Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1995:1337 · Visa register
Förordning (1995:1337) om tillämpning av en konvention den 13 mars 1995 mellan Sverige och Chile om social trygghet
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1995-12-07
Ikraft: 1996-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2006:1312
Upphävd: 2007-01-01
1 § Den konvention mellan Sverige och Chile om social trygghet som har undertecknats den 13 mars 1995 skall gälla som förordning här i landet. 2 § Konventionen bifogas denna förordning som bilaga. 3 § Riksförsäkringsverket skall vara svensk behörig myndighet vid tillämpning av artikel 8 och artikel 19 c)-d) i konventionen. Bilaga KONVENTION OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN CHILE Konungariket Sverige och Republiken Chile som önskar reglera sina förbindelser på den sociala trygghetens område har överenskommit om följande: AVDELNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 1 1. I denna konvention avses med uttrycken a) "lagstiftning" lagar, förordningar och föreskrifter om avgifter till och förmåner från de system för social trygghet som anges i artikel 2, b) "behörig myndighet" med avseende på Chile, Arbets-och socialförsäkrings-ministeriet, och med avseende på Sverige, regeringen eller den myndighet regeringen förordnar, c) "behörig institution" den institution eller det organ som i det enskilda fallet svarar för tillämpningen av den lagstiftning som anges i artikel 2, d) "pension" eller "livränta" pension eller annan långtidsförmån i kontanter inberäknat tilläggsbelopp och höjningar, e) "försäkringsperiod" period som i den lagstiftning enligt vilken den har fullgjorts betecknas som sådan, eller som i samma lagstiftning jämställs med en försäkringsperiod. 2. Andra uttryck som används i denna konvention har den betydelse som tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen. Artikel 2 1. Denna konvention skall tillämpas A) vad avser Chile, på lagstiftningen om b) försäkring för arbetsskador och yrkessjukdomar, a) systemen för sjukvårdsförmåner, c) det nya systemet för ålders-, invaliditets-och efterlevandepensioner, som grundas på individuell kapitalisering, samt d) de system för ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner som administreras av Institutet för social välfärd (Instituto de Normalizaci¢n Previsional). Bestämmelserna i Avdelning III kapitel II i denna konvention äger ingen tillämpning på lagstiftningen under a) och b). B) vad avser Sverige, på lagstiftningen om a) sjukförsäkring med föräldraförsäkring, b) arbetsskadeförsäkring, c) folkpension, d) försäkring för tilläggspension, e) arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. 2. Denna konvention skall även tillämpas på lagstiftning som i framtiden kan komma att komplettera eller ändra den lagstiftning som anges i första punkten. 3. Denna konvention skall inte tillämpas på bestämmelser i en fördragsslutande stats bi- eller multilaterala avtal rörande den lagstiftning som anges i första punkten. Artikel 3 Denna konvention gäller för personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i en eller båda de fördragslutande staterna och personer som härleder sin rätt från en sådan person. Artikel 4 Vid tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning skall, i den mån inte annat föreskrivs i denna konvention, följande i någon av staterna bosatta personer likställas med statens egna medborgare, a) medborgare i den andra fördragsslutande staten, b) flyktingar och statslösa, c) andra personer vad avser rättigheter som de härleder från personer som avses under a) och b). Artikel 5 1. I den mån inte annat föreskrivs i denna konvention får livräntor i anledning av arbetsskador och yrkesjukdomar eller pensioner vid invaliditet, ålderdom och till efterlevande enligt en fördragsslutande stats lagstiftning inte minskas, ändras, innnehållas eller dras in på grund av att förmånstagaren vistas eller är bosatt i den andra staten. 2. Förmåner som avses i första punkten som en stat har att utge till medborgare i den andra staten bosatta i ett tredje land skall betalas på samma villkor och i samma omfattning som till den första statens egna medborgare som är bosatta i detta tredje land. AVDELNING II BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING Artikel 6 Om inte annat föreskrivs i artikel 7 skall en förvärvsverksam person omfattas av lagstiftningen i den fördragsslutande stat i vilken förvärvsverksamheten utövas oavsett i vilken stat personen är bosatt och oavsett i vilken stat arbetsgivaren finns. Artikel 7 1. En arbetstagare som är anställd i en fördragsslutande stat och som av sin arbetsgivare sänds ut till den andra staten för att där utföra arbete av tillfällig natur skall fortsatt omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda staten under förutsättning att arbetet förutses vara högst tolv månader. Om arbetet på grund av oförutsebara omständigheter kommer att vara längre än tolv månader skall arbetstagaren fortsatt omfattas av den förstnämnda statens lagstiftning under ytterligare en period av tolv månader under förutsättning att den andra statens behöriga myndighet lämnar sitt godkännande. 2. Den som av en statlig arbetsgivare i en fördragsslutande stat sänds till den andra staten skall utan begränsning i tiden fortsatt omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda staten. 3. För diplomatiska företrädare och karriärkonsuler samt för den administrativa och tekniska personalen vid beskickning och konsulat, som förestås av karriärkonsul, liksom även för medlemmar av beskickningarnas respektive konsulatens tjänstepersonal och för personer som uteslutande är anställda i privat tjänst, i hushållet hos diplomatiska företrädare, karriärkonsuler och medlemmar av konsulat, som förestås av karriärkonsul, skall, i den mån denna personkrets omfattas av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser respektive Wienkonventionen om konsulära förbindelser, bestämmelserna i dessa konventioner vara tillämpliga. 4. Arbetstagare med anställning på fartyg skall omfattas av lagstiftningen i den stat vars flagga fartyget för. 5. En arbetstagares medföljande familjemedlemmar som inte själva förvärvsarbetar skall vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel anses bosatta i den stat vars lagstiftning arbetstagaren omfattas av. Artikel 8 De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna kan komma överens om undantag från bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 för vissa personer eller persongrupper. Bestämmelserna i artikel 7 femte punkten skall tillämpas i dessa fall. AVDELNING III SÄRSKILDA BESTÄMMELSER KAPITEL I. SJUKVÅRDSFÖRMÅNER Artikel 9 Den som uppbär pension enligt lagstiftningen i en fördragsslutande stat har under bosättning i den andra staten rätt till sjukvårdsförmåner enligt den sistnämnda statens lagstiftning på samma villkor som den som uppbär motsvarande förmåner enligt bosättningsstatens lagstiftning. KAPITEL II. PENSIONER VID INVALIDITET, ÅLDERDOM OCH DÖDSFALL A. Gemensamma bestämmelser Artikel 10 När en stats lagstiftning för förvärvande, bibehållande eller återfående av rätt till pension vid invaliditet, ålderdom eller till efterlevande kräver att vissa försäkringsperioder har fullgjorts skall perioder som har fullgjorts enligt den andra statens lagstiftning, när så behövs, sammanläggas med de perioder som har fullgjorts enligt statens egen lagstiftning under förutsättning att perioderna inte sammanfaller. Artikel 11 1. Vid fastställande av nedsättning av arbetsförmåga för rätt till pension skall den behöriga institutionen i var och en av staterna göra sin prövning enligt den lagstiftning som gäller för institutionen. De läkarundersökningar som är nödvändiga skall ombesörjas av institutionen på bosättningsorten på begäran av den behöriga institutionen. 2. För tillämpning av vad som sägs i föregående punkt skall institutionen i den fördragsslutande stat där sökanden är bosatt utan kostnad på begäran av institutionen i den andra staten ställa läkarintyg och andra medicinska handlingar till vilka den har tillgång till sistnämnda institutions förfogande. 3. När den svenska institutionen anser att läkarundersökningar som endast behövs för dess handläggning behöver göras i Chile skall dessa bekostas av den svenska behöriga institutionen. 4. När den chilenska institutionen anser att läkarundersökningar som endast behövs för dess handläggning bör göras i Sverige skall kostnaderna för dessa delas lika mellan den sökande och den behöriga chilenska institutionen varvid utgångspunkten skall vara kostnaderna för sådana läkarundersökningar i Sverige. När det rör sig om överklagande av ett beslut om invaliditet fattat i Chile skall kostnaderna för de nya undersökningar som behövs betalas på angivet sätt utom i de fall överklagandet gjorts av en chilensk behörig institution eller ett chilenskt försäkringsbolag. I dessa fall skall kostnaderna betalas av den klagande. B. Tillämpning av svensk lagstiftning Artikel 12 1. Artiklarna 5 och 10 gäller inte för svensk folkpension som beräknas enbart på grundval av bosättningsperioder i Sverige. Artikel 5 gäller heller inte för pensionstillskott till folkpension, sådan handikappersättning som inte utgår som tillägg till folkpension, vårdbidrag till handikappade barn eller inkomstprövade pensionsförmåner. 2. Artikel 4 gäller inte övergångsbestämmelserna i svensk lagstiftning om beräkning av tilläggspension för svenska medborgare födda före år 1924. 3. För beräkning av storleken på en svensk pension som beviljas enligt bestämmelserna i artikel 10 skall endast försäkringsperioder som har fullgjorts enligt svensk lagstiftning beaktas. C. Tillämpning av chilensk lagstiftning Artikel 13 1. Den som är försäkrad hos en pensionsfondsförvaltande institution skall finansiera sin chilenska pension med den på hans individuella kapitaliseringskonto ackumulerade behållningen. När denna inte räcker för att finansiera en pension som minst uppgår till den minimipension som garanteras av staten har den försäkrade rätt till sammanläggning av perioder enligt artikel 10 för att erhålla minimipension vid ålderdom och invaliditet. Samma rätt tillkommer den som uppbär efterlevandepension. 2. Vid bestämmande av om de villkor som den chilenska lagstiftningen ställer för rätt till förtida pension är uppfyllda, skall försäkrade som erhåller pension enligt svensk lagstiftning anses som pensionärer enligt de i fjärde punkten angivna systemen för social välfärd. 3. Förvärvsverksamma personer som är försäkrade i det nya pensionssystemet i Chile kan under tid som de är bosatta i Sverige betala frivilliga avgifter till detta system som egenföretagare utan att detta påverkar deras avgiftsskyldighet i Sverige. De försäkrade som väljer att utnyttja denna möjlighet är inte skyldiga att betala avgiften för finansiering av sjukvårdsförmåner. 4. De personer som tillhör de pensionssystem som administreras av Institutet för social välfärd kan också åberopa perioder enligt artikel 10 för att erhålla pensionsförmåner enligt de bestämmelser som gäller för dessa system. 5. I de fall som avses i punkterna 1 och 4 skall den behöriga institutionen bestämma pensionens storlek som om alla försäkringsperoder hade fullgjorts enligt dess lagstiftning men skall för utbetalning av pensionen beräkna sin andel enligt förhållandet mellan de försäkringsperioder som har fullgjorts endast enligt dess egen lagstiftning och summan av de försäkringsperioder som har fullgjorts i bägge staterna. När summan av de försäkringsperioder som har fullgjorts i de fördragsslutande staterna överstiger den period som enligt chilensk lagstiftning krävs för rätt till en full pension skall vid beräkningen bortses från de överstigande perioderna. AVDELNING IV KAPITEL I. ÖVRIGA BESTÄMMELSER Artikel 14 1. Ansökningar, förklaringar, överklaganden och andra handlingar som för tillämpningen av en stats lagstiftning skall inges inom viss tid till en myndighet eller institution i denna stat skall anses ha kommit in till denna om de inom samma tid har kommit in till motsvarande myndighet eller institution i den andra staten. 2. Ansökan om pension som getts in enligt en stats lagstiftning skall betraktas som ansökan om motsvarande pension enligt den andra statens lagstiftning under förutsättning att sökanden vid ansökningstillfället uttryckligen uppger sig ha varit förvärvsverksam i den staten. Detta gäller dock inte om sökanden uttryckligen begär att beviljandet av pension enligt den andra statens lagstiftning skall skjutas upp och han enligt denna stats lagstiftning kan välja den tidpunkt från vilken pensionen skall utgå. Artikel 15 Myndigheters och institutioners skriftväxling liksom enskilda personers framställningar rörande tillämpningen av denna konvention kan avfattas på ett av de officiella språken eller på engelska. Artikel 16 De fördragsslutande staternas behöriga institutioner kan när som helst av varandra begära läkarundersökningar, fastställande av sakförhållanden eller händelser som kan leda till att en förmån förvärvas, ändras, innehålls, upphör eller bibehålls. Därav föranledda utgifter skall ersättas i den ordning som anges i tillämpningsöverenskommelsen. Artikel 17 1. När en fördragsslutande stats lagstiftning medger befrielse från avgift för registrering och utskrift av handling, från stämpel-, konsulär- och andra liknande avgifter skall befrielsen även gälla intyg och handlingar som utfärdas av den andra statens institutioner för tillämpning av denna konvention. 2. Administrativa handlingar och dokument, som utfärdas av en institution i en stat för tillämpning av denna konvention för bruk av institutioner i den andra staten skall undantas från krav på legalisering eller andra liknande formaliteter. Artikel 18 Förmåner kan med befriande verkan betalas av en institution i en fördragsslutande stat till en person bosatt i den andra staten i förstnämnda stats valuta. Om en institution i en stat skall erlägga betalning till en institution i den andra staten skall betalningen göras i den sistnämnda statens valuta. Artikel 19 De fördragsslutande staternas behöriga myndigheter skall a) sluta de tillämpningsöverenskommelser som är nödvändiga för denna konventions tillämpning, b) utse sina respektive förbindelseorgan, c) hålla varandra underrättade om de åtgärder som på det nationella planet vidtas för tillämpningen av denna konvention, d) meddela varandra alla ändringar i den lagstiftning som anges i artikel 2, och e) bistå varandra och i vidast möjliga mån samarbeta tekniskt och administrativt vid tillämpningen av denna konvention. Artikel 20 1. De behöriga myndigheterna skall genom förhandlingar lösa tvister om tolkningen av denna konvention och tillämpningsöverenskommelserna till denna. 2. Om en tvist inte kan lösas genom förhandlingar inom sex månader efter det begäran om förhandlingar först framställdes, skall den hänskjutas till en skiljenämnd vars sammansättning och arbetssätt skall överenskommas mellan de fördragsslutande staterna. Det beslut som fattas av skiljenämnden skall vara bindande och slutligt. KAPITEL II. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Artikel 21 Försäkringsperioder som har fullgjorts enligt en fördragsslutande stats lagstiftning före dagen för denna konventions ikraftträdande skall beaktas vid fastställande av rätt till en förmån enligt konventionen. Artikel 22 1. Denna konvention ger rätt till förmåner på grund av försäkringsfall som har inträffat före dagen för dess ikraftträdande. Förmåner skall dock inte utges för tider före konventionens ikraftträdande. 2. Förmåner, som före denna konventions ikraftträdande har utbetalats av en eller båda staterna och förmåner som inte har beviljats på grund av något hinder som har undanröjts genom denna konvention skall på ansökan av den försäkrade omprövas med tillämpning av konventionens bestämmelser. Sådan förmån kan också omräknas utan ansökan. Förmån i form av engångsbelopp skall inte omräknas. 3. Bestämmelser i de fördragsslutande staternas lagstiftningar om preskription eller upphörande av rätten till förmåner skall inte tillämpas på rättigheter enligt föregående punkt om ansökan görs inom två år efter konventionens ikraftträdande såvida inte förmånligare regler gäller enligt lagstiftningen i staten ifråga. KAPITEL III. SLUTBESTÄMMELSER Artikel 23 1. Denna konvention gäller för obegränsad tid. Den kan sägas upp av vardera av de bägge staterna. Uppsägningen skall meddelas på diplomatisk väg senast tre månader före utgången av det löpande kalenderåret, varvid konventionen upphör att gälla vid kalenderårets slut. 2. Uppsäges konventionen skall dess bestämmelser fortsätta att gälla redan beviljade förmåner utan hinder av sådana inskränkande bestämmelser som kan finnas i staternas lagstiftning för de fall då en förmånstagare är bosatt utomlands. 3. De fördragslutande staterna skall träffa särskild överenskommelse för att säkerställa intjänade rättigheter, som grundas på försäkringsperioder eller därmed likställda perioder och som har fullgjorts innan konventionen upphörde att gälla. Artikel 24 Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Santiago de Chile. Konventionen träder i kraft första dagen i tredje månaden som följer den månad under vilken ratifikationsinstrumenten har utväxlats. TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV, har de befullmäktigade ombuden undertecknat denna konvention. Som skedde i Stockholm den 13 mars 1995 i två exemplar på svenska och spanska språken, vilka båda texter äger lika vitsord. CONVENIO DE SEGURIDAD SOCIAL ENTRE LA REPÁBLICA DE CHILE Y EL REINO DE SUECIA La República de Chile y el Reino de Suecia animados por el deseo de regular sus relaciones en el área de la Seguridad Social, han convenido lo siguiente: TITULO I DISPOSICIONES GENERALES Art¡culo 1o. 1. Las expresiones y términos que se indican a continuación tienen, a efectos de aplicación del presente Convenio, el siguiente significado. a) "Legislación", las leyes, reglamentos y disposiciones sobre cotizaciones y beneficios de los sistemas de seguridad social que se indican en el art¡culo 2o. de este Convenio. b) "Autoridad Competente", respecto de Chile, el Ministro del Trabajo y Previsión Social y respecto de Suecia, el Gobierno o la autoridad designada por el Gobierno. c) "Institución Competente", designa la Institución u Organismo responsable, en cada caso, de la aplicación de la legislación a que alude el art¡culo 2o. de este Convenio. d) "Pensión" o "Renta Vitalicia", pensión u otra prestación pecuniaria de largo plazo, incluyendo suplementos, asignaciones y aumentos. e) "Per¡odo de Seguro", todo per¡odo reconocido como tal por la legislación bajo la cual se haya cumplido, as¡ como cualquier per¡odo considerado por dicha legislación, como equivalente a un per¡odo de seguro.e 2. Los demás términos o expresiones utilizados en el Convenio tienen el significado que les atribuye la legislación que se aplica. Art¡culo 2o. 1.El presente Convenio se aplicará: A) Respecto de Chile, a la legislación sobre: a) Los reg¡menes de prestaciones de salud; b) El seguro de Accidentes del Trabajo y Enfermedades Profesionales; c) El Nuevo Sistema de Pensiones de vejez, invalidez y sobrevivencia, basado en la capitalización individual, y d) Los reg¡menes de pensiones de vejez, invalidez sobrevivencia administrados por el Instituto de Normalización Previsional. Las letras a) y b) no tendrán aplicación respecto de las disposiciones contenidas en el Cap¡tulo II del T¡tulo III del presente Convenio. B) Respecto de Suecia, a las disposiciones legales sobre: a) El seguro de enfermedad y de los padres; b) El seguro de accidentes de trabajo y enfermedades profesionales; c) La pensión básica; d) El seguro de pensión suplementaria, y e) El seguro de desempleo y la ayuda en efectivo del mercado de trabajo. 2. El presente Convenio se aplicará igualmente a las disposiciones legales que en el futuro complementen o modifiquen las enumeradas en el párrafo precedente. 3. La aplicación de las normas del presente Convenio excluirá las disposiciones contenidas en otros Convenios bilaterales o multilaterales celebrados por uno de los Estados Contratantes, en relación con la legislación que se indica en el No. 1 de este párrafo. Art¡culo 3o. El presente Convenio se aplicará a las personas que estén o hayan estado sometidas a la legislación de uno o ambos Estados Contratantes y a sus beneficiarios. Art¡culo 4o. Salvo que el presente Convenio disponga otra cosa, para la aplicación de la legislación de un Estado Contratante, las siguientes personas residentes en cualquiera de los Estados se equipararán con sus propios nacionales: a) Los nacionales del otro Estado Contratante. b) Los refugiados y los apátridas. c) Otras personas, en lo referente a los derechos derivados de las personas mencionadas en las letras a) y b). Art¡culo 5o. 1. Salvo que en el presente Convenio se disponga otra cosa, las rentasvitalicias o pensiones por accidentes de trabajo y enfermedades profesionales y las pensiones de invalidez, vejez y sobrevivencia que se abonarán de acuerdo con la legislación de un Estado Contratanteno podrán ser sujetas a reducción, modificación, suspensión o retención por el hecho de que elbeneficiario se encuentre o resida en el otro Estado. 2. Las prestaciones enumeradas en el párrafo precedente debidas poruno de los Estados a los nacionales del otro Estado, que residan en un tercer pa¡s, se harán efectivas en las mismas condiciones y con igual extensión que a los propios nacionales que residan en ese tercer pa¡s. TITULO II DISPOSICIONES SOBRE LA LEGISLACION APLICABLE Art¡culo 6o. El trabajador estará sometido a la legislación del Estado Contratante en que ejerza la actividad laboral, independientemente del Estado en que tenga su domicilio o del Estado en que el empleador tenga su sede, salvo que en el art¡culo 7o. se disponga otra cosa. Art¡culo 7o. 1. El trabajador dependiente al servicio de una Empresa cuya sede se encuentre en uno de los Estados Contratantes, que sea enviado al otro Estado para realizar trabajos decarácter temporal, quedará sometido a la legislación del primer Estado, siempre que la duración previsible del trabajo no exceda de doce meses. Si, por circunstancias imprevisibles, la duración del trabajo excediera de los doce meses, el trabajador continuará sometido a la legislación del primer Estado por un nuevo per¡odo de doce meses, a condición de que la Autoridad Competente del segundo Estado dé su conformidad. 2. El funcionario público que sea enviado por uno de los Estados Contratantes al otro Estado, continuará sometido a la legislación del primer Estado sin l¡mite de tiempo. 3. A los Agentes diplomáticos y funcionarios consulares de carrera, as¡ como el personal administrativo y técnico de las Embajadas y oficinas consulares dirigidas por funcionarios consulares de carrera, al igual que los miembros del personal de servicio de las Embajadas y oficinas consulares, respectivamente, y a las personas que estén empleadas exclusivamente al servicio privado doméstico de los Agentes Diplomáticos, funcionarios consulares de carrera y miembros de oficinas consulares dirigidas por funcionarios consulares de carrera, en la medida que estas personas queden afectadas por la Convención de Viena sobre relaciones diplomáticas y la Convención de Viena sobre relaciones consulares, se les aplicarán las disposiciones de estos instrumentos internacionales. 4. El trabajador dependiente que ejerza su actividad a bordo de un buque estará sometido a la legislación del Estado cuyo pabellón enarbole el buque. 5. Para la aplicación de las disposiciones de este art¡culo, los familiares acompanantes del trabajador, que no realicen actividades laborales propias, se considerarán residentes en el pa¡s a cuya legislación está sometido dicho trabajador. Art¡culo 8o. Las Autoridades Competentes de ambos Estados Contratantes podrán, de común acuerdo, establecer excepciones a las disposiciones contenidas en los art¡culos 6o. y 7o. para determinadas personas o categor¡as de personas. En tales casos, se aplicará lo dispuesto en el art¡culo 7o. número 5 del presente Convenio. TITULO III DISPOSICIONES ESPECIALES CAPITULO I PRESTACIONES DE SALUD Art¡culo 9o. El que perciba una pensión de acuerdo con la legislación de uno de los Estados Contratantes, tiene derecho durante su residencia en el otro Estado, a prestaciones de salud, con arreglo a la legislación de este último Estado en las mismas condiciones que quienes perciban los beneficios correspondientes según la legislación del Estado de residencia. CAPITULO II PENSIONES DE INVALIDEZ, VEJEZ Y SOBREVIVENCIA A. disposicions comunes Art¡culo 10o. Cuando la legislación de uno de los Estados Contratantes exija el cumplimiento de determinados per¡odos de seguro para la adquisición, conservación o recuperación del derecho a pensión de invalidez, vejez o sobrevivencia, los per¡odos cumplidos según la legislación del otro Estado se sumarán, cuando sea necesario, a los per¡odos cumplidos bajo la legislación del primer Estado, siempre que ellos no coincidan Art¡culo 11o. 1. Para la determinación de la disminución de la capacidad de trabajo a efectos del otorgamiento de las correspondientes pensiones, la Institución Competente de cada uno de los Estados Contratantes efectuará su evaluación de acuerdo con la legislación a la que está sometida. Los reconocimientos médicos necesarios serán efectuados por la Institución del lugar de residencia a petición de la Institución Competente. 2. Para efectos de los dispuesto en el párrafo anterior, la Institución del Estado Contratante en que resida el interesado pondrá a disposición de la Institución del otro Estado, a petición de ésta y gratuitamente, los informes y documentos médicos que obren en su poder. 3. En caso de que la Instituci¢n sueca estime necesario que en Chile se realicen exámenes médicos que sean de su exclusivo interés, éstos serán financiados por la Institución Competente sueca. 4. En caso de que la Institucón chilena estime necesaria la realizaci¢n de exámenes médicos en Suecia que sean de su exclusivo interés, éstos serán financiados por partes iguales entre el trabajador y la Institución Competente chilena, considerando los costos que tales exámenes tengan en Suecia. Cuando se trate de una reclamación al dictamen de invalidez emitido en Chile,los costos de los nuevos exmenes requeridos serán financiados de la forma antes senalada, salvo que la reclamación sea interpuesta por una Institución Competente chilena o por una compan¡a de seguros, en cuyo caso tales gastos serán financiados por el reclamante. B. Aplicacion de la legislación Sueca Art¡culo 12o. 1. Los art¡culos 5o. y 10o. no se aplicarán a la pensión básica sueca derivada únicamente de per¡odos de residencia en Suecia. El art¡culo 5o. tampoco se aplicará al suplemento de la pensión básica; a los subsidios por invalidez que no se abonan como prestación adicional a la pensión básica; a las prestaciones por cuidados de hijos inválidos, y a los beneficios de pensión cuyo otorgamiento depende de los ingresos del beneficiario. 2. El art¡culo 4o. no se aplicará a las disposiciones transitorias de la legislación sueca relativas al cómputo de la pensión adicional para súbditos suecos nacidos antes del ano 1924. 3. Para el cálculo del monto de una pensión sueca que se otorgue en conformidad a lo dispuesto en el art¡culo 10, se tendrán en cuenta solamente los per¡odos de seguro cumplidos conforme a la legislación sueca. C. Aplicación de la legislación Chilena Art¡culo 13o. 1. Los afiliados a una Administradora de Fondos de Pensiones financiarán sus pensiones en Chile con el saldo acumulado en su cuenta de capitalización individual. Cuando éste fuere insuficiente para financiar pensiones de un monto al menos igual al de la pensi¢n m¡nima garantizada por el Estado, los afiliados tendrán derecho a la totalización de per¡odos computables de acuerdo al art¡culo 10 para acceder al beneficio de pensi¢n m¡nima de vejez o invalidez. Igual derecho tendrán los beneficiarios de pensión de sobrevivencia. 2. Para los efectos de determinar el cumplimiento de los requisitos que exigen las disposiciones legales chilenas para pensionarse anticipadamente en el Nuevo Sistema de Pensiones, se considerarán como pensionados de los reg¡menes previsionales indicados en el párrafo cuarto, los afiliados que hayan obtenido pensión conforme a la legislacón sueca. 3. Los trabajadores que se encuentren afiliados al Nuevo Sistema de Pensiones en Chile, podrán enterar voluntariamente en dicho Sistema cotizaciones previsionales en calidad de trabajadores independientes durante el tiempo que residan en Suecia, sin perjuicio de cumplir además, con la legislación de dicho pa¡s relativa a la obligación de cotizar. Los trabajadores que opten por hacer uso de este beneficio quedarán exentos de la obligación de enterar la cotización destinada al financiamiento de las prestaciones de salud. 4. Los imponentes de los reg¡menes de pensi¢n administrados por el Instituto de Normalización Previsional, también tendrán derecho al c¢mputo de per¡odos en los términos del art¡culo 10o. para acceder a los beneficios de pensión establecidos en las disposiciones legales que les sean aplicables. 5. En las situaciones contempladas en los párrafos 1 y 4 anteriores, la Institución Competente determinará el monto de la prestación como si todos los per¡odos de seguro hubieren sido cumplidos conforme a su propia legislacon y, para efectos del pago del beneficio, calculará la parte de su cargo como la proporción existente entre los per¡odos de seguro cumplidos exclusivamente bajo esa legislación y el total de per¡odos de seguros computables en ambos Estados. Cuando la suma de per¡odos de seguro computables en ambas Partes Contratantes exceda el per¡odo establecido por la legislación chilena para tener derecho a una pensión completa, los per¡odos en exceso se desecharán para efectos de este cálculo. TITULO IV CAPITULO I DISPOSICIONES DIVERSAS Art¡culo 14o. 1. Las solicitudes, declaraciones, recursos y otros documentos que, a efectos de aplicación de la legislaci¢ón de un Estado, deban ser presentados en un plazo determinado ante las Autoridades o Instituciones correspondientes de ese Estado, se considerarán como presentados ante ella si lo hubieran sido dentro del mismo plazo ante la Autoridad o Institución correspondiente del otro Estado. 2. Cualquier solicitud de pensión presentada de acuerdo con la legislación de un Estado será considerada como solicitud de la pensión correspondiente según la legislación del otro Estado, a condición de que el interesado en la oportunidad de la solicitud manifieste o declare expresamente que ha ejercido una actividad laboral en dicho Estado. Sin embargo, esto no se aplicará si el interesado pide expresamente que se postergue el otorgamiento de una pensión prevista por la legislación del otro Estado, siempre que la legislación de dicho Estado, le permita elegir la fecha a partir de la cual la pensión se abonará. Art¡culo 15o. Las comunicaciones escritas entre las Autoridades e Instituciones, as¡ como las solicitudes de particulares concernientes a la aplicación del presente Convenio podrán redactarse en alguno de los idiomas oficiales, o bien, en idioma inglés. Art¡culo 16o. Las Instituciones Competentes de los Estados Contratantes podrán solicitarse, en cualquier momento, reconocimientos médicos, comprobaciones de hechos y actos de los que pueden derivarse la adquisición, modificación, suspensión, extinción o mantenimiento de un beneficio. Los gastos que, en consecuencia, se produzcan serán reintegrados en la forma que se senale en el Acuerdo Administrativo. Art¡culo 17o. 1. El beneficio de las exenciones de derechos de registro, de escritura, de timbre y de tasas consulares u otros análogos, previstos en la legislación de un Estado Contratante, se extenderá a los certificados y documentos que se expidan por las Instituciones del otro Estado para la aplicación del presente Convenio. 2. Todos los actos administrativos y documentos que se expidan por una Institución de un Estado para la aplicación del presente Convenio serán dispensados de los requisitos de legalización u otras ormalidades similares para su utilización por Instituciónes del otro Estado. Art¡culo 18o. Las prestaciones podrán ser pagadas con efecto liberatorio por una Institución de un Estado Contratante a una persona que resida en el otro Estado en la moneda del primer Estado. Si una Institución de un Estado debe efectuar pagos a una Institución del otro Estado, éstos deberán efectuarse en la moneda del segundo Estado. Art¡culo 19o. Las autoridades Competentes de los Estados Contratantes deberán: a) Establecer los Acuerdos Administrativos necesarios para la aplicación del presente Convenio. b) Designar los respectivos Organismos de Enlace. c) Comunicarse las medidas adoptadas en el plano interno para la aplicación del presente Convenio. d) Notificarse toda modificación de la legislación indicada en el art¡culo 2o. e) Prestarse sus buenos oficios y la más amplia colaboración técnica y administrativa posible para la aplicación de este Convenio. Art¡culo 20o. 1. Las Autoridades Competentes deberán resolver mediante negociaciones las diferencias de interpretación del presente Convenio y de sus Acuerdos Administrativos. 2. Si una controversia no pudiera ser resuelta mediante negociaciones en un plazo de seis meses a partir de la primera petición de negociación, ésta deberá ser sometida a una comisión arbitral, cuya composición y procedimiento serán fijados de común acuerdo entre los Estados Contratantes. La decisión de la comisión arbitral será obligatoria y definitiva. CAPITULO II DISPOSICIONES TRANSITORIAS Art¡culo 21o. Los per¡odos de seguro cumplidos según la legislación de un Estado Contratante antes de la fecha de entrada en vigor del presente Convenio, serán tomados en consideración para la determinación del derecho a las prestaciones que se reconozcan en virtud del mismo. Art¡culo 22o. 1. La aplicación de este Convenio otorgará derecho a prestaciones por contingencias acaecidas con anterioridad a la fecha de su entrada en vigor. Sin embargo, el pago de las mismas no se efectuará por per¡odos anteriores a la entrada en vigor del Convenio. 2. Las prestaciones que hayan sido liquidadas por una o ambas Partes o los derechos que hayan sido denegados antes de la entrada en vigor del Convenio, serán revisados a petición de los interesados o de oficio, teniendo en cuenta las disposiciones del Convenio. No se revisarán las prestaciones abonadas que hayan consistido en una cantidad única. 3. Las normas sobre prescripción y caducidad existentes en los Estados Contratantes podrán aplicarse a los derechos previstos en este art¡culo, cuando los interesados presenten la solicitud con posterioridad a los dos anos siguientes a la fecha de entrada en vigor de este Convenio, salvo disposición más favorable de la legislación del Estado en cuestión. CAPITULO III DISPOSICIONES FINALES Art¡culo 23o. 1. El presente Convenio se celebra por tiempo indefinido. Podrá ser denunciado por cada uno de los dos Estados. la denuncia deberá ser notificada por v¡a diplomática a más tardar tres meses antes del término del ano calendario en curso, produciéndose la expiración del Convenio al término de dicho ano. 2. En caso de denuncia, las disposiciones del presente Convenio continuarán aplicándose a los derechos ya reconocidos, no obstante las disposiciones restrictivas que la legislación de los Estados pueda prever para los casos de residencia en el extranjero de un beneficiario. 3. Los Estados Contratantes establecerán un acuerdo especial para garantizar los derechos en curso de adquisiciaón derivados de los per¡odos de seguro o asimilados cumplidoscon anterioridad a la fecha de término de la vigencia del Convenio. Art¡culo 24o El presente Convenio será ratificado. Los instrumentos de ratificación serán intercambiados en Santiago de Chile. El presente Convenio entrará en vigor el primer d¡a del tercer mes siguiente al mes en que los instrumentos de ratificación hayan sido intercambiados. EN FE DE LO CUAL, los representantes debidamente autorizados firman el presente Convenio. Hecho en Estocolmo el 13 Marso de 1995 en duplicado escritos en los idiomas sueco y espanol respectivamente, teniendo todos los textos igual valor legal.