå 1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen, 2. vilken studieväg som examensbeviset avser, 3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i det fall beviset avser en yrkesexamen, 4. att personen har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit, 5. om personen har slutfört ett fullständigt eller utökat program, 6. att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan, och 7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför personens fullständiga program, och 5. i förekommande fall vilka nivåer som personen har genomfört prövning på i gymnasieskolan när personen inte var elev där. Det ska också framgå av examensbeviset om personen utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:676). Dokument efter introduktionsprogram Skriftlig bedömning 20 § En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. Detsamma gäller om eleven läst gymnasieämnen utan att få godkänt betyg. Förordning (2023:654). Gymnasieintyg 21 § När en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om - utbildningens mål, - samtliga betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, - andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen, och - när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot. Förordning (2023:654). Sammanställning 22 § En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. Förordning (2018:1328). Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter nationellt program 22 a § Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå 1. vilken studieväg som beviset avser, 2. vilka ämnen och i förekommande fall gymnasieämnen beviset avser i enlighet med vad som anges i 22 b §, 3. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, 4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola och vad det i så fall har innehållit, 5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, 6. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet, 7. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där, 8. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, om eleven begär det, och 9. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Förordning (2023:654). Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter individuellt program 22 b § Av ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola som utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska det också framgå vilka ämnen och i förekommande fall vilka gymnasieämnen som beviset avser. För varje ämne och gymnasieämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program. Enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas i ett ämne om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Enligt 18 kap. 23 § skollagen ska betyg inte heller sättas för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E. Om betyg, med stöd av någon av dessa bestämmelser, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola också anges 1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller gymnasiepoäng som beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:654). Utfärdande av gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola 22 c § Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå 1. att beviset avser ett individuellt program, 2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, 3. i förekommande fall vilka ämnen som beviset avser i enlighet med vad som anges i 22 d §, och 4. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Vidare ska det framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det. Förordning (2023:654). 22 d § I förekommande fall ska det av ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola för den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan också framgå vilka ämnen eleven har fått betyg i. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och 3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola betyget omfattar. Enligt 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas inom anpassade gymnasieskolan för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E. Enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen ska betyg inte heller sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av någon av dessa bestämmelser, inte har satts på en nivå i ett ämne och nivån inte heller omfattas av ett betyg på en högre nivå ska det i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola anges 1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:654). 22 e § Rektorn utfärdar gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola. Om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen. Förordning (2023:654). Rätt att läsa ett ämne på nytt 23 § En elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och efter varje avslutad nivå få ett nytt betyg i ämnet i gymnasieskolan. Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig. I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt att läsa ett ämne på nytt. Förordning (2023:654). Prövning Prövning för den som är elev i gymnasieskolan 24 § En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens individuella studieplan på de nivåer som ingår i studieplanen. Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån. En elev i gymnasieskolan har också rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. Detta gäller dock inte om eleven tidigare har fått minst betyget E i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet. Förordning (2023:654). Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan 25 § Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet. Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. Förordning (2023:654). 26 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Betyg för elever som inte följt undervisningen 27 § Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen på en nivå i ett ämne betyget E i ämnet på den aktuella nivån utan att eleven genomgår prövning, om 1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E i ämnet på den aktuella nivån, och 2. utbildning i ämnet på den aktuella nivån anordnas vid skolenheten. Förordning (2023:654). Utformning av dokument 27 a § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i de dokument enligt detta kapitel som rör gymnasieskolan. Om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen, ska detta markeras med ett horisontellt streck i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Förordning (2022:1617). 28 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:745). 9 kap. Stödåtgärder Rätt att läsa ett ämne på nytt 1 § Om en elev inte har fått ett godkänt betyg i ett ämne på en viss nivå, har eleven rätt att läsa den aktuella nivån på nytt en gång. Har eleven slutfört samma nivå i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa nivån på nytt ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola har rätt att göra om arbetet en gång. Om en elev har fått betyget F i en stor andel av ämnena under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, på nytt läsa också sådana nivåer i ämnen som eleven fått ett godkänt betyg i under läsåret. Förordning (2023:654). 