Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2007:846 ·
Visa register
Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen
Departement: Miljö- och energidepartementet
Utfärdad: 2007-11-08
Omtryck: SFS 2009:1605
Ändring införd: t.o.m. SFS 2016:805
Övrigt: Rättelseblad 2009:1605 har iakttagits.
Ikraft: 2008-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2016:1128
Upphävd: 2017-01-01
1 § Denna förordning är meddelad med stöd av
– 14 kap. 8 § miljöbalken i fråga om 8–10, 14–16, 18, 22–26,
28–47 och 50–57 §§,
– 15 kap. 12 § miljöbalken i fråga om 27 §,
– 15 kap. 39 § miljöbalken i fråga om 48 §, och
– 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga
bestämmelser. Förordning (2016:805).
Definitioner
2 § I denna förordning avses med
EU-förordningen om f-gaser: Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa
fluorerade växthusgaser,
EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen: Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september
2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet,
EU-förordningen om certifiering för kyl- och värmeutrustning:
kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 av den 2 april 2008
om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 842/2006, av minimikrav och villkor för
ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal
i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och
värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade
växthusgaser,
EU-förordningen om certifiering för brandskyddssystem:
kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 av den 2 april 2008
om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för
ömsesidigt erkännande för certifiering av företag och personal
med avseende på stationära brandskyddssystem och brandsläckare
som innehåller vissa fluorerade växthusgaser,
EU-förordningen om certifiering för högspänningsbrytare:
kommissionens förordning (EG) nr 305/2008 av den 2 april 2008
om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för
ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som
återvinner vissa fluorerade växthusgaser från
högspänningsbrytare,
EU-förordningen om certifiering för lösningsmedel:
kommissionens förordning (EG) nr 306/2008 av den 2 april 2008
om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för
ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som
återvinner vissa lösningsmedel som innehåller fluorerade
växthusgaser från utrustning,
EU-förordningen om utbildning för luftkonditionering i
motorfordon: kommissionens förordning (EG) nr 307/2008 av den
2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav för
utbildningsprogram och villkor för ömsesidigt erkännande av
utbildningsintyg för personal med avseende på
luftkonditioneringssystem som innehåller vissa fluorerade
växthusgaser i vissa motorfordon, och
EU-förordningen om märkning: kommissionens förordning (EG) nr
1494/2007 av den 17 december 2007 om fastställande, i enlighet
med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006,
av utformningen av märkningen och krav på ytterligare märkning
när det gäller produkter och utrustning som innehåller vissa
fluorerade växthusgaser. Förordning (2009:1605)
3 § Med ackrediterat certifieringsorgan avses i denna
förordning en fysisk eller juridisk person som genom att
uppfylla kraven i Internationella
standardiseringsorganisationens och Internationella
elektrotekniska kommissionens standard för bedömning av
överensstämmelse med allmänna krav på organ som certifierar
personer (SS-EN ISO/IEC 17024:2003)
1. är ackrediterad enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för
ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av
produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och
lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, eller
2. i ett annat land i Europeiska unionen, Turkiet eller
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är ett
certifieringsorgan som
a) har ackrediterats av ett ackrediteringsorgan som uppfyller
kraven i Internationella standardiseringsorganisationens och
Internationella elektrotekniska kommissionens standard för
bedömning av överensstämmelse med allmänna krav på
ackrediteringsorgan som ackrediterar organ för bedömning av
överensstämmelse (ISO/IEC 17011:2004), eller
b) på annat sätt visar att motsvarande kvalitetskrav är
uppfyllda i fråga om oberoende och teknisk och yrkesmässig
kompetens, om de uppgifter som personen ska fullgöra avser
sådant som krävs för att första gången släppa ut en produkt på
marknaden. Förordning (2011:825).
4 § Har upphävts genom förordning (2009:382).
