Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1998:1379 ·
Visa register
Förordning (1998:1379) om ersättning för sakskada till polismän och anställda inom Kriminalvården m.fl.
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1998-11-19
Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:980
Ikraft: 1999-01-01 överg.best.
Vem kan få ersättning?
1 § Ersättning av staten för sakskada enligt denna förordning
kan lämnas till
1. polismän,
2. arrestantvakter eller stämningsmän vid Polismyndigheten,
och
3. anställda inom Kriminalvården eller väktare som har
förordnats att utföra bevakningsuppdrag inom
Kriminalvården. Förordning (2014:1156).
När ersätts en sakskada?
2 § Ersättning lämnas om en sakskada
1. har vållats av en intagen i polisarrest, häkte eller
kriminalvårdsanstalt,
2. på något annat sätt har vållats av någon annan eller
uppkommit av våda under tjänsteutövning av en för tjänsten
typiskt riskfylld verksamhet, eller
3. uppkommit i anledning av tjänsten genom någon annans
vållande.
3 § Ersättning för en skada som under tjänsteutövning uppkommit
på en anställds motorfordon lämnas bara om skadan har uppkommit
när den anställde har medgetts att använda fordonet i tjänsten
eller om det finns särskilda skäl.
4 § Ersättningen bestäms enligt allmänna skadeståndsrättsliga
grunder. Om det finns särskilda skäl får ersättningen bestämmas
till ett lägre belopp. Ersättningen lämnas bara till den del
skadan inte ersätts genom en försäkring, statens
personskadeavtal eller enligt trafikskadelagen (1975:1410).
Inom vilken tid skall en ansökan lämnas in?
5 § En ansökan om ersättning skall göras inom ett år från det
att skadan inträffade. En ansökan som görs senare får ändå
prövas, om det finns särskilda skäl.
Beslutande myndighet
6 § En ansökan om ersättning ges in till och prövas i fråga
om polismän av anställningsmyndigheten och i övriga fall av
den myndighet där sökanden arbetade vid skadetillfället.
Förordning (2014:1156).
Överklagande
7 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:980).
7 a § Ett beslut får inte överklagas innan det har omprövats.
En sådan omprövning får begäras av den som beslutet angår om
det har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett
beslut som inte har omprövats ska anses som en begäran om
omprövning.
Vid omprövning enligt denna paragraf får beslutet inte ändras
till sökandens nackdel. Förordning (2014:1156).
7 b § En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha
kommit in till den beslutande myndigheten inom tre veckor
från den dag då sökanden fick del av beslutet. I begäran om
omprövning ska sökanden ange vilket beslut som avses och
vilken ändring som han eller hon begär. Förordning (2014:1156).
7 c § Den beslutande myndigheten prövar om skrivelsen med
begäran om omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen
har kommit in för sent ska den avvisas, om inte förseningen
beror på att myndigheten har lämnat den enskilde felaktig
information om hur man begär omprövning. Förordning (2014:1156).
7 d § Beslut enligt 7 § överklagas till den förvaltningsrätt
inom vars domkrets sökanden arbetade vid skadetillfället.
Förordning (2014:1156).
7 e § Ny beteckning 7 d § genom förordning (2014:1156).
Utbetalning
8 § Ersättningen betalas ut av den myndighet som först har
beslutat i ärendet.
Ersättningen får betalas ut även om beslutet har överklagats.
Överlåtelse av skadeståndsfordran till staten
9 § Rätt till ersättning enligt denna förordning förutsätter
att den skadelidande intill ersättningens belopp till staten
överlåter sin rätt att få skadestånd av den
skadeståndsskyldige. Bestämmelser om en åklagares skyldighet
att förbereda och utföra en talan om enskilt anspråk som
grundas på ett brott finns i 22 kap. 2 § rättegångsbalken.
Förordning (1998:1379).
Övergångsbestämmelser
1998:1379
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då
förordningen (1965:59) om ersättning till polismän m.fl. för
skada på egendom skall upphöra att gälla.
2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
ärenden där en framställning om ersättning gjorts före den 1
januari 1999.
2000:18
1. Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2000.
2. Föreskrifterna i 7 § i sin äldre lydelse gäller fortfarande
för överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet.
2005:1020
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande dels i fråga om
Kriminalvårdsstyrelsens prövning av en annan
kriminalvårdsmyndighets beslut som har fattats före
ikraftträdandet, dels i fråga om överklagande av
Kriminalvårdsstyrelsens beslut som har fattas före
ikraftträdandet. Vad som i de äldre föreskrifterna sägs om
Kriminalvårdsstyrelsen skall efter ikraftträdandet i stället
gälla Kriminalvården.
2014:1156
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller för överklagande av beslut som
meddelats före ikraftträdandet.