2 § En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, på nytt läsa sådana nivåer i ämnen som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på. Förordning (2023:654). 3 § En elev som läser en nivå i ett ämne på nytt har rätt att få ett nytt betyg i ämnet. I 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och få ett nytt betyg i ämnet i gymnasieskolan. Förordning (2023:654). Individuellt anpassat program 4 § En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa ämnen eller nivåer i ämnen byts ut om 1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program, 2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och 3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret. När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den inledande nivån i ämnet matematik bytas ut mot en annan inledande nivå i ämnet matematik. Ett beslut om att byta ut en viss nivå i ett ämne får inte fattas efter det att eleven har påbörjat den aktuella nivån. Förordning (2023:654). 4 a § En elevs utbildning i anpassade gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa ämnen eller nivåer i ämnen byts ut, för att eleven ska kunna läsa 1. ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner, 2. ämnesområden i individuella program i anpassade gymnasieskolan, 3. ämnen eller nivåer i ämnen som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till, eller 4. grundskoleämnen. Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnen eller nivåer i ämnen får bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket. Förordning (2023:654). Beslut om vissa stödåtgärder 5 § Rektorn fattar beslut enligt 1, 2, 4 och 4 a §§ efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig. Förordning (2018:1328). Reducerat program 6 § En elev i gymnasieskolan får befrias från undervisning i ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. En elev i anpassade gymnasieskolan får befrias från undervisning i ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program. Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram. Förordning (2023:654). 6 a § En elev som har valt bort en eller flera nivåer i ämnen enligt 4 kap. 23 § ska inte anses följa ett reducerat program enligt 6 §. Förordning (2023:654). Förlängd undervisning i gymnasieskolan 7 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år, om 1. eleven har läst ett reducerat program, 2. eleven läser ett yrkesprogram och det kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas i de ämnen på de nivåer som krävs för att eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, eller 3. det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. Förordning (2023:654). Specialklasser 8 § Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen. Studiehandledning på modersmålet 9 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan. Förordning (2020:780). 10 kap. Utbildning för döva och hörselskadade Utbildningens innehåll och organisation 1 § Örebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever som 1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö, 2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan, 3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller 4. är dövblinda. Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4. 2 § Utbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. 3 § Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat val som är utformat för en grupp elever och yrkesintroduktion som är utformat för en grupp elever får anordnas särskilt som utbildning för döva och hörselskadade, om antalet elever är minst fyra. Förordning (2018:1328). 4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för nationella program i gymnasieskolan i bilaga 2 till skollagen (2010:800) för utbildning som avses i detta kapitel. Förordning (2018:1328). 5 § Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla nationella program som anordnas för döva elever. Nivåer i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera nivåer i ämnen i studievägen för döva elever med undantag för nivåer i ämnet svenska. Beslutet fattas av rektorn. I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen. Förordning (2023:654). 6 § Utbildning i teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i utbildning i ämnet. Nivåer i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera nivåer i ämnen i studievägen för hörselskadade elever med undantag för nivåer i ämnet svenska. Beslutet fattas av rektorn. Förordning (2023:654). 7 § För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år. Örebro kommun beslutar om en sådan förlängning. Mottagande och urval 8 § Utbildningen ska vara öppen för sökande från hela landet. 9 § Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras. Vid urvalet ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen. Interkommunal ersättning 10 § Om Örebro kommun har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Särskild omvårdnad 11 § För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning. Övriga regler om gymnasieskolan 12 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges. 11 kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh- anpassad utbildning) Utbildningens innehåll och organisation 1 § Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. 2 § Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat val som är utformat för en grupp elever och yrkesintroduktion som är utformat för en grupp elever får anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever är minst fyra. Förordning (2018:1328). 3 § Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven. 4 § Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det att den berörda läraren och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen på en nivå i ett ämne enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för nivån minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan). En elev som följt en specialinriktad ämnesplan ska i fråga om den aktuella nivån i ämnet anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program. Av betyget ska det framgå att undervisningen på nivån i ämnet har avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll som undervisningen har omfattat. Förordning (2023:654). Organisation, avgifter och interkommunal ersättning för särskilda omvårdnadsinsatser 5 § Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 § skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden. 6 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. 