Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 2002:864 · Visa register
Förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 2002-11-21
Ändring införd: t.o.m. SFS 2008:285
Ikraft: 2003-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2007:825
Upphävd: 2008-01-01
Länsstyrelsens ansvar och uppgifter 1 § I varje län finns en länsstyrelse som svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. 2 § Länsstyrelsen skall verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn skall tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen skall utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen inom myndighetens ansvarsområde. Länsstyrelsen skall främja länets utveckling och noga följa länets tillstånd samt underrätta regeringen om vad som är särskilt viktigt för regeringen att få veta om länet och händelser som inträffat där. 3 § Länsstyrelsen har bland annat uppgifter i fråga om: 1. naturvård och miljöskydd, 2. social omvårdnad, 3. kommunikationer, 4. livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, 5. lantbruk, 6. rennäring m.m. i förekommande fall, 7. fiske, 8. jämställdhet mellan kvinnor och män, 9. kulturmiljö, 10. regional utveckling, 11. hållbar samhällsplanering och boende, 12. civilt försvar, fredstida krishantering och räddningstjänst, 13. mottagande av skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd m.m. Förordning (2007:507). 4 § Länsstyrelsens uppgifter omfattar också 1. de allmänna valen och valen till Sametinget enligt sametingslagen (1992:1433), 2. tillsynen över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken, 3. distriktsveterinärorganisationen, tillsynen över denna och andra praktiserande veterinärers verksamheter samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar, 4. fjällförvaltningen i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, 5. förvaltningen av vissa program inom målet europeiskt territoriellt samarbete inom EG:s strukturfonder enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999, 6. förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap. 11 § första stycket miljöbalken och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, och 7. prövningen av frågor om tillstånd att anordna kampsportsmatch samt tillsynen enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Förordning (2007:15). 5 § Länsstyrelsen skall verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås och skall därvid svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete. Särskilda bestämmelser för vissa län 6 § I lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen finns bestämmelser om att samverkansorgan kan bildas i länen med vissa uppgifter som annars är länsstyrelsens. 7 § I lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning finns bestämmelser om att regionala självstyrelseorgan i Skåne län och Västra Götalands län under viss tid övertar ansvaret för vissa uppgifter som annars är länsstyrelsens. 8 § I lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län finns bestämmelser om att länsstyrelsen under viss tid fullgör uppgifter som annars är länsarbetsnämndens och Skogsstyrelsens. Vid Länsstyrelsen i Gotlands län skall det finnas sakkunniga för arbetsmarknadsfrågor och skogsfrågor. Innan länsstyrelsen beslutar om sådana anställningar skall länsstyrelsen samråda med Arbetsmarknadsstyrelsen respektive Skogsstyrelsen. Förordning (2005:1151). Verksförordningens tillämpning 9 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på länsstyrelsen med undantag av 4 § andra stycket, 23, 32 §§ och 33 § andra stycket. För sådan miljöprövningsdelegation, vattenmyndighet och kampsportsdelegation som anges i 24, 37 a respektive 37 j §§ i denna förordning skall inte heller 21, 22 eller 25 § verksförordningen tillämpas. För vattenmyndigheten och kampsportsdelegationen tillämpas inte heller 35 § verksförordningen. För miljöprövningsdelegationens, vattenmyndighetens och kampsportsdelegationens organisation och verksamhet skall det finnas en särskild arbetsordning eller ett särskilt beslut. Vad som sägs i 26 § verksförordningen om arbetsordning skall gälla även för miljöprövningsdelegationen, vattenmyndigheten och kampsportsdelegationen. Förordning (2007:15). Internrevision 9 a § Länsstyrelserna i Norrbottens län, Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län skall tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Förordning (2006:1244). Myndighetens ledning 10 § Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Vid länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län finns en chefstjänsteman som är länsöverdirektör. Vid övriga länsstyrelser finns en chefstjänsteman som är länsråd. Chefstjänstemannen är ställföreträdare för landshövdingen. Styrelsen 11 § Länsstyrelsens styrelse består, utöver ordföranden, av högst tolv ledamöter. I län med samverkansorgan och i län som avses i 7 § består styrelsen, utöver ordföranden, av högst åtta ledamöter. Landshövdingen är styrelsens ordförande. Styrelsens ansvar och uppgifter m.m. 12 § Utöver vad som framgår av 13 § verksförordningen (1995:1322) skall styrelsen 1. besluta i övergripande och principiella frågor som mål, strategier, riktlinjer och långsiktig planering, 2. besluta i frågor som rör länsstyrelsens övergripande verksamhetsinriktning och riktlinjer för prioriteringar, 3. fastställa rennäringsdelegationens ansvarsområde samt utse ledamöter och ersättare i delegationen. 13 § Styrelsen får överlåta till landshövdingen att besluta om sådana föreskrifter som inte är av principiellt slag eller annars av större vikt. Landshövdingen får i sin tur, om det finns synnerliga skäl för det, överlåta till någon annan tjänsteman att besluta om sådana föreskrifter. Ärendenas handläggning i styrelsen 14 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom kommunicering mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får landshövdingen ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. 15 § Den som i ett styrelseärende vill anmäla avvikande mening enligt 19 § första eller andra stycket förvaltningslagen (1986:223) skall göra det innan sammanträdet med styrelsen avslutas. 16 § Den som är länsöverdirektör eller länsråd får närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Rennäringsdelegationer 17 § En delegation för rennäringsfrågor skall finnas inom var och en av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Rennäringsdelegationer avgör frågor inom de av styrelsen fastställda ansvarsområdena. 18 § Rennäringsdelegationen skall bestå av sju ledamöter. För ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. Tre ledamöter och deras ersättare skall vara rennäringsutövare och utses efter samråd med Sametinget. Landshövdingen, eller den landshövdingen utser inom länsstyrelsen, är ordförande i delegationen. 19 § Ledamöterna och ersättarna utses för fyra år. De skall vara folkbokförda i länet eller, såvitt avser rennäringsutövare, vara medlemmar i en sameby som är registrerad hos länsstyrelsen. Om en ledamot eller ersättare avgår, utses en ny ledamot eller ersättare för återstoden av uppdragstiden. 20 § En rennäringsdelegation är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Minst en av de närvarande skall vara rennäringsutövare. 21 § Vad som sägs i 15 § om ärendenas handläggning i styrelsen skall tilllämpas också på en rennäringsdelegation. Vid sammanträden med rennäringsdelegationen får företrädare för samefondens styrelse närvara och yttra sig, men inte delta i besluten. Fjälldelegationen 22 § En gemensam delegation för fjällfrågor, Fjälldelegationen, skall finnas för länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Fjälldelegationen är ett organ för samverkan i frågor som särskilt rör fjällområdet. Arbetsområdet skall vara fjällfrågor med inriktning mot en hållbar utveckling i landets fjällområden. 23 § Fjälldelegationen skall bestå av landshövdingarna från de län som anges i 22 §. Vart och ett av länen svarar under två års tid för ordförandeskapet i delegationen. Landshövdingen i det län som svarar för ordförandeskapet är ordförande i delegationen. Miljöprövningsdelegationer 24 § Inom varje länsstyrelse skall det finnas en miljöprövningsdelegation för prövning av följande ärenden som enligt miljöbalken skall prövas av länsstyrelsen: 1. ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt vad som följer av 9 kap. 8 § miljöbalken, och 2. ärenden enligt 24 kap. 3 och 5 §§ miljöbalken om återkallelse av tillstånd, omprövning av tillstånd samt ändring och upphävande av villkor eller andra bestämmelser om miljöfarlig verksamhet. 