5 § I denna förordning avses med
f-gas: en fluorerad växthusgas enligt definitionen i artikel
2.1 i EU-förordningen om f-gaser,
köldmedium: ett medium som är avsett att användas i ett
köldmediesystem och som vid en viss temperatur och ett visst
tryck tar upp värmeenergi och vid en högre temperatur och ett
högre tryck avger värmeenergi, vanligen med ett ändrat
aggregationstillstånd,
köldmediesystem: sammankopplade köldmediehållande delar som
bildar en sluten krets som ett köldmedium cirkulerar i för att
uppta eller avge energi,
ozonnedbrytande ämne: ett ämne som avses i artikel 1 i EU-
förordningen om ozonnedbrytande ämnen,
CFC: ett ämne som är en klorfluorkarbon enligt EU-förordningen
om ozonnedbrytande ämnen,
övrig CFC: ett ämne som är en annan fullständigt halogenerad
klorfluorkarbon,
HBFC: de ämnen som i EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen
betecknas bromfluorkolväten,
HCFC: de ämnen som i EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen
betecknas klorfluorkolväten,
anläggning: summan av de kyl-, luftkonditionerings- eller
värmepumpsutrustningar som används i en och samma verksamhet
av en och samma operatör,
enhetsaggregat: en fabrikstillverkad kyl-,
luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning med ett
komplett köldmediesystem som installeras eller har
installerats utan ingrepp i köldmediesystemet,
mobil utrustning: en utrustning som inte är stationär enligt
definitionen i artikel 2 i EU-förordningen om f-gaser,
ingrepp i köldmediesystem: en åtgärd som innebär att någon del
av köldmediesystemet öppnas, oavsett om systemet är trycksatt
eller inte, eller en åtgärd på en kringutrustning som kan
påverka systemets säkerhet mot köldmedieutsläpp,
konvertering: en åtgärd som innebär att HCFC i en kyl-,
luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning byts ut mot en
f-gas,
företag: en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt
bedriver en verksamhet med installation, underhåll, service
eller läckagekontroll av utrustning som omfattas av
bestämmelserna i denna förordning,
Svensk Kylnorm: branschstandarden Svensk Kylnorm i dess
lydelse i februari 2007, och
KN-nummer: de nummer som anges i bilaga 1 till kommissionens
förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring
av bilaga 1 till rådets förordning (EEG) 2658/87 om tulltaxe-
och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.
Förordning (2009:1605)
6 § I övrigt har termer och uttryck i denna förordning samma
betydelse som i de EU-förordningar som anges i 2 §. Förordning
(2009:1605)
Tillämpning av förbud
7 § Bestämmelser om förbud i denna förordning gäller endast om
motsvarande förbud inte redan följer av EU-förordningen om f-
gaser och EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen.
Bestämmelser om undantag från förbud enligt denna förordning
får inte tillämpas i strid mot EU-förordningen om f-gaser
eller EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen. Förordning
(2009:1605)
Förbud mot f-gaser
8 § Om det från ett luftkonditioneringssystem i ett fordon har
läckt ut mer f-gaser än vad som är normalt med hänsyn till det
som krävs i fråga om läckage, är det förbjudet att fylla
systemet med f-gaser innan nödvändiga reparationer genomförts.
9 § Det är förbjudet att leverera köldmedium som utgörs av f-
gaser till andra mottagare än
1. den som enligt bestämmelserna i denna förordning får fylla
på f-gaser i kyl-, luftkonditionerings- och
värmepumpsutrustning,
2. den som tillverkar kyl-, luftkonditionerings- och
värmepumpsutrustning som innehåller f-gaser,
3. den som bedriver verksamhet för forskning, utbildning och
utveckling av kyl-, luftkonditionerings- och
värmepumpsutrustning om f-gaserna är avsedda för sådan
utrustning,
4. den som bedriver verksamhet för rening eller destruktion av
f-gaser, eller
5. Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller
Fortifikationsverket, om f-gaserna är avsedda för dessa
myndigheters verksamhet.
Förbud mot ozonnedbrytande ämnen
10 § Det är förbjudet att tillverka, använda, överlåta och
saluhålla ozonnedbrytande ämnen.
Första stycket gäller inte utsläppande på marknaden och
användning som enligt EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen
är tillåten för viktiga laboratorie- och analysändamål eller
för destruktion. Förordning (2011:447).
11 § Har upphävts genom förordning (2011:447).
12 § Har upphävts genom förordning (2011:447).
13 § Har upphävts genom förordning (2011:447).
14 § Det är förbjudet att utan Naturvårdsverkets tillstånd
från Sverige föra ut ett ämne som inte längre används, om
ämnet är
1. ett köldmedium innehållande ett ozonnedbrytande ämne som
har använts i en kyl-, luftkonditionerings- eller
värmepumpsutrustning, eller
2. en halon som har använts för brandsläckningsändamål.
