Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2001:1080 ·
Visa register
Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
Departement: Miljödepartementet
Utfärdad: 2001-12-06
Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:209
Ikraft: 2002-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2011:318
Upphävd: 2011-05-01
1 § Denna lag syftar till att förebygga att bränsle till
motorfordon eller utsläpp av förbrukat bränsle från
motorfordon skadar eller orsakar olägenheter för människors
hälsa eller miljön.
Med lagen genomförs EU-direktiv om typgodkännande av
motorfordon med avseende på utsläpp från sådana fordon och om
kvalitet på motorbränslen.
Lagen kompletterar EU-förordningar om typgodkännande av
motorfordon med avseende på utsläpp från sådana fordon samt
om tillgång till information om reparation och underhåll av
fordon. Lag (2010:209).
Definitioner
2 § I denna lag avses med
förordning (EG) nr 715/2007: Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om
typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från
lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6)
och om tillgång till information om reparation och underhåll
av fordon,
förordning (EG) nr 595/2009: Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om
typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp
från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information
om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av
förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om
upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och
2005/78/EG,
ramdirektiv: dels rådets direktiv 70/156/EEG av den 6
februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar
till dessa fordon, upphävt genom Europaparlamentets och
rådets direktiv 2007/46/EG, dels Europaparlamentets och
rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om
typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om
upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG, senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1137/2008,
samt dels Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG
av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för
godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon
samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som
är avsedda för sådana fordon, senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009,
särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna
i något av ramdirektiven,
typgodkännande: det förfarande genom vilket det intygas att
en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska
enheter uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet
och utrustning,
tillverkare: den som inför typgodkännandemyndigheten ansvarar
för alla aspekter av typgodkännandeprocessen och för
produktionsöverensstämmelsen, även om denne inte varit direkt
engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon,
det system, den komponent eller den separata tekniska enhet
som typgodkännandet avser, eller den som denne har utsett som
sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag,
utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som
styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra
föroreningar,
fordonstyp: fordon som inte skiljer sig från varandra i fråga
om tillverkare, tillverkarens typbeteckning och väsentliga
konstruktions- eller formgivningsaspekter som chassi,
bottenplatta eller motor,
motortyp: en kategori av motorer som inte skiljer sig från
varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning
eller väsentliga konstruktionsaspekter,
fordonssystem: ett sådant tekniskt fordonssystem som omfattas
av kraven i något av särdirektiven,
komponent: anordning som är avsedd att vara en del av ett
fordon och som kan typgodkännas separat oberoende av
fordonet, om ett sådant förfarande uttryckligen är tillåtet
enligt något av särdirektiven,
separat teknisk enhet: anordning som är avsedd att vara en
del av ett fordon men som kan typgodkännas separat men då
endast i samband med en specificerad fordonstyp, förutsatt
att ett sådant förfarande uttryckligen är tilllåtet enligt
något av särdirektiven,
motorbensin: bensin som är avsedd för motordrift och som
omfattas av nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51
eller 2710 11 59 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt
rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om
tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma
tulltaxan,
dieselbränsle: bränsle som omfattas av nr 2710 19 41 eller
2710 19 25 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets
förordning (EEG) nr 2658/87 och som är avsett att användas i
sådana motorfordon som avses i rådets direktiv 70/220/EEG av
den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser
från motorfordon, senast ändrat genom rådets direktiv
2006/96/EG, och Europaparlamentets och rådets direktiv
2005/55/EG av den 28 september 2005 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas-
och partikelformiga föroreningar från motorer med
kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av
gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna
med naturgas eller gasol vilka används i fordon, senast
ändrat genom kommissionens direktiv 2008/74/EG,
alternativt motorbränsle: för motordrift avsett motorbränsle
som inte är motorbensin eller dieselbränsle som till
övervägande del har sitt ursprung i råolja, och
konverteringssats: ett system för ändring av ett fordon från
drift med motorbensin eller dieselbränsle till drift med ett
alternativt motorbränsle.
I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i
lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2010:209).
