Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 2000:1333 · Visa register
Tillkännagivande (2000:1333) av överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
Departement: Justitiedepartementet BIRS
Utfärdad: 2000-11-30
Författningen har upphävts genom: SFS 2001:130
Upphävd: 2001-03-27
Vid tillämpningen av följande bestämmelser i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål avses de överenskommelser som anges nedan. 1 kap. 5 § första stycket 1 I följande överenskommelser finns bestämmelser om att rättslig hjälp skall lämnas i ärenden som handläggs i ett administrativt förfarande eller i ett annat förfarande än ett straffrättsligt förfarande: 1. artikel 49 a) i konventionen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet den 14 juni 1985, och 2. artikel 9.1 i konventionen om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser antagen den 17 december 1997 av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). 2 kap. 6 § andra stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om att ansökan i vissa fall kan skickas direkt till svensk åklagare eller domstol: 1. artikel 15.2-15.5 i den europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, och 2. artikel 24.2, 24.3 och 24.5 i den europeiska konventionen den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott. 2 kap. 14 § tredje stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om att en ansökan om rättslig hjälp inte får avslås om gärningen har karaktär av politiskt brott: 1. artikel 8 i den europeiska konventionen den 27 januari 1977 om bekämpande av terrorism. 3 kap. 1 § första stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om vad en ansökan om rättslig hjälp utomlands skall innehålla: 1. artikel 3.2 och 14 i den europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, 2. artikel 11.2 och 12.3 i överenskommelsen den 28 september 1983 mellan Sverige och Ungern om inbördes rättshjälp i brottmål, 3. artikel 7.10 i Förenta Nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, 4. artikel 11.2 i överenskommelsen den 10 februari 1989 mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål, 5. artikel 6.2 i överenskommelsen den 14 december 1989 mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland om tvångsåtgärder och förverkande avseende vinning av brott, och 6. artikel 27 i den europeiska konventionen den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott. 3 kap. 2 § andra stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om att ansökan kan skickas direkt till behörig myndighet i den andra staten: 1. artikel 15.2-15.5 i den europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, och 2. artikel 24.2, 24.3 och 24.5 i den europeiska konventionen den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott. 5 kap. 1 § I följande överenskommelser finns bestämmelser som innehåller villkor som begränsar möjligheten att använda uppgifter och bevisning som har erhållits från annan stat: 1. artikel 7.13 i Förenta Nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, 2. artikel 50.3 i konventionen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet den 14 juni 1985, och 3. artikel 32 i den europeiska konventionen den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott. 5 kap. 2 § I följande överenskommelser finns bestämmelser om att rättslig hjälp som lämnas till annan stat får förenas med villkor i vissa fall: 1. artikel 13.4 i överenskommelsen den 28 september 1983 mellan Sverige och Ungern om inbördes rättshjälp i brottmål, 2. artikel 13.4 i överenskommelsen den 10 februari 1989 mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål, 3. artikel 5.3 i överenskommelsen den 14 december 1989 mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland om tvångsåtgärder och förverkande avseende vinning av brott, och 4. artikel 32.1 och 33.2 i den europeiska konventionen den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott. 5 kap. 5 och 7 §§ I följande överenskommelser finns bestämmelser om immunitet: 1. artikel 12 i den europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, 2. artikel 9 i överenskommelsen den 28 september 1983 mellan Sverige och Ungern om inbördes rättshjälp i brottmål, 3. artikel 7.18 i Förenta Nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, och 4. artikel 9 i överenskommelsen den 10 februari 1989 mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål. 5 kap. 8 § I följande överenskommelser finns bestämmelser om att immunitet skall även gälla när en frihetsberövad person förts över till Sverige: 1. artikel 11.1 första stycket och 12 i den europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, och 2. artikel 7.4 och 7.18 i Förenta Nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen.