Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1996:1059 ·
Visa register
Lag (1996:1059) om statsbudgeten
Departement: Finansdepartementet BA4
Utfärdad: 1996-11-07
Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:1419
Ikraft: 1997-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2011:203
Upphävd: 2011-04-01
Effektivitet och resultat
l § I statens verksamhet skall hög effektivitet eftersträvas och god
hushållning iakttas.
Med statens verksamhet avses i denna lag sådan verksamhet som sköts
av regeringen, domstolarna och de förvaltningsmyndigheter som lyder
under regeringen.
2 § Regeringen skall för riksdagen redovisa de mål som åsyftas och
de resultat som uppnåtts på olika verksamhetsområden.
Anslag och inkomsttitlar
3 § När riksdagen enligt 9 kap. 3-5 §§ regeringsformen anvisar
anslag till angivna ändamål, skall anslagstyperna obetecknade anslag,
reservationsanslag eller ramanslag användas.
De närmare villkoren för anslagen framgår av 4-6 §§.
Anslagstyper
4 § Ett obetecknat anslag får inte överskridas. Outnyttjade medel
får inte användas under följande budgetår.
5 § Ett reservationsanslag får inte överskridas. Outnyttjade medel
får regeringen använda längst tre år efter det att anslaget senast
var uppfört på statsbudgeten.
6 § Ett ramanslag får regeringen tillfälligt överskrida genom att ta
i anspråk en anslagskredit motsvarande högst tio procent av anvisat
anslag. Tillgängliga medel under följande år reduceras med ett belopp
motsvarande ianspråktagen anslagskredit.
Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett
ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en
verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget
anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med
anslaget skall kunna uppfyllas.
Outnyttjade medel får regeringen använda under följande budgetår.
Övriga bestämmelser om anslag
7 § När regeringen tilldelar en myndighet ett anslag får regeringen
besluta om begränsningar i villkoren för utnyttjande av anslaget.
8 § Regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte
skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i
en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra
samhällsekonomiska skäl.
Inkomsttitlar
9 § Statsinkomster som beräknas av riksdagen skall redovisas mot
inkomsttitlar.
Redovisning mot anslag och inkomsttitlar
10 § Avräkning mot anslag för transfereringar skall göras det
budgetår då betalning sker. Mot övriga anslag skall avräkning göras
det budgetår till vilket utgiften hänför sig.
Avräkning mot inkomsttitlar för skatt skall göras det budgetår då
betalning erhålls. Mot övriga inkomsttitlar skall avräkning göras det
budgetår till vilket inkomsten hänför sig.
Avräkning skall göras löpande.
Riksdagen kan för ett anslag eller en inkomsttitel besluta att
avräkning skall göras på någon annan grund.
Ekonomiska förpliktelser
11 § I 12-14 §§ finns bestämmelser om befogenheter för
regeringen att ikläda staten ekonomiska förpliktelser enligt 9
kap. 10 § regeringsformen.
I lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning
anges under vilka förutsättningar regeringen får ta upp lån
till staten. Lag (1998:661).
Beställningsbemyndiganden m.m.
12 § För det ändamål och med högst det belopp som riksdagen
bestämmer får regeringen beställa varor eller tjänster samt besluta
om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter även
under senare budgetår än det statsbudgeten avser.
13 § Regeringen får ikläda staten sådana ekonomiska förpliktelser
som är nödvändiga för att den löpande verksamheten skall fungera
tillfredsställande.
Garantier
14 § För det ändamål och med högst det belopp som riksdagen
bestämmer får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra
liknande åtaganden.
När det finns särskilda skäl får åtagandet enligt riksdagens
bestämmande göras utan att beloppet begränsas.
15 § För ett åtagande enligt 14 § skall en avgift tas ut. Avgiftens
storlek skall motsvara statens ekonomiska risk och övriga kostnader
för åtagandet, om inte riksdagen för ett visst åtagande beslutar
annat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om
avgiftens storlek.
Statsbudgetens avgränsning
16 § Regeringens förslag till statsbudget enligt 9 kap. 6 §
regeringsformen skall omfatta alla inkomster och utgifter, med de
undantag som anges i 17 § andra stycket och 18 §, samt andra
betalningar som påverkar statens lånebehov.
17 § Statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas
brutto på statsbudgeten.
Skall inkomsterna i en verksamhet endast bidra till att täcka
verksamhetens utgifter, får utgifterna dock redovisas netto på
anslag.
18 § En verksamhet där statens kostnader helt skall täckas med
verksamhetens intäkter skall inte budgeteras och inte heller
redovisas på anslag eller inkomsttitlar.
19 § Regeringen får besluta om dispositionen av avgiftsinkomster
från frivilligt efterfrågade varor och tjänster som staten
tillhandahåller, om inkomsterna helt eller delvis skall täcka statens
kostnader för verksamheten.
Finansiering av investeringar
20 § Inom låneramar som riksdagen årligen fastställer får regeringen
besluta att anläggningstillgångar som används i statens verksamhet
skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Regeringen får besluta
om villkoren för sådana lån.
21 § Inom en kreditram som riksdagen årligen fastställer får
regeringen besluta att rörelsekapital i statens verksamhet skall
finansieras med krediter i Riksgäldskontoret. Regeringen får besluta
om villkoren för dessa krediter och om likvida medel som
myndigheterna disponerar.
22 § Andra tillgångar än de som anges i 20 och 21 §§ skall
finansieras med anslag eller med inkomster som anges i 31 § första
stycket.
23 § För en viss myndighet eller för viss anskaffning kan riksdagen
besluta att finansiering skall ske på annat sätt än som anges i
20-22 §§.
Överlåtelse av statens egendom
24 § I anslutning till 9 kap. 9 § regeringsformen anges i 25-34 §§
grunder för förfogandet över statens egendom.
Föreskrifterna gäller egendom som enligt 9 kap. 8 § regeringsformen
står till regeringens disposition. Detta gäller dock inte varor som
avses i 19 §.
Med försäljning avses i 25-29 §§ även byte.
Fast egendom
25 § När värdet av fast egendom inte överstiger 50 miljoner kronor,
får regeringen besluta att sälja egendomen, om den inte alls eller
endast i ringa utsträckning behövs i statens verksamhet och om det
inte finns särskilda skäl för att egendomen fortfarande skall ägas av
staten.
Trots bestämmelserna i första stycket får regeringen besluta om
försäljning till en kommun för samhällsbyggnadsändamål.
Aktier och andelar
26 § Regeringen får besluta om försäljning av aktier eller andelar i
ett företag där staten har mindre än hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar, om inte riksdagen bestämt annat för företaget.
Regeringen får inte utan riksdagens bemyndigande genom försäljning
eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har
hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar.
Annan lös egendom
27 § För upplåtelse av tomträtt samt försäljning av tomträtt och
sådan byggnad som är lös egendom gäller föreskrifterna om försäljning
av fast egendom.
28 § Regeringen får besluta att överlåta annan lös egendom än sådan
som anges i 26 och 27 §§, om egendomen inte längre behövs för statens
verksamhet eller blivit obrukbar, eller om den inte anskaffats med
statens medel.
Affärsmässighet
29 § Försäljning skall genomföras affärsmässigt, om inte särskilda
skäl talar mot det.
Disposition av försäljningsinkomster
30 § Har riksdagen beslutat om försäljning av egendom, skall
inkomsten redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten, om inte
riksdagen bestämmer annat.
I 31-34 §§ anges hur inkomsten får disponeras i de fall då
regeringen har beslutat om försäljning.
31 § Har egendomen använts i en verksamhet för vilken riksdagen har
godkänt en investeringsplan, får regeringen besluta att inkomsten
skall disponeras för att finansiera investeringar som ingår i planen.
