Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser Grupptalan 1 § Med grupptalan avses i denna lag en talan som en kärande för som företrädare för flera personer med rättsverkningar för dem, trots att de inte är parter i målet. Grupptalan kan väckas som enskild grupptalan, organisationstalan eller offentlig grupptalan. Med gruppen avses de personer för vilka käranden för talan. Grupprättegång 2 § En rättegång där grupptalan förs kallas grupprättegång. En grupprättegång får avse anspråk som kan tas upp av allmän domstol enligt reglerna i rättegångsbalken om tvistemål. För grupprättegång tillämpas bestämmelserna om tvistemål i rättegångsbalken, med undantag av 1 kap. 3 d §, om inte något annat anges i denna lag. En grupprättegång kan också föras enligt särskilda bestämmelser i miljöbalken och i konkurrensskadelagen (2016:964). Lag (2016:965). Hur grupptalan väcks m.m. Behöriga domstolar 3 § De tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara behöriga att handlägga mål enligt denna lag. Det skall finnas minst en behörig tingsrätt i varje län. Talerätt 4 § Enskild grupptalan får väckas av en fysisk eller juridisk person som själv har ett anspråk som omfattas av talan. 5 § Organisationstalan får väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar konsument- eller löntagarintressen i tvister mellan konsumenter och en näringsidkare om någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren erbjuder till konsumenter. I första stycket avses med konsumenter: fysiska personer som handlat huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet, näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlat för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. En organisationstalan som avses i första stycket får omfatta även en tvist av annat slag, om det medför betydande fördelar med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter att tvisterna handläggs gemensamt. 6 § Offentlig grupptalan får väckas av en myndighet som med hänsyn till vad tvisten rör är lämpad att företräda gruppmedlemmarna. Regeringen bestämmer vilka myndigheter som får väcka offentlig grupptalan. 7 § Rätten att företräda gruppen upphör inte om det inträffar en förändring i de förhållanden på vilka rätten att väcka talan enligt 4-6 §§ har grundats. Särskilda processförutsättningar 8 § En grupptalan får tas upp till prövning om 1. talan grundas på omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk, 2. en grupprättegång inte framstår som olämplig på grund av att vissa gruppmedlemmars anspråk till sina grunder skiljer sig väsentligt från övriga anspråk, 3. merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna själva, 4. gruppen med hänsyn till storlek, avgränsning och övrigt är lämpligt bestämd samt 5. käranden med hänsyn till sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra en grupptalan och förhållandena i övrigt är lämpad att företräda gruppmedlemmarna i målet. Ansökans innehåll 9 § En ansökan om stämning skall, utöver vad som sägs i 42 kap. 2 § rättegångsbalken, innehålla uppgifter om 1. den grupp som talan avser, 2. de omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk, 3. de för käranden kända förhållanden som har betydelse för prövningen av endast vissa gruppmedlemmars anspråk samt 4. andra omständigheter som har betydelse för frågan om anspråken bör handläggas i en grupprättegång. Käranden skall i ansökan ange namn och adress på samtliga gruppmedlemmar. Sådana uppgifter får utelämnas om de inte behövs för målets handläggning. Käranden skall dessutom lämna upplysningar om förhållanden i övrigt av betydelse för underrättelse till gruppmedlemmarna. Byte av taleform 10 § Den som är kärande i en rättegång kan hos tingsrätten skriftligen ansöka om att målet skall omvandlas till en grupprättegång. Då skall bestämmelserna i 9 § och 42 kap. 2-4 §§ rättegångsbalken tillämpas. En ansökan får bifallas endast om svaranden medger detta eller om det är uppenbart att fördelarna med en grupprättegång överväger de olägenheter som en sådan kan antas medföra för svaranden. Ansökan skall delges svaranden för yttrande. Är ansökan ogrundad får domstolen omedelbart avslå den. Om den tingsrätt där målet pågår inte är behörig att ta upp grupptalan skall ansökan överlämnas till en behörig domstol. Är ansökan uppenbart ogrundad får domstolen omedelbart avslå ansökan i stället för att överlämna den. Ombud 11 § Enskild grupptalan och organisationstalan skall föras genom ombud som är advokat. Om det finns särskilda skäl, får rätten medge att talan förs utan ombud eller genom ombud som inte är advokat. 