Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1996:304 ·
Visa register
Lag (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 1996-04-25
Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:1903
Ikraft: 1996-06-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2009:1585
Upphävd: 2010-01-01
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Rätt till förmåner enligt denna lag har den som är
ledamot av Europaparlamentet och som med stöd av artikel 25
Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28
september 2005 om antagande av Europaparlamentets
ledamotsstadga har begärt att han eller hon ska omfattas av
nationella bestämmelser om ledamotsarvode,
övergångsersättning, pension och efterlevandepension.
Rätt till egenpensionsförmåner, kompletterande
efterlevandepension, inkomstgaranti och efterlevandeskydd
enligt bestämmelserna i 3–9 kap. har även den som
1. i annat fall än som avses i första stycket är ledamot av
Europaparlamentet och innehaft uppdrag där före den 14 juli
2009,
2. har varit ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli
2009,
3. är riksdagsledamot och har varit ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009, eller
4. har varit riksdagsledamot och varit ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
För den tid en ledamot fullgjort uppdrag i Europaparlamentet
lämnas förmåner enligt denna lag endast för tiden före den 14
juli 2009 om inte ledamoten framställt en begäran som avses i
första stycket. Har en sådan begäran framställts ska förmåner
enligt denna lag lämnas för resten av ledamotens mandattid.
Om ledamoten är frånvarande eller har beviljats ledighet från
sitt uppdrag i Europaparlamentet under minst en månad i
följd, lämnas förmånerna för denna tid endast om skälet är
offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom eller annat
förhållande som omfattas av bestämmelserna om rätt till
ledighet för arbetstagare hos riksdagen. Lag (2009:680).
2 § Har upphävts genom lag (2009:680).
3 § Med offentligt uppdrag avses i denna lag annat offentligt
uppdrag än tjänst.
4 § Riksdagsförvaltningen får meddela
tillämpningsföreskrifter till denna lag. Lag (2000:433).
5 § Har upphävts genom lag (2009:680).
6 § Med hela år avses i denna lag 365 dagar. Kan vid beräkning
av antalet hela år viss tid inte tillgodoräknas som helt år skall, om
denna tid uppgår till minst 270 dagar, tiden anses som ett helt år.
2 kap. Arvode
1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas från och med den
dag då ledamoten tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet
till och med utgången av den månad då uppdraget att vara
ledamot upphör. Lag (2009:680).
2 § Ledamotsarvode betalas per månad med ett belopp som
motsvarar ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 § lagen (1994:1065)
om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
Lag (2009:680).
3 § Ledamotsarvode anses som inkomst av anställning enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension och lagen (1991:1047) om
sjuklön. Ledamot anses därvid som arbetstagare.
Lag (2009:680).
4 § Om en ledamot av Europaparlamentet är frånvarande eller
har beviljats ledighet från sitt uppdrag i Europaparlamentet
under mer än femton dagar i följd av annat skäl än offentligt
uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av barn eller
annat förhållande som omfattas av bestämmelserna om rätt till
ledighet för arbetstagare hos riksdagen görs avdrag från
arvodet med två tredjedelar från och med den sextonde dagen.
Om en ledamot är frånvarande eller har beviljats ledighet
från sitt uppdrag i Europaparlamentet på grund av sjukdom,
görs avdrag för samma tid från arvodet i enlighet med de
bestämmelser om sjukavdrag som gäller för arbetstagare hos
riksdagen. Avdraget ska dock beräknas på grundval av arvodet
delat med antalet kalenderdagar i månaden.
Om en ledamot får föräldrapenning eller tillfällig
föräldrapenning och för samma tid får ledamotsarvode enligt
2 § ska arvodet minskas i enlighet med de bestämmelser som
gäller för arbetstagare hos riksdagen. Lag (2009:680).
3 kap. Gemensamma bestämmelser för egenpensionsförmånerna
Egenpensionernas omfattning
1 § Egenpensionsförmåner är ålderspension, sjukpension och
egenlivränta.
Egenpensionsförmåner får inte betalas samtidigt med arvode
eller inkomstgaranti enligt denna lag eller lagen (1994:1065)
om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter eller med
arvode eller övergångsersättning enligt Europaparlamentets
beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om
antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga.
Lag (2009:680).
Hur egenpensioner bestäms
2 § Egenpensionsförmånerna bestäms på grundval av ett underlag och
en tidsfaktor.
Underlaget för egenpensionsförmånerna beräknas med utgångspunkt från
ett pensionsgrundande arvode.
Pensionsgrundande arvode
3 § Pensionsgrundande arvode för ledamot av Europaparlamentet
utgörs av ledamotsarvodet enligt 2 kap. 2 §. Lag (2009:680).
4 § För den som har varit både ledamot av Europaparlamentet
och riksdagsledamot utgörs det pensionsgrundande arvodet av
1. ledamotsarvode enligt 2 kap. 2 § denna lag och enligt 3
kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter,
2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 § sistnämnda lag, och
3. arvoden enligt 1 § 1–4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Lag (2009:680).
Underlaget
5 § Det pensionsgrundande arvodet beräknas för de kalenderår
en ledamot av Europaparlamentet eller riksdagsledamot
innehaft uppdraget under en femårsperiod närmast före
avgångsåret. Det pensionsgrundande arvodet för de fyra första
kalenderåren räknas därvid om till nivån för det sista
kalenderåret före avgångsåret med hjälp av basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Medeltalet av de
framräknade beloppen utgör underlaget för
egenpensionsförmånerna.
Kan en ledamot av Europaparlamentet eller en riksdagsledamot
inte tillgodoräknas pensionsgrundande arvode för fem
kalenderår, är underlaget för egenpensionsförmånerna
medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan
tillgodoräknas.
Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget
för egenpensionsförmånerna det pensionsgrundande arvodet för
det året.
Kan inte ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget
för egenpensionsförmånerna det genomsnittliga
pensionsgrundande arvodet för de hela kalendermånader som kan
tillgodoräknas multiplicerat med tolv. Lag (2009:680).
Tidsfaktorn
6 § Tidsfaktorn för ålderspension och sjukpension utgör
förhållandet mellan antalet hela år som ledamot av
Europaparlamentet, dock högst tolv, och talet tolv.
För den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot utgör tidsfaktorn för ålderspension och
sjukpension förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela
år som ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot, dock
högst tolv, och talet tolv. Lag (2009:680).
7 § Tidsfaktorn för egenlivränta är lika med förhållandet
mellan antalet hela år som ledamot av Europaparlamentet och
talet 30.
För den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot utgör tidsfaktorn för egenlivränta
förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela år som
ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot och talet
30. Lag (2009:680).
8 § Vid beräkning av tidsfaktorn enligt 6 och 7 §§ ska tid
som tillgodoräknas ledamoten som pensionsgrundande enligt
artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom
av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets
ledamotsstadga inte räknas ledamoten tillgodo.
Lag (2009:680).
4 kap. Ålderspension
Rätt till ålderspension
1 § För rätt till ålderspension fordras att ledamoten har
fullgjort minst sex hela år i Europaparlamentet och vid
avgången fyllt 50 år.
Den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot har rätt till ålderspension om han eller hon
har fullgjort sammanlagt minst sex hela år i
Europaparlamentet och riksdagen samt vid avgången fyllt 50
år. Lag (2009:680).
Hur länge ålderspension betalas
2 § Ålderspension betalas från och med den månad ledamoten
fyller 65 år eller från och med månaden efter den senare
tidpunkt då uppdraget att vara ledamot av Europaparlamentet
upphör.
För den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot betalas ålderspension från och med den månad
han eller hon fyller 65 år eller från och med månaden efter
den senare tidpunkt då uppdraget att vara ledamot av
Europaparlamentet eller riksdagsledamot upphör.
Ålderspension betalas till och med utgången av den månad då
den berättigade avlider. Lag (2009:680).
Hel ålderspension
3 § För hel ålderspension fordras minst tolv hela år som
ledamot av Europaparlamentet.
