Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1993:191 · Visa register
Förordning (1993:191) om tillämpning av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.
Departement: Miljödepartementet
Utfärdad: 1993-04-01
Ändring införd: t.o.m. SFS 1996:985
Ikraft: 1993-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1998:896
Upphävd: 1999-01-01
Underlag om riksintressen m.m. 1 § De centrala förvaltningsmyndigheter som inom sina verksamhetsområden har uppsikt över hushållningen med naturresurser skall i samverkan med länsstyrelserna följa utvecklingen av frågor om hushållningen med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Myndigheterna skall lägga tyngd- punkten i denna verksamhet på frågor som har stor betydelse i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Myndigheterna skall också tillhandahålla länsstyrelserna underlag för tillämpning av bestämmelserna om riksintressen i 2 och 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. 2 § Följande centrala förvaltningsmyndigheter skall efter samråd med berörda länsstyrelser i skriftlig form lämna uppgifter till länsstyrelserna om områden som myndigheten bedömer vara av riksintresse enligt 2 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Områden av riksintresse för rennäringen Statens jordbruksverk (2 kap. 5 §) Områden av riksintresse Fiskeriverket för yrkesfisket (2 kap. 5 §) Områden av riksintresse för naturvården Statens naturvårdsverk. och friluftslivet (2 kap. 6 §) I frågor om fritidsfiske och vattenområden med skyddsvärda fiskbestånd Naturvårdsverket efter samråd med Fiskeriverket. Områden av riksintresse för kulturminnes- Riksantikvarieämbetet vården (2 kap. 6 §) Områden som innehåller fyndigheter av ämnen Sveriges geologiska eller material som är av riksintresse undersökning. (2 kap. 7 §) I fråga om fyndigheter vars nyttjande prövas enligt naturvårdslagen (1964:822) Sveriges geologiska undersökning i samråd med Naturvårds- verket Områden av riksintresse för vissa anläggningar (2 kap. 8 §) - industriell produktion, energiproduktion, Närings och teknikutveck- energidistribution lingsverket - slutlig förvaring av använt kärnbränsle Statens kärnkraft- och kärnavfall inspektion efter samråd med Statens strålskyddsinstitut och Naturvårdsverket - kommunikationer Vägverket Banverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Telestyrelsen, såvitt avser kommunikationer inom resp. verksamhets- område - vattenförsörjnig, avfallshantering Naturvårdsverket Områden av riksintresse för total Försvarsmakten och Över- försvarets anläggningar (2 kap. 9 §) styrelsen för civil beredskap, såvitt avser anläggningar inom resp. myndighets ansvarsområde Boverket skall svara för uppsikten över de särskilda hushållningsbestämmelserna för vissa områden i landet som anges i 3 kap. lagen om hushållning med naturresurser m.m. Boverket skall enligt förordningen (1988:590) med instruktion för Boverket verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av lagen om hushållning med naturresurser m.m. och plan- och bygglagen (1987:10). Förordning (1996:985). 3 § Länsstyrelserna skall ta de initiativ som behövs för att bestämmelserna i 2 och 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall beaktas i tidiga skeden av planerings- och beslutsprocesserna. Läns- styrelserna skall därvid särskilt verka för att riksintressen tas till vara i kommunala planer enligt plan- och bygglagen (1987:10) samt vid prövning av mål och ärenden enligt de lagar som anges i 1 kap. 2 § lagen om hushållning med naturresurser m. m. Detta arbete skall länsstyrelserna grunda på underlag från de centrala förvaltningsmyndigheter som anges i 2 § om sådant finns, i annat fall på det underlag länsstyrelsen bedömer lämpligt. 4 § Länsstyrelserna skall underrätta Boverket och berörda centrala förvaltningsmyndigheter om länsstyrelsen anser att 1. ett ytterligare mark- eller vattenområde bör anges som riksintresse enligt 2 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. eller 2. klassificeringen eller avgränsningen i stort av ett område som riksintresse enligt 2 kap. lagen bör omprövas. Regionplan och översiktsplan som bedömningsunderlag 5 § Den myndighet, som skall tillämpa bestämmelserna i 2 och 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. i ett ärende, skall i sitt beslut ange om den prövade anläggningen eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna enligt dessa bestämmelser samt med den för området gällande regionplanen eller kommunala översiktsplanen. Underrättelse till regeringen i vissa fall 6 § Länsstyrelserna och de centrala förvaltningsmyndigheterna skall vid uppsikten inom sina verksamhetsområden göra regeringen uppmärksam på om urvalet av områden av riksintresse enligt 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. eller formerna för att ta till vara riksintressen enligt 2 och 3 kap. lagen behöver regleras närmare. 7 § En underrättelse till regeringen enligt 4 kap. 2 § andra stycket lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. skall lämnas snarast efter det att en statlig myndighet fått kännedom om att en anläggning eller en åtgärd förbereds som inte omfattas av kravet på tillstånd enligt 4 kap. 1 § men som kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande beskaffenhet. 8 § En anmälan som en statlig myndighet lämnar enligt 6 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. skall avse behovet att klarlägga hur kommunen i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att tillgodose ett intresse som rör hushållningen med naturresurser i en eller flera avgränsade frågor som har särskild betydelse från allmän synpunkt. När myndigheten prövar om den skall lämna en anmälan skall den särskilt beakta vilken samverkan som behövs mellan staten och de berörda kommunerna och vilken mellankommunal samordning som behövs för att hushållningsintressena enligt lagen om hushållning med naturresurser m. m. skall tillgodoses.