Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1994:634 · Visa register
Förordning (1994:634) med instruktion för Kammarkollegiet
Departement: Finansdepartementet F
Utfärdad: 1994-05-26
Omtryck: SFS 1999:1072
Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:148
Ikraft: 1994-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2007:824
Upphävd: 2008-01-01
Uppgifter 1 § Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet bland annat för Sveriges indelning och för frågor om statlig egendom, registrering av trossamfund, fastställande av avgiftssatser för begravningsavgift samt permutation. Kollegiet bevakar i vissa ärenden statens rätt och allmänna intressen, bland annat i vattenrättsliga ärenden och ärenden om stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet samt frågor som gäller Allmänna arvsfonden. Kollegiet tillhandahåller kapitalförvaltning, redovisning och andra administrativa tjänster för stiftelser och fonder inom det statliga och kyrkliga området samt, efter medgivande av regeringen för särskilt fall, för aktiebolag inom samma område. Kollegiet tillhandahåller också administrativ, ekonomisk och juridisk service till myndigheter under regeringen. Kollegiet har även uppgifter som rör riskhantering för myndigheter under regeringen och utför också kansligöromål åt vissa nämnder och styrelser. Förordning (2005:148). 2 § Kammarkollegiet skall företräda staten 1. i ärenden om ersättning enligt 4 § 1 förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. 2. i andra ärenden som regeringen, Justitiekanslern eller, efter regeringens bestämmande, någon annan statlig myndighet har uppdragit åt kollegiet att handlägga. Förordning (1995:1351). 2 a § Kammarkollegiet beslutar om ersättning enligt -– lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m., -– förordningen (1986:259) om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket, -– förordningen (SKOLFS 1991:47) om ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbildning, och -– förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m. Kammarkollegiet får av allmänna medel bevilja den som kan lämna upplysningar i ett sådant ärende hos kollegiet skälig ersättning för inställelsekostnader. Förordning (2002:246). 2 b § Om ett ersättningsbeslut enligt 2 a § avser en arbetstagare hos en myndighet, skall den myndigheten underrättas om beslutet. Om Försvarsmakten har avgett yttrande i ett ärende enligt 2 a §, skall Försvarsmakten underrättas om beslutet. Beträffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter lämnas underrättelser enligt första stycket till riksdagsförvaltningen. Förordning (2002:246). 2 c § När utbetald personskadeersättning kan krävas åter från någon annan, gäller förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar i fråga om Kammarkollegiets hantering av återkravet. Förordning (2002:246). 3 § Kammarkollegiet skall föra talan för det allmänna 1. mot beslut som avses i - 19 kap. 22 § jordabalken, - 19 kap. 4 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), - 2 kap. 26 § lagen (2003:528) om företagsinteckning, samt - 2 kap. 29 § sjölagen (1994:1009), 2. i vattenrättsliga mål vid Finsk-svenska gränsälvskommissionen. Kollegiet skall också företräda allmänt vattenområde, i den utsträckning någon annan myndighet inte har till uppgift att göra det. Förordning (2003:555). 4 § Kammarkollegiet skall vidare 1. se till att statens fasta egendom i övrigt vars vård och tillsyn någon annan inte har till uppgift att sköta inte disponeras mot givna föreskrifter, bevaka rätten till egendomen och föra talan för denna samt avgöra ärenden om nyttjanderättsupplåtelser, i den utsträckning någon annan inte har till uppgift att göra det, 2. svara för uppbörd av statens inkomster och betala dess utgifter, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter, 3. förvalta kapital och statliga lån som anförtrotts kollegiet, 4. svara för det interna statliga riskfinansieringssystemet, 5. utveckla metoder för riskhantering hos myndigheter under regeringen, 6. avgöra ärenden om jordnatur samt rättigheter och skyldigheter som åtföljer fast egendom på grund av dess särskilda natur. Förordning (2002:1148). 5 § Efter överenskommelse skall Kammarkollegiet för myndigheter under regeringen 1. överta deras risker i ekonomiskt avseende och ansvar för skadereglering enligt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering och förordningen (1993:674) om försäkringsskydd vid statliga tjänsteresor, 2. i övrigt biträda i deras riskhantering. Förordning (1995:1351). 