7 § Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket. 8 § En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en Rh-anpassad utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Övriga regler om gymnasieskolan 9 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om Rh- anpassad utbildning, om inte något annat särskilt anges. 12 kap. Elever Anmälningsskyldighet vid frånvaro 1 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas. Ledighet 2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får även bevilja en elev ledighet från skolarbetet om det är nödvändigt för att eleven ska kunna utföra uppgifter som har samband med en gymnasial lärlingsanställning. Eleven får också i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn. Förordning (2014:420). Avslutande av utbildningen 3 § En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat. Förordning (2014:860). 4 § Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid. Förordning (2018:1328). 4 a § Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första stycket finns, om det finns synnerliga skäl. Förordning (2015:291). Barn till svenska medborgare i utlandet 5 § Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. Nordiska sökande till gymnasieskolan 6 § För nordiska sökande gäller 7-10 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge. De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland. 7 § En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen i 16 kap. 29-33 §§ skollagen (2010:800) med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska. I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas. Ersättning för nordiska elever 8 § En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. En kommun som i sin gymnasieskola tagit emot nordiska sökande på yrkesdansarutbildning enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning har rätt till ersättning för alla sökande. Förordning (2011:521). 9 § En region eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning. Förordning (2019:1083). 10 § Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§ beslutas av regeringen. Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen. Övriga utländska sökande 11 § Om inte något annat följer av 5-7 §§ eller av andra föreskrifter som har meddelats av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om 1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och 2. det finns plats på den sökta utbildningen. 12 § Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i gymnasieskolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap. 37-40 §§ skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens rätt att fullfölja utbildningen gälla så länge eleven har rätt att vistas i landet. 13 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet. Asylsökande barn m.fl. 14 § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska erbjudas plats så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2012:117). 13 kap. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor Fastställande av bidrag per kalenderår 1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska beslutas per kalenderår. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) får det dock beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget avser. För elever som påbörjar en utbildning under kalenderåret ska hemkommunen besluta om bidraget omgående. För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2022:1617). Ändringar under löpande budgetår 2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen. Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner. Förordning (2022:1617). Grundbelopp 3 § I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 §, 19 kap. 46 § och 22 kap. 19 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för 1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, personal i skolbibliotek, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen, kostnader för analoga och digitala medier i skolbibliotek samt studiebesök och liknande kostnader, 3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet, 6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. I det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning och det inte är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, ska dock bidragets grundbelopp i stället bestämmas enligt 2 kap. 6 §. Förordning (2024:269). Särskilt om ersättning för måltider 4 § Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider. En enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser. Förordning (2022:1617). Särskilt om ersättning för lokalkostnader 5 § Ersättning för lokalkostnader enligt 3 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet. Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:4). Särskilt om ersättning för kapitalkostnader 6 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp. Förordning (2012:402). Tilläggsbelopp 7 § Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 19 kap. 47 § och 22 kap. 20 § skollagen (2010:800) avses ersättning för 1. extraordinära stödåtgärder, och 2. modersmålsundervisning för elever som ska ges sådan undervisning. Förordning (2024:219). 7 a § Med extraordinära stödåtgärder enligt 7 § 1 avses stödåtgärder som väsentligt avviker från det särskilda stöd som ska tillhandahållas inom ramen för grundbeloppet och som innebär att betydande resurser måste avsättas för en elevs räkning. Vid bedömningen av om stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder ska åtgärdernas omfattning och varaktighet särskilt beaktas. Extraordinära stödåtgärder kan avse exempelvis assistenthjälp, anpassning av lokaler eller en helt anpassad lärmiljö. Extraordinära stödåtgärder kan riktas till bland andra elever med funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter eller långvarig skolfrånvaro. Med en helt anpassad lärmiljö enligt andra stycket avses en miljö som har utformats med särskilt små elevgrupper, hög lärartäthet och specialpedagogisk kompetens. Förordning (2024:219). 7 b § En enskild huvudman som ansöker om bidrag i form av tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder ska lämna de uppgifter som behövs för bestämmandet av tilläggsbelopp. Förordning (2024:219). 