Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1998:1252 · Visa register
Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet
Utfärdad: 1998-09-03
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:155
Övrigt: Rättelseblad 2005:1159 har iakttagits.
Ikraft: 1999-01-01 överg.best.
Allmänna bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken. I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker. 2 § Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 § och Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för vattenskyddsområden och det centrala vägledningsansvaret för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller vattenmiljöer eller grundvatten. Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §. Förordning (2011:629). Skötselplan för naturreservat och kulturreservat 3 § Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats. Föreskrifter för naturminne 4 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne. Biotopskyddsområde 5 § Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken. Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken som avser sådana biotopskyddsområden. Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena. Förordning (2009:1328). 6 § Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges. Skogsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328). 7 § Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges. Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328). 7 a § En kommun får i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 eller 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges. Kommunen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2010:319). 8 § Bestämmelserna i 5–7 a §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse. Förordning (2010:319). 8 a § Även om ett mark- eller vattenområde är ett biotopskyddsområde får de verksamheter bedrivas och åtgärder vidtas som behövs för att genomföra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900), om planen eller bestämmelserna antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades. Förordning (2012:709). 8 b § Försvarsmakten får bedriva verksamhet inom ett mark- eller vattenområde som används som övningsfält eller skjutfält även om området är ett biotopskyddsområde. Förordning (2010:319). Djur- och växtskyddsområde 9 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte. 10 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om förvaltningen av djur- och växtskyddsområden. Strandskyddsområde 11 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 17 § miljöbalken. Förordning (2009:622). 12 § Har upphävts genom förordning (2009:622). Miljöskyddsområde 13 § Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken. Marinvetenskaplig forskning 14 § Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen. Kustbevakningen får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på tillstånd, om det finns särskilda skäl. Förordning (2011:629). 14 a § Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana tillstånd till marinvetenskaplig forskning som avses i 14 §. Innan Kustbevakningen meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska den höra Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629). Särskilda skyddade områden 15 § Naturvårdsverket ska föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken. Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har 1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken, 2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, 3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska kommissionen inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller 4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden. Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som meddelas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem. Förordning (2011:629). 16 § /Upphör att gälla U:2024-04-07/ Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket 1-3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper. Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P. Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när 1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, 2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och 3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Förordning (2007:849). 16 § /Träder i kraft I:2024-04-07/ Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om ett sådant område som avses i 15 § andra stycket 1-3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter samt vidta åtgärder för att förhindra 1. att den livsmiljö eller de livsmiljöer som avses att skyddas i området försämras, och 2. att den art eller de arter som avses att skyddas i området utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper. Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P. Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när 1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, 2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och 3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Förordning (2024:155). 17 § I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket 1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas. Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap. 28 a-29 §§ miljöbalken. Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem. Förordning (2001:449). 18 § Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371). 19 § Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §. Förordning (2001:449). 