Föreskrifter om disposition av inkomst från försäljning av egendom
som inte använts i en sådan verksamhet finns i 32-34 §§.
32 § Har egendomen finansierats med medel från anslag får
regeringen, sedan medel motsvarande egendomens bokförda värde
redovisats mot en inkomsttitel, besluta att det som återstår av
inkomsten skall disponeras i den verksamhet där den försålda
egendomen har använts.
Om inkomsten uppgår till ett mindre belopp, får regeringen besluta
att hela inkomsten skall disponeras i den verksamhet där den försålda
egendomen har använts.
Har fast egendom eller aktier sålts skall dock hela inkomsten
redovisas mot en inkomsttitel.
33 § Har egendomen finansierats med lån får regeringen, sedan lånet
lösts, besluta att det som återstår av inkomsten skall disponeras i
den verksamhet där den försålda egendomen har använts.
Har fast egendom eller aktier sålts skall dock det som återstår av
inkomsten redovisas mot en inkomsttitel.
34 § Har egendomen finansierats på annat sätt än med medel från
anslag eller med lån, får regeringen besluta att hela inkomsten skall
disponeras i den verksamhet där den försålda egendomen har använts.
Uppföljning, prognoser och utfall
35 § Regeringen skall noggrant följa hur statens inkomster, utgifter
och upplåning utvecklas i förhållande till beräknade eller beslutade
belopp.
36 § Under löpande budgetår skall regeringen vid minst två
tillfällen för riksdagen redovisa prognoser över utfallet av statens
inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Regeringen skall
förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat
utfall.
36 a § Om riksdagen har beslutat om ett sådant mål som avses
i 39 §, ska regeringen vid minst två tillfällen under
budgetåret redovisa för riksdagen hur målet uppnås.
Lag (2010:716).
37 § Senast den 15 april året efter budgetåret ska regeringen
lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen ska innehålla resultaträkning, balansräkning
och finansieringsanalys. Den ska även innehålla det slutliga
utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Regeringen
ska förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp
och utfallet.
I årsredovisningen ska en samlad redovisning lämnas över vilka
åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av
Riksrevisionens iakttagelser. Lag (2010:1419).
38 § Har upphävts genom lag (2010:1419).
Budgetpolitiska mål
39 § Regeringen ska till riksdagen lämna förslag till mål för
den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål).
Lag (2010:716).
40 § Regeringen ska i budgetpropositionen lämna förslag till
tak för statens utgifter som ska användas i beredningen av
förslaget till statsbudget och i genomförandet av den
budgeterade verksamheten.
Förslaget ska avse det tredje tillkommande budgetåret.
Lag (2009:1444).
41 § Om riksdagen enligt 3 kap. 2 § andra stycket
riksdagsordningen har beslutat att hänföra statsutgifterna
till utgiftsområden, ska regeringen i budgetpropositionen
redovisa en beräkning av hur utgifterna fördelas på
utgiftsområden för det andra och tredje tillkommande
budgetåret. Lag (2009:1444).
42 § Finns det risk för att ett beslutat tak för statens
utgifter kommer att överskridas, ska regeringen för att
undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet
till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.
Lag (2009:1444).
43 § Har upphävts genom lag (2009:1444).
Redovisning och revision
44 § Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens
medel och de övriga tillgångar som enligt 9 kap. 8 § regeringsformen
står till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar
även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och
övriga ekonomiska förpliktelser.
45 § Bokföring i staten skall ske på ett sätt som stämmer överens
med god redovisningssed.
Redovisningen skall ge en rättvisande bild av verksamheten, det
ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens
medel och övriga tillgångar.
Närmare föreskrifter om redovisningen skall meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
46 § Statens verksamhet skall granskas genom revision.
47 § Har upphävts genom lag (2010:1419).
Avslutande bestämmelse
48 § Regeringen får överlåta sin rätt enligt 5 §, 6 § första och
tredje styckena samt 12-14, 19-21, 25, 26, 28 och 31-34 §§ till
myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2002:1034).