15 § Det är förbjudet att leverera köldmedier som utgörs av
CFC, övriga CFC eller HCFC till andra mottagare än dem som
bedriver verksamhet för destruktion av sådana köldmedier.
Köldmedier som utgörs av HCFC får också levereras till
Försvarsmakten, Försvarets materielverk och
Fortifikationsverket.
Undantag från förbuden
16 § Trots förbudet i 10 § får
1. CFC och övriga CFC
a) användas som arbetsmedium i en stationär kyl-,
luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning av typ
enhetsaggregat med högst 900 gram köldmedium, om utrustningen
var i bruk den 1 januari 2005 och sedan dess har fortsatt och
fortsätter att vara i bruk på samma plats, eller
b) överlåtas och saluhållas i den mån detta är tillåtet enligt
EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen, och
2. HCFC
a) till och med den 31 december 2014 användas av
Försvarsmakten, Försvarets materielverk och
Fortifikationsverket för påfyllning av en kyl-,
luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning, om
utrustningen var i bruk den 1 juni 2002 och sedan dess har
fortsatt och fortsätter att vara i bruk och HCFC inte kan
ersättas med något annat ämne,
b) till och med den 31 december 2014 användas som arbetsmedium
i en kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning med
mer än 3 kilogram köldmedium, om utrustningen var i bruk den 1
juni 2002 och sedan dess har fortsatt och fortsätter att vara
i bruk,
c) användas som arbetsmedium i en kyl-, luftkonditionerings-
eller värmepumpsutrustning med högst 3 kilogram köldmedium, om
utrustningen var i bruk den 1 juni 2002 och sedan dess har
fortsatt och fortsätter att vara i bruk, eller
d) överlåtas och saluhållas i den mån detta är tillåtet enligt
EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen. Förordning (2011:447).
17 § Har upphävts genom förordning (2011:447).
18 § Trots förbudet i 10 § får haloner användas i eller vid
installation av brandsläckningsanordningar som
1. är placerade i luftfartyg eller ubåtar, eller
2. är placerade i Försvarsmaktens stridsfordon eller sådana
stridsledningscentraler som är belägna i fartyg eller under
jord, och halonerna inte kan ersättas med något annat ämne, ny
teknik eller något annat.
För användning som är tillåten enligt första stycket finns det
bestämmelser om särskilda avslutnings- och slutdatum i
kommissionens förordning (EU) nr 744/2010 av den 18 augusti
2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, vad
gäller användningsområden för haloner som är av avgörande
betydelse. Förordning (2011:447).
19 § Har upphävts genom förordning (2011:447).
20 § Har upphävts genom förordning (2011:447).
21 § Har upphävts genom förordning (2011:447).
Förebyggande av utsläpp och registerföring
22 § Den som tillverkar ett nytt enhetsaggregat, importerar
eller till Sverige för in en kyl-, luftkonditionerings- eller
värmepumpsutrustning som är tillverkad utomlands eller
installerar eller är operatör av en ny sådan utrustning ska se
till att utrustningen är försedd med noggranna och
lättfattliga drift- och skötselinstruktioner på svenska med de
anvisningar som behövs för att förebygga utsläpp av
köldmedium.
Första stycket gäller inte stationära enhetsaggregat som
innehåller mindre än 3 kilogram köldmedium och mobila
utrustningar som innehåller mindre än 3 kilogram köldmedium.
För fartyg i internationell trafik får drift- och
skötselinstruktionerna enligt första stycket vara utfärdade på
engelska i stället för på svenska.
23 § Den som installerar, bygger om eller gör något annat
ingrepp i köldmediesystemet i en kyl-, luftkonditionerings-
eller värmepumpsutrustning, ska se till att läckagekontroll
utförs i samband med arbetet.
Den som installerar ett enhetsaggregat eller sätter ett sådant
aggregat i drift ska se till att läckagekontroll utförs i
samband med arbetet, om aggregatet installeras eller sätts i
drift för första gången.
Första och andra styckena gäller inte stationära
enhetsaggregat som innehåller mindre än 3 kilogram f-gaser.
Förordning (2009:1432)
24 § Det som sägs om begränsningar av utsläpp, läckagekontroll
och registerföring i artikel 3.1–3.6 i EU-förordningen om
f-gaser ska även gälla den som är operatör av en mobil kyl-,
luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller
motsvarande mängd f-gaser. Förordning (2011:447).