12 § En fullmakt som avser rättegång i allmänhet ger inte ombudet behörighet att väcka grupptalan eller att ta emot stämning i en grupprättegång. Underrättelse till medlemmarna om att en grupprättegång har inletts 13 § Avvisas inte kärandens ansökan om att inleda en grupprättegång, skall gruppmedlemmarna underrättas om rättegången. Underrättelsen skall efter vad domstolen finner lämpligt innehålla 1. en kortfattad redogörelse för ansökan, 2. upplysningar om a) grupprättegången som handläggningsform, b) medlemmarnas möjligheter att själva delta i rättegången, c) rättsverkan av en dom i en grupprättegång, och d) vad som gäller i fråga om rättegångskostnader, 3. uppgifter om kärandens och ombudets namn och adress, 4. besked om tiden som rätten bestämmer för anmälan enligt 14 §, samt 5. uppgifter om andra förhållanden som har betydelse för gruppmedlemmarnas rätt. Gruppens bestämning 14 § En gruppmedlem som inte skriftligen inom den tid som rätten bestämmer har anmält till domstolen att han eller hon vill omfattas av grupptalan skall anses ha trätt ur gruppen. Gruppmedlemmens ställning 15 § En gruppmedlem skall likställas med part vid tillämpning av rättegångsbalkens regler om jävsförhållanden, pågående rättegång, förening av mål, hörande under rättegången och andra frågor som rör bevisningen. Jäv 16 § En gruppmedlem som inte är part får, även om han eller hon inte inträtt i rättegången som intervenient, framställa en invändning om jäv mot en domare inom två veckor från den dag när han eller hon fick veta att domaren deltar i målets handläggning. Om den jävsgrundande omständigheten då inte var känd för medlemmen, får invändningen framställas inom två veckor från den dag medlemmen fick sådan kännedom. Den fortsatta handläggningen Kärandens skyldigheter 17 § Vid talans utförande skall käranden ta till vara gruppmedlemmarnas intressen. I viktiga frågor skall käranden ge gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större olägenhet. Om en gruppmedlem begär det skall käranden lämna sådana upplysningar som har betydelse för medlemmens rätt. Utvidgning av talan 18 § Rätten får medge käranden att utvidga en grupptalan till att omfatta andra anspråk hos gruppmedlemmarna eller nya gruppmedlemmar, om detta kan ske utan att det föranleder en betydande försening av avgörandet i målet och utan betydande olägenheter i övrigt för svaranden. En ansökan om utvidgning av talan skall ske skriftligen och innehålla sådana uppgifter som anges i 9 §. Överlåtelse av tvisteföremålet 19 § Om käranden eller en gruppmedlem överlåter det som tvisten rör till någon annan, skall vad som sägs i 13 kap. 7 § rättegångsbalken gälla om förvärvarens rätt och skyldighet att träda in som medlem i gruppen. Undergrupper 20 § Rätten får förordna någon att vid sidan av käranden eller i stället för käranden föra talan i en viss fråga eller en del av saken som gäller endast vissa gruppmedlemmars rätt, om det främjar en ändamålsenlig handläggning. Ett sådant förordnande får ges en gruppmedlem eller, om det inte är möjligt, någon annan. Parterna och berörda gruppmedlemmar skall ges tillfälle att yttra sig innan rätten fattar beslut, om detta inte är uppenbart obehövligt. I beslutet skall rätten ange den del av gruppen och den fråga eller del av saken som förordnandet avser. Bestämmelserna i denna lag om käranden gäller i tillämpliga delar också den som har förordnats att föra talan enligt första stycket. Byte av kärande 21 § Om käranden inte längre bedöms vara lämpad att företräda gruppmedlemmarna i målet, skall rätten utse någon annan som har talerätt enligt 4-6 §§ att som kärande föra gruppens talan. Om någon ny kärande inte kan utses enligt första stycket, skall grupptalan avvisas. Om käranden är klagandens motpart i högre rätt får dock rätten förordna någon annan som bedöms vara lämpad att som kärande föra gruppens talan. 