Avgasreningskrav
3 § I fråga om avgasrening som inte regleras i förordning
(EG) nr 715/2007 eller förordning (EG) nr 595/2009 ska ett
motorfordon anses stämma överens med de avgasreningskrav som
följer av denna lag, om fordonet
1. har godkänts enligt något av ramdirektiven och åtföljs av
intyg av fordonstillverkaren att fordonet stämmer överens med
den godkända typen, eller
2. har godkänts enligt något särdirektiv. Lag (2010:209).
Miljöklasser
4 § Bilar skall delas in i miljöklasser i enlighet med de
kravnivåer för utsläpp som beslutas inom Europeiska gemenskapen
för förbränningsmotordrivna bilar enligt bilaga 1 till denna
lag.
Ytterligare miljöklasser får finnas för
1. bilar som är inrättade för att drivas enbart med
elektricitet från batterier (elbilar),
2. bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl med
elektricitet från batterier som med förbränningsmotor
(hybridbilar), samt
3. andra bilar med särskilt låga utsläpp av föroreningar.
En bil hänförs till den miljöklass som anges av tillverkaren,
om bilen uppfyller kraven för utsläpp i den angivna
miljöklassen.
Om en bil inte uppfyller kraven för den miljöklass den indelats
i, skall bilen hänföras till den miljöklass vars krav den
uppfyller.
Ansvar för att gällande krav uppfylls
5 § Tillverkare av motorfordon eller motorer till fordon
ansvarar för att fordonen uppfyller gällande avgasreningskrav.
Första stycket gäller inte fel som beror på att ett fordon
eller en motor har ändrats med en konverteringssats.
Lag (2008:262).
5 a § Om ett motorfordon eller en motor som har ändrats med en
konverteringssats inte uppfyller gällande avgasreningskrav,
ansvarar tillverkaren av konverteringssatsen för felet om det
beror på konverteringssatsen. Lag (2008:262).
6 § Den som äger ett motorfordon är skyldig att underhålla och
sköta fordonet på ett sådant sätt att de för fordonet gällande
gränsvärdena för utsläpp inte överskrids under brukandet av
fordonet.
Typgodkännande, kontroll och åtgärdsplaner
7 § En fordonstyp, en motortyp, ett fordonssystem, en
komponent, en separat teknisk enhet eller en konverteringssats
kan typgodkännas i fråga om avgasrening. Ett sådant godkännande
förutsätter att relevanta krav enligt särdirektiv eller enligt
denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen är uppfyllda.
Ett typgodkännande som har meddelats i en annan medlemsstat i
Europeiska unionen med stöd av ramdirektiven eller
särdirektiven gäller utan särskild prövning i Sverige.
Lag (2008:262).
8 § Den myndighet som regeringen bestämmer
(typgodkännandemyndigheten) får utfärda typgodkännande i fråga
om avgasrening.
Den myndighet som regeringen bestämmer skall indela bilar i
miljöklasser enligt 4 §.
9 § Tillverkaren är skyldig att medverka till den kontroll som
behövs med anledning av ett typgodkännande. Sådan medverkan kan
vara att utan ersättning till typgodkännandemyndigheten lämna
de upplysningar och tillhandahålla de fordon, fordonsdelar,
handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen.
För att utöva tillsyn enligt denna lag har
typgodkännandemyndigheten rätt till tillträde till en fabrik
eller annan anläggning och att där utföra nödvändiga
undersökningar.
10 § Om typgodkännandemyndigheten finner att
utsläppsbegränsande anordningar som omfattas av ett
typgodkännande som myndigheten meddelat inte uppfyller de krav
som gäller för fordons- eller motortypen, får myndigheten
förelägga tillverkaren att lägga fram en åtgärdsplan för att
avhjälpa bristerna.
Typgodkännandemyndigheten skall besluta om godkännande av
åtgärdsplanen.
11 § Om typgodkännandemyndigheten finner att fordon, motorer,
system, komponenter eller separata tekniska enheter inte längre
stämmer överens med den typ som myndigheten har godkänt, får
myndigheten återkalla godkännandet.
12 § Typgodkännandemyndigheten skall se till att åtgärdsplaner
som beslutats av en annan typgodkännandemyndighet inom
Europeiska unionen genomförs i Sverige.
13 § Har upphävts genom lag (2007:219).
14 § Har upphävts genom lag (2007:219).
