Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1998:603 ·
Visa register
Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård
Departement: Justitiedepartementet L5
Utfärdad: 1998-06-11
Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:1257
Ikraft: 1999-01-01
Allmänna bestämmelser
1 § Denna lag avser verkställighet av sluten ungdomsvård enligt
32 kap. 5 § brottsbalken. Verkställigheten av sluten
ungdomsvård skall ske vid sådana särskilda ungdomshem som avses
i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga. Lag (2006:898).
2 § Verkställigheten av sluten ungdomsvård skall utformas så
att den dömdes anpassning i samhället främjas och att de
skadliga följderna av frihetsberövandet motverkas.
3 § Statens institutionsstyrelse ansvarar för
verkställigheten. Verkställigheten ska planläggas och
genomföras efter samråd med socialnämnden i den dömdes hemort.
En individuellt utformad verkställighetsplan ska upprättas för
den dömde. Lag (2011:735).
Intagning m.m.
4 § Verkställigheten inleds genom att den dömde tas in i ett
sådant särskilt ungdomshem som avses i 1 §.
5 § Verkställigheten får inledas om den dömde inte inom
föreskriven tid har överklagat domen när det gäller påföljden.
Detta gäller även om åklagare eller målsägande har överklagat
domen.
6 § Verkställigheten får inledas omedelbart, om den dömde
före överklagandetidens utgång förklarar att han eller hon
avstår från att överklaga domen när det gäller påföljden och
medger att påföljden får verkställas (nöjdförklaring).
Nöjdförklaring får lämnas inför
1. chefen för häktet, av den som är häktad,
2. den som förestår vården vid ett särskilt ungdomshem, av
den som är intagen i ett sådant hem,
3. Polismyndigheten.
Nöjdförklaring enligt andra stycket 1 eller 2 får lämnas även
inför en annan tjänsteman vid ett häkte eller ett särskilt
ungdomshem som har förordnats att ta emot en sådan
förklaring.
En tjänsteman som avses i andra stycket 1 eller 2 eller
tredje stycket ska så snart det kan ske upplysa den dömde om
att han eller hon har rätt att lämna en sådan förklaring samt
om när och hur det kan ske. En sådan tjänsteman är vidare
skyldig att den dag, då nöjdförklaring först kan lämnas,
fråga om den dömde vill lämna en sådan förklaring.
Lag (2014:623).
7 § När nöjdförklaring lämnas skall ett vittne närvara. Den som
har tagit emot förklaringen skall göra en anteckning om det på
domen eller på rättens bevis om målets utgång, såvitt rör den
dömde (domsbevis). Anteckningen skall undertecknas av
mottagaren, den dömde och vittnet.
8 § En nöjdförklaring gäller endast om den dömde har haft
betänketid till andra dagen efter den dag då domen avkunnades
för honom eller henne vid rätten eller på annat sätt delgavs
honom eller henne och om den som ska ta emot förklaringen har
tillgång till domen eller domsbevis. Den dömde ska ges
tillfälle att under betänketiden samråda med sin
försvarare.
En nöjdförklaring som har lämnats enligt denna
lag får inte tas tillbaka. Har den dömde överklagat domen när
det gäller påföljden, ska överklagandet anses återkallat
genom nöjdförklaringen.
Lämnar den dömde nöjdförklaring inför en sådan tjänsteman som
avses i 6 § andra stycket 1 eller 2 eller tredje stycket, ska
tjänstemannen omedelbart se till att domen verkställs. Lämnar
den dömde nöjdförklaring inför Polismyndigheten, ska den som
tar emot förklaringen se till att den dömde förpassas till
det särskilda ungdomshem där verkställigheten ska äga rum.
Lag (2014:623).
9 § När domen får verkställas ska Statens
institutionsstyrelse förelägga den dömde att senast en viss
dag inställa sig vid det särskilda ungdomshem som styrelsen
bestämmer. Statens institutionsstyrelse ska se till att
intagning sker så snart som möjligt efter det att domen får
verkställas.