Den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot har rätt till hel ålderspension om han eller
hon har fullgjort sammanlagt minst tolv hela år som ledamot
av Europaparlamentet och riksdagsledamot. Lag (2009:680).
Hur ålderspension beräknas
4 § Ålderspension utgör den sammanlagda summan av det belopp
som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med
1. 11.5 procent av underlaget för egenpensionsförmånerna upp
till och med 7,5 gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men
inte 20 basbelopp samt
3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men
inte 30 basbelopp.
Hur tidsfaktorn och underlaget beräknas anges i 3 kap. 2-6 §§.
Lag (1997:1066).
5 kap. Sjukpension
Rätt till sjukpension
1 § Rätt till sjukpension föreligger för en ledamot av
Europaparlamentet eller en riksdagsledamot, som tidigare
varit ledamot av Europaparlamentet, som frånträder sitt
uppdrag och har hel sjukersättning eller hel
aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Lag (2009:680).
Hur länge sjukpension betalas
2 § Sjukpension betalas till och med månaden före den månad den
pensionsberättigade fyller 65 år eller, om den berättigade avlider
dessförinnan, till och med den månad dödsfallet inträffar. Från och
med den månad den pensionsberättigade fyller 65 år betalas
ålderspension beräknad med den tidsfaktor som anges i 3 kap. 6 §.
Hel sjukpension
3 § För hel sjukpension fordras tolv hela år som ledamot av
Europaparlamentet.
Den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot har rätt till hel sjukpension om han eller
hon har fullgjort sammanlagt minst tolv hela år i
Europaparlamentet och riksdagen. Lag (2009:680).
Tillgodoräknande av tid
4 § En ledamot av Europaparlamentet som inte har fullgjort
tolv hela år i Europaparlamentet tillgodoräknas även de år
som återstår fram till utgången av det kalenderår ledamoten
fyller 65 år.
Den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot och som inte har fullgjort sammanlagt tolv
hela år i Europaparlamentet och i riksdagen tillgodoräknas
även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår
han eller hon fyller 65 år. Lag (2009:680).
Sjukpensionens storlek
5 § Sjukpensionens storlek utgör den sammanlagda summan av det
belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med
1. 21 procent av den del av underlaget för
egenpensionsförmånerna som inte överstiger 7,5 basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. 81 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men
inte 20 basbelopp samt
3. 40,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men
inte 30 basbelopp.
Hur tidsfaktorn och underlaget beräknas anges i 3 kap. 2-6 §§.
Lag (1997:1066).
6 § Sjukpensionen ska på ett underlag för
egenpensionsförmåner upp till 7,5 basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring minskas med sådan ersättning
enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring som avser
samma inkomstbortfall. Betalas ej hel sjukpension, minskas
avdraget i motsvarande mån.
Har en ledamot av Europaparlamentet eller en riksdagsledamot
som tidigare varit ledamot av Europaparlamentet fått
sjukpension från Europaparlamentet ska sjukpension som lämnas
enligt denna lag reduceras i motsvarande mån. Reducering ska
endast göras när sjukpensionen från Europaparlamentet avser
samma sjukperiod. Lag (2009:680).
6 kap. Egenlivränta
Rätt till egenlivränta
1 § Rätt till egenlivränta har den som
1. har varit ledamot av Europaparlamentet och som lämnat
Europaparlamentet efter att ha fullgjort minst tre
sammanhängande hela år i Europaparlamentet före den månad han
eller hon fyller 65 år och inte är berättigad till
ålderspension enligt denna lag eller till ålderspension från
Europaparlamentet, eller
2. har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot och som fullgjort sammanlagt minst tre
sammanhängande hela år i Europaparlamentet och riksdagen före
den månad han eller hon fyller 65 år och inte är berättigad
till ålderspension enligt denna lag eller till ålderspension
från Europaparlamentet. Lag (2009:680).
