Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1994:285 ·
Visa register
Lag (1994:285) om försök i vissa kommunner där väljarna
skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna
valen år 1994
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 1994-04-28
Ikraft: 1994-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2002:64
Upphävd: 2002-03-01
1 § Vid valet den 18 september 1994 till kommunfullmäktige i
Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund
och Övertorneå skall väljarna ges möjlighet att avge en särskild
personröst. I fråga om valet på dessa orter skall utöver vad som sägs
i vallagen (1972:620) gälla vad som anges i denna lag.
Om förordnande om omval meddelas beträffande val som avses i
första stycket, skall denna lag tillämpas på omvalet.
Valsedlar
2 § Utöver 6 kap. 2 § vallagen (1972:620) gäller följande.
På valsedel skall det finnas minst en rad där väljaren kan skriva till
namn, och en ruta intill varje rad där väljaren genom markering
kan avge en personröst för ett av dessa namn.
På de valsedlar som tar upp namn på en eller flera kandidater skall
det dessutom framför varje namn finnas en ruta där väljaren genom
markering kan avge en personröst för det namnet.
3 § Utöver det som anges i 6 kap. 7 § vallagen (1972:620) skall
centrala valmyndigheten också förse valsedelsblanketterna med
sådana rader och rutor som anges i 2 §.
4 § Utöver 6 kap. 9 § vallagen (1972:620) gäller följande.
I vallokalerna och på postkontoren i de kommuner där röstning
anordnas enligt denna lag skall väljarna för valet till
kommunfullmäktige ha tillgång till följande:
1. Valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.
Dessa valsedlar skall vara försedda med
-- parti- och valbeteckning,
-- minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och
-- en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en
personröst för ett av dessa namn.
2. Blanketter till valsedlar som försetts med
-- minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och
-- en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en
personröst för ett av dessa namn.
Lantbrevbärare i de kommuner där röstning anordnas enligt denna
lag och som tar emot valsedelsförsändelser bör medföra också
sådana valsedlar som anges i andra stycket.
Valsedlar enligt andra stycket hålls till handa genom centrala
valmyndigheten.
5 § Valförrättaren skall se till att väljarna på plats som anges i 9
kap. 6 § vallagen (1972:620) också har tillgång till sådana valsedlar
som anges i 4 §.
Slutlig sammanräkning och mandatfördelning
6 § Bestämmelserna i denna paragraf gäller utöver 14 kap. 4 § andra
stycket vallagen (1972:620).
Namnen på valsedlar skall anses obefintliga om ett valkuvert
innehåller flera valsedlar som alla bär samma partibeteckning men
är olika med avseende på personrösterna.
Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga
1. om valsedeln inte är utformad för röstning på person enligt vad
som anges i 2 §,
2. om det finns fler än en personmarkering på valsedeln eller det
inte klart framgår vilken kandidat som personmarkeringen avser,
eller
3. om personmarkeringen kan antas vara gjord maskinellt.
7 § I stället för 14 kap. 15 § vallagen (1972:620) och i de fall det i
vallagen görs hänvisningar till den paragrafen gäller följande.
Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs
genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel
endast för ett namn.
Valsedlar på vilka avgivits personröster ordnas gruppvis efter
partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje
namn i gruppen. Personliga röstetal fastställs endast för kandidater
som fått personröster till ett antal som motsvarar minst fem
procent av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster. Ett
namns personliga röstetal är lika med det antal personröster som
har lämnats för namnet under en och samma partibeteckning.
Ordningsföljden mellan namnen bestäms på grundval av varje
namns personliga röstetal. Det namn som har det största personliga
röstetalet tar första plats i ordningen, det som har det näst största
personliga röstetalet tar andra plats i ordningen och så vidare enligt
samma grund. Har flera namn lika stora personliga röstetal avgörs
företrädet genom lottning.
Får man inte fram tillräckligt många kandidatnamn när valsedlarna
ordnas enligt tredje stycket, skall ordningsföljden bestämmas enligt
14 kap. 6 § andra -- femte styckena vallagen.
Vid de uträkningar som görs sedan kandidatnamn ordnats enligt
tredje stycket skall samtliga valsedlar med namn delta, varvid
bortses från de namn som tagit plats enligt tredje stycket.
8 § I stället för 14 kap. 16 § vallagen (1972:620) och i de fall det i
vallagen görs hänvisningar till den paragrafen gäller följande.
Har en kandidat fått plats i ordningen i fler än en valkrets eller för
mer än ett parti och skulle kandidaten därför få mandat i fler än en
valkrets eller för mer än ett parti, skall kandidaten tillträda det
mandat, för vilket hans eller hennes personliga röstetal enligt 7 § är
störst i förhållande till antalet avgivna röster för partiet.