Om den dömde inte rättar sig efter eller inte kan nås av ett
föreläggande enligt första stycket, ska Polismyndigheten på
begäran av Statens institutionsstyrelse förpassa honom eller
henne till ungdomshemmet.
Den dömde får i väntan på förpassning förvaras i häkte eller
i polisarrest, om det är nödvändigt för att förpassningen ska
kunna genomföras. Lag (2014:623).
10 § Är den dömde, när domen får verkställas, häktad eller
intagen på ett särskilt ungdomshem med stöd av lagen (1990:52)
med särskilda bestämmelser om vård av unga, skall häktet eller
det särskilda ungdomshemmet omedelbart se till att domen
verkställs och att den dömde omedelbart förpassas till det
särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse bestämmer.
10 a § Har upphävts genom lag (2018:1257).
10 b § Förekommer till verkställighet på en gång en dom på
sluten ungdomsvård i minst två år och en dom på böter eller
förvandlingsstraff för böter som har meddelats innan den
förstnämnda påföljden har börjat verkställas, ska utdömd
sluten ungdomsvård träda i stället för den andra påföljden.
Lag (2016:495).
11 § I fråga om beräkning av den tid som verkställigheten
ska pågå och avbrott i verkställigheten, ska 17–19 §§ och
20 § första stycket strafftidslagen (2018:1251) samt 12 a kap.
1 § fängelselagen (2010:610) tillämpas.
Så snart domen på sluten ungdomsvård har börjat verkställas,
ska Statens institutionsstyrelse fastställa dagen för
verkställighetens slut. Styrelsen ska fastställa en ny sådan
slutdag om omständigheterna ger anledning till det.
Lag (2018:1257).
11 a § Har upphävts genom lag (2010:625).
Genomförande av verkställigheten
12 § Den dömde skall ges nödvändig vård och behandling och ges
tillfälle till utbildning, aktiviteter, förströelse, fysisk
träning och vistelse utomhus.
13 § Den dömde får hindras att lämna det särskilda
ungdomshemmet och i övrigt underkastas den begränsning av
rörelsefriheten som är nödvändig för att verkställigheten skall
kunna genomföras. Den dömde får också hindras att disponera
sitt pass. Den dömdes rörelsefrihet får även inskränkas, när
det behövs av hänsyn till andra intagnas eller personalens
säkerhet. Lag (2005:658).
14 § Verkställigheten ska inledas på en låsbar enhet. Så
snart förhållandena medger det, ska den dömde ges möjlighet
till vistelse under öppnare former.
Frågan om den dömde kan ges möjlighet till vistelse under
öppnare former ska prövas fortlöpande, dock minst en gång
varannan månad. Lag (2018:653).
14 a § Om det krävs med hänsyn till den dömdes speciella
behov av vård, hans eller hennes säkerhet eller övriga
intagnas säkerhet får en dömd hindras från att träffa andra
intagna (vård i enskildhet).
Vård i enskildhet ska vara anpassad efter den dömdes
individuella vårdbehov.
En fråga om vård i enskildhet ska prövas fortlöpande och
alltid omprövas inom sju dagar från senaste prövning.
Lag (2018:653).
15 § Vad som sägs i 16, 17, 17 b, 17 c, 19 och 20 §§ lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska
gälla även för den som är föremål för verkställighet av
sluten ungdomsvård. Lag (2018:653).
16 § Den dömde har rätt att använda elektroniska
kommunikationstjänster och ta emot besök i den utsträckning
det är lämpligt. Den dömdes rätt att använda elektroniska
kommunikationstjänster och ta emot besök får dock vägras
eller begränsas om det behövs med hänsyn till ordningen eller
säkerheten vid det särskilda ungdomshemmet eller om det kan
motverka den dömdes anpassning i samhället eller annars vara
till skada för honom eller henne eller till skada för någon
annan.
Ett beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska
kommunikationstjänster eller ta emot besök får gälla i högst
14 dagar. När det inte längre finns förutsättningar för
beslutet ska det upphävas. Lag (2018:653).
17 § Om det är särskilt påkallat av att den dömde
uppträder våldsamt eller är så påverkad av berusningsmedel
att han eller hon inte kan hållas till ordningen, får den
dömde hållas i avskildhet under förutsättning att han eller
hon står under fortlöpande uppsikt av personalen och har
möjlighet att tillkalla personal. Den dömde får dock inte
hållas i sådan avskildhet längre tid än som är absolut
nödvändigt och inte i något fall under längre tid än fyra
timmar i följd.
En läkare eller sjuksköterska ska skyndsamt yttra sig om
varje åtgärd som vidtas enligt första stycket. Om läkaren
eller sjuksköterskan begär det, ska åtgärden genast
avbrytas. Lag (2018:653).
17 a § Den dömde är, om inte annat motiveras av
medicinska eller liknande skäl, skyldig att vid ankomsten
till det särskilda ungdomshemmet lämna blod-, urin-,
utandnings-, saliv- eller svettprov för kontroll av om han
eller hon är påverkad av narkotika, alkoholhaltiga drycker,
andra berusningsmedel, sådant medel som avses i 1 § lagen
(1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller sådan
vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa
hälsofarliga varor. Den dömde får uppmanas att lämna prov
endast om det finns anledning till det.
Första stycket första meningen gäller också om det under
verkställigheten kan misstänkas att den dömde är påverkad av
någon sådan dryck eller vara eller något sådant medel som
anges i första stycket. Lag (2018:653).
18 § Den dömde ska tillåtas att vistas utanför det särskilda
ungdomshemmet i den utsträckning som kravet på samhällsskydd
medger, om det bedöms lämpligt för att främja hans eller
hennes anpassning i samhället eller det finns andra särskilda
skäl. Ett tillstånd att vistas utanför det särskilda
ungdomshemmet ska förenas med de villkor som behövs.
Vid vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet får
elektroniska hjälpmedel användas för att kontrollera villkor
som ställts om var den dömde ska befinna sig.
Tid för vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet enligt
första stycket ska räknas in i verkställighetstiden.
Lag (2011:735).
18 a § Under den senare delen av verkställigheten ska den
dömde genom konkreta åtgärder förberedas för ett liv i frihet.
Lag (2011:735).
18 b § En kontroll- eller tvångsåtgärd enligt denna lag får
användas endast om den står i rimlig proportion till syftet
med åtgärden. Lag (2011:735).
18 c § Den dömde ska erbjudas ett uppföljande samtal efter
ett verkställt beslut om
1. avskildhet enligt 17 §,
2. kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning enligt 15 §,
eller
3. rumsvisitation enligt 15 §.
Under samtalet ska den dömde få information om vad som var
anledningen till att tvångsåtgärden behövde tillgripas och
ges möjlighet att framföra sin uppfattning om den vidtagna
åtgärden. Lag (2018:653).
Bestämmelser om hälso- och sjukvård
19 § Om den dömde behöver hälso- och sjukvård, skall han vårdas
enligt de anvisningar som ges av läkare. Kan nödvändig
undersökning och behandling inte lämpligen genomföras vid det
särskilda ungdomshemmet, bör den allmänna sjukvården anlitas.
Om det behövs, får den dömde föras över till ett allmänt
sjukhus. Får någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen
och är verksam vid ett särskilt ungdomshem kännedom om att den
dömde har en sådan smittsam sjukdom som enligt 1 kap. 3 § andra
stycket smittskyddslagen (2004:168) utgör allmänfarlig sjukdom,
skall den som förestår vården vid hemmet underrättas, om det
inte står klart att det inte finns risk för smittspridning.
Föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård ges i lagen (1991:1129)
om rättspsykiatrisk vård.
Om det finns anledning till det, skall den som enligt första
stycket vistas utanför det särskilda ungdomshemmet stå under
bevakning eller vara underkastad särskilda föreskrifter. Tiden
för sådan vistelse skall räknas in i verkställighetstiden.
I fråga om behandlingen av den som har förts över till en sådan
sjukvårdsinrättning som avses i 6 § första stycket lagen om
rättspsykiatrisk vård för frivillig psykiatrisk vård, tillämpas
föreskrifterna i 18-24 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård samt bestämmelsen i 8 § andra stycket lagen om
rättspsykiatrisk vård om befogenhet för Statens
institutionsstyrelse att besluta om särskilda restriktioner.