7 c § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om - vilka uppgifter som en enskild huvudman ska lämna enligt 7 b §, och - bestämmandet av tilläggsbelopp. Förordning (2024:219). Omfattningen av bidragsberättigad gymnasieutbildning 8 § Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap. 52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500- 2 800 gymnasiepoäng). Om elevens hemkommun fördelar mindre resurser till en kommunal skola på grund av att elever har valt bort nivåer i ämnen enligt 4 kap. 23 §, får bidrag som lämnas till den enskilda huvudmannen minskas på motsvarande sätt för sådana bortvalda nivåer i ämnen hos den enskilda huvudmannen. Förordning (2023:654). Riksprislistan 9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning när det gäller sådana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 § tredje stycket och 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen. När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31 januari det kalenderår som föreskrifterna gäller för. Skolverket får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna och regionerna att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för sådana föreskrifter om grundbelopp som avses i första stycket. När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistorna ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp och berörda regioners budgeterade kostnader för program och i förekommande fall inriktning ligga till grund för bidragsbeloppen. Statens skolverk får meddela föreskrifter när det gäller den ersättning som avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen (2010:800). Förordning (2019:1083). Jämförbara program i anpassade gymnasieskolan 9 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de nationella program i anpassade gymnasieskolan som avses i 19 kap. 48 § första stycket skollagen (2010:800) som är jämförbara vid fördelning av resurser. Förordning (2022:1617). Redovisning av hur bidraget har beräknats 10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats. Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska redovisningen även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var för sig. Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning. Förordning (2012:402). Utbetalning av bidrag 11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje månad. Förordning (2012:402). Kommande verksamhet 12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet. Förordning (2022:1617). 13 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem Inledande föreskrifter 1 § I 24 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för icke skolpliktiga unga som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem). För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:291). Huvudmannen 2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:291). 3 § Har upphävts genom förordning (2020:780). Bemyndigande 4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:291). 14 kap. Övriga bestämmelser 1 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2012:402). 2 § I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får den överföras elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk. Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan om godkännande och om elektronisk underskrift. Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter om de ansökningar som regleras i denna förordning. Skolinspektionen får meddela föreskrifter om betalning av avgift. Förordning (2018:1573). 3 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3-6 §§ skollagen (2010:800) ska bedrivas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617). 4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617). 15 kap. Ny beteckning 14 kap. genom förordning (2012:402). Övergångsbestämmelser 2010:2039 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen. 2. Genom förordningen upphävs gymnasieförordningen (1992:394) och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. 3. I de fall undervisning i grundskolans ämnen sker i gymnasieskolan får de kursplaner för ämnen i grundskolan som gäller före den 1 juli 2011 användas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska då sättas med den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011. 4. Statens skolverk får meddela föreskrifter om antagning till gymnasieskolan för sökande till gymnasieskolan från grundskolan eller specialskolan som har betyg både satta enligt den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011 och satta enligt den betygsskala som gäller därefter. Förordning (2012:117). 5. En elev som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vars påbörjade utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gäller för en elev som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på samma program eller ett annat program efter programbyte. För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna förordning. I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2011 ingå om de omfattas av de föreskrifter som har meddelats med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande. – Mycket väl godkänt ska motsvara A, – Väl godkänt ska motsvara C, – Godkänt ska motsvara E, och – Icke godkänt ska motsvara F. I sådana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen A–F och kurser anges enligt ämnesplaner. Förordning (2012:117). 6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen. 7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars finns särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015. Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får det innebära att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394). 8. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § ska ansökan om särskild variant inom det estetiska området avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2011 göras senast den 31 januari 2011. 9. Skolverket får för 2011, med avvikelse från vad som anges i 14 kap. 9 § tredje stycket, meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana föreskrifter får avse del av året. I stället för vad som anges i 14 kap. 1 § första och andra styckena får bidragsbeslutet för kalenderåret 2011 fattas under kalenderåret och avse del av detta. 10. Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får genomgå prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 januari 2010 enligt de kursplaner som gällde fram till den 30 juni 2011. Sådan prövning får göras senast den 30 juni 2016. 11. Skolverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av 5-7. 12. Bestämmelserna i 13 kap. 1 och 9 §§ ska tillämpas även på utbildning som påbörjas före den 30 juni 2013. Förordning (2012:995). 13. Skolverket får för 2013, med avvikelse från vad som anges i 13 kap. 9 § tredje stycket, för sådana grundbelopp som avses i 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) i fråga om utbildningar som startar efter den 30 juni 2013, meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana föreskrifter får, med avvikelse från vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket, meddelas under kalenderåret 2013 och avse del av året. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra styckena får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för kalenderåret 2013 fattas under kalenderåret och avse del av detta. Förordning (2013:31). 2011:2 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2013. 2011:3 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2014. 2011:521 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2011 i fråga om 13 kap. 29 § och i övrigt den 1 juli 2011. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. 2. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen. 2011:994 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2011 och ska i fråga om 4 kap. 3 § tillämpas på utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011. 2011:1045 Denna förordning träder i kraft den 1 november 2011 och ska tillämpas på utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2011. För utbildning som har påbörjats tidigare gäller äldre föreskrifter. 2012:117 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 i fråga om 2 kap. 7 § och 6 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 7 § och i övrigt den 1 maj 2012. 2. Vid tillämpningen av 6 kap. 8 § tredje stycket i sin nya lydelse ska svenskundervisning för invandrare och motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100) jämställas med utbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). 2012:155 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2013. 2012:402 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013. Förordning (2014:860). 2. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om särskild variant inom gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 10 § gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden senast den 1 november 2012. 3. I stället för vad som anges i 5 kap. 14 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om riksrekrytering inom gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 17 § gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden senast den 1 november 2012. 4. I stället för vad som anges i 5 kap. 25 och 29 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) ska Statens skolverk om möjligt fatta beslut senast den 1 november 2012 avseende idrottsutbildning i gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013. 2012:745 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 i fråga om 4 kap. 5 §, 5 kap. 2, 5, 6 och 31 §§ och 8 kap. 28 § samt i övrigt den 1 december 2013. 2. Bestämmelserna i 5 kap. i sin nya lydelse tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2013. 3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 8 kap. 1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser, dock längst till och med den 30 juni 2015 eller, när det gäller betyg i gymnasiesärskolan, längst till och med den 30 juni 2018. Förordning (2013:826). 4. En lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare ska vid tillämpningen av 8 kap. 1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. Förordning (2013:826). 2012:995 1. Denna förordning träder i kraft den 18 januari 2013. 2. Bestämmelserna i 5 kap. 14 § i sin nya lydelse tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2013. 2013:359 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013. 2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013. 2014:97 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som genomförs efter den 30 juni 2014. 2014:860 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014. 2. Bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2011. 3. Bestämmelserna i 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap. 4 a § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet. 4. För utbildning som påbörjas före ikraftträdandet gäller 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap. 4 a § i den äldre lydelsen. 2015:143 1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2015. 2. Bilaga 1 i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015. 3. Bilaga 1 i den äldre lydelsen gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2015. 2015:585 1. Denna förordning träder i kraft den 17 november 2015. 2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före ikraftträdandet. 2017:1108 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 8 kap. 3 a, 3 b, 3 e och 3 g §§, den 6 mars 2018 i fråga om 8 kap. 3 § och i övrigt den 29 juni 2018. Förordning (2018:27). 2018:1328 1. Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2018. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 7 §, 6 kap. 6 § och 8 kap. 20–22 §§ tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 6 kap. 1, 4 och 7–9 §§, 10 kap. 3 § och 11 kap. 2 § tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019. 4. För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 1 kap. 7 §, 6 kap. 6 § och 8 kap. 20–22 §§ i den äldre lydelsen. 5. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2019 gäller 6 kap. 1, 4 och 7–9 §§, 10 kap. 3 § och 11 kap. 2 § i den äldre lydelsen. 6. Den upphävda bestämmelsen i 6 kap. 3 § gäller dock fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2019. 2019:1266 1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2020. 2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2021. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före utgången av juni 2021. 4. En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av juni 2021 och som efter studieuppehåll enligt 16 kap. 40 § första stycket skollagen (2010:800) återupptar sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2021 och vars påbörjade studieväg på grund av ändringarna i denna förordning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, får välja att fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser eller enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2021. En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av juni 2021 och som efter ett annat avbrott i studierna återupptar sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2021 och vars påbörjade studieväg på grund av ändringarna i denna förordning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbild- ningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2021. Detsamma gäller för en elev som går om ett läsår. Om en elev enligt första eller andra stycket fullföljer sin utbildning genom ett individuellt anpassat program får undantag göras från villkoren i 9 kap. 4 § första stycket 3 och tredje stycket gymnasieförordningen (2010:2039). Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur kurser enligt de ämnesplaner som gäller före utgången av juni 2021 kan ingå i en gymnasieexamen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2021. Skolverket får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna punkt. 5. Ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen godshantering på fordons- och transportprogrammet eller inriktningen färskvaror, delikatess och catering på restaurang- och livsmedelsprogrammet ska upp- höra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2021. För utbildning som påbörjats före utgången av juni 2021 ska godkännandet upphöra att gälla senast vid utgången av juni 2025. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) får en enskild huvudman, vars godkännande genom denna punkt upphör att gälla, komma in med en ansökan om godkännande avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2021 senast den 31 maj 2020. 6. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningarna pedagogiskt arbete eller socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen pedagogiskt och socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet. 7. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen frisör på hantverksprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprogrammet. 8. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen övriga hantverk och som har anordnat utbildning till hår- och makeupstylist ska anses ha ett godkännande för inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprog- rammet. 9. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningarna hotell och konferens samt turism och resor på hotell- och turismprogrammet ska anses ha ett godkännande för hotell- och turismprogrammet utan inriktningar. Ett sådant godkännande gäller så länge hotell- och turismprogrammet är utan inriktningar. 10. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen djur på naturbruksprogrammet ska anses ha ett godkännande för den nya inriktning (djurvård eller hästhållning) som huvudmannen anmäler till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får med- dela föreskrifter om sista datum för anmälan och om övrig tillämpning av denna punkt. Om anmälan inte har kommit in inom den tid som Skolinspektionen har föreskrivit eller medgett, upphör godkännandet att gälla. 11. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen skog på naturbruksprogrammet ska anses ha ett godkännande för den nya inriktning (naturturism eller skogsbruk) som huvudmannen anmäler till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får meddela föreskrifter om sista datum för anmälan och om övrig tillämpning av denna punkt. Om anmälan inte har kommit in inom den tid som Skolinspektionen har föreskrivit eller medgett, upphör godkännandet att gälla. 12. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen ventilationsteknik på VVS- och fastighetsprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen ventilation på VVS- och fastighetsprogrammet. 13. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om godkännande som enskild huvudman för en utbildning som planeras starta höstterminen 2021 göras senast den 31 mars 2020 i fråga om följande utbildningar: a) Inriktningen pedagogiskt och socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet. b) Inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprogrammet. c) Hotell- och turismprogrammet. d) Inriktningarna djurvård, hästhållning, naturturism och skogsbruk på naturbruksprogrammet. e) Inriktningen ventilation på VVS- och fastighetsprogrammet. f) Vård- och omsorgsprogrammet. 14. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § och 5 kap. 4 och 14 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om att en utbildning ska godkännas som särskild variant, om att en utbildning ska vara riksrekryterande eller om att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2021 göras senast den 31 mars 2020 eller senast det datum som Statens skolverk eller Statens skolinspektion medger. 15. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 § gymnasieförordningen (2010:2039) får Statens skolverk för 2021 meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan för de studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning med berörda kommuners och regioners bud- geterade bidragsbelopp för del av året som grund. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får sådana föreskrifter meddelas under kalenderåret 2021 och avse del av året. Skolverkets föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 9 § andra stycket ska gälla även föreskrifter som meddelats med stöd av denna punkt. 16. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra styckena gymnasieförordningen (2010:2039) får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för kalenderåret 2021 som avser de studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning fattas under kalenderåret och avse del av året. 2020:763 1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2020. 2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före utgången av juni 2022. 4. En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av juni 2022 och som efter studieuppehåll enligt 16 kap. 40 § första stycket skollagen (2010:800) återupptar sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2022 och vars påbörjade studieväg på grund av ändringarna i denna förordning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, får välja att fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser eller enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022. En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av juni 2022 och som efter ett annat avbrott i studierna återupptar sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2022 och vars påbörjade studieväg på grund av ändringarna i denna förordning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbild- ningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022. Detsamma gäller för en elev som går om ett läsår. Om en elev enligt första eller andra stycket fullföljer sin utbildning genom ett individuellt anpassat program får undantag göras från villkoren i 9 kap. 4 § första stycket 3 och tredje stycket gymnasieförordningen (2010:2039). Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur kurser enligt de ämnesplaner som gäller före utgången av juni 2022 kan ingå i en gymnasieexamen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2022. Skolverket får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna punkt. 5. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 § gymnasieförordningen (2010:2039) får Statens skolverk för 2022 meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan för de studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning med berörda kommuners och regioners bud- geterade bidragsbelopp för del av året som grund. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får sådana föreskrifter meddelas under kalenderåret 2022 och avse del av året. Skolverkets föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 9 § andra stycket ska gälla även föreskrifter som meddelats med stöd av denna punkt. 6. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra styckena gymnasieförordningen (2010:2039) får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för kalenderåret 2022 som avser de studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning fattas under kalenderåret och avse del av året. 2020:780 1. Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2020. 2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021. 