20 § Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör 1. människors hälsa, 2. den allmänna säkerheten, 3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller 4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse. I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs. Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P. Förordning (2010:1189). 20 a § I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Förordning (2010:1189). 20 b § /Träder i kraft I:2024-04-07/ Av 2 § förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon framgår att i fråga om sådana särskilda skyddade områden som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 och 2 miljöbalken ska bestämmelserna i 16, 17 och 19-20 a §§ denna förordning tillämpas även i Sveriges ekonomiska zon. Förordning (2024:155). Överlåtelse av förvaltning 21 § Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat. Ordningsföreskrifter 22 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken. Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken. Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §. Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket. Förordning (2005:1159). Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens 23 § En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken ska vara skriftlig och åtföljd av en karta samt, i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet, en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. I 19 kap. 6 § miljöbalken finns det en bestämmelse om det underlag som ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Förordning (2017:974). Kungörelse av ansökan 23 a § Om ett ärende som avses i 23 § är av stort allmänt intresse, ska den som prövar ärendet kungöra ansökan. Kungörelsen ska föras in i ortstidning. I kungörelsen ska det anges att skriftliga synpunkter på ansökan får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var handlingarna i ärendet hålls tillgängliga. Förordning (2017:974). Föreläggande att yttra sig 24 § Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut. Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande. Beslut som avses i första stycket är 1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne, 2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne, 3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne, 4. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde, 5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, 6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet, om beslutet är avsett att gälla längre tid än sex månader, 7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde, och 8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde. Förordning (2010:319). Myndighetssamråd 25 § Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket. 25 a § En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken samråda med 1. Skogsstyrelsen, om beslutet rör skogsmark och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Skogsstyrelsen, 2. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör fiske och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Havs- och vattenmyndigheten, 3. Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Jordbruksverket, och 4. Sveriges geologiska undersökning, om beslutet rör grundvatten och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629). 25 b § En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde samråda med Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2010:319). 25 c § Skogsstyrelsen ska i ett ärende enligt 6 § samråda med 1. länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen, och 2. kommunen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för kommunen. Förordning (2010:319). 26 § Innan länsstyrelsen fattar beslut i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 § miljöbalken ska länsstyrelsen samråda med 1. Naturvårdsverket, om beslutet rör Naturvårdsverket och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt, 2. Riksantikvarieämbetet, om beslutet rör Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt, och 3. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör Havs- och vattenmyndigheten och är av vikt. Förordning (2011:629). Underrättelse om beslut 27 § När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs ska beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet ska också införas i ortstidning. Sökande och sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras. Beslut som avses i första stycket är 1. beslut enligt 7 kap. miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål, 2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne, 3. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde, 4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren, 5. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet och beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken om upphävande av strandskydd, 6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde, 7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område, 8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och 9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter. Förordning (2010:319). 28 § Följande beslut ska skickas till Naturvårdsverket: 1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål, 2. beslut om skötselplan enligt 3 §, 3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande, 4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken, 5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål, 6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål samt föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken, 7. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, och 8. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2011:629). 