Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1996:377 ·
Visa register
Förordning (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 1996-05-23
Ändring införd: t.o.m. SFS 2023:772
Ikraft: 1996-07-01
Organisation
1 § I Högsta domstolen finns det justitieråd, kanslichef,
justitiesekreterare och andra anställda. Det får också finnas
en eller flera beredningschefer. Förordning (2010:1800).
2 § Högsta domstolens ordförande är administrativ chef för
Högsta domstolen. Högsta domstolens ordförande ansvarar för
verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och
enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att Högsta
domstolen hushållar väl med statens medel.
Förordning (2007:1084).
2 a § Högsta domstolens ordförande är skyldig att vid Högsta
domstolen genomföra den interna styrning och kontroll som
Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med
instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1084).
3 § Vid Högsta domstolen finns ett kansli. Chef för kansliet är
kanslichefen. Förordning (2008:304).
4 § Högsta domstolen får besluta att domstolen ska vara
indelad i avdelningar. Om Högsta domstolen är indelad i
avdelningar, delar domstolen för viss tidsperiod in
justitieråden till tjänstgöring på avdelningarna. Den som är
ordförande på en avdelning leder arbetet på avdelningen.
Förordning (2009:348).
4 a § I en arbetsordning ska Högsta domstolen meddela de
föreskrifter som behövs om Högsta domstolens organisation och
formerna för Högsta domstolens verksamhet.
Högsta domstolen får i arbetsordningen meddela föreskrifter
eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in
förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa
ärenden. Förordning (2007:1084).
Myndighetsförordningens tillämpning
5 § Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515)
tillämpas på Högsta domstolen:
6 § om allmänna uppgifter,
8 § om arbetsgivarpolitik,
19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och
21 § om myndighetens beslut.
Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om
administrativa ärenden. Förordning (2007:1084).
Handläggningen av målen
6 § Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter
som anges i arbetsordningen.
Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av
arbetsordningen. Förordning (2018:426).
7 § För varje mål ska det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig
beredningschef eller en ansvarig justitiesekreterare.
Den närmare ansvarsfördelningen ska framgå av arbetsordningen.
Ansvarsfördelningen ska ordnas så att ansvaret ska kunna utövas
på ett effektivt sätt.
Högsta domstolen får besluta att beredningen av ett mål ska
ledas av ett justitieråd. I sådana fall ansvarar justitierådet
för de åtgärder han eller hon beslutar om. Det justitieråd som
leder beredningen av ett mål deltar i handläggningen och
avgörandet av målet. Förordning (2010:1800).
7 a § Ett avräkningsunderlag enligt 16 § förordningen
(1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol ska upprättas av
en beredningschef eller en justitiesekreterare.
Förordning (2010:1800).
8 § Ledamöterna i Högsta domstolen ska, när det behövs, lämna
justitiesekreterare råd för beredningen av målen.
Förordning (2010:1800).
9 § En beredningschefs och en justitiesekreterares behörighet
vid beredningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Av
arbetsordningen ska det också framgå vilka uppgifter som får
delegeras till någon annan som har tillräcklig kunskap och
erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en
allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd.
Förordning (2017:546).
10 § Målen tas upp till beredning och föredragning i den
ordning som de har kommit in, om inte omständigheterna
motiverar en annan ordning.
Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål ska
handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild
anledning bör avgöras skyndsamt. Förordning (2008:304).
11 § Om ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål bör
avgöras skyndsamt, ska en beredningschef eller en
justitiesekreterare genast anmäla detta för kanslichefen.
Förordning (2010:1800).
12 § Har upphävts genom förordning (2008:304).
13 § Har upphävts genom förordning (2008:304).
14 § Vad som i denna förordning föreskrivs om målen gäller även
ärenden som inte är administrativa.
Handläggningen av administrativa ärenden
15 § Administrativa ärenden avgörs av Högsta domstolen i plenum
eller i kollegium, av Högsta domstolens ordförande eller av
kanslichefen.
16 § Plenum består vid handläggning av administrativa ärenden av
justitieråden och kanslichefen.
17 § Kollegium består av Högsta domstolens ordförande, av tre andra
justitieråd som utses särskilt och av kanslichefen. Högsta domstolens
ordförande är ordförande i kollegiet.
För varje annan ledamot än Högsta domstolens ordförande och
kanslichefen skall det finnas en personlig ersättare, som träder in
när ledamoten har förhinder.
De ledamöter som skall utses särskilt och ersättarna för dem utses
för högst ett år i sänder.
18 § I plenum utses ledamöterna i kollegiet och ersättarna
för dem. I plenum beslutas vidare om riktlinjer för
ledamöternas tjänstgöring, ordningen för handläggning av
målen och, om domstolen är indelad i avdelningar,
avdelningarnas sammansättning. I plenum avgörs dessutom de
ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet eller Högsta
domstolens ordförande.
I fråga om Högsta domstolens handläggning av ärenden enligt
lagen (2003:333) om Lagrådet finns bestämmelser i den lagen.
Förordning (2009:348).
19 § I kollegium avgörs de ärenden som avser
1. viktigare frågor om Högsta domstolens organisation eller
arbetsformer som inte ska avgöras i plenum,
2. riktlinjer för beredningen av målen och fördelningen av
dessa på de organisatoriska enheterna samt för beredningschefs
och justitiesekreterares tjänstgöring,
3. förslag till Domstolsverket i fråga om
anslagsframställningar,
4. anställning som beredningschef eller justitiesekreterare för
längre tid än sex månader i de fall kollegiet inte tidigare
beslutat om anställningen eller den sammanlagda tiden
överstiger sex år,
5. annat skiljande från anställningar och uppdrag än
avskedande, och
6. frågor som Högsta domstolens ordförande hänskjuter till
kollegiet.
Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, hänskjuta
ärenden som avses i första stycket till plenum.
Förordning (2010:1800).
20 § Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium
avgörs av Högsta domstolens ordförande, om de är av sådan vikt att
ordföranden bör avgöra dem eller ordföranden av annat skäl har
förbehållit sig beslutanderätten.
Högsta domstolens ordförande får hänskjuta ärenden till kollegiet.
Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor och inte är sådana
att de bör handläggas i kollegium får hänskjutas till plenum.
21 § Andra ärenden än de som avses i 18–20 §§ avgörs av
kanslichefen.
Högsta domstolen får genom bestämmelser i arbetsordningen
eller genom särskilda beslut lämna över till någon annan
anställd än kanslichefen att avgöra ärenden som inte är av
sådan art att de bör avgöras av kanslichefen. Under samma
förutsättningar får sådana ärenden lämnas över till någon som
är anställd vid en annan allmän domstol, en allmän
förvaltningsdomstol, en hyresnämnd eller
Rättshjälpsmyndigheten. Förordning (2017:546).
22 § I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är Högsta
domstolen beslutför, när minst hälften av dem som skall delta är
närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om
möjligt samtliga vara närvarande.
23 § När Högsta domstolens ordförande är frånvarande får det varken
fattas beslut som är av större vikt och kan anstå utan olägenhet
eller utan ordförandens medgivande vidtas åtgärder som rubbar eller
ändrar föreskrifter som Högsta domstolen har meddelat eller
riktlinjer som Högsta domstolen har beslutat.
24 § Högsta domstolen beslutar om föredragning i administrativa
ärenden.
Anställningar m.m.
25 § Bestämmelser om utnämning av justitieråd tillika
ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga
justitieråd i Högsta domstolen finns i lagen (2010:1390) om
utnämning av ordinarie domare.
Högsta domstolen ska anmäla till Domstolsverket när det finns
en ledig anställning som justitieråd som behöver tillsättas.
Andra anställningar beslutas av Högsta domstolen.
Förordning (2010:1800).
26 § Vid anställning av beredningschefer och justitiesekreterare
tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).
Beredningschefer och justitiesekreterare anställs för högst
sex år. Om det finns särskilda skäl, får anställningen
förlängas med ytterligare högst två år.
Om anställningen ska upphöra vid anställningstidens utgång,
gäller inte 30 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Förordning (2020:412).
27 § Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva
anställning som kanslichef, beredningschef eller
justitiesekreterare.
Beredningschef och justitiesekreterare ska vara lagfarna.
Förordning (2010:1800).
28 § Tillfälliga ledamöter enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket
rättegångsbalken förordnas av Högsta domstolen.
Vid tidsbegränsad anställning som tillfällig ledamot enligt
3 kap. 4 § fjärde stycket rättegångsbalken gäller inte 5 a §
lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2023:772).
Ledigheter m.m.
29 § Högsta domstolen beslutar om ledighet för justitieråden och
övrig personal med de begränsningar som följer av särskilda
föreskrifter om ledighet för icke ordinarie domare.
30 § När Högsta domstolens ordförande är förhindrad att utöva
sin anställning eller när anställningen är ledig, fullgörs
uppgifterna som ordförande av det i anställningen äldsta
justitierådet. Om Högsta domstolen är indelad i avdelningar,
fullgörs uppgifterna i stället av den i anställningen äldste
ordföranden på avdelning eller av det i anställningen äldsta
justitieråd som tjänstgör som ordförande på avdelning.
När en ordförande på en avdelning är förhindrad att utöva sin
anställning eller när anställningen är ledig, leds arbetet på
avdelningen av det i anställningen äldsta justitierådet på
avdelningen. Förordning (2009:348).
31 § Domstolsverket utövar myndighetens befogenhet enligt
4 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen
är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs
genom beslut av regeringen. Förordning (2019:589).
32 § Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar,
åtalsanmälan och avskedande när det gäller kanslichef,
beredningschef och justitiesekreterare.
Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra
anställda än justitieråd, kanslichef, beredningschef eller
justitiesekreterare. Förordning (2010:1800).
32 a § En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen
efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta
hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket
senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om
Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall
ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:773).
33 § Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen
(1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av
Domarnämnden när det gäller ordföranden i Högsta domstolen.
Det finns också bestämmelser i kollektivavtal om skyldigheten
för justitieråd att anmäla bisyssla. Vid tillämpningen av
avtalsbestämmelserna om bisyssla är regeringen arbetsgivare
för ordföranden i Högsta domstolen och Högsta domstolen
arbetsgivare för de övriga justitieråden.
Förordning (2019:136).
Överklagande av administrativa beslut
34 § Högsta domstolens beslut i andra administrativa ärenden än
anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte
något annat är särskilt föreskrivet.
Beslut om indelningen av anställda på organisatorisk enhet, om
att ett visst mål ska tilldelas en viss organisatorisk enhet
samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål får inte
överklagas. Förordning (2008:304).
Övergångsbestämmelser
2006:1417
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut i
sådana ärenden om anställning av kanslichef eller
revisionssekreterare som har meddelats före ikraftträdandet.