24 a § Det som sägs om begränsningar av utsläpp,
läckagekontroll och registerföring i artikel 23.1–23.3 i EU-
förordningen om ozonnedbrytande ämnen ska även gälla en mobil
utrustning som innehåller motsvarande mängd HCFC.
Förordning (2011:447).
25 § När en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller
värmepumpsutrustning läckagekontrolleras enligt artikel 3.2 i
EU-förordningen om f-gaser eller enligt 23 eller 24 § denna
förordning, ska kontrollen göras av någon som har ett
1. företagscertifikat enligt artikel 8 i EU-förordningen om
certifiering för kyl- och värmeutrustning, eller
2. personalcertifikat enligt artiklarna 4 och 5 i EU-
förordningen om certifiering för kyl- och värmeutrustning.
Om kontrollen görs av en person som är anställd i ett företag,
ska företaget ha ett företagscertifikat enligt artikel 8 i EU-
förordningen om certifiering för kyl- och värmeutrustning.
Förordning (2009:1605)
26 § Det som sägs i 25 § gäller inte
1. mobila kyl-, luftkonditionerings- och
värmepumpsutrustningar som är placerade i fordon eller fartyg
registrerade i utlandet, eller
2. i fråga om kontroll enligt 23 §, om företaget är ett rederi
och arbetet utförs ombord på ett fartyg som tillhör rederiet.
Det som sägs i 22–25 §§ gäller inte köldmedier som utgörs av
f-gaser eller kyl-, luftkonditionerings- och
värmepumpsutrustningar som innehåller sådana köldmedier och
som enbart används för forskning, utbildning och utveckling
inom kyl- och värmeområdet.
Det som sägs i fråga om läckagekontroll enligt 24 och 25 §§
gäller inte fartyg som under ett helt kalenderår aldrig
anlöper svensk hamn. Förordning (2009:382).
Återtagande av köldmedium
27 § Den som yrkesmässigt importerar eller överlåter
köldmedier är skyldig att kostnadsfritt återta levererade
köldmedier som omhändertagits och tillhandahålla behållare för
detta ändamål.
Rapportering och information till tillsynsmyndigheten
28 § Innan installation eller konvertering sker av en
stationär kyl-, luftkonditionerings- eller
värmepumpsutrustning som innehåller 10 kilogram f-gaser eller
mer, ska den som är eller avser att bli operatör av
utrustningen informera tillsynsmyndigheten om detta.
Informationen ska lämnas i så god tid att utrymme ges för ett
ändamålsenligt samråd med tillsynsmyndigheten om åtgärdens
utformning och miljöpåverkan.
Första stycket gäller inte
1. om installation eller konvertering sker till följd av ett
oförutsett haveri av en utrustning som kräver omedelbara
åtgärder i syfte att undvika olägenhet för människors hälsa
och miljön eller betydande ekonomisk skada,
2. om valet av utrustning och köldmedium behandlas inom ramen
för en ansökan om tillstånd eller en anmälan enligt 9 kap.
miljöbalken,
3. kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustningar för
icke yrkesmässigt bruk, eller
4. köldmedier som utgörs av f-gaser samt kyl-,
luftkonditionerings- och värmepumpsutrustningar som innehåller
sådana köldmedier och som enbart används för forskning,
utbildning och utveckling inom kyl- och värmeområdet.
29 § Om det i en stationär anläggning eller i en anläggning
på fartyg under någon del av ett kalenderår finns minst 10
kilogram köldmedier i utrustning som omfattas av
läckagekontroll enligt artikel 3.2 i EU-förordningen om
f-gaser eller enligt 24 §, ska operatören senast den 31 mars
året efter det kalenderåret ge in en rapport till
tillsynsmyndigheten om den utrustningen.
Rapporten ska omfatta resultatet av de läckagekontroller som
gjorts under kalenderåret och information om utrustning som
skrotats under kalenderåret.
Rapporten ska undertecknas av operatören eller förses med
operatörens elektroniska underskrift och innehålla uppgift om
1. operatörens organisationsnummer, postadress och
faktureringsadress,
2. adress och fastighetsbeteckning där utrustningen är
belägen, om utrustningen är stationär,
3. en förteckning över utrustningen,
4. den totala mängden köldmedier i utrustningen,
5. den totala mängden påfyllda f-gaser till följd av läckage
från utrustningen under det senaste kalenderåret,
6. den totala mängden omhändertagna köldmedier från
utrustningen under det senaste kalenderåret,
7. resultatet av utförda kontroller,
8. datum för utförda kontroller,
9. namn och kontaktuppgifter avseende den personal och det
företag som utfört kontrollerna,
10. utrustning som har skrotats, och
11. i fråga om utrustning ombord på fartyg, fartygets namn,
signalbokstäver eller liknande. Förordning (2016:586).