22 § I andra fall än som avses i 21 § får någon annan överta kärandens talan endast om käranden överlåtit sin del av det som tvisten rör eller det finns andra särskilda skäl. Avbrytande av grupprättegången eller del av den 23 § Återkallar käranden grupptalan inom tiden för anmälan enligt 14 § skall målet avskrivas i dess helhet. Om käranden inom den tiden återkallar målet i en del som hänför sig till en viss gruppmedlems anspråk skall det käromålet avskrivas. Om det efter anmälningstidens utgång uppkommer en fråga om att avskriva målet i dess helhet eller att avvisa grupptalan skall rätten lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Andra stycket tillämpas också om fråga uppkommer om att avskriva målet eller avvisa talan i en del som hänför sig till en viss gruppmedlems anspråk. 24 § Rätten får bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen till domstolen kan anmäla att han eller hon, om grupprättegången när det gäller hans eller hennes anspråk avbryts, vill träda in som part och föra talan angående sin rätt. Görs en anmälan om inträde enligt första stycket, skall rätten avskilja det käromål som anmälan gäller och besluta om den fortsatta handläggningen. Rätten får under de förutsättningar som anges i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken besluta att målet skall handläggas med tillämpning av den paragrafen. Rätten kan flytta över ett avskilt mål till en annan behörig domstol, om detta är bäst med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter. 25 § Om ett överklagande återkallas eller skall avvisas av annan anledning än att det har kommit in för sent tillämpas bestämmelserna i 23 § andra och tredje styckena och 24 § första och andra styckena. Om ett överklagande har förfallit på grund av att käranden uteblivit från ett sammanträde för huvudförhandling, skall målet återupptas enligt 50 kap. 22 § rättegångsbalken på ansökan av en gruppmedlem, även om käranden saknat laga förfall för sin utevaro. Gruppmedlemmens ansökan får begränsas till ett visst käromål. Förlikning 26 § En förlikning som käranden ingår för en grupps räkning gäller, om rätten stadfäster den genom dom. Förlikningen skall på begäran av parterna stadfästas, om den inte är diskriminerande mot vissa gruppmedlemmar eller på annat sätt uppenbart oskälig. Om uppskov med prövningen av en viss fråga 27 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och kan ske utan betydande olägenhet för svaranden, får rätten meddela en dom som för vissa gruppmedlemmar innebär ett slutligt avgörande av saken och som för andra gruppmedlemmar innebär att prövningen av en viss fråga skjuts upp. Rätten skall förelägga varje gruppmedlem för vilken målet inte slutligt avgjorts att inom en viss tid begära att den återstående frågan prövas. I fråga om gruppmedlemmar som lämnar in en sådan begäran skall rätten besluta enligt 24 § andra och tredje styckena om avskiljande och om den fortsatta handläggningen. Om en gruppmedlem inte lämnar in en begäran om prövning av den återstående frågan, skall medlemmens talan ogillas, om inte svaranden har medgett yrkandet eller det är uppenbart att talan är grundad. Avgörandets innehåll 28 § I en dom skall rätten ange de gruppmedlemmar som domen avser. Detta gäller också ett beslut, om det behövs med hänsyn till frågans beskaffenhet. Rättskraft 29 § Rättens avgörande i en grupprättegång har rättskraft i förhållande till alla gruppmedlemmar som omfattas av avgörandet. Särskilda regler om rättegångskostnader m.m. Rätt till ersättning och ansvar för kostnader 30 § Den som enligt 21 § andra stycket har förordnats att som kärande föra en grupps talan har rätt till ersättning av allmänna medel som motsvarar kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till ombud eller biträde, om kostnaden skäligen varit påkallad för att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt. Ersättning skall också ges för kärandens eget arbete och tidsspillan med anledning av rättegången. Såsom åtgärd för rättegångens förberedande anses förhandling för biläggande av en tvistefråga som har omedelbar betydelse för den förda talan. Rätten får besluta om förskott på ersättningen med skäligt belopp om det är rimligt med hänsyn till omfattningen av de kostnader eller det arbete som uppdraget har medfört, den tid som rättegången kan beräknas pågå samt övriga förhållanden. 