28 a § Följande beslut ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten: 1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål, 2. beslut om skötselplan enligt 3 §, 3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande, 4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken, 5. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål, och 6. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2011:629). 28 b § Följande beslut ska skickas till Riksantikvarieämbetet: 1. beslut att förklara områden som naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana områden, 2. beslut om skötselplan enligt 3 §, 3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande, 4. beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat eller kulturreservat, 5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat, och 6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör kulturreservat. Förordning (2011:629). 28 c § Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål ska skickas till Transportstyrelsen, om föreskrifterna har betydelse för luftfarten. Förordning (2011:629). 28 d § Beslut enligt 27 § andra stycket ska skickas till Statens jordbruksverk och Boverket, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629). 28 e § Följande beslut ska skickas till Lantmäterimyndigheten: 1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål, 2. beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken, 3. beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som avses i 1 och 2, 4. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken, 5. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a–18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, 6. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och 7. sådana beslut enligt 27 § andra stycket som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629). 28 f § Följande beslut ska skickas till väghållningsmyndigheten: 1. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a–18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, 2. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och 3. beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629). 29 § Följande beslut ska sändas till länsstyrelsen. 1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål. 2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör ett biotopskyddsområde enligt 6 eller 7 a § denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för länsstyrelsen. 3. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 b–18 e §§ miljöbalken. 4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2010:319). 30 § Följande beslut ska sändas till kommunen. 1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål. 2. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a och 18 c–18 e §§ miljöbalken. 3. Beslut att upphäva strandskydd enligt 7 kap. 18 § miljöbalken. 4. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken. 5. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1. Förordning (2009:622). 31 § Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §. 32 § Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Förordning (2000:331). Naturvårdsregister 33 § Länsstyrelsen ska föra ett register över beslut enligt 7 kap. miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister). Förordning (2011:629). 33 a § Naturvårdsverket ska föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden som avses i 33 §. Förordning (2011:629). 33 b § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana naturvårdsregister som avses i 33 §. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Förordning (2011:629). Ersättning och inlösen 34 § I ärenden enligt 7 kap. miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 §. Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2005:1159). 35 § Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet. 36 § Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet. Förskott på allmänna medel 37 § Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 § miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel. Mätning och kartläggning 38 § Länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs. Förordning (2010:171). Tillsyn och avgifter 39 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 2 kap. 4 och 7-10 §§ miljötillsynsförordningen. Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Förordning (2020:640). Överklagande 40 § Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får dock i fråga om strandskydd endast överklaga beslut enligt 7 kap. 18 och 18 a §§ miljöbalken. Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2011:629). 41 § En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10–13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen. Bestämmelser om överklagande till mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Förordning (2010:960). Straff och förverkande 42 § I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande. Övergångsbestämmelser 1998:1252 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla. 2. En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall anses ha tillkommit med stöd av 3 §. 3. I fråga om biotopskydd som har beslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket naturvårdsförordningen (1976:484). 4. Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen (1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a § naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla. Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna förordning. 5. Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare enligt 21 §. 6. Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §. 