30 § Rapporteringskraven i 29 § gäller inte
1. kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustningar för
icke yrkesmässigt bruk,
2. mobila kyl-, luftkonditionerings- och
värmepumpsutrustningar som är placerade i fordon eller fartyg
registrerade i utlandet, eller
3. köldmedier som utgörs av f-gaser samt kyl-,
luftkonditionerings- och värmepumpsutrustningar som innehåller
sådana köldmedier och som enbart används för forskning,
utbildning och utveckling inom kyl- och värmeområdet.
Krav på certifiering för installations-, service- och
underhållsarbeten
31 § De krav på certifiering som anges i EU-förordningen om
certifiering för kyl- och värmeutrustning ska även gälla
personer och företag som utför de arbetsuppgifter som anges i
artikel 2 i samma EU-förordning på utrustning som innehåller
HCFC eller mobil utrustning som innehåller f-gaser.
Certifieringen ska uppfylla kraven i artiklarna 4 och 5 i EU-
förordningen om certifiering för kyl- och värmeutrustning.
Företagets certifiering ska uppfylla kraven i artikel 8 i
samma EU-förordning.
Första stycket gäller inte om arbetet utförs på försvarets
fartyg av en underhållsorganisation som är knuten till
fartygsförband, om det i underhållsorganisationen ingår en
person som är certifierad enligt artikel 4–6 i EU-förordningen
om certifiering för kyl- och värmeutrustning.
Det som sägs i första stycket om att ett företag ska vara
certifierat gäller inte om företaget är ett rederi och arbetet
utförs ombord på ett fartyg som tillhör rederiet. Förordning
(2009:1605)
31 a § De minimikrav som anges i bilagan till EU-förordningen
om certifiering för brandskyddssystem ska även gälla personer
som utför periodiska läckagekontroller av brandskyddssystem
och brandsläckare med halon. Förordning (2011:447).
32 § Om installation, ombyggnad, reparation eller andra
ingrepp kan komma att utföras på en kyl-, luftkonditionerings-
eller värmepumpsutrustning ombord på ett fartyg till sjöss,
ska det på fartyget finnas
1. någon som är certifierad enligt kraven i artiklarna 4 och 5
i EU-förordningen om certifiering för kyl- och
värmeutrustning, och
2. nödvändiga verktyg för att arbetet ska kunna utföras så att
tillräcklig säkerhet mot utsläpp till atmosfären uppnås.
Förordning (2009:1605)
33 § I fråga om installation, service och underhåll av mobil
utrustning är det, om utrustningen innehåller mindre än 3
kilogram köldmedier, trots 31 § tillräckligt att
1. certifieringen avser de minimikrav på färdigheter och
kunskaper enligt kategori I och II i bilagan till EU-
förordningen om certifiering för kyl- och värmeutrustning som
är relevanta för arbetet, eller
2. arbetet utförs av någon som inte är certifierad men under
arbetsledning av någon som är certifierad och med tillgång
till nödvändiga verktyg och rutiner. Förordning (2010:609).
34 § En operatör ska se till att den som sköter operatörens
anläggning har kunskap om och erfarenhet av kyl-,
luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustningens funktion,
drift och skötsel. Förordning (2009:382).
Intyg och certifikat
35 § Ett personalcertifikat enligt artikel 5 i EU-förordningen
om certifiering för kyl- och värmeutrustning ska vara utfärdat
av någon som
1. är ackrediterad för uppgiften (ackrediterat
certifieringsorgan),
2. för den kompetens som certifikatet gäller har utsett ett
sådant utvärderingsorgan som avses i artiklarna 5.1 och 5.4
jämförda med artikel 11 i EU-förordningen,
3. har rutiner för att fortlöpande bevaka att
förutsättningarna för certifikatet är uppfyllda och vidta
åtgärder enligt artikel 10 i EU-förordningen, och
4. har sin certifieringsverksamhet anmäld hos
Naturvårdsverket.
Ackrediteringen ska vara gjord av Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll (Swedac) enligt förordning (EG) nr
765/2008 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk
kontroll. Förordning (2011:825).