31 § Den som enligt 21 § andra stycket har förordnats att som kärande föra en grupps talan är inte skyldig att betala ersättning för motpartens rättegångskostnader i annat fall än som avses i 18 kap. 6 § rättegångsbalken. I stället skall den som tidigare varit kärande i målet såsom part svara för dessa rättegångskostnader. Han eller hon skall också ersätta staten för vad som utgått av allmänna medel enligt 30 §, i den utsträckning inte klaganden eller någon annan är skyldig att betala sådan ersättning. Har någon i samband med överklagande eller därefter övertagit kärandens talan i annat fall än som avses i första stycket svarar han eller hon såsom part endast för rättegångskostnader som har uppkommit i den högre rätten. För rättegångskostnader i lägre rätt svarar i stället den som tidigare varit kärande i målet. 32 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om ansvar för rättegångskostnader skall tillämpas även i fråga om sådan ersättning av allmänna medel som betalats till en kärande med stöd av 30 §. Ersättning för en sådan kostnad skall betalas till staten. Rätten skall pröva frågan om ersättning utan yrkande. Kostnadsansvaret för en gruppmedlem 33 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången svarar för rättegångskostnaderna i målet endast i de fall som avses i 34 och 35 §§. 34 § Har svaranden ålagts att ersätta kärandens rättegångskostnader eller att till staten betala sådana kostnader som avses i 32 § och kan svaranden inte betala, är de berörda gruppmedlemmarna skyldiga att ersätta dessa kostnader. Detsamma gäller merkostnader vid riskavtal som svaranden enligt 41 § inte förpliktats betala. Varje gruppmedlem svarar för sin andel av kostnaderna och är inte skyldig att betala mer än som har kommit honom eller henne till godo genom rättegången. 35 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången skall ersätta de kostnader som medlemmen har vållat genom någon åtgärd som avses i 18 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken eller genom sådan vårdslöshet eller försummelse som avses i 6 § samma kapitel. 36 § Om en medlem har inträtt som part i grupprättegången i samband med ett överklagande eller därefter, svarar medlemmen som part endast för kostnader som har uppkommit i den högre rätten. Avskilda käromål 37 § Om ett käromål har avskilts enligt 24 §, svarar käranden och gruppmedlemmen solidariskt för de rättegångskostnader som har uppkommit före avskiljandet. För kostnader som har uppkommit därefter svarar gruppmedlemmen ensam. Har käranden eller gruppmedlemmen orsakat rättegångskostnad genom vårdslöshet eller försummelse, skall han eller hon ensam svara för denna kostnad. Riskavtal 38 § Har käranden ingått ett avtal med ett ombud om att arvodet till ombudet skall bestämmas med hänsyn till i vilken utsträckning gruppmedlemmarnas anspråk tillgodoses (riskavtal) får avtalet endast åberopas mot gruppmedlemmarna om det har godkänts av domstol. 39 § Ett riskavtal får godkännas endast om avtalet är skäligt med hänsyn till sakens beskaffenhet. Avtalet skall vara upprättat i skriftlig form. Av avtalet skall framgå på vilket sätt arvodet är avsett att avvika från ett normalarvode om gruppmedlemmarnas anspråk bifalls eller ogillas helt. Avtalet får inte godkännas om arvodet grundas enbart på tvisteföremålets värde. 40 § Frågan om godkännande av ett riskavtal prövas i en pågående grupprättegång av domstolen på yrkande av käranden. Har den rättsliga angelägenhet som riskavtalet omfattar inte inletts vid domstol, får den som vill föra grupptalan begära att frågan om godkännande prövas av en domstol som är behörig att pröva tvisten. Går det inte att avgöra vilken domstol som är behörig, prövas frågan om godkännande av Stockholms tingsrätt. Ett godkännande enligt första stycket upphör att gälla, om en grupprättegång inte har inletts inom sex månader från godkännandet. Om det finns skäl för det får domstolen förlänga den tiden. 