Har kandidaten inte tagit plats i ordningen på grundval av
personligt röstetal skall kandidaten tillträda det mandat för vilket
hans eller hennes jämförelsetal enligt 7 § är störst.
Har kandidaten fått plats i ordningen i kraft av personligt röstetal
skall det mandat som kandidaten inte tillträder besättas på
grundval av de sinsemellan likadana valsedlar, på vilka kandidaten
fått flest personröster jämte övriga valsedlar som tar upp samma
namnordning. Den som har det största personliga röstetalet enligt 7
§ får mandatet. Vid lika tal avgörs företrädet genom lottning. Kan
mandatet inte besättas genom detta förfarande skall femte stycket
äga motsvarande tillämpning.
Har kandidaten fått plats i ordningen genom sitt jämförelsetal
enligt 7 § fastställs vid ny sammanräkning vem som skall få det
mandat som kandidaten inte tillträder på grundval av de valsedlar
som gällde för kandidatens namn när namnet fick plats i
ordningen. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst.
Röstvärdet skall tillgodoräknas det namn som står främst på
valsedeln och därvid skall iakttas att namnet på en kandidat som
redan tillträtt mandat för partiet skall anses som obefintligt. Den
som får det högsta röstetalet får mandatet. Mellan lika tal avgörs
företrädet genom lottning.
Om till följd av denna paragraf två eller flera mandat inte har
tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken på de personliga
röstetalen enligt 7 § i förhållande till antalet avgivna röster för
partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas genom detta tillsätts de
ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt
7 §.
9 § I stället för det som anges i 14 kap. 19 § första -- tredje och
åttonde styckena vallagen (1972:620) och i de fall det i vallagen görs
hänvisningar till den paragrafen utses ersättare på följande sätt.
När en ersättare skall utses för en kandidat som fått plats i
ordningen enligt 7 § på grundval av personligt röstetal ordnas de
valsedlar på vilka det lämnats personröster för namnet i särskilda
grupper. Grupperna bestäms med utgångspunkt i namnordningen
på valsedlarna så att sinsemellan likadana valsedlar bildar en
särskild grupp. Valsedlarna i den största av dessa grupper bildar en
grupp tillsammans med övriga valsedlar som tar upp samma
namnordning. Ersättarna utses på grundval av valsedlarna i denna
grupp efter storleken på sina personliga röstetal under förutsättning
att röstetalen uppgår till minst fem procent av partiets röstetal i
valkretsen, dock lägst 50 röster.
Det namn som har det största personliga röstetalet är utsedd till
ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. Vid lika tal
avgörs företrädet genom lottning. Kan inte ersättare utses genom
detta förfarande skall fjärde stycket äga motsvarande tillämpning.
När en ersättare skall utses för en ledamot som fått plats i
ordningen på grundval av jämförelsetalet enligt 7 § görs för varje
ledamot en sammanräkning inom det parti, för vilket ledamoten
har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn endast till de
valsedlar som upptar ledamotens namn och som på grund av detta
gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel
gäller som hel röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas det namn som
står främst på sedeln och därvid skall det iakttas att namnet på en
kandidat som utsetts till ledamot skall anses som obefintligt. Den
som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot
som sammanräkningen avser. Mellan lika tal avgörs företrädet
genom lottning.
Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra -- fjärde
styckena är mindre än det antal som kommunfullmäktige har
bestämt enligt 14 kap. 18 a § vallagen och samma ersättare har
utsetts för tre eller flera ledamöter, görs ytterligare en
sammanräkning för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall
även namnet på en sådan kandidat anses som obefintligt som
genom valet har blivit utsedd till ersättare för den ledamot som
sammanräkningen avser. I övrigt förfars på sätt som anges i andra --
fjärde styckena.
Om någon ersättare för en viss ledamot inte kan utses enligt andra --
femte styckena eller vad som gäller i övrigt enligt 14 kap. 19 §
fjärde och femte styckena vallagen, utses ingen ersättare för den
ledamoten.
Övriga bestämmelser
10 § Närmare föreskrifter om försöksverksamhetens genomförande
meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det,
centrala valmyndigheten.
11 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i denna
lag överklagas hos Valprövningsnämnden.
Centrala valmyndigheten har rätt att få biträde av länsstyrelse i
ärenden som avses i denna lag.
Åtgärder som en kommun, en valnämnd eller en valförrättare
vidtar med tillämpning av denna lag skall bekostas av kommunen.
I alla vallokaler och på postkontoren i de kommuner där röstning
anordnas enligt denna lag skall ett exemplar av lagen finnas
tillgängligt.