Lag (2006:252).
Handräckning av Polismyndigheten och Kriminalvården
20 § Polismyndigheten ska på begäran av den som förestår
vården vid ett särskilt ungdomshem lämna hjälp för att söka
efter och hämta tillbaka den som dömts till sluten
ungdomsvård om den dömde avvikit. Kriminalvården ska på
begäran av den som förestår vården vid ett sådant hem lämna
hjälp med transport vid förflyttning av den dömde.
En begäran enligt första stycket får göras endast om
1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att
åtgärden inte kan utföras utan att de särskilda befogenheter
som anges i 10 och 10 a §§ polislagen (1984:387) eller, om
det gäller en transport som utförs av Kriminalvården, 4 kap.
4 § och 10 § första stycket häkteslagen (2010:611) behöver
tillgripas, eller
2. det annars finns synnerliga skäl.
Lag (2017:126).
20 a § Kriminalvården ska vid en transport enligt 20 §
tillämpa följande bestämmelser i häkteslagen (2010:611):
– 4 kap. 4 § om kroppsvisitation,
– 4 kap. 10 § första stycket om användning av fängsel, och
– 8 kap. 2 a § om möjligheten att i vissa fall begära hjälp
av Polismyndigheten. Lag (2017:126).
20 b § Den som begär hjälp enligt 20 § ska utan hinder av
sekretess lämna den verkställande myndigheten de uppgifter om
den dömde som behövs för planeringen och genomförandet av
åtgärden. Lag (2017:126).
20 c § Den dömde får tas i förvar, om det är nödvändigt för
att en transport enligt 20 § ska kunna genomföras.
Lag (2017:126).
Underrättelse till målsägande
21 § Om den dömde undergår sluten ungdomsvård för ett brott som
har riktat sig mot någons liv, hälsa, frihet eller frid, ska
målsäganden tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om
följande:
1. vid vilket särskilt ungdomshem den dömde befinner sig,
2. när den dömde friges,
3. om den dömde förflyttas,
4. om den dömde vistas utanför det särskilda ungdomshemmet, och
5. om den dömde rymmer.
Underrättelse om en planerad vistelse utanför det särskilda
ungdomshemmet behöver inte lämnas, när en underrättelse på
grund av beslutad bevakning eller andra förhållanden framstår
som uppenbart obehövlig. Detsamma gäller när en underrättelse
på goda grunder kan antas allvarligt äventyra den dömdes egen
säkerhet.
Underrättelse till målsägande om frigivning ska lämnas i
lämplig tid före frigivningen. I andra fall ska underrättelsen
lämnas så tidigt som möjligt. Underrättelsen ska utformas på
ett sätt som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det
enskilda fallet. Underrättelsen ska innehålla information om de
regler som gäller för meddelande av kontaktförbud enligt lagen
(1988:688) om kontaktförbud. Lag (2011:491).
Övriga bestämmelser
22 § Beslut enligt denna lag fattas av Statens
institutionsstyrelse. I frågor som avses i 14, 14 a och
18 §§ ska Statens institutionsstyrelse höra socialnämnden i
den dömdes hemort om det inte är uppenbart obehövligt.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något
annat förordnas. Lag (2018:653).
23 § Beslut av Statens institutionsstyrelse enligt denna
lag i särskilda fall får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2018:653).
Övergångsbestämmelser
2018:1257
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
2. Bestämmelserna i 11 § första stycket i den äldre lydelsen
gäller fortfarande för den som före ikraftträdandet meddelats
ett strafftidsbeslut enligt lagen (1974:202) om beräkning av
strafftid m.m. Dock ska vid tillämpningen av bestämmelsen i
22 § den upphävda lagen om beräkning av strafftid m.m. med
19 § andra stycket och 19 a § samma lag samt 33 kap. 7 §
brottsbalken även avses lagen (2018:1250) om tillgodoräknande
av tid för frihetsberövande.