Hur länge egenlivränta betalas
2 § Egenlivränta betalas från och med den månad ledamoten av
Europaparlamentet eller riksdagsledamoten fyller 65 år till
och med den månad då ledamoten avlider. Lag (2009:680).
Hur egenlivränta beräknas
3 § Egenlivränta utgör den sammanlagda summan av det belopp som
erhålls när tidsfaktorn multipliceras med
1. 9,5 procent av underlaget för egenpensionsförmånerna upp
till 7,5 gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. 61,5 procent av den del av underlaget för
egenpensionsförmånerna som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp
samt
3. 30,75 procent av den del av underlaget för
egenpensionsförmånerna som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.
Hur tidsfaktorn och underlaget bestäms anges i 3 kap. 2-5 och
7 §§. Lag (1997:1066).
7 kap. Efterlevandepension
Rätt till efterlevandepension
1 § Efterlevandepension betalas efter den som
1. vid sin död var ledamot av Europaparlamentet,
2. vid sin död var riksdagsledamot och som varit ledamot av
Europaparlamentet, eller
3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller
sjukpension enligt denna lag. Lag (2009:680).
Till vem efterlevandepension betalas
2 § Efterlevandepension betalas till efterlevande make samt
eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20
år.
Med efterlevande make jämställs den som, utan att vara gift,
stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot av
Europaparlamentet eller ogift riksdagsledamot vid dennes död
och som tidigare varit gift med eller har eller har haft
eller då väntade barn med denne. Lag (2009:680).
Hur länge efterlevandepension betalas
3 § Efterlevandepensionen betalas under fem år från och med
månaden efter dödsfallet. Om ledamoten av Europaparlamentet
eller riksdagsledamoten avgått före fyllda 65 år betalas
efterlevandepension längst till den tidpunkt då den avlidne
skulle ha fyllt 70 år. Detsamma gäller om ledamoten avgått
med ålderspension då denne fyllde 65 år. Om ledamoten avgått
med ålderspension efter fyllda 65 år, betalas
efterlevandepension längst under fem år räknat från avgången.
Lag (2009:680).
4 § Rätten till efterlevandepension upphör för efterlevande make
eller sammanboende som ingår äktenskap och annars då den berättigade
avlider.
När rätten till efterlevandepension upphört, betalas pensionen till
utgången av den månad då detta inträffat.
Hur efterlevandepension beräknas
5 § Beräkningsgrunden för efterlevandepension är för en efterlevande
ett belopp per år motsvarande 1,2 basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och för varje annan berättigad därutöver ett
belopp motsvarande 0,5 basbelopp.
6 § Efterlevandepension betalas
1. till en efterlevande med 1,2 basbelopp,
2. till make och barn med ett basbelopp till maken och resterande
pension i lika delar till barnen,
3. till mer än ett barn i lika delar till dem.
8 kap. Kompletterande efterlevandepension
Rätt till kompletterande efterlevandepension
1 § Kompletterande efterlevandepension betalas efter den som
1. vid sin död var ledamot av Europaparlamentet,
2. vid sin död var riksdagsledamot och som varit ledamot av
Europaparlamentet, eller
3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller
sjukpension enligt denna lag. Lag (2009:680).
Till vem kompletterande efterlevandepension betalas
2 § Kompletterande efterlevandepension betalas till eget
arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år samt
efterlevande make eller sammanboende som avses i 7 kap. 2 §
andra stycket under förutsättning att äktenskapet ingåtts
eller samboförhållandet inletts senast den dag ledamoten av
Europaparlamentet eller riksdagsledamoten fyllt 60 år.
Lag (2009:680).
Hur länge kompletterande efterlevandepension betalas
3 § Kompletterande efterlevandepension betalas från och med månaden
efter dödsfallet.
4 § Rätten till kompletterande efterlevandepension upphör för
efterlevande make eller sammanboende som ingår äktenskap och annars
vid utgången av den månad då den berättigade avlider.
Hur kompletterande efterlevandepension bestäms
5 § Kompletterande efterlevandepension bestäms på grundval av ett
underlag.
Underlaget är normalbeloppet i 7 § andra stycket multiplicerat med
tidsfaktorn.
Tidsfaktorn
6 § Tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension utgör
förhållandet mellan antalet hela år i Europaparlamentet, dock
högst tolv, och talet tolv. Avlider ledamot av
Europaparlamentet under fullgörande av uppdraget utan att ha
uppnått tolv hela år, tillgodoräknas även de år som återstår
fram till utgången av det kalenderår då ledamoten skulle ha
fyllt 65 år.
Tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension för den
som varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot utgör förhållandet mellan det sammanlagda
antalet hela år i Europaparlamentet och riksdagen, dock högst
tolv, och talet tolv.
Vid beräkning av tidsfaktorn ska tid som tillgodoräknats
ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28
Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28
september 2005 om antagande av Europaparlamentets
ledamotsstadga inte räknas ledamoten tillgodo.
Lag (2009:680).
Normalbeloppet
7 § Normalbeloppet utgör
1. 32,5 procent av den del av underlaget för
egenpensionsförmåner som överstiger 7,5 basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring men inte 20 basbelopp samt
2. 16,25 procent av den del av underlaget för
egenpensionsförmåner som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.
Beräkningsgrunden för kompletterande efterlevandepension är för
år i procent av normalbeloppet för
1. make 100 procent,
2. make och ett barn 130 procent,
3. make och två barn 150 procent och för varje barn därutöver
10 procent,
4. ett barn 75 procent,
5. två barn 110 procent,
6. tre barn 135 procent,
7. fyra barn 150 procent och för varje barn därutöver 10
procent. Lag (1997:1066).
Kompletterande efterlevandepensionens storlek
8 § Kompletterande efterlevandepension betalas av underlaget
1. till make 100 procent,
2. till ett barn 75 procent,
3. till make och barn, 75 procent till maken och återstoden i
lika delar till barnen,
4. till barn, underlaget i lika delar.
9 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd
Rätt till inkomstgaranti
1 § Rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt
arvodet upphör har den som
1. har varit ledamot av Europaparlamentet och som före 65 års
ålder lämnat Europaparlamentet efter minst tre hela års
sammanhängande tid i Europaparlamentet, eller
2. har varit både ledamot av Europaparlamentet och
riksdagsledamot och som före 65 års ålder lämnat
Europaparlamentet efter sammanlagt minst tre hela års
sammanhängande tid i Europaparlamentet och riksdagen.
Lag (2009:680).
2 § Sjukfrånvaro, annan frånvaro eller ledighet som beviljats
eller godkänts av Europaparlamentet eller dess talman
begränsar inte rätten till inkomstgaranti. Lag (2009:680).
Hur länge inkomstgarantin betalas
3 § För den som varit ledamot av Europaparlamentet kortare
sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år.
För den ledamot som lämnar Europaparlamentet efter en
sammanlagd tid av minst sex hela år i Europaparlamentet
gäller inkomstgarantin
1. i längst två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder,
2. i längst fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års
ålder,
3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller
65 år om han eller hon uppnått 50 års ålder.
Vad som föreskrivs i andra stycket gäller även den ledamot
som lämnar Europaparlamentet efter en sammanlagd tid av minst
sex hela år i Europaparlamentet och riksdagen.
Lag (2009:680).
3 a § För de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas
med inkomst av anställning och för tid därefter ska
inkomstgarantin jämställas med pension. Inkomstgarantin ska
inte utgöra arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 §
inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2009:1028).
4 § Inkomstgaranti enligt 3 § gäller längst till och med
utgången av den månad då den berättigade avlider.
Om ledamoten tar plats i riksdagen upphör garantin enligt
denna lag. Lag (2009:680).
5 § Om det finns särskilda skäl får riksdagsförvaltningen
förlänga den tid under vilken garantin gäller enligt 3 §
första stycket och andra stycket 1 och 2 med högst ett år. I
ett sådant beslut kan garantin bestämmas till ett lägre
belopp. Lag (2009:680).
6 § Riksdagsförvaltningen får bevilja inkomstgaranti till en
ledamot av Europaparlamentet som har frånträtt sitt uppdrag
och har partiell sjukersättning eller partiell
aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Lag (2009:680).
Underlaget
7 § Underlaget för beräkning av inkomstgarantin utgörs av det
ledamotsarvode enligt 2 kap. 2 § som betalas vid
avgångstillfället. Lag (2009:680).
Inkomstgarantins storlek
8 § Inkomstgarantin betalas per månad under det första
garantiåret med 80 procent av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 basbelopp och med 40 procent av den del som
överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp. För tid därefter
betalas inkomstgarantin med följande andelar av
garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda
tid i Europaparlamentet och riksdagen
66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 basbelopp och med 33 procent av den del som
överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 12 år,
60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 basbelopp och med 30,25 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 11 år,
55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 basbelopp och med 27,5 procent av den del som
överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 10 år,
49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 basbelopp och med 24,75 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 9 år,
44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 basbelopp och med 22 procent av den del som
överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 8 år,
38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 basbelopp och med 19,25 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 7 år,
33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 basbelopp och med 16,5 procent av den del som
överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 6 år.
Lag (2009:680).
9 § Inkomstgarantin minskas med vad ledamoten av
Europaparlamentet eller riksdagsledamoten får i form av
sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring under den tid inkomstgarantin
betalas. Lag (2009:680).
9 a § Inkomstgarantin minskas med det belopp i svensk valuta
som motsvarar vad ledamoten får i form av arvode enligt
artikel 10 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG,
Euratom av den 28 september 2005 om antagande av
Europaparlamentets ledamotsstadga.
Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar emot
övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets
beslut nr 2005/684/EG, Euratom minskas inkomstgarantin med
det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i
övergångsersättning. Lag (2009:680).
10 § Inkomstgarantin minskas också, på sätt som framgår av 11 §,
med följande inkomster,
1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som
inte beskattas i Sverige,
3. kompletterande delpension och
4. pension och livränta i andra fall än som avses i 9 §.
Lag (1998:701).
11 § Minskningen skall utgöra den procentandel, 80 33, som anges
för varje särskilt fall i 8 § av den sammanlagda inkomst enligt 10 §
som per år överstiger ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
12 § Betalas inte inkomstgaranti under helt kalenderår, skall endast
inkomster som hänför sig till tid då inkomstgarantin betalas
medräknas vid minskningen.
Minskningen fördelas på det antal kalendermånader garantin betalas.
Jämkning av inkomstgarantin
12 a § Riksdagens arvodesnämnd får besluta att rätt till
inkomstgaranti inte föreligger eller att utbetalningen av
inkomstgarantin ska minskas eller helt upphöra om en
garantitagare
1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och
inte tar ut skälig ersättning för detta arbete, eller
2. dömts för brott av så allvarlig art att det framstår som
sannolikt att garantitagaren, om han eller hon varit
riksdagsledamot, skulle ha skiljts från det uppdraget.
Lag (2009:680).
Rätt till efterlevandeskydd
13 § Ett efterlevandeskydd betalas till eget arvsberättigat barn och
adoptivbarn som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var
berättigad till inkomstgaranti enligt 3 § andra stycket 1 och 2.
14 § Om särskilda omständigheter föreligger får riksdagsförvaltningen
bevilja efterlevandeskydd till efterlevande make.
Ett sådant beslut kan omprövas. Lag (2000:433).
Hur länge efterlevandeskydd betalas
15 § Efterlevandeskyddet gäller i högst fem år och betalas till
utgången av den månad då rätten till skyddet upphör eller den
berättigade avlider.
Efterlevandeskyddets storlek
16 § Efterlevandeskydd betalas per år med ett belopp motsvarande 0,5
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje
barn.
Handläggning av ärenden
17 § Den som vill ha efterlevandeskydd skall ansöka om det hos
riksdagsförvaltningen.
Efterlevandeskydd kan inte betalas för längre tid tillbaka än
två år före ansökningsmånaden. Lag (2003:12).
18 § Den som vill att inkomstgaranti skall betalas ut skall
ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.
Inkomstgaranti kan inte betalas för längre tid tillbaka än sex
månader före ansökningsmånaden. Lag (2003:12).
19 § Ansökan om utbetalning av inkomstgaranti skall vara
skriftlig. Den som ansökt om utbetalning skall även i övrigt
enligt utfärdade föreskrifter eller när riksdagsförvaltningen
begärt det skriftligen lämna sådana uppgifter som behövs för
att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna skall
lämnas på heder och samvete.
Om den som ansökt om utbetalning inte lämnar de uppgifter som
begärts får riksdagsförvaltningen hålla inne vidare
utbetalningar.
Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får
väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas
påverka rätten till utbetalning skall han eller hon utan
särskild begäran lämna uppgift om detta till
riksdagsförvaltningen. Lag (2003:12).
20 § Arbetsgivare och annan som har betalat ut ersättning eller
förmån skall på begäran av riksdagsförvaltningen lämna de
uppgifter för namngiven person om sådana förhållanden som är av
betydelse för tillämpningen av denna lag.
Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt första
stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet
får förenas med vite. Lag (2003:12).
20 a § Skatteverket ska till Statens pensionsverk lämna
uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap.
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, om
uppgifterna har betydelse i ärende om inkomstgaranti enligt
denna lag. Lag (2008:969).
21 § Om det har betalats ut ett för högt belopp avseende
inkomstgaranti skall garantitagaren betala tillbaka skillnaden.
Ett belopp som skall betalas tillbaka skall, när det är
lämpligt, minska kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Om
det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller
delvis. Lag (2003:12).
22 § Om det har betalats ut ett för högt belopp avseende
inkomstgaranti och skillnaden inte har betalats tillbaka inom
en månad efter det att krav på återbetalning framställts, skall
garantitagaren betala ränta för därpå följande tid intill dess
betalning sker. Räntan skall bestämmas efter den räntesats som
anges i räntelagen (1975:635). Om det finns särskilda skäl får
kravet på ränta efterges helt eller delvis.
Vad som sägs i första stycket skall också gälla om
garantitagaren försummat att lämna uppgifter som erfordras för
bestämmande av det belopp som skall betalas tillbaka. I ett
sådant fall skall ränta tas ut från den dag då uppgifterna
senast skulle ha lämnats in. Lag (2003:12).
Ansökan om inkomstgaranti efter jämkningsbeslut
23 § En garantitagare, vars rätt till inkomstgaranti har
jämkats enligt 12 a §, äger rätt att när nya förhållanden
inträtt på nytt ansöka om inkomstgaranti. En sådan ansökan
prövas av Riksdagens arvodesnämnd. Lag (2009:680).
10 kap. Relatering till basbeloppet
1 § Fastställd ålderspension, sjukpension och kompletterande
efterlevandepension relateras till basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid
förändring av detta. Lag (1997:1066).
2 § Den fastställda egenlivräntan anknyts till
prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet.
Lag (2009:1584).
3 § För den som varit ledamot av Europaparlamentet eller
riksdagsledamot i sammanlagt minst sex hela år relateras den
fastställda inkomstgarantin till det basbelopp som enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för
avgångsåret och omräknas vid förändring av detta.
Lag (2009:680).
4 § Med basbelopp i 4 kap. 4 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 3 §, 8 kap.
7 § och 9 kap. 8 § avses det förhöjda prisbasbeloppet i 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Om inte annat sägs i första stycket avses med basbelopp i denna
lag prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän
försäkring. Lag (1998:552).
11 kap. Försäkrings- och sjukvårdsförmåner
1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas från och med den
dag då ledamoten tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet
till och med utgången av den månad då uppdraget att vara
ledamot upphör. Lag (2009:680).
2 § En ledamot av Europaparlamentet ska vara
grupplivförsäkrad på riksdagens bekostnad. Försäkringen ska
samordnas med sådan motsvarande försäkring som tecknats för
ledamoten av Europaparlamentet. Lag (2009:680).
3 § En ledamot av Europaparlamentet ska vara
arbetsskadeförsäkrad på riksdagens bekostnad i den omfattning
som gäller för riksdagens ledamöter. Lag (2009:680).
12 kap. Överklagande
1 § Ett beslut enligt 9 kap. får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätt krävs
prövningstillstånd.
Andra beslut enligt denna lag som fattats av
riksdagsförvaltningen överklagas hos Riksdagens
överklagandenämnd. Lag (2009:680).
2 § Ett beslut överklagas skriftligt. I överklagandet ska
klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i
beslutet som han eller hon begär.
Överklagandet ges in till den myndighet som har meddelat
beslutet. Det ska ha kommit in inom tre veckor från den dag
klaganden fick del av beslutet. Lag (2009:680).
Övergångsbestämmelser
1996:304
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996, då lagen (1995:564) om
arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet skall
upphöra att gälla. I fråga om ersättning och förmåner som utgår för
tid före ikraftträdandet skall dock äldre bestämmelser gälla.
2. Vad som i denna lag sägs om företrädare skall också gälla de av
riksdagen valda företrädarna.
3. För den som varit både företrädare och riksdagsledamot får all
tid som företrädare och riksdagsledamot tillgodoräknas vid
bestämmande av hela år.
4. För tid som hänför sig till tid före denna lags ikraftträdande
får dock tid som riksdagsledamot beräknas efter riksdagsår om detta
gällt enligt äldre bestämmelser i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter. Riksdagsår skall härvid anses som
hela år. De dagar som inte kan tillgodoräknas som riksdagsår får
läggas samman med den tid som avser tid efter ikraftträdandet.
2001:1001
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 4 § och 9 kap. 7 § i sin nya lydelse
tillämpas dock för tid från och med den 1 juni 1996.
2002:203
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.
2009:680
1. Denna lag träder i kraft den 14 juli 2009.
2. Bestämmelserna om jämkning av inkomstgaranti i 9 kap.
12 a § ska endast tillämpas med avseende på garantibelopp
som utfaller efter den 14 juli 2009.
3. Vid beslut om inkomstgaranti avseende den som lämnat sitt
uppdrag som ledamot av Europaparlamentet före ikraftträdandet
gäller 9 kap. 3 § i dess äldre lydelse.
4. Den som är ledamot av Europaparlamentet när denna lag
träder i kraft och som utan att lämna Europaparlamentet
övergår till att få arvode enligt Europaparlamentets beslut
nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande
av Europaparlamentets ledamotsstadga ska, vid tillämpningen
av 4 kap. 1 § och 9 kap. 1, 3 och 7 §§, anses ha avgått
respektive lämnat Europaparlamentet vid ikraftträdandet. För
sådan ledamot ska 2009 anses som avgångsår vid tillämpningen
av 3 kap. 5 § och 10 kap. 3 §.
2009:1028
Denna lag träder i kraft den 31 december 2009 och tillämpas
på ersättningar som utbetalas den 1 januari 2010 eller
senare.
2009:1584
Denna lag träder i kraft den 31 december 2009. Egenlivränta
som fastställts före 2010 ska anknytas till prisbasbeloppet
för 2010. Om året före det år då egenlivräntan börjar betalas
ut är tidigare än 2010 ska egenlivräntan anknytas till
prisbasbeloppet före detta tidigare år.
2009:1585
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1996:304) om
arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet ska
upphöra att gälla vid utgången av 2009. Den upphävda lagen ska
fortfarande tillämpas på egenpension och efterlevandepension
som tjänats in före lagens upphörande. Detta gäller dock inte
för den som fullgör tid i riksdagen efter nämnda tidpunkt. Den
upphävda lagen ska även tillämpas på inkomstgaranti och
efterlevandeskydd som hänför sig till tid som fullgjorts i
Europaparlamentet och riksdagen före lagens upphörande. I fråga
om jämkning av inkomstgaranti ska dock bestämmelserna i lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
gälla i tillämpliga delar. Lag (2010:1903).