36 § Ett företagscertifikat enligt artikel 8 i EU-förordningen
om certifiering för kyl- och värmeutrustning ska vara utfärdat
av någon som
1. får utfärda personalcertifikat enligt 35 §,
2. har rutiner för att fortlöpande bevaka att
förutsättningarna för certifikatet är uppfyllda och vidta
åtgärder enligt artikel 10 i EU-förordningen, och
3. har sin certifieringsverksamhet anmäld hos
Naturvårdsverket. Förordning (2009:1605)
37 § Ett personalcertifikat enligt artikel 5 i EU-förordningen
om certifiering för brandskyddssystem ska vara utfärdat av
någon som
1. är ackrediterad för uppgiften (ackrediterat
certifieringsorgan),
2. för den kompetens som certifikatet gäller har utsett ett
sådant bedömningsorgan som avses i artiklarna 5.1 och 5.4
jämförda med artikel 11 i EU-förordningen,
3. har rutiner för att fortlöpande bevaka att
förutsättningarna för certifikatet är uppfyllda och vidta
åtgärder enligt artikel 10 i EU-förordningen, och
4. har sin certifieringsverksamhet anmäld hos
Naturvårdsverket.
Ackrediteringen ska vara gjord av Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll (Swedac) enligt förordning (EG) nr
765/2008 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk
kontroll. Förordning (2011:825).
38 § Ett företagscertifikat enligt artikel 8 i EU-förordningen
om certifiering för brandskyddssystem ska vara utfärdat av
någon som
1. får utfärda personalcertifikat enligt 37 §,
2. har rutiner för att fortlöpande bevaka att
förutsättningarna för certifikatet är uppfyllda och vidta
åtgärder enligt artikel 10 i EU-förordningen, och
3. har sin certifieringsverksamhet anmäld hos
Naturvårdsverket. Förordning (2009:1605)
39 § Ett certifikat om sådana kunskaper och färdigheter som
avses i artikel 4 i EU-förordningen om certifiering för
högspänningsbrytare ska vara utfärdat av någon som
1. får utfärda personalcertifikat enligt 35 eller 37 §,
2. uppfyller kraven på opartiskhet i artikel 5.1 i EU-
förordningen,
3. har kontrollerat att de förutsättningar som anges i artikel
4 i EU-förordningen är uppfyllda,
4. har rutiner för att fortlöpande bevaka att
förutsättningarna för certifikatet är uppfyllda och vidta
åtgärder enligt artikel 5.2 i EU-förordningen, och
5. har sin certifieringsverksamhet anmäld hos
Naturvårdsverket. Förordning (2009:1605)
40 § Ett intyg om sådana kunskaper och färdigheter som avses i
artikel 3 i EU-förordningen om utbildning för
luftkonditionering i motorfordon ska vara utfärdat av någon
som
1. får utfärda personalcertifikat enligt 35 eller 37 § och
yrkesmässigt bedriver sådan intygsverksamhet (intygsgivande
organ),
2. har kontrollerat att de förutsättningar som anges i artikel
3 i EU-förordningen är uppfyllda, och
3. har sin intygsgivande verksamhet anmäld hos
Naturvårdsverket. Förordning (2009:1605)
41 § Naturvårdsverket är det certifieringsorgan som avses i
artikel 4 i EU-förordningen om certifiering för lösningsmedel.
Naturvårdsverket utser bedömningsorgan enligt artikel 5.1 i
EU-förordningen. Förordning (2009:1605)
42 § Om det för en certifiering enligt 35, 36, 37, 38 eller
39 § eller för ett intyg enligt 40 § inte finns något
certifieringsorgan eller intygsgivande organ anmält hos
Naturvårdsverket, ska Naturvårdsverket utföra motsvarande
uppgifter.
Om Naturvårdsverket handlägger ett ärende om certifiering
eller intyg och det under handläggningen kommer in en anmälan
om att det finns ett sådant organ som avses i första stycket,
ska Naturvårdsverket upplysa sökanden om detta och avvisa
ansökningen. Förordning (2009:382).
43 § Ett certifikat enligt 36 eller 38 § får inte vara äldre
än fem år.