2005:1159 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut av en skogsvårdsstyrelse som meddelats före den 1 januari 2006. Ärenden som inte har avgjorts före den 1 januari 2006 skall överlämnas till Skogsstyrelsen. 2009:622 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009. 2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före den 1 juli 2009. 2012:709 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för verksamheter och åtgärder som behövs för att genomföra en arbetsplan som har upprättats enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan som har upprättats enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, i deras lydelser före den 1 januari 2013. 2017:974 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet. Bilaga 1 Biotopskyddsområden som avses i 5 § 1. Allé Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. 2. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till högst ett hektar. 3. Odlingsröse i jordbruksmark På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ursprung i jordbruksdriften. 4. Pilevall Hamlade pilar i en rad som består av antingen a) minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller b) minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred. Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet. 5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop. 6. Stenmur i jordbruksmark En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion. 7. Åkerholme En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Förodrning (2007:849). Bilaga 2 Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 och 7 a §§ Brandfält Lövbrännor Äldre naturskogsartade skogar Örtrika allundar Ravinskogar Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark Örtrika sumpskogar Äldre sandskogar Äldre betespräglade skogar Kalkmarksskogar Rik- och kalkkärr Alkärr Hassellundar och hasselrika skogar Källor med omgivande våtmarker Myrholmar Ras- eller bergbranter Mark med mycket gamla träd Strand- eller svämskogar Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Förordning (2010:319). Bilaga 3 Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 och 7 a §§ Rik- och kalkkärr i jordbruksmark Ängar Naturbetesmarker Naturliga vattendrag Ras- eller bergbranter Naturliga vattenfall med omgivande mark Naturliga forsar med omgivande mark Naturliga sjöutlopp med omgivande mark Mynningsområden vid havskust Rev av ögonkorall Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma Helt eller delvis avsnörda havsvikar Grunda havsvikar Ålgräsängar Biogena rev Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Förordning (2010:319). Bilaga 4 Förteckning över livsmiljötyper Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses. Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad enligt direktiv 92/43/EEG. Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i Sverige. Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG. 1. KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER 11. Öppet hav och tidvattenområden S - 1110 Sublittorala sandbankar - P 1120 Posidonia-bankar (Posidonion oceanicae) S - 1130 Estuarier S - 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten S P 1150 Laguner S - 1160 Stora grunda vikar och sund S - 1170 Rev - - 1180 Submarina undervattensstrukturer bildade av gasläckage 12. Havsklippor och klapperstensstränder eller steniga stränder S - 1210 Annuell vegetation på driftvallar S - 1220 Perenn vegetation på sten och grusvallar S - 1230 Vegetationsklädda havsklippor - - 1240 Vegetationsklädda havsklippor vid medelhavskust med endemisk Limonium spp. - - 1250 Vegetationsklädda havsklippor med endemiska växter vid makaronesisk kust 13. Atlantiska och kontinentala salta våtmarker och ängar S - 1310 Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller - - 1320 Spartina-mattor (Spartinion maritimi) S - 1330 Salta strandängar - P 1340 Salta ängar i inlandet 14. Mediterrana och thermo-atlantiska salta våtmarker och strandängar - - 1410 Mediterrana salta strandängar (Juncetalia maritimae) - - 1420 Mediterrana och thermo-atlantiska salta buskmarker (Sarcocornetea fruticosi) - - 1430 Salta och kväverika buskmarker (Pegano-Salsoletea) 15. Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp - P 1510 Mediterrana saltstäpper (Limonietalia) - P 1520 Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia) - P 1530 Pannoniska saltstäpper och salta våtmarker 16. Skärgårdar, kust och landhöjningsområden längs boreal Östersjökust S - 1610 Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation S - 1620 Skär och små öar i Östersjön S P 1630 Havsstrandängar av Östersjötyp S - 1640 Sandstränder med perenn vegetation i Östersjön S - 1650 Smala vikar i Östersjön 2. KUSTNÄRA SANDDYNER OCH INLANDSSANDDYNER 21. Kustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön och Östersjön S - 2110 Kustnära embryonala vandrande sanddyner S - 2120 Kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita dyner) S P 2130 Kustnära permanenta sanddyner med örtvegetation (grå dyner) S P 2140 Kustnära urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär - P 2150 Atlantiska urkalkade permanenta sanddyner (Calluno-Ulicetea) - - 2160 Sanddyner med Hippophaë rhamnoides S - 2170 Kustnära sanddyner med sandvide S - 2180 Kustnära trädklädda sanddyner S - 2190 Kustnära dynvåtmarker - - 21A0 Machairs - P 21A0 Machairs i Irland 22. Kustnära sanddyner längs medelhavskusten - - 2210 Permanenta strandsanddyner av typen Crucianellion maritimae - - 2220 Sanddyner med Euphorbia terracina - - 2230 Malcolmietalia sanddyngräsmarker - - 2240 