3. I stället för vad som anges i 4 b kap. 3 § första stycket ska en ansökan som avser godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används med stöd av 22 kap. 8 § skollagen (2010:800) som planeras starta höstterminen 2021, om den sökande tidigare anordnat nationella program i gymnasieskolan genom distansundervisning för elever från hela landet, kommit in till Statens skolinspektion senast det datum som myndigheten bestämmer. Förordning (2020:1207). 2022:1092 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 2022:1105 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2023. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före höstterminen 2023. 2023:654 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. 4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025. 5. Den som påbörjat utbildning inom gymnasieskolan före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning enligt bestämmelserna i 8 kap. 24 och 25 §§ i den äldre lydelsen. Den som inte är elev i gymnasieskolan får då genomgå prövning i en kurs bara vid en skolenhet som anordnar utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller. 6. En gymnasieexamen enligt 8 kap. 5-7 §§ som utfärdas efter den 30 juni 2025 och som utöver betyg i ämnen även innehåller betyg som satts på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025 får inte innehålla nivåer och kurser som motsvarar varandra. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i en sådan examen. 7. Ett examensbevis enligt 8 kap. 17 och 19 §§, ett studiebevis enligt 8 kap. 18 §, ett gymnasieintyg enligt 8 kap. 21 § och ett gymnasiebevis från anpassad gymnasieskola enligt 8 kap. 22 a-22 e §§ som utfärdas efter den 30 juni 2025 får innehålla betyg på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. Ett examensbevis, studiebevis, gymnasieintyg eller gymnasiebevis från anpassad gymnasieskola får dock inte innehålla betyg på kurser och nivåer i ämnen som motsvarar varandra. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av examensbevis, studiebevis, gymnasieintyg och gymnasiebevis från anpassad gymnasieskola som innehåller betyg både på kurser och i ämnen. 8. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 9. En elev som påbörjar sin utbildning inom gymnasieskolan efter den 30 juni 2025 och som har fått betyg på en gymnasiekurs i ett visst ämne innan eleven påbörjade sin gymnasieutbildning har rätt att läsa motsvarande nivå i motsvarande ämne. Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig. 10. En elev som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2025 men som efter den 30 juni 2025 påbörjat en ny gymnasieutbildning har rätt att en gång läsa en viss nivå i ett ämne som motsvarar en kurs som eleven redan har läst. Detta gäller dock endast om eleven inte har fått ett godkänt betyg på kursen. Har eleven slutfört en kurs i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa motsvarande nivå i motsvarande ämne en gång, om det finns särskilda skäl. 11. En elev som har påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2025 men som har bytt studieväg eller av andra skäl har påbörjat en ny gymnasieutbildning efter den 30 juni 2025 får om det finns särskilda skäl läsa ämnen på nivåer som motsvarar kurser som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på. 12. En elev som i enlighet med punkt 9-11 läser ett ämne på en nivå som motsvarar en kurs som eleven tidigare har fått betyg på har rätt att få ett betyg i ämnet på den aktuella nivån. 13. Om en elev har fått ett betyg på en kurs och ett betyg i ett ämne på en nivå som motsvarar kursen ska det högsta av dessa betyg tas med i examens-eller studiebeviset. 14. För en elev som har påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2025 och som sedan har påbörjat en ny gymnasieutbildning efter den 30 juni 2025 får en individuell studieplan utöver de uppgifter om anges i 1 kap. 7 § även innehålla uppgifter om de kurser som ingår i elevens utbildning. 15. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprogrammet ska anses ha ett godkännande för den inriktning på det nya frisör- och stylistprogrammet (barberare, frisör eller hår- och makeupstylist) som huvudmannen anmäler till Statens skolinspektion. Detta gäller dock endast om anmälan kommer in till Skolinspektionen senast den 2 april 2024. Skolinspektionen får i enskilda fall besluta om att anmälan får ges in vid ett senare datum. 16. En sådan avgift som avses i 2 kap. 5 d § skollagen (2010:800) får inte tas ut av en enskild huvudman a) som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen som avser någon av inriktningarna finsnickeri, florist, textil design eller övriga hantverk på hantverksprogrammet, och b) som ansöker om att få anordna motsvarande utbildning enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Bestämmelserna i första stycket gäller bara för utbildning som planeras att startas höstterminen 2025. 17. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen plåtslageri på bygg- och anläggningsprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen byggnadsplåtslageri på bygg- och anläggningsprogrammet. 18. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen anläggningsfordon på bygg- och anläggningsprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen mark och anläggning på bygg- och anläggningsprogrammet. 19. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen automation på el- och energiprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen automationsteknik på el- och energiprogrammet. 20. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen karosseri och lackering på fordons- och transportprogrammet ska anses ha ett godkännande för inriktningen fordonsskadeteknik och lackering på fordons- och transportprogrammet. 21. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen driftsäkerhet och underhållsteknik på industritekniska programmet ska anses ha ett godkännande för inriktningen driftsäkerhet och underhåll på industritekniska programmet. 22. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen medier, information och kommunikation ska anses ha ett godkännande för inriktningen medier, journalistik och kommunikation på samhällsvetenskapsprogrammet. 23. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § och 5 kap. 4 och 14 §§ ska en ansökan om att en utbildning ska godkännas som särskild variant, om att en utbildning ska vara riksrekryterande eller om att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2025 göras senast den 2 april 2024. Statens skolverk och Statens skolinspektion får i enskilda fall besluta om att ansökan får ges in vid ett senare datum. 24. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 § får Statens skolverk för 2025 meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan för de studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning med berörda kommuners och regioners budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får sådana föreskrifter meddelas under kalenderåret 2025 och avse del av året. Skolverkets föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 9 § andra stycket ska gälla även föreskrifter som meddelats med stöd av denna punkt. 25. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra styckena får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för kalenderåret 2025 som avser de studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning fattas under kalenderåret och avse del av året. 2024:676 1. Denna förordning träder i kraft den 30 oktober 2024. 2. Bestämmelserna i 5 kap. 12, 14-17, 21 och 22 §§ i den nya lydelsen och bestämmelserna i de nya 5 kap. 12 b och 22 a §§ tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. I stället för vad som anges i 5 kap. 14 § första stycket ska en ansökan om att en sådan spetsutbildning som avses i 5 kap. 22 a § ska vara riksrekryterande ha kommit in till Statens skolverk senast det datum som myndigheten bestämmer, om utbildningen planeras starta höstterminen 2025 eller höstterminen 2026. Om huvudmannen är enskild ska dock ansökan i stället ha kommit in till Statens skolinspektion det datum som den myndigheten bestämmer. 2024:1038 1. Denna förordning träder i kraft den 20 december 2024. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025. Bilaga 1 Nationella inriktningar på de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive program Nationella program Omfattning i Nationella gymnasiepoäng för de inriktningar programgemensamma ämnena i ett program Yrkesprogram 1. Barn- och fritids- programmet Hälsopedagogik 100 Fritid och hälsa Naturkunskap 50 Pedagogiskt och Pedagogik 200 socialt arbete Samhällskunskap 50 Special- pedagogik 100 2. Bygg- och Bygg och anläggningsprogrammet anläggning 400 Byggnads- plåtslageri Husbyggnad Mark och anläggning Måleri 3. El- och Automations- Automationsteknik energiprogrammet teknik 100 Dator- och Dator- och kommunikations- kommunikations- teknik 100 teknik Elteknik 100 Elteknik Energiteknik 100 Energiteknik 4. Fordons- och Fordon och Fordonsskadeteknik transportprogrammet transport 400 och lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport 5. Frisör- och Entreprenörskap 100 Barberare stylistprogrammet Hårvård och Frisör salongskunskap 300 Hår- och makeupstylist 6. Försäljnings- och Entreprenörskap 100 serviceprogrammet Försäljning och kundservice 300 Handel 200 Handel och hållbar utveckling 100 Information och kommunikation 100 Praktisk marknadsföring 200 7. Hotell- och Besöksnäringen 100 turismprogrammet Entreprenörskap 100 Hållbar turism 100 Logi och värdskap 200 Möten och event 200 Resor och destinationer 200 8. Industritekniska Driftsäkerhet 100 Driftsäkerhet programmet Industriell och underhåll produktion 100 Processteknik Människan i Produkt och industrin 100 maskinteknik Produktions- Svetsteknik utrustning 100 9. Naturbruks- Biologi 100 Djurvård programmet Entreprenörskap 100 Hästhållning Naturbruk 200 Lantbruk Naturturism Skogsbruk Trädgård 10. Restaurang- och Livsmedels- och Bageri och livsmedelsprogrammet näringskunskap 100 konditori Måltid och Kök och bransch 300 servering 11. VVS- och Installations- Fastighet fastighetsprogrammet teknik 100 Kyl- och VVS och värmepumpsteknik fastighet 300 Ventilation VVS 12. Vård- och Anatomi och omsorgsprogrammet fysiologi 100 Funktionsförmåga och funktions- nedsättning 200 Gerontologi och geriatrik 100 Hälso- och sjukvård 200 Omvårdnad 200 Psykiatri 200 Psykologi 50 Samhällskunskap 50 Social omsorg 200 Högskoleförberedande program 13. Ekonomiprogrammet Företagsekonomi 100 Ekonomi Juridik 100 Juridik Moderna språk 100 Psykologi 50 14. Estetiska Estetisk Bild och programmet kommunikation 100 formgivning Konstarterna och Dans samhället 50 Estetik och media Modedesign Musik Teater 15. Humanistiska Filosofi 50 Kultur programmet Moderna språk 200 Språk Människans språk 100 16. Naturvetenskaps- Biologi 100 Naturvetenskap programmet Fysik 150 Naturvetenskap Kemi 100 och samhälle Matematik - fortsättning 100 Moderna språk 100 17. Samhällsvetenskaps- Filosofi 50 Beteendevetenskap programmet Moderna språk 200 Medier, Psykologi 50 journalistik och kommunikation Samhällsvetenskap 18. Teknikprogrammet Fysik 150 Design och Kemi 100 produktutveckling Matematik - Informations- fortsättning 100 och medieteknik Teknik 200 Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Förordning (2023:654). Bilaga 2 Programgemensamma ämnen i anpassade gymnasieskolan för respektive program Nationella program Omfattning i gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola för de programgemensamma ämnena i ett program 1. Programmet för Digitalt skapande 100 estetiska verksamheter Estetisk kommunikation 100 Konstarterna och samhället 100 Service och bemötande 100 Svenska eller svenska som andraspråk 100 2. Programmet för Byggkunskap 200 fastighet och Fastighetsskötsel 200 byggnation 3. Programmet för Fordonsvård och fordonsvård och godshantering 400 godshantering 4. Programmet för Försäljning och handel och service kundservice 100 Handel 200 Information och kommunikation 100 Praktisk marknadsföring 100 5. Programmet för Formgivning och design 100 hantverk och Hantverk och produktion 300 produktion 6. Programmet för Hotell 100 hotell, restaurang och Måltid och bransch 500 bageri 7. Programmet för Barnet i förskolan 100 hälsa, vård och omsorg Fritid och friskvård 100 Hälsa 100 Människan 100 Service och bemötande 100 Vård och omsorg 200 8. Programmet för Engelska 100 samhälle, natur och Geografi 100 språk Medieproduktion 100 Naturkunskap 100 Samhällskunskap 100 Svenska eller svenska som andraspråk 100 9. Programmet för skog, Biologi - naturbruk 100 mark och djur Naturbruk 200 Naturbruksteknik 100 Förordning (2023:654). Bilaga 3 Har upphävts genom förordning (2023:654). Bilaga 3 Ämnen som fjärrundervisning får användas i biologi bioteknik engelska entreprenörskap och företagande filosofi fysik fysik - fördjupning, företagsekonomi geografi klassisk grekiska historia internationell ekonomi internationella relationer journalistiskt skrivande juridik kemi kreativt skrivande latin litteratur marknadsföring matematik matematik - fortsättning matematik - fördjupning matematik - specialisering B matematik - specialisering C moderna språk modersmålsämnen naturkunskap psykologi psykologi - fördjupning redovisning religionskunskap retorik samhällskunskap svenska svenska som andraspråk svenskt teckenspråk svenskt teckenspråk för hörande - fortsättning svenskt teckenspråk för hörande - fördjupning svenskt teckenspråk för hörande - grund svenskt teckenspråk för hörande - nybörjare teknik teknik - specialisering tillämpad psykologi Förordning (2023:654).