Ett certifikat enligt 35, 37 eller 39 § får i fråga om
utbildning i de teoretiska momenten i bilagan till den angivna
EU-förordningen inte avse en examination som är äldre än fem
år. Förordning (2009:1605)
44 § Bestämmelserna i 35–43 §§ gäller inte om certifikatet
eller intyget
1. har utfärdats i ett annat land i Europeiska unionen eller
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och enligt det landets
bestämmelser uppfyller kraven i den angivna EU-förordningen,
och
2. visas upp i översättning till svenska.
Förordning (2009:1605)
Skyldighet att kontrollera att certifikat eller intyg finns
45 § En operatör som anlitar någon för en åtgärd som får
utföras endast av den som har ett certifikat eller intyg
enligt denna förordning eller någon av de EU-förordningar som
anges i 2 § ska kontrollera att certifikatet eller intyget
finns. Förordning (2009:1605)
Märkning
46 § En produkt eller utrustning som omfattas av EU-
förordningen om märkning får släppas ut på den svenska
marknaden endast om märkningen enligt artikel 2.1–2.3 i EU-
förordningen är
1. på svenska, om produkten eller utrustningen är avsedd för
privata hushåll, och
2. på svenska eller engelska, om produkten eller utrustningen
är avsedd för yrkesmässig verksamhet. Förordning (2009:1605)
Bemyndiganden
47 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter
1. om försiktighetsmått och kunskapskrav samt de åtgärder i
övrigt som behövs för att hindra onödiga utsläpp av HFC från
brandsläckningsanordningar,
2. om att den som innehar en eller flera
brandsläckningsanordningar som sammanlagt rymmer mer än
20 kilogram haloner ska, när en sådan anordning tas bort,
överlämna halonet för bortskaffande,
3. om försiktighetsmått och andra åtgärder som behövs för att
motverka utsläpp av halon,
4. för att motverka utsläpp från anläggningar eller
anordningar för destruktion eller annan bearbetning av
kasserade produkter som innehåller halon, och
5. om kunskapskrav avsedda för den som yrkesmässigt hanterar
eller installerar fasta brandsläckningsanordningar eller utför
reparationer eller underhåll som påverkar arbetsmediekretsen i
sådana anordningar, för att förhindra utsläpp av halon.
Förordning (2009:382).
Avfall
48 § Avfall som utgörs av kasserade kylskåp eller frysar ska
hanteras på sådant sätt att ämnen som bryter ned ozonskiktet
inte släpps ut. Förordning (2009:382).
Behörig myndighet
49 § Naturvårdsverket är den behöriga myndighet som avses i
EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen och i EU-förordningen
om f-gaser. Förordning (2009:1605)
50 § Naturvårdsverket ska fullgöra de anmälningar och
meddelanden som följer av artikel 5.2 i EU-förordningen om f-
gaser jämförd med
1. artikel 12.3 och 12.4 i EU-förordningen om certifiering för
kyl- och värmeutrustning,
2. artikel 12.3 och 12.4 i EU-förordningen om certifiering för
brandskyddssystem,
3. artikel 7 i EU-förordningen om certifiering för
högspänningsbrytare,
4. artikel 6.1 och 6.3 i EU-förordningen om certifiering för
lösningsmedel, och
5. artikel 4.2 och 4.3 i EU-förordningen om utbildning för
luftkonditionering i motorfordon. Förordning (2009:1605)
Tidsbegränsade undantag från krav i EU-förordningar
51 § De krav på personalcertifikat som framgår av nedan
angivna EU-förordningar gäller till och med den 3 juli 2009
inte för den som före den 4 juli 2008 utförde sådana
arbetsuppgifter som anges i
1. artikel 2.1 i EU-förordningen om certifiering för kyl- och
värmeutrustning,
2. artikel 2.1 i EU-förordningen om certifiering för
brandskyddssystem,
3. artikel 1 i EU-förordningen om certifiering för
högspänningsbrytare, eller
4. artikel 1 i EU-förordningen om certifiering för
lösningsmedel. Förordning (2009:1605)
52 § De krav på utbildningsintyg som framgår av EU-
förordningen om utbildning för luftkonditionering i
motorfordon gäller till och med den 3 juli 2010 inte den som
1. före den 4 juli 2008 hade yrkeserfarenhet av sådan
verksamhet som anges i artikel 1 i EU-förordningen, eller
2. har certifierad kompetens för avtappning ur stationära
enhetsaggregat eller mobila utrustningar med mindre än
3 kilogram köldmedium med kunskaper om innehållet i
föreskrifter och normer samt om köldmediehantering. Förordning
(2009:1605)
53 § De krav på företagscertifikat som framgår av nedan
angivna EU-förordningar gäller till och med den 3 juli 2009
inte för företag som före den 4 juli 2008 utförde sådana
arbetsuppgifter som anges i
1. artikel 2.2 i EU-förordningen om certifiering för kyl- och
värmeutrustning, eller
2. artikel 2.2 i EU-förordningen om certifiering för
brandskyddssystem. Förordning (2009:1605)
54 § Det som sägs om provisoriska certifikat för personal i
artikel 6 i EU-förordningen om certifiering för kyl- och
värmeutrustning ska tillämpas i Sverige. Ett sådant certifikat
ska vara utfärdat av någon som uppfyller de krav som framgår
av 35 §. Förordning (2009:1605)
55 § Det som sägs om provisoriska certifikat för företag i
artikel 9 i EU-förordningen om certifiering för kyl- och
värmeutrustning ska tillämpas i Sverige på företag som
1. enbart utför service eller underhåll på enhetsaggregat med
högst 3 kilogram köldmedium, och
2. har anställd personal som är certifierad enligt artiklarna
4–6 i EU-förordningen.