Brachypodietalia sanddyngräsmarker med annueller - P 2250 Kustnära sanddyner med Juniperus spp. - - 2260 Sklerofyllbuskklädda sanddyner (Cisto-Lavenduletalia) - P 2270 Trädklädda sanddyner med Pinus pinea och/eller Pinus pinaster 23. Gamla, urkalkade inlandssanddyner - - 2310 Torra hedsanddyner med ljung (Calluna) och ginst (Genista) S - 2320 Torra sandhedar med ljung och kråkbär i inlandet S - 2330 Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs - P 2340 Pannoniska inlandssanddyner 3. SÖTVATTENMILJÖER 31. Stillastående vatten S - 3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden - - 3120 Oligotrofa mineralfattiga vatten på västligt mediterrana sandslätter med Isoetes spp. S - 3130 Oligotrofa-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder S - 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger S - 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation S - 3160 Dystrofa sjöar och småvatten - P 3170 Mediterrana temporära småvatten - P 3180 Turloughs - - 3190 Sjöar av gipskarst - P 31A0 Transsylvanska lotusbäddar i varma källor 32. Vattendrag - vattendragssträckor med naturlig eller delvis naturlig dynamik (små, medelstora och stora flodbäddar) där vattenkvaliteten inte signifikant försämrats S - 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ S - 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation - - 3230 Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Myricaria germanica - - 3240 Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Salix elaeagnos - - 3250 Ständigt vattenförande mediterrana vattendrag med Glaucium flavum S - 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - - 3270 Vattendrag med dyiga stränder med vegetation av Chenopodion rubri p.p. och Bidention p.p. - - 3280 Ständigt vattenförande mediterrana stora vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion och hängande vegetation med Salix och Populus alba - - 3290 Mediterrana vattendrag med periodisk vattenföring och med arter av Paspalo-Agrostidion 4. TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER S - 4010 Fukthed med klockljung - P 4020 Tempererade atlantiska fukthedar med Erica ciliaris och Erica tetralix S - 4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen - P 4040 Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans - P 4050 Endemiska makaronesiska hedar S - 4060 Rishedar ovanför trädgränsen - P 4070 Buskmarker med Pinus mugo och Rhododendron hirsutum (Mugo-Rhododendrum hirsuti) S - 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen - - 4090 Endemiska mediterrana bergshedar med ärttörne - P 40A0 Subkontinentala peripannoniska buskmarker - - 40B0 Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen - P 40C0 Ponto-sarmatiska lövsnår 5. SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL) 51. Submediterrana och tempererade buskmarker - - 5110 Stabila xerotermofila Buxus sempervirens-buskmarker på kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.) - - 5120 Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden S - 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen - P 5140 Cistus palphinae-buskmarker på marina fukthedar 52. Mediterrana trädbevuxna matorral - - 5210 Trädbevuxna matorral med Juniperus spp. - P 5220 Trädbevuxna matorral med Zyziphus - P 5230 Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis 53. Termo-mediterrana buskmarker och förstäppbuskmarker - - 5310 Laurus nobilis-snår - - 5320 Marker med lågvuxen Euphorbia nära klippor - - 5330 Termomediterrana buskmarker och förstäppbuskmarker 54. Phrygana - - 5410 Västlig mediterran frygana (Astragalo-Plantaginetum subulatae) på klipptoppar - - 5420 Sarcopoterium spinosum-frygana - - 5430 Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion 6. NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER 61. Naturliga gräsmarker S P 6110 Basiska berghällar S P 6120 Sandstäpp - - 6130 Galmejagräsmarker med Violetalia calaminariae - - 6140 Pyreneiska silikatgräsmarker med Festuca eskia S - 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen - - 6160 Iberiska bergsgräsmarker med Festuca indigesta S - 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen - - 6180 Makaronesiska mesofila gräsmarker - - 6190 Pannoniska gräsmarker (Stipo- Festucetalia pallentis) 62. Delvis naturliga torra gräsmarker och buskformationer S - 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen S P 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen (viktiga orkidélokaler) - P 6220 Stäppartade marker med gräs och annueller av typen Thero-Brachypodietea S P 6230 Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen - P 6240 Subpannoniska stäppartade gräsmarker - P 6250 Pannoniska löss-stäppmarker - P 6260 Pannoniska sandstäpper S P 6270 Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen S P 6280 Kalkhällmarker - - 62A0 Östliga submedditerrana torra gräsmarker (Scorzoneratalia villosae) - P 62B0 Gräsmarker med serpentinvegetation på Cypern - P 62C0 Ponto-sarmatiska stäpper - - 62D0 Oro-moesiska acidofila gräsmarker 63. Sklerofyllartade betade skogar (dehesas) - - 6310 Dehesas med vintergröna Quercus spp. 64. Delvis naturliga fuktängar av högörttyp S - 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr - - 6420 Mediterrana fuktiga högörts- och sävängar av typen Molinio-Holoschoenion S - 6430 Högörtssamhällen - - 6440 Cnidion dubii-ängar i floddalar som översvämmas S - 6450 Nordliga översvämningsängar - - 6460 Torvgräsmarker på Troodos 65. Mesofila gräsmarker S - 6510 Slåtterängar i låglandet S - 6520 Höglänta slåtterängar S P 6530 Lövängar 7. MYRAR 71. Mossar