41 § Vid prövning av vad som är ersättningsgill rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken skall hänsyn inte tas till sådana merkostnader som har uppkommit på grund av ett riskavtal. Överklagande 42 § När prövningen av en viss fråga har skjutits upp enligt 27 §, skall rättten bestämma om domen i den del där avgörandet inte är slutligt får överklagas särskilt. En sådan del av domen får dock alltid överklagas särskilt, om domen i den del den är slutlig överklagas för eller mot en grupp. Om en dom överklagas särskilt enligt första stycket, får rätten bestämma att målet i övrigt skall vila till dess att domen har vunnit laga kraft. 43 § Tingsrättens beslut med anledning av en återkallelse av talan får inte överklagas, om återkallelsen har skett inom tiden för anmälan enligt 14 §. Ett beslut i fråga om rättegångskostnader som meddelats i samband med avskrivningen får dock överklagas. 44 § En tingsrätts beslut att utse en ny kärande får överklagas av den tidigare käranden och av en gruppmedlem som har föreslagit en annan kärande. En tingsrätts beslut att avslå en begäran om byte av kärande får överklagas av en gruppmedlem som har föreslagit ett sådant byte. I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 49 kap. 4 § och 11 § första stycket rättegångsbalken. 45 § En tingsrätts beslut under rättegången får, utöver vad som sägs i rättegångsbalken och 44 §, överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet har 1. avslagit kärandens begäran att få föra enskild grupptalan eller organisationstalan utan ombud eller genom ombud som inte är advokat, 2. prövat en fråga enligt 19 § om inträde som medlem i gruppen, eller 3. prövat en fråga om godkännande av ett riskavtal enligt 39 §. Den som vill överklaga ett beslut som avses i första stycket skall först anmäla missnöje. Anmälan skall göras genast, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde, och annars inom en vecka från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den som försummar detta har inte längre rätt att överklaga beslutet. Anmäler någon missnöje får rätten förklara målet vilande till dess att överklagandet prövats, om det finns särskilda skäl. 46 § Bestämmelserna i 44 och 45 §§ gäller också vid ett överklagande av en hovrätts beslut som inte är slutligt i frågor som avses i de paragraferna och som har uppkommit i hovrätten eller som har överklagats dit. 47 § En gruppmedlem får överklaga en dom eller ett slutligt beslut för en grupps räkning samt ett beslut om godkännande av ett riskavtal enligt 39 §. En gruppmedlem är vidare behörig att för egen räkning överklaga en dom eller ett beslut som rör hans eller hennes rätt. 48 § En missnöjesanmälan av en gruppmedlem som inte är part i rättegången får göras inom en vecka från dagen för beslutet, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde till vilket medlemmen inte har kallats och inte heller ändå har inställt sig. Detsamma gäller om beslutet inte har meddelats vid ett sammanträde och inte delges medlemmen. Underrättelse till gruppmedlemmarna 49 § Rätten skall, utöver vad som följer av övriga bestämmelser, underrätta en berörd gruppmedlem om en dom eller ett slutligt beslut samt om en förlikning som begärs stadfäst enligt 26 §. Om det behövs med hänsyn till den betydelse uppgiften kan antas ha för medlemmens rätt, skall rätten vidare underrätta en berörd gruppmedlem om 1. att käranden har ersatts med en ny kärande, 2. att käranden har anlitat ett nytt ombud, 3. att käranden har eftergett talan, 4. att fråga uppkommit om att godkänna ett riskavtal, 5. att en dom eller ett beslut överklagats, samt 6. andra beslut, åtgärder och förhållanden i övrigt. 50 § Underrättelser enligt denna lag till gruppmedlemmar ska ske på det sätt rätten finner lämpligt och med beaktande av 33 kap. 3 a § rättegångsbalken. Rätten får förelägga en part att ombesörja en underrättelse om det innebär betydande fördelar för handläggningen. Parten har i så fall rätt till ersättning av allmänna medel för kostnader. Andra stycket gäller även när en underrättelse sker genom delgivning. Lag (2020:926).