25 § Miljöprövningsdelegationen skall bestå av ordförande och en miljösakkunnig. För ordföranden skall det finnas ersättare. Ordföranden i miljöprövningsdelegationen skall vara jurist med domarerfarenhet och ha särskild erfarenhet av miljöfrågor och andra frågor som behandlas i miljöbalken. Dessa krav gäller även för ordförandens ersättare. En miljösakkunnig skall ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och ha särskild erfarenhet av frågor om skydd för människors hälsa och miljön. 26 § Ärenden vid miljöprövningsdelegationen bereds av anställda vid länsstyrelsen i samråd med ordföranden. Ordföranden får ensam vidta förberedande åtgärder och meddela beslut om avskrivning. Beslut i övriga frågor fattas av ordföranden och den miljösakkunnige gemensamt. Kan de inte enas gäller den mening som företräds av ordföranden. Andra föredragande än ordföranden eller den miljösakkunnige har inte rätt att delta i miljöprövningsdelegationens beslut. 27 § Vid tjänstgöring utanför miljöprövningsdelegationens verksamhet får ordföranden eller ersättare för ordföranden inte besluta i eller delta i handläggningen av ärenden som avser 1. yttranden till miljödomstol i mål som avses i 24 § denna förordning och som i första instans prövas av miljödomstol, 2. tillsyn över miljöfarlig verksamhet som är tillståndspliktig enligt vad som följer av 9 kap. 6 § miljöbalken, 3. yttranden i ärenden enligt 17 kap. miljöbalken, 4. sådan verksamhet som i övrigt kan komma att prövas av miljöprövningsdelegationen. Vid tillämpning av 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 22 kap. 6 § miljöbalken får ordföranden eller ersättare för ordföranden i miljöprövningsdelegationen inte företräda länsstyrelsen inför miljödomstol som den enskildes motpart. 28 § En miljösakkunnig får inte delta i handläggningen av ett ärende som avser efterlevnaden av ett tillståndsbeslut av miljöprövningsdelegationen om han eller hon har deltagit i tillståndsbeslutet. Om ett beslut av miljöprövningsdelegationen överklagas, får en miljösakkunnig som deltagit i beslutet inte företräda länsstyrelsen inför miljödomstol som den enskildes motpart. Protokoll skall föras över sammanträden där miljöprövningsdelegationen fattar beslut enligt 24 §. Ytterligare bestämmelser om förfarandet i miljöprövningsdelegationen finns i 19 kap. miljöbalken. EG:s strukturfonder 29 § Enligt vad som anges i förordningen (2007:14) om förvaltning av EG:s strukturfonder skall, inom målet europeiskt territoriellt samarbete, 1. Länsstyrelsen i Norrbottens län vara förvaltande och attesterande myndighet för programmet Nord, 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län vara förvaltande och attesterande myndighet för programmen Botnia-Atlantica och Norra periferin, och 3. Länsstyrelsen i Jämtlands län vara förvaltande och attesterande myndighet för programmet Sverige-Norge. Förordning (2007:15). 30 § Närmare bestämmelser om förvaltningen av EG:s strukturfonder finns i förordningen (2007:14) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Förordning (2007:15). 31 § Har upphävts genom förordning (2007:15). 32 § Har upphävts genom förordning (2007:15). 33 § Har upphävts genom förordning (2007:15). 34 § Har upphävts genom förordning (2007:15). 35 § Har upphävts genom förordning (2007:15). 36 § Har upphävts genom förordning (2007:15). 37 § Har upphävts genom förordning (2007:15). Förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön 37 a § Av 5 kap. 10 § första stycket miljöbalken framgår att för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön skall Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i fem vattendistrikt. I 5 kap. 11 § första stycket miljöbalken finns en bestämmelse om att en länsstyrelse i varje vattendistrikt skall vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. I enlighet med vad som anges i andra stycket skall 1. Länsstyrelsen i Norrbottens län vara vattenmyndighet för Bottenvikens vattendistrikt, 2. Länsstyrelsen i Västernorrlands län vara vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt, 3. Länsstyrelsen i Västmanlands län vara vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt, 4. Länsstyrelsen i Kalmar län vara vattenmyndighet för Södra Östersjöns vattendistrikt, och 5. Länsstyrelsen i Västra Götalands län vara vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. Förordning (2004:663). 37 b § Bestämmelser om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön finns i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Förordning (2004:663). 