15 § I fråga om fel på utsläppsbegränsande anordningar på
personbilar, lätta lastbilar samt bussar med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram gäller vad som föreskrivs i 16-19 §§, om
fordonen inte är äldre än fem år eller har körts mer än 80 000
kilometer.
16 § Tillverkaren svarar gentemot bilägaren för att fel på
bilens utsläppsbegränsande anordningar kostnadsfritt avhjälps,
om det vid en myndighets kontroll eller på annat tillförlitligt
sätt konstateras att anordningarna inte uppfyller de krav som
följer av denna lag.
I de fall som avses i första stycket har bilägaren rätt även
till ersättning för kostnader som föranleds av ny
kontrollbesiktning efter anmärkning mot de utsläppsbegränsande
anordningarna och kostnader som föranleds av körförbud för
bilen.
17 § Vad som sägs i 16 § gäller inte om det görs sannolikt att
felet beror på att bilägaren
1. inte låtit bilen genomgå den underhållsservice som behövs
för att vidmakthålla funktionerna hos bilens
utsläppsbegränsande anordningar, eller
2. har använt bränsle av en kvalitet som i väsentlig mån
avviker från det som tillverkaren rekommenderat för att
vidmakthålla funktionerna hos bilens utsläppsbegränsande
anordningar, eller
3. vid utbyte av utsläppsbegränsande anordningar har utrustat
bilen med nya delar som från miljösynpunkt är sämre än de delar
som bilen var utrustad med när den var ny.
Vad som sägs i 16 § gäller inte heller om det görs sannolikt
att felet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig
händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något annat
liknande förhållande på bilägarens sida.
18 § Om bilägaren låter någon annan än tillverkaren avhjälpa
fel på de utsläppsbegränsande anordningarna på bilen och därvid
anlitar någon som yrkesmässigt utför bilreparationer, är
tillverkaren skyldig att betala skälig ersättning för
reparationen till den som har utfört arbetet, om tillverkaren
ansvarar enligt 16 §. Den som har utfört arbetet har inte rätt
att kräva betalning för reparationen från bilägaren och får
inte heller gentemot bilägaren göra gällande åtgärder som kan
komma i fråga vid bristande betalning.
Anspråk på ersättning som avses i första stycket skall, om inte
tillverkaren medger annat, åtföljas av en redogörelse för de
åtgärder som har vidtagits och en utredning om resultatet av
reparationen. Tillverkaren har rätt att inom två veckor från
det han fick del av ersättningsanspråket kräva att den som har
utfört arbetet tillställer tillverkaren på dennes bekostnad de
delar som har bytts ut vid reparationen. Tillverkaren får inte
ifrågasätta betalningsskyldigheten sedan fyra veckor har
förflutit efter det han fick del av ersättningsanspråket och,
om han har krävt att få utbytta delar, dessa delar tillställdes
honom.
19 § I fråga om fordon som tillverkats utomlands svarar den som
yrkesmässigt för in fordon i Sverige för tillverkarens räkning
solidariskt med tillverkaren för de förpliktelser som
tillverkaren har enligt 16-18 §§. Tillverkaren ansvarar endast
för fordon som förts in i Sverige av tillverkaren själv eller
av någon som fört in fordonet för tillverkarens räkning.
19 a § Om ett fordon har ändrats med en konverteringssats, ska
1. det som sägs om tillverkarens ansvar i 16-18 §§ gälla för
tillverkaren av konverteringssatsen, om felet beror på
konverteringssatsen, och
2. det som sägs om ansvar för ett utomlands tillverkat fordon i
19 § gälla i fråga om konverteringssatsen, om den har
tillverkats utomlands. Lag (2008:262).
Bemyndiganden och avgifter
20 § I fråga om utsläpp av avgaser och andra föroreningar från
motorfordon får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddela föreskrifter om
1. begränsning av utsläpp av avgaser och andra föroreningar
från motorfordon,
2. motorfordons och motorers utrustning, hållbarhet, funktion,
installation eller beskaffenhet i övrigt,
3. skyldighet att underhålla utrustning som begränsar utsläpp,
4. skyldighet att använda visst bränsle,
5. tillsyn och annan kontroll,
6. förfarandet i samband med typgodkännande och godkännande av
förslag till åtgärdsplaner,
7. ibruktagande och försäljning av motorfordon, motorer och
motorers utrustning,
8. skyldighet för tillverkaren att tillhandahålla information
och dokumentation om motorfordon, motorer och motorers
utrustning, och
9. förfarandet i samband med miljöklassindelning av bilar.