och vissa kärr S P 7110 Högmossar S - 7120 Degenererade högmossar - - 7130 Terrängtäckande mossar S P 7130 Terrängtäckande mossar (endast aktiva) S - 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn - - 7150 Rhynchosporion-depressioner i torv S - 7160 Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ 72. Kalkkärr och rikkärr S P 7210 Kalkkärr med ag S P 7220 Källor med kalktuffbildning S - 7230 Rikkärr S P 7240 Artrika alpina rikkärrsamhällen med brokstarr eller svedstarr 73. Boreala myrar S P 7310 Aapamyrar S P 7320 Palsmyrar 8. GEOTYPER 81. Rasbranter i bergsområden S - 8110 Silikatrasmarker S - 8120 Kalkrasmarker - - 8130 Västliga mediterrana och termofila rasbranter - - 8140 Östliga mediterrana rasbranter - - 8150 Mellaneuropeiska höglands- rasbranter av silikattyp - P 8160 Mellaneuropeiska rasbranter av kalktyp i bergsområden 82. Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar S - 8210 Klippvegetation på kalkrika bergssluttningar S - 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar S - 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergsytor S P 8240 Karsthällmarker 83. Andra bergsmiljöer S - 8310 Grottor - - 8320 Lavafält och naturliga kratrar - - 8330 Havsgrottor, helt eller delvis under vatten S - 8340 Permanenta glaciärer 9. SKOGAR 90. Boreala Europas skogar S P 9010 Västlig taiga S P 9020 Boreonemoral ädellövskog S P 9030 Skogar på landhöjningskust S - 9040 Fjällbjörkskog S - 9050 Näringsrik granskog S - 9060 Åsbarrskog S - 9070 Trädklädd betesmark S P 9080 Lövsumpskog 91. Tempererade Europas skogar S - 9110 Näringsfattig bokskog - - 9120 Atlantisk sur bokskog med Ilex och ibland också med Taxus i buskskikt (Quercion robori-petraeae eller Ilici-Fagenion) S - 9130 Näringsrik bokskog - - 9140 Mellaneuropeiska subalpina bokskogar med Acer och Rumex arifolius - - 9150 Mellaneuropeiska kalkbokskogar med Cephalanthero-Fagion S - 9160 Näringsrik ekskog eller ek- avenbokskog S - 9170 Ek-avenbokskog av måratyp S P 9180 Ädellövskog i branter S - 9190 Näringsfattig ekskog - - 91A0 Gammal ekskog med Ilex och Blechnum på brittiska öarna - - 91B0 Termofila Fraxinus angustifolia-skogar - P 91C0 Kaledoniska skogar S P 91D0 Skogbevuxen myr S P 91E0 Svämlövskog S - 91F0 Svämädellövskog - P 91G0 Pannoniska skogar med Quercus petraea och Carpinus betulus - P 91H0 Pannoniska skogar med Quercus pubescens - P 91I0 Euro-sibiriska stäppskogar med Quercus spp. - - 91J0 Taxus baccata-skogar på brittiska öarna - - 91K0 Illyriska Fagus sylvatica- skogar (Aremonio-Fagion) - - 91L0 Illyriska ek-avenbokskogar (Erythronio-Carpinion) - - 91M0 Pannoniska-balkanska skogar med turkisk ek-dvärgek - P 91N0 Pannoniska snår på inlandssanddyner (Junipero- Populetum albae) - - 91P0 Abietetum polonicum-skogar - - 91Q0 Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar på kalkhaltig mark - - 91R0 Dinariska-dolomitiska skogar med skotsk tall (Genisto januensis-Pinetum) - P 91S0 Västpontiska bokskogar - - 91T0 Centraleuropeiska skogar med skotsk tall och lavar - - 91U0 Sarmatiska stäpptallskogar - - 91V0 Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion) - - 91W0 Moesiska bokskogar - P 91X0 Bokskogar i Dobrogea - - 91Y0 Dakiska ek- och avenbokskogar - - 91Z0 Moesiska silverlindskogar - P 91AA Östliga vitekskogar - - 91BA Moesiska silvergranskogar - - 91CA Skogar med skotsk tall i Rodopi- och Balkanbergen 92. Mediterrana lövskogar - P 9210 Apenninska bokskogar med Taxus och Ilex - P 9220 Apenninska bokskogar med Abies alba och bokskogar med Abies nebrodensis - - 9230 Galicisk-portugisisk ekskog med Quercus robur och Quercus pyrenaica - - 9240 Iberisk Quercus faginea- och Quercus canariensis-skog - - 9250 Quercus trojana-skog - - 9260 Castanea sativa-skog - - 9270 Grekisk bokskog med Abies borisii-regis - - 9280 Quercus frainetto-skog - - 9290 Cupressus-skog (Acero- Cupression) - - 92A0 Galleriskog med Salix alba och Populus alba - - 92B0 Strandskog med Rhododendron ponticum, Salix och andra längs tidvis vattenförande mediterrana vattendrag - - 92C0 Platanus orientalis och Liquidambar orientalis-skog (Platanion orientalis) - - 92D0 Sydliga galleristrandskogar och tätvegetation (Nerio-Tamaricetea och Securinegion tinctoriae) 93. Mediterrana sklerofyllskogar - - 9310 Aegisk Quercus brachyphylla-skog - - 9320 Olea och Ceratonia-skog - - 9330 Quercus suber-skog - - 9340 Quercus ilex och Quercus rotundifolia-skog - - 9350 Quercus macrolepis-skog - P 9360 Makaronesisk lagerskog (Laurus, Ocotea) - P 9370 Dadelpalmlund av Phoenix-typ - - 9380 Ilex aquifolium-skog - P 9390 Buskmark och låg skogsvegetation med Quercus alnifolia - - 93A0 Skogsmark med Quercus infectoria (Anagyro foetidae- Quercetum infectoriae) 94. Tempererade barrskogar i bergsområden - - 9410 Picea-skog på sura marker i bergsområden upp till alpina zonen (Vaccinio-Piceetea) - - 9420 Alpin skog med Larix decidua och/eller Pinus cembra - - 9430 Pinus uncinata-skog i subalpina områden och i bergsområden - P 9430 Pinus uncinata-skog i subalpina områden och i bergsområden (på gips- eller kalksubstrat) 95. Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar - P 9510 Syd-appenninsk Abies alba-skog - - 9520 Abies pinsapo-skog - P 9530 (Sub)mediterransk tallskog med endemisk Pinus nigra - - 9540 Mediterransk tallskog med endemisk mesogeisk tall - - 9550 Endemisk tallskog på Kanarieöarna - P 9560 Endemisk skog med Jupinerus spp. - P 9570 Tetraclinis articulata-skog - P 9580 Mediterrana Taxus baccata-skog - P 9590 Cedrus brevifolia-skog (Cedrosetum brevifoliae) - - 95A0 Högt belägna oro-mediterrana tallskogar Förordning (2010:1189).