6 § Kammarkollegiet skall också 1. på plats som regeringen godkänner, under fyra olika lås förvara och vårda rikets regalier och dyrbarheter enligt särskilda förteckningar, 2. förvara förteckningar över sådan lös egendom i de kungliga slotten och hovstallet som tillhör staten, 3. förvara åtkomsthandlingar till statens fasta egendom som står under kollegiets förvaltning, 4. föra liggare över Sveriges indelning. Förordning (1999:1072). 7 § Efter överenskommelse skall Kammarkollegiet 1. tillhandahålla administrativ, ekonomisk och juridisk service, 2. göra fastighetsrättsliga arkivutredningar, 3. tillhandahålla kapitalförvaltning, redovisning och andra administrativa tjänster för stiftelser och fonder. Förordning (1999:1072). Finansiering 8 § Kammarkollegiets verksamhet enligt 2 a §, 4 § 3 och 4 samt 5 och 7 §§ skall finansieras genom avgifter. Det gäller även ärenden som lämnas över enligt 9 § första stycket förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. Avgiftens storlek bestäms av kollegiet. För kapitalförvaltningen får avgiften bestämmas till högst 0,5 procent årligen, beräknat efter marknadsvärdet på tillgångarna. Förordning (2002:246). Verksförordningens tillämpning 9 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Kammarkollegiet med undantag av 17 och 21 §§. Förordning (1995:1351). Myndighetens ledning 10 § Kammarkollegiets generaldirektör är chef för myndigheten. Förordning (1995:1351). Styrelsen 11 § Kammarkollegiets styrelse består av högst åtta personer, generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Förordning (1995:1351). Organisation 12 § Kammarkollegiet bestämmer själv sin organisation, med undantag för vad som anges i 13 §. Förordning (1999:1072). Fonddelegationen 13 § Inom kollegiet finns ett särskilt beslutsorgan för fond- och förmögenhetsförvaltningen, fonddelegationen. Delegationen har till uppgift att för fond- och förmögenhetsförvaltningen besluta om - långsiktig placeringsstrategi, - allmän placeringsinriktning på kort sikt, - uppföljnings- och rapporteringsrutiner för placeringsverksamheten, - viktigare frågor som rör avtal om anförtrodda medel och redovisningen av dessa. Förordning (1999:1072). 14 § Delegationen består av högst fem ledamöter. Generaldirektören ingår i delegationen och är dess ordförande. När generaldirektören har förhinder skall chefen för fond- och förmögenhetsförvaltningen vara ersättare. Förordning (1999:1072). Statens skaderegleringsnämnd 15 § Statens skaderegleringsnämnd har till uppgift att på begäran av en myndighet under regeringen avge yttranden i ärenden om ersättning för personskada eller annan skada. Förordning (1995:1351). 16 § Skaderegleringsnämnden består av högst fem ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Ledamöterna skall vara jurister med erfarenhet som domare. Nämnden är beslutför med tre ledamöter. Hos nämnden finns också sakkunniga med erfarenhet av skaderegleringsarbete inom försäkringsverksamhet. Personalföreträdare 17 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Kammarkollegiet. Ärendenas handläggning 18 § Generaldirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, av fonddelegationen eller av personalansvarsnämnden. Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Andra stycket gäller inte föreskrifter och sådana ärenden som styrelsen skall besluta om enligt 13 § 1-3 verksförordningen (1995:1322). Förordning (1995:1351). 19 § Fonddelegationen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Om ett ärende är så brådskande att delegationen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte kan tillämpas, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med delegationen. Delegationen får överlämna till ordföranden eller till någon annan tjänsteman att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av delegationen. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Ärendena avgörs efter föredragning. Delegationen får dock medge att ärenden som inte behöver prövas av delegationen inte heller behöver föredras. Förordning (1995:1351). Anställningar 20 § Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av generaldirektören för en bestämd tid. Förordning (1994:1370). 21 § Andra ledamöter i fonddelegationen än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid. Förordning (1995:1351). 22 § Ledamöter och sakkunniga i statens skaderegleringsnämnd utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid.