Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1996:1357 ·
Visa register
Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande
Departement: Justitiedepartementet L7
Utfärdad: 1996-12-05
Ändring införd: t.o.m. SFS 2019:1025
Ikraft: 1997-01-01
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statlig
ersättning till regioner, kommuner och öppenvårdsapotek för
kostnader för hälso- och sjukvård samt kostnader för tandvård
och receptförskrivna läkemedel som de har för vissa
utlänningar.
Ersättning enligt förordningen beslutas och betalas av
Migrationsverket. Förordning (2019:1025).
Ersättning till regioner och kommuner
2 § Ersättning får ges för hälso- och sjukvård som enligt andra
och tredje stycket lämnas till utlänningar som avses i 1 §
första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl.
För personer som fyllt arton år ges ersättning för omedelbar
vård och vård som inte kan anstå, mödrahälsovård,
förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort,
vård och åtgärder enligt smittskyddslagen (2004:168) samt
omedelbar tandvård och tandvård som inte kan anstå.
För personer som inte fyllt arton år samt för personer som
avses i 4 § och som har beviljats uppehållstillstånd som
föranleder folkbokföring i Sverige ges ersättning för hälso-
och sjukvård samt tandvård. Förordning (2006:1011).
3 § Ersättning får ges för en hälsoundersökning per utlänning
som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. och som är registrerad hos
Migrationsverket. Förordning (2002:84).
4 § För utlänningar som vistas på en förläggning får ersättning
enligt 2 och 3 §§ ges även efter det att de har beviljats
uppehållstillstånd, om utlänningarna inte anvisats eller kunnat
utnyttja en anvisad plats i en kommun. För utlänningar som har sökt
asyl och som inte vistas på förläggning när de beviljas
uppehållstillstånd finns rätten till ersättning kvar under en månad
från det att tillstånd har beviljats.
5 § Ersättning enligt 2-4 §§ får inte ges för vård av utlänningar
som enligt 12 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
inte har rätt till bistånd enligt den lagen.
5 a § Ersättning får ges för hälso- och sjukvård enligt 2 §
andra och tredje styckena och för hälsoundersökning enligt 3 §
som lämnas till utlänningar som avses i 11 kap. 2 § första och
andra styckena utlänningslagen (2005:716).
Förordning (2006:120).
6 § Hälso- och sjukvård enligt 2 och 4 §§ ersätts i form av en
schablonersättning som lämnas med ett visst belopp per kvartal
och person för utlänningar som bor inom regionen eller
kommunen och som är registrerade hos Migrationsverket den
sista dagen i kvartalet. Ersättningen betalas ut i den månad
som följer varje kvartalsskifte.
Schablonersättningen är
- 3 740 kronor för personer till och med 18 år,
- 4 435 kronor för personer från och med 19 år till och med
60 år, och
- 5 635 kronor för personer som är 61 år eller äldre.
Kostnader för tolk, hjälpmedel och transport eller sjukresa i
samband med vård som ger rätt till ersättning inkluderas i
schablonersättningen. Förordning (2019:1025).
6 a § En hälsoundersökning enligt 3 och 4 §§ ersätts i
form av en schablonersättning om 2 175 kronor. I ersättningen
inkluderas kostnader för tolk i samband med
hälsoundersökningen.
Ersättningen betalas ut kvartalsvis i efterskott efter
ansökan. Förordning (2018:1970).
7 § För vård åt utlänningar som avses i 2 § första stycket och
3 § får Migrationsverket betala ut särskild ersättning, om
kostnaden för en vårdkontakt uppgår till mer än 100 000 kronor
beräknad enligt riksavtalet för hälso- och sjukvård. Den
särskilda ersättningen skall motsvara den kostnad som
överstiger 100 000 kronor och skall beräknas enligt
riksavtalets bestämmelser. Om behandling av vårdnadshavare är
nödvändig för barnets vård inom barn- och ungdomspsykiatrin
skall även kostnaderna för sådan behandling ingå i en
vårdkontakt.
Särskild ersättning betalas ut efter ansökan till
Migrationsverket efter avslutad vårdkontakt. Vid långvarig
vårdkontakt får utbetalning ske kvartalsvis i efterskott.
Förordning (2006:1011).
7 a § Ansökan om ersättning enligt 6 a § ska ha kommit in till
Migrationsverket senast vid utgången av det kvartal som är
närmast efter hälsoundersökningen. Ansökan om ersättning enligt
7 § ska ha kommit in till Migrationsverket senast sex månader
efter utgången av det kalenderår då vårdkontakten avslutades.
Förordning (2008:124).
8 § Ersättning för hälsoundersökningar som görs av smittskyddsskäl
får lämnas för utlänningar som avses i 1 § första stycket 3 lagen
(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Ersättningen betalas efter ansökan i efterskott.
8 a § För hälso- och sjukvård samt hälsoundersökning enligt 5 a §
betalar Migrationsverket ut ersättning efter ansökan i
efterskott.
Ersättning ges inte för vård till utlänningar som är
folkbokförda i landet. Förordning (2000:411).
Ersättning till öppenvårdsapotek
9 § Öppenvårdsapotek har rätt till ersättning av staten för
receptförskrivna läkemedel för utlänningar som avses i 1 §
första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. samt för utlänningar som avses i 11 kap. 2 §
första och andra styckena utlänningslagen (2005:716).
För utlänningar som vistas på en förläggning får ersättning för
receptförskrivna läkemedel ges även efter det att de har
beviljats uppehållstillstånd, om utlänningen inte anvisats
eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. För
utlänningar som har sökt asyl och som inte vistas på
förläggning när de beviljas uppehållstillstånd finns rätten
till ersättning kvar under en månad från det att tillstånd har
beviljats.
Rätt finns inte till ersättning för utlänningar som enligt 12 §
lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. inte har
rätt till bistånd enligt den lagen. Förordning (2011:1195).
Skyldigheten att lämna uppgifter
10 § Regioner och kommuner är skyldiga att lämna
Migrationsverket de uppgifter som krävs för bedömningen av
deras rätt till ersättning enligt denna förordning.
Förordning (2019:1025).
Bemyndigande
11 § Migrationsverket får meddela de föreskrifter som behövs
för verkställigheten av denna förordning. Innan
Migrationsverket beslutar sådana föreskrifter ska verket
samråda med Sveriges Kommuner och Landsting.
Förordning (2019:1025).
Överklagande
12 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra
beslut än beslut enligt 6 a, 7 och 8–9 §§ får dock inte
överklagas. Förordning (2018:971).
Övergångsbestämmelser
2002:84
Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2002. De nya
bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den
1 januari 2002.
2004:265
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader som har uppkommit
före ikraftträdandet.
2004:1164
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för
hälsoundersökning som uppkommit före ikraftträdandet.
2005:1067
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för
hälsoundersökning som uppkommit före ikraftträdandet.
2006:1011
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för avslutad
vårdkontakt som uppkommit före ikraftträdandet.
2006:1295
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för
hälsoundersökning som uppkommit före ikraftträdandet.
2007:1246
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för
hälsoundersökning som uppkommit före ikraftträdandet.
2008:1292
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för
hälsoundersökning som uppkommit före ikraftträdandet.
2009:1433
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för
hälsoundersökning som uppkommit före ikraftträdandet.
2010:1456
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för
hälsoundersökning som uppkommit före ikraftträdandet.
2011:1195
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader för
hälsoundersökning som uppkommit före ikraftträdandet.
2012:840
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana kostnader
för hälsoundersökningar som uppkommit före ikraftträdandet.
2014:1402
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana kostnader
för hälsoundersökningar som uppkommit före ikraftträdandet.
2016:1206
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana kostnader
för hälsoundersökningar som har uppkommit före
ikraftträdandet.
2017:1314
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana kostnader
för hälsoundersökningar som uppkommit före ikraftträdandet.
2018:1970
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana kostnader
för hälsoundersökningar som har uppkommit före
ikraftträdandet.