Lag (2008:262).
21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får, om det inte är oförenligt med något av ramdirektiven eller
särdirektiven, meddela föreskrifter om eller i enskilda fall
besluta om undantag från krav enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Undantag får
förenas med särskilda villkor.
Vad som sägs i första stycket gäller inte beträffande kraven i
15-19, 24 och 27 §§.
22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för tillsyn,
prövning i samband med typgodkännande samt prövning i samband
med miljöklassindelning och meddelande av undantag. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om avgifternas storlek och beräkning.
Regeringen får föreskriva att en myndighet får bestämma att
beslut om betalning av avgift enligt denna lag skall gälla
omedelbart även om beslutet överklagas.
Bränslen
23 § Bensin som är avsedd för motordrift eller uppvärmning
skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för
in sådan bensin delas in i och tillhandahållas i de
miljöklasser som anges i bilaga 2 till denna lag.
Dieselbränsle skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt
till Sverige för in sådana motorbränslen delas in i och
tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 3 till
denna lag.
Ett alternativt motorbränsle får delas in och tillhandahållas i
den miljöklass som anges i bilaga 4 eller 5 till denna lag, om
bränslet uppfyller de krav som anges i bilagan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövar
om ett bränsle uppfyller kraven i bilaga 4 eller 5.
Lag (2006:927).
24 § Motorbensin som inte uppfyller miljöspecifikationerna i
miljöklass 2 och dieselbränsle som inte uppfyller
miljöspecifikationerna i miljöklass 3 får inte saluföras.
Lag (2004:1079).
Tillsyn och ansvar
25 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av
myndighet som regeringen bestämmer.
26 § Typgodkännandemyndigheten får förelägga en tillverkare
att fullgöra en skyldighet att enligt det som följer av
artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 715/2007 eller
artikel artikel 6 i förordning (EG) nr 595/2009
tillhandahålla sådan information om reparation och underhåll
av fordon som har betydelse för fordonets avgasrening.
Föreläggandet får förenas med vite. Lag (2010:209).
27 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet
att saluföra motorbensin eller dieselbränsle enligt 24 §, döms
till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2004:1079).
27 a § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet
1. i samband med ett typgodkännandeförfarande,
återkallandeförfarande eller ett genomförande av en
åtgärdsplan undanhåller en uppgift, lämnar en oriktig
uppgift, förfalskar ett testresultat, använder en
manipulationsanordning eller manipulerar ett system för
begränsning av kvävedioxidutsläpp och därigenom bryter mot
tillverkarens skyldigheter enligt artiklarna 4 och 5 i
förordning (EG) nr 715/2007 eller artiklarna 4 och 5 i
förordning (EG) nr 595/2009,
2. inte tillhandahåller sådan information om reparation och
underhåll av fordon som har betydelse för fordonets
avgasrening och därigenom bryter mot artikel 6 i förordning
(EG) nr 715/2007 eller artikel 6 i förordning (EG) nr
595/2009, eller
3. manipulerar ett system där förbrukningsbart reagens
används eller använder ett fordon utan förbrukningsbart
reagens och därigenom bryter mot artikel 7 i förordning (EG)
nr 595/2009. Lag (2010:209).
27 b § Den som har överträtt ett vitesföreläggande enligt
26 § ska inte dömas till ansvar enligt denna lag för en
gärning som omfattas av föreläggandet. Lag (2010:209).
Överklagande
28 § En förvaltningsmyndighets beslut i enskilda fall enligt
denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Övergångsbestämmelser
2001:1080
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Genom lagen
upphävs bilavgaslagen (1986:1386).
2. Avgasreningskrav enligt äldre bestämmelser skall gälla för
motorfordon och motorer som typgodkänts före lagens
ikraftträdande.
3. Äldre bestämmelser om miljöklassindelning skall gälla för de
bilar som delats in i en miljöklass före lagens ikraftträdande.