Ett sådant provisoriskt certifikat ska vara utfärdat av någon
som uppfyller de krav som framgår av 36 §. Förordning
(2009:1605)
56 § Det som sägs om interimscertifikat för personal i artikel
6 i EU-förordningen om certifiering för brandskyddssystem ska
tillämpas i Sverige. Ett sådant certifikat ska vara utfärdat
av någon som uppfyller de krav som framgår av 37 §. Förordning
(2009:1605)
57 § Det som sägs om interimscertifikat för företag i artikel
9 i EU-förordningen om certifiering för brandskyddssystem ska
tillämpas i Sverige. Ett sådant certifikat ska vara utfärdat
av någon som uppfyller de krav som framgår av 38 §. Förordning
(2009:1605)
Tillsyn och avgifter
58 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i
miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det
operativa tillsynsansvar som hör samman med denna förordning
finns i 2 kap. 4, 21, 27 och 29–32 §§
miljötillsynsförordningen.
Bestämmelser som avgifter finns i förordningen (1998:940) om
avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Förordning (2011:51).
59 § Har upphävts genom förordning (2009:1605).
60 § Har upphävts genom förordning (2009:1605).
61 § Har upphävts genom förordning (2009:1605).
62 § Har upphävts genom förordning (2009:1605).
Övergångsbestämmelser
2007:846
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008, då
förordningen (1995:555) om HFC och förordningen (2002:187) om
ämnen som bryter ned ozonskiktet ska upphöra att gälla.
2. Föreskrifter meddelade med stöd av förordningen (1995:636)
om ämnen som bryter ned ozonskiktet eller förordningen
(2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet ska anses
meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i denna
förordning.
3. Dispenser som har getts med stöd av förordningen (1995:636)
om ämnen som bryter ned ozonskiktet eller förordningen
(2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet ska anses ha
getts med stöd av motsvarande bestämmelser i denna förordning.
2009:382
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 i fråga om
25 och 31–33 §§ och i övrigt den 15 juni 2009.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7. Ett certifieringsorgan som före den 1 juni 2009 har
ackrediterats för personcertifiering avseende de kunskapskrav
som framgår av bilaga 4 till denna förordning i dess äldre
lydelse får för tiden till och med den 15 juni 2010 utfärda
personalcertifikat enligt vad som anges i 35 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
9. Ackrediteringar och certifieringar enligt äldre
bestämmelser eller enligt föreskrifter som Naturvårdsverket
har meddelat med stöd av äldre bestämmelser gäller som
provisoriska certifikat enligt artiklarna 6 och 9 i EU-
förordningen om certifiering för kyl- och värmeutrustning
enligt följande. En ackreditering som är giltig den 4 juli
2009 gäller som provisoriskt certifikat till och med den
3 juli 2011. En certifiering gäller som provisoriskt
certifikat så länge certifieringen är giltig, dock längst till
och med den 3 juli 2011. Förordning (2009:1605)
Bilaga 1 Har upphävts genom förordning (2015:19).
Bilaga 2 Har upphävts genom förordning (2015:19).
Bilaga 3 Har upphävts genom förordning (2015:19).
Bilaga 4 Har upphävts genom förordning (2009:382).