Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2000:537 ·
Visa register
Lag (2000:537) om märkning och registrering av hundar
Departement: Jordbruksdepartementet
Utfärdad: 2000-05-31
Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:363
Ikraft: 2001-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2007:1150
Upphävd: 2008-01-01
Märkning och registrering
1 § En hundägare skall låta märka sin hund så att den kan
identifieras. Märkningen skall vara bestående.
2 § Ägaren av en hund skall låta registrera sitt ägarskap i ett
för landet centralt register.
Hundägaren skall betala en avgift för registreringen och för
utrustning för att läsa av märkningen.
3 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller hundar som stadigvarande
finns i Sverige.
Registerändamål
4 § Registret får användas för att fastställa vem som är ägare
av en hund.
Tullverket, Statens jordbruksverk, länsstyrelser,
polismyndigheter och de kommunala nämnder som fullgör uppgifter
inom miljö- och hälsoskyddsområdet skall ha direkt åtkomst till
registret. Lag (2007:363).
Personuppgiftsansvarig
5 § Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt för registret.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Jordbruksverket får besluta att överlåta driften av
registret till en annan myndighet eller till en organisation.
Lag (2007:363).
Personuppgiftslagen
6 § För behandling av personuppgifter gäller, utöver vad som
sägs i 4 och 5 §§, personuppgiftslagen (1998:204).
Omhändertagande m.m.
7 § Påträffas en omärkt hund eller en hund utan någon ägare
antecknad i det centrala registret, får polismyndigheten
omhänderta hunden om den utgör eller kan komma att utgöra en
fara för människor eller andra djur eller om det annars finns
särskilda skäl.
Inom sju dagar från omhändertagandet skall hundens ägare låta
märka hunden och anmäla ägarskapet till det centrala registret.
I annat fall får polismyndigheten besluta att hunden skall
säljas, skänkas bort eller avlivas. Innan ett beslut om
avlivning fattas skall yttrande inhämtas från en veterinär, om
det inte finns särskilda skäl att avliva hunden omedelbart.
Om polismyndigheten har beslutat att hunden skall säljas, får
polismyndigheten ta ut ersättning ur köpeskillingen för
kostnaderna för omhändertagandet.
Om det finns särskilda skäl, skall polismyndigheten avvakta med
en åtgärd enligt andra stycket.
8 § Ägaren av en omhändertagen hund skall betala de kostnader
som omhändertagandet medfört. Kostnaderna får förskotteras av
allmänna medel.
Om det finns särskilda skäl, får polismyndigheten i enskilda
fall medge undantag från skyldigheten att betala kostnaderna. I
sådana fall skall kostnaderna slutligt betalas av
polismyndigheten.
9 § Polismyndigheten får meddela de förelägganden som behövs
för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen skall efterlevas.
I beslut om föreläggande får polismyndigheten sätta ut vite.
Bemyndigande
10 § Föreskrifter om den avgift som avses i 2 § andra stycket
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.
Överklagande m.m.
11 § Polismyndighetens beslut enligt 7, 8 eller 9 § eller
beslut om registrering som meddelas av Jordbruksverket eller av
den som ansvarar för driften av registret får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Jordbruksverket för det allmännas talan hos
förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har meddelats
av en organisation.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat
beslutas. Lag (2007:363).
12 § Bestämmelserna i 22-28 och 30 §§ förvaltningslagen
(1986:223) skall tillämpas, om beslutet har meddelats av en
organisation.
Övergångsbestämmelser
2000:537
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna
i 7-9 §§ skall dock gälla först från och med den 1 april 2001.
2. Lagen skall inte tillämpas på hundar som vid lagens
ikraftträdande är äldre än åtta år.