37 c § För varje vattenmyndighet skall det finnas en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Vattendelegationen får överlåta åt länsstyrelsen att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram samt genomföra åtgärdsprogram och miljöövervakning, ansvara för samordningen inom delområden och fatta beslut i frågor om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i övrigt. Vattendelegationen får dock inte överlåta åt länsstyrelsen att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. I administrativa frågor och andra frågor som inte rör förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön fattar länsstyrelsen beslut. Förordning (2004:663). 37 d § Vattenmyndigheten skall på lämpligt sätt dela in distriktet i delområden och därvid samverka med berörda länsstyrelser. Vattenmyndigheten får åt övriga länsstyrelser i distriktet överlåta sådana uppgifter som avses i 37 c § andra stycket. Vattenmyndigheten får dock inte överlåta åt länsstyrelserna att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Förordning (2004:663). 37 e § Övriga länsstyrelser inom distriktet skall biträda vattenmyndigheten. Inom varje länsstyrelse skall det finnas ett beredningssekretariat för att biträda i samordningen av arbetet med förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenmyndigheter och övriga länsstyrelser skall när det är lämpligt bilda referensgrupper med olika intressenter för att skapa den samverkan som avses i 2 kap. 4 § förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Förordning (2004:663). 37 f § Vattendelegationen skall bestå av högst elva ledamöter som utses av regeringen för bestämd tid. Delegationen skall bestå av sakkunniga företrädare för länsstyrelser och andra sakkunniga. Landshövdingen vid den länsstyrelse som utgör vattenmyndighet skall vara delegationens ordförande. Vid landshövdingens frånvaro skall landshövdingens ställföreträdare vara ordförande i delegationen. Förordning (2004:663). 37 g § Vid sammanträden med vattendelegationen har en representant från en länsstyrelse som inte finns representerad i delegationen närvaro- och yttranderätt när frågor som berör länet behandlas. Vid sammanträden med vattendelegationen för Bottenvikens vattendistrikt har en representant från den eller de myndigheter i Finland som har motsvarande uppgifter i de internationella avrinningsområden som omfattas av distriktet närvaro- och yttranderätt. Vid sammanträden med vattendelegationen för Bottenvikens, Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt har en representant från den eller de myndigheter i Norge som har motsvarande uppgifter i de internationella avrinningsområden som omfattas av distriktet närvaro- och yttranderätt. Närvaro- och yttranderätten innebär inte någon rätt att delta i vattendelegationens beslut. Förordning (2004:663). 37 h § Vattendelegationen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Om delegationen inte är enig om ett beslut skall omröstning ske. Vid omröstning skall den mening gälla som omfattas av mer än hälften av ledamöternas röster. Vid lika röstetal skall den mening som ordföranden företräder gälla. Förordning (2004:663). 37 i § Vattenmyndighetens beslut eller, vid sådan delegation som avses i 37 d § andra stycket, länsstyrelsens beslut enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön får inte överklagas. Förordning (2004:663). Kampsportsdelegationen 37 j § Att Länsstyrelsen i Örebro län prövar frågor om tillstånd att anordna kampsportsmatch samt utövar tillsyn enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher framgår av förordningen (2006:1068) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. För prövning av frågor om tillstånd att anordna kampsportsmatch och återkallelse av tillstånd skall en delegation för kampsport, kampsportsdelegationen, finnas inom länsstyrelsen. Protokoll skall föras över sammanträden där kampsportsdelegationen fattar beslut enligt första stycket. Förordning (2006:1069). 37 k § Kampsportsdelegationen skall bestå av ordförande, en medicinskt sakkunnig och en sakkunnig i idrott med kunskap om kampsporters regelverk. För var och en av dessa skall det finnas en ersättare. Ordföranden i kampsportsdelegationen skall vara jurist med domarerfarenhet. Detta krav gäller även för ordförandens ersättare. Ordföranden och ersättaren för ordföranden utses av regeringen för bestämd tid. Den medicinskt sakkunnige skall ha erfarenhet inom området klinisk neurovetenskap. Detta krav gäller även för den medicinskt sakkunniges ersättare. Den medicinskt sakkunnige och dennes ersättare utses av Länsstyrelsen i Örebro län på förslag från Socialstyrelsen. Den sakkunnige i idrott med kunskap om kampsporters regelverk och dennes ersättare utses av Länsstyrelsen i Örebro län på förslag från Sveriges Riksidrottsförbund. Förordning (2006:1069). 37 l § Ärenden vid kampsportsdelegationen bereds av anställda vid länsstyrelsen i samråd med ordföranden. Ordföranden får ensam vidta förberedande åtgärder och meddela beslut om avskrivning. Beslut i övriga frågor fattas av ordföranden och de sakkunniga gemensamt. Andra än ordföranden eller de sakkunniga har inte rätt att delta i kampsportsdelegationens beslut. Förordning (2006:1069). Samråd m.m. 38 § Innan en central myndighet meddelar ett beslut som är av väsentlig betydelse för ett län, skall myndigheten samråda med länsstyrelsen. 39 § Länsstyrelsen skall samråda med andra statliga myndigheter i och utanför länet i sådana frågor inom länsstyrelsens verksamhetsområde som påverkar eller har betydelse för den myndighetens verksamhet. 40 § Länsstyrelsen bör, i den utsträckning det inte strider mot vad som är föreskrivet i en lag eller någon annan författning, informera motsvarande myndighet i angränsande nordiska länder i sådana frågor om samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser inom länsstyrelsens verksamhetsområde som kan antas ha betydelse för den myndighetens verksamhet. Anställningar m.m. 41 § Landshövdingen anställs genom beslut av regeringen. Anställningar som länsöverdirektör eller länsråd beslutas av regeringen efter anmälan av landshövdingen. Andra anställningar beslutas av länsstyrelsen. 42 § Ordföranden och ersättare för ordföranden i en miljöprövningsdelegation utses av regeringen för bestämd tid efter anmälan av landshövdingen. Länsstyrelsen utser efter samråd med ordföranden miljösakkunniga i det antal som behövs för verksamheten. Förordning (2004:663). 43 § Vid länsstyrelsen skall det finnas en särskild sakkunnig för frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män. Han eller hon skall utifrån de nationella målen för jämställdhetspolitiken främja jämställdhetsarbetet i länet och medverka till att integrera jämställdhetsaspekten i länsstyrelsens uppgifter. 44 § En länsstyrelse får efter överenskommelse med en annan länsstyrelse mot ersättning ställa någon av sina anställda till den andra länsstyrelsens förfogande för att, som föredragande eller på något annat sätt, delta i handläggningen av ett visst ärende eller en viss ärendegrupp. 45 § Det finns särskilda föreskrifter om skyldighet för anställda vid Vägverkets region, länsarbetsnämnden och Skogsstyrelsen att, som föredragande eller på något annat sätt, delta i handläggningen av en del ärenden och i övrigt bistå länsstyrelsen. Förordning (2005:1151). Personalföreträdare 46 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på länsstyrelsen. Landshövdingens tjänstebostad 47 § Landshövdingen är skyldig att bo i den tjänstebostad som anvisas honom eller henne. 48 § De delar av landshövdingens tjänstebostad som är avsedda för representation skall vara försedda med möbler och annan inredning enligt inventarieförteckning som fastställs av Statens fastighetsverk. 49 § En landshövding skall lämna tjänstebostaden när han eller hon avgår från anställningen, om inte regeringen bestämmer något annat. Om landshövdingen avlider skall dödsboet lämna tjänstebostaden senast tre månader därefter, om inte regeringen bestämmer något annat. Krisberedskap och höjd beredskap 50 § Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Genom sin verksamhet skall länsstyrelsen minska sårbarheten i samhället, bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen samt utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Förordning (2007:130). 51 § Länsstyrelsen skall ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen skall ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion avseende bl.a. samordning och information. Förordning (2007:130). 52 § Länsstyrelsen skall avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Länsstyrelsen skall särskilt 1. ansvara för att en gemensam regional lägesbild sammanställs vid krissituationer, 2. stödja de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet avseende planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning, 3. ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap, i vilket representanter för länsstyrelsen och berörda aktörer i krishanteringssystemet bör ingå, för att skapa nödvändig samordning, 4. upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som skall kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder, 5. följa upp kommunernas tillämpning av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 6. årligen till Krisberedskapsmyndigheten rapportera vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting vidtagit och samtidigt redovisa en bedömning av effekten av de vidtagna förberedelserna, samt 7. verka för att den verksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet avseende krisberedskapen bidrar till att en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås. Förordning (2007:130). Bestämmelser vid höjd beredskap 53 § Är Sverige i krig, skall 54-59 §§ tillämpas. Därvid skall 1-49 §§ tilllämpas bara i den utsträckning som de är förenliga med vad som sägs i 54-59 §§. Är Sverige inte i krig, skall 54-59 §§ tillämpas bara i den utsträckning som regeringen bestämmer särskilt. 54 § Länsstyrelsen skall som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås. Länsstyrelsen skall därvid 1. samordna de civila försvarsåtgärderna, 2. verka för att sådan verksamhet hos civila myndigheter och andra civila organ som har betydelse för försvarsansträngningarna bedrivs med en enhetlig inriktning, 3. i samråd med Försvarsmakten verka för att det civila och det militära försvaret samordnas, 4. verka för att länets tillgångar fördelas och utnyttjas så att försvarsansträngningarna främjas. 55 § Om länsstyrelsen bedömer det nödvändigt för samordningen av försvarsansträngningarna, får den meddela föreskrifter om verksamheten hos andra regionala eller lokala civila myndigheter med statliga förvaltningsuppgifter inom länet. Sådana föreskrifter får dock inte meddelas för riksdagens myndigheter. 56 § Länsstyrelsen skall på alla sätt söka upprätthålla förbindelse med regeringen, centrala myndigheter och länsstyrelserna i angränsande län. 57 § Föreskrifter om länsstyrelsens befogenheter i vissa fall när förbindelsen har avbrutits med regeringen finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. och i förordningen (1988:1215) med motsvarande rubrik. Länsstyrelsen skall i de fall som avses i första stycket självständigt genomföra de åtgärder som behövs för den civila försvarsverksamheten och till stöd för det militära försvaret. 58 § Länsstyrelsen får överlåta åt en kommunal myndighet att i ett visst ärende eller i vissa grupper av ärenden på eget ansvar meddela beslut eller genomföra åtgärder som annars skulle ankomma på länsstyrelsen, om föreskrifter i lag inte hindrar det. 59 § Om länsstyrelsen anser det nödvändigt att besluta om en åtgärd som det saknas medel för och om regeringens beslut inte kan avvaktas, får länsstyrelsen själv tillhandahålla de medel som behövs. En sådan utbetalning skall anmälas till regeringen så snart som möjligt. Mottagande av skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd m.m. 60 § Länsstyrelsen skall verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd samt därvid verka för regional samverkan. Länsstyrelsen skall, med utgångspunkt från Migrationsverkets bedömning av behov, överlägga med kommunerna om ett sådant mottagande samt inge underlag om detta till Migrationsverket, som träffar överenskommelser med kommunerna om mottagande av skyddsbehövande och andra utlänningar som anges i 3 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Förordning (2007:507). 61 § Länsstyrelsen skall följa upp kommunernas introduktion för skyddsbehövande och andra nyanlända invandrare för vilka kommunerna har rätt till ersättning enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. samt verka för regional samverkan om introduktionen. Förordning (2007:507). Övergångsbestämmelser 2002:864 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003, då förordningen (1997:1258) med länsstyrelseinstruktion skall upphöra att gälla. 2. Länsstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som enligt äldre föreskrifter åligger Kungl. Maj:ts befallningshavande eller landshövdingen. 2007:15 Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som avser programperioden 2000-2006.