4. Vad som föreskrivits i 13, 14 och 26 §§ skall även gälla
personbilar, lätta lastbilar och bussar med en totalvikt av
högst 3 500 kg som har typgodkänts enligt rådets direktiv
70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning mot luftförorening genom avgaser
från motorfordon, i dess lydelse innan Europaparlamentets och
rådets direktiv 98/69/EG8 av den 13 oktober 1998 om åtgärder
mot luftförorening genom avgaser från motorfordon och om
ändring av rådets direktiv 70/220/EEG.
5. I fråga om bilar som har tagits i bruk före lagens
ikraftträdande gäller äldre bestämmelser om tillverkarens
ansvar gentemot bilägaren.
2007:219
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2007.
2. Bestämmelserna i 13, 14 och 26 §§ skall fortsätta att gälla
i fråga om
a) tunga lastbilar och tunga bussar vars avgasreningssystem
inte omfattas av hållbarhetskraven i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2005/55/EG, och
b) personbilar, lätta lastbilar och bussar med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram som har typgodkänts enligt rådets direktiv
70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning mot luftförorening genom avgaser
från motorfordon, i dess lydelse innan Europaparlamentets och
rådets direktiv 98/69/EG av den 13 oktober 1998 om åtgärder mot
luftförorening genom avgaser från motorfordon och om ändring av
rådets direktiv 70/220/EEG.
Bilaga 1
Miljöklasser för bilar
A. Personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar
(Nedan angivna direktiv är ändringar i direktiv 70/220/EEG)
Miljöklass 2000 Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG
rad A i tabell 5.3.1.4 i bilaga I.
Miljöklass 2005 Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG
rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I.
Miljöklass 2005 PM Personbilar, bussar och lastbilar, som
har motor med kompressionständning och
uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG
rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I, men
med partikelutsläpp som vid provning
enligt direktivet är högst 5 mg/km.
Miljöklass El Bilar som är inrättade för att drivas enbart
med elektricitet från batterier.
Miljöklass Hybrid Bilar som är inrättade för att kunna drivas
såväl med elektricitet från batterier som med
förbränningsmotor.
B. Tunga lastbilar och tunga bussar som är försedda med
dieselmotor
Miljöklass 2000 Bilar vars motorer uppfyller kraven i
direktiv 2005/55/EG14, senast ändrat
genom direktiv2006/51/EG15, rad A i
tabell 1 och 2 i bilaga I.
Miljöklass 2005 Bilar vars motorer uppfyller kraven i
direktiv 2005/55/EG, senast ändrat
genom direktiv 2006/51/EG, rad B.1 i
tabell 1 och 2 i bilaga I.
Miljöklass 2008 Bilar vars motorer uppfyller kraven i
direktiv 2005/55/EG, senast ändrat
genom direktiv 2006/51/EG, rad B.2 i
tabell 1 och 2 i bilaga I.
Miljöklass EEV Särskilt miljövänliga fordon vars
motorer uppfyller kraven enligt
direktiv 2005/55/EG, senast ändrat
genom direktiv 2006/51/EG, rad C i
tabell 1 och 2 i bilaga I.
Miljöklass El Bilar som är inrättade för att drivas enbart
med elektricitet från batterier.
Miljöklass Hybrid Bilar som är inrättade för att kunna drivas
såväl med elektricitet från batterier som med
förbränningsmotor.
Lag (2007:219).
Bilaga 2
Miljöklasser för bensin
Krav Miljö- Miljö- Miljö-
klass 1 klass 1 klass 2
Motor- Alkylat-
bensin bensin
Researchoktantal, 95 - 95
lägst
Motoroktantal, lägst 85 - 85
Ångtryck, högst 70/95 65 70/95
kilopascal
Ångtryck, lägst 45/65 50 -
kilopascal
Destillation:
- Förångat vid 70ºC, - 15-42 -
volymhalt procent
- Förångat vid 100ºC, 47/50 46 46
lägst volymhalt procent
- Förångat vid 100ºC, - 72 -
högst volymhalt procent
- Förångat vid 150ºC, 75 75 75
lägst volymhalt procent
- Förångat vid 180ºC, - - -
lägst volymhalt procent
Slutkokpunkt, högst ºC 205 200 -
Olefiner, högst 13,0 1,0 18,0d
volymhalt procent
Aromater, högst 35,0 1,0 35,0
volymhalt procent
Bensen, högst
volymhalt procent 1,0 0,1 1,0
Cyklohexaner, högst - 2,0 -
volymhalt procent
n-Hexan, högst - 0,5 -
volymhalt procent
Syre, högst 2,7 - 2,7
masshalt procent
Oxygenater:
- Metanol, högst 3 - 3
volymhalt procent,
stabiliseringsmedel
måste tillsättas
- Etanol, högst 5 - 5
volymhalt procent,
stabiliseringsmedel
kan vara nödvändigt
- Isopropylalkohol, 10 - 10
högst volymhalt
procent
- Tertiär-butyalkohol, 7 - 7
högst volymhalt procent
- Isobutylalkohol, 10 - 10
högst volymhalt procent
- Etrar som innehåller 15 - 15
fem eller flera kolatomer
per molekyl, högst
volymhalt per procent
Andra oxygenatere, 10 - 10
högst volymhalt procent
Svavel, högst milligram 10 10 10
per kilogram
Bly, högst gram 0,005 0,002 0,005
per liter
Fosfor Inte mätbar - -
Densitet vid 15ºC, - 680-720
kilogram per kubikmeter
Bensin i miljöklass 1 motorbensin skall uppfylla skäliga
funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive
insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för fordon
med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.
Lag (2006:927).
Bilaga 3
Miljöklasser för dieselbränsle
Krav Miljö- Miljö- Miljö-
klass 1 klass 2 klass 3
Cetanindex, lägst 50 47 -
Cetantal, lägst 51 51 51
Densitet vid 15ºC, 800 800 -
lägst kilogram per
kubikmeter
Densitet vid 15ºC, 820 820 845
högst kilogram per
kubikmeter
Destillation:
- begynnelsekokpunkt, 180 180 -
lägst ºC
- vid 95 procent
destillat, högst ºC 320 320 360
Aromatiska kolväten, 5 20 -
högst volymhalt procent
Polycykliska aromatiska Inte mätbarb 0,1 -
kolväten, högst
volymhalt procent
Polycykliska aromatiska - - 11
kolväten, högst
masshalt procent
Svavel, högst 10 10 10
milligram per kilogram
Fettsyrametylestrare,
högst volymhalt procent 5 5 -
Lag (2006:927).
Bilaga 4
Miljöklass för alternativa motorbränslen som är avsedda att
ersätta motorbensin
För att indelas i miljöklass som anges i denna bilaga skall
bränslet uppfylla följande specifikation.
Specifikation (Etanolbränsle för gnisttända motorer)
Krav Miljöklass 1
Researchoktantal, lägst 95
Motoroktantal, lägst 85
Ångtryck, högst kilopascal 70a/ 95b
Ångtryck, lägst kilopascal 35a/ 50b
Etanol samt högre alkoholer, lägst volymhalt
procent 75a/70b
Bensinc, volymhalt procent (14-25)a/ (14-30)b
Slutkokpunkt, högst C 205
Destillationsrest, högst volymhalt procent 2
Högre alkoholer med mellan tre och åtta
kolatomer per molekyl, högst volymhalt procent 2
Metanol, högst volymhalt procent 1
Etrar som innehåller fem eller fler kolatomer
per molekyl,högst volymhalt procent 5,2
Vatten, högst volymhalt procent 0,3
Oorganiskt klor, högst milligram per liter 1
Svavelhalt, högst milligram per kilogram 10
Bly, högst milligram per liter 5d
Fosfor, högst milligram per liter 0,2d
Oxidationsstabilitet, lägst minutere 360
Hartstal, högst milligram per 100 milliliter 5
pHef 6,5-9,0
Korrosiv inverkan på koppar (3 timmar vid
50 C), enligt skalag Klass 1
Syratal, högst masshalt procent 0,005
eller
räknat som ättiksyra, högst milligram per
liter 40
a Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-,
Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15
september för övriga län. För övrig tid än den som anges här
eller under b är gränsvärden enligt antingen a eller b
tillåtna.
b Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-,
Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den
15 mars i övriga län. För övrig tid än den som anges här eller
under a är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna.
c Bensin skall uppfylla miljöklass 1.
d Inga fosfor-, järn-, mangan- eller blyhaltiga ämnen får
tillsättas bränslet.
e Enligt standardiserad metod för bestämning av
oxidationsstabilitet hos bensin.
f Enligt standardiserad metod för bestämning av pH-värde i
etanol.
g Enligt standardiserad metod för bedömning av korrosiv
inverkan på koppar. Lag (2006:927).
Bilaga 5
Miljöklass för alternativa motorbränslen som är avsedda att
ersätta dieselbränsle
För att indelas i miljöklass som anges i denna bilaga skall
bränslet uppfylla någon av följande specifikationer.
Specifikation 1 (FAME - fettsyrametylestrar)
Krav Miljöklass 1
Cetantal, lägst 51
Esterhalt, lägst masshalt procent 96,5
Densitet vid 15 C, högst kilogram per
kubikmeter 900
Densitet vid 15 C, lägst kilogram per
kubikmeter 860
Viskositet vid 40 C, kvadratmillimeter
per sekund 3,50-5,00
Flampunkt, lägst C 120
Sulfataska, högst masshalt procent 0,02
Vattenhalt, högst milligram per kilogram 500
Svavelhalt, högst milligram per kilogram 10
Kolåterstod vid 10 procent
destillationsåterstod, högst masshalt procent 0,30
Föroreningshalt, högst milligram per kilogram 24
Korrosiv inverkan på koppar (3 timmar vid
50 C), enligt skalaa Klass 1
Oxidationsstabilitet vid 110 C, lägst timmarb 6
Syratal, högst milligram KOH per gram 0,50
Jodtal, högst gram jod per 100 gram 120
Linolensyrametylester, högst masshalt procent 12,0
Fleromättade metylestrar (fler än tre
dubbelbindningar), högstmasshalt procent 1
Metanolhalt, högst masshalt procent 0,20
Monoglyceridhalt, högst masshalt procent 0,80
Diglyceridhalt, högst masshalt procent 0,20
Triglyceridhalt, högst masshalt procent 0,20
Fri glycerol, högst masshalt procent 0,02
Total glycerol, högst masshalt procent 0,25
Natrium + Kalium, högst milligram per
kilogram 5,0
Kalcium + Magnesium, högst milligram per
kilogram 5,0
Fosfor, högst milligram per kilogram 10,0
a Enligt standardiserad metod för bedömning av korrosiv
inverkan på koppar.
b Enligt standardiserad metod för bestämning av
oxidationsstabilitet hos bränslet.
Specifikation 2 (Etanolbränsle för kompressionstända motorer)
Krav Miljöklass 1
Alkohol, lägst masshalt procent 92,4
varav andra alkoholer än etanol, högst
masshalt procent 2
Densitet vid 15 C, högst kilogram per
kubikmeter 815
Densitet vid 15 C, lägst kilogram per
kubikmeter 795
Askhalt, högst masshalt procent 0,001
Flampunkt, lägst C 10
Surhetsgrad, räknat som ättiksyra, högst
masshalt procent 0,0025
Neutraliseringstal (stark syra) KOH
milligram per liter högst 1
Färg, enligt skala högsta 10
Torrhalt vid 100 C, högst milligram per
kilogram 15
Vattenhalt, högst masshalt procent 6,5
Fosfor, högst gram per liter 0,2
Aldehydhalt, räknat som ättiksyra, högst
masshalt procent 0,0025
Svavelhalt, högst milligram per kilogram 10
Esterhalt, räknat som etylacetat, högst
masshalt procent 0,1
Ett bränsle som uppfyller ovanstående krav
får spädas med cetanförbättringsmedel, om
spädningen uppgår till högst 10 massprocent
av det ospädda bränslet. Därutöver får
denaturerings- och färgämnen tillsättas.
a Enligt standardiserad metod för färgbestämning.
Specifikation 3 (Syntetiska dieselbränslen)
Krav Miljöklass 1
Bränsle som huvudsakligen består av
paraffinkolväten framställda ur biomassa
eller fossil råvara.
Cetantal, lägst 51
Densitet vid 15 C, högst kilogram per
kubikmeter 845
Destillation: vid 95 volymprocent destillat,
högst C 360
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent 5
Polycykliska aromatiska kolväten, högst
volymhalt procent Inte mätbara
Svavelhalt, högst milligram per kilogram 10
a Enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 1.
Lag (2006:927).