Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1993:242 ·
Visa register
Beredskapsförordning (1993:242)
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1993-04-15
Ändring införd: t.o.m. SFS 2000:914
Ikraft: 1993-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2002:472
Upphävd: 2002-07-01
Inledande bestämmelser
1 § Förordningen ansluter till vad som föreskrivs i lagen (1992:1403)
om totalförsvar och höjd beredskap. Förordning (1996:1479).
2 § Bestämmelserna i 12--53 §§ gäller för statliga myndigheter under
regeringen med undantag av försvarsmakten.
Hur beslut om höjd beredskap tillkännages
3 § Att beredskapen i Sverige höjts till skärpt eller högsta beredskap
tillkännages, förutom på det sätt som föreskrivs i 4 § lagen
(1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar, i
ljudradion och televisionen. Om det råder högsta beredskap i hela
landet, kan regeringen besluta att detta skall tillkännages även
genom beredskapslarm.
4 § har upphävts genom förordning (2000:914).
5 § Beredskapslarm ges på anläggningar för utomhusalarmering
genom trettio sekunder långa signaler med femton sekunders
uppehåll mellan signalerna under sammanlagt fem minuter.
Åtgärder vid höjd beredskap
6 § När beredskapen höjts, skall försvarsmakten krigsorganiseras i
den omfattning som regeringen bestämmer.
Vid beredskapslarm skall hela försvarsmakten krigsorganiseras.
7 § När beredskapen höjts, skall statliga myndigheter under
regeringen med undantag av Försvarsmakten vidta åtgärder enligt
27-43 §§ och 47-51 §§.
I lagen (1994:1720) om civilt försvar och förordningen
(1995:128) om civilt försvar finns bestämmelser om vilka
åtgärder kommuner och landsting skall vidta vid höjd beredskap.
Vid högsta beredskap skall kommuner och landsting övergå till
krigsorganisation.
Vid beredskapslarm skall kommuner och landsting samt de
trossamfund och andra enskilda organisationer och de företag
som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att
fortsätta sin verksamhet i krig övergå till krigsorganisation.
Förordning (1999:979).
8 § Vid beredskapslarm skall följande författningar omedelbart
tillämpas i sin helhet:
- lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller
upplåtelse av fartyg m.m.,
- lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med
svenska fartyg,
- lagen (1957:684) om betalningsväsendet under
krigsförhållanden,
- kungörelsen (1960:516) med vissa tillämpningsföreskrifter
till lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med
svenska fartyg,
- lagen (1962:627) med vissa åtgärder för utnyttjande av
vattenkraft vid krig m.m.,
- krigshandelslagen (1964:19),
- förfogandelagen (1978:262),
- ransoneringslagen (1978:268),
- lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m.,
- arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),
- lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,
förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller
krigsfara m.m.,
- prisregleringslagen (1989:978),
- förordningen (1991:1195) om offentliga skolväsendet under
krig och vid krigsfara m.m.,
- förordningen (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor
under krig och vid krigsfara,
- lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring,
- lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång,
- lagen (1995:439) om beskattning, förtullning, och
folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,
- lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller
krigsfara m.m.
Beredskapslarm medför vidare att 56-63 §§ förordningen
(1990:1510) med länsstyrelseinstruktion omedelbart skall
tillämpas. Förordning (2000:914).
9 § Vid beredskapslarm skall
1. motorreparationstjänsten börja sin verksamhet enligt kungörelsen
(1973:206) om motorreparationstjänsten,
2. byggnads- och reparationsberedskapen börja sin verksamhet enligt
förordningen (1989:205) om byggnads- och reparationsberedskapen,
3. Försörjningskommissionen börja sin verksamhet enligt förordningen
(1989:631) med instruktion för Försörjningskommissionen.
Förordning (1996:1479).
10 § Beredskapslarm innebär föreskrift om allmän tjänsteplikt
enligt 6 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Beredskapslarm innebär vidare föreskrift enligt 1 § förordningen
(1982:314) om utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten.
Beredskapslarm innebär även förordnande enligt 2 § lagen (1940:176)
med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg samt
förordnande enligt 4 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300).
Förordningen (1995:692).
11 § Beredskapslarm innebär order till den som är krigsplacerad inom
totalförsvaret enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller
på annan grund att omedelbart inställa sig till tjänstgöring enligt
krigsplaceringsorder eller motsvarande handling.
Beredskapslarm innebär också att egendom som tagits ut i fredstid
med stöd av förordningen (1992:391) om uttagning av egendom för
totalförsvarets behov, omedelbart skall tillhandahållas i enlighet
med tidigare lämnade uttagningsbesked. Förordningen (1995:692).
Myndigheternas beredskapsplanering
12 § Varje myndighet skall i sin verksamhet beakta totalförsvarets
krav.
13 § Myndighetens planering av sin verksamhet för totalförsvaret
skall ske i samverkan med de statliga och kommunala myndigheter,
sammanslutningar och näringsidkare som är berörda.
Indelning av myndigheterna
14 § Vissa myndigheters verksamhet inom totalförsvaret hänförs
till funktioner enligt 15 §. Med funktion avses en samhällssektor
som i krig är av särskild betydelse för totalförsvaret. Med
funktionsansvarig myndighet avses en myndighet som har ansvaret
för samordning m.m. inom en funktion.
En funktionsansvarig myndighet får besluta att funktionen skall
delas in i delfunktioner och därvid överlåta till en myndighet med
uppgifter inom delfunktionen att i fråga om denna fullgöra de
uppgifter som annars ankommer på den funktionsansvariga
myndigheten.
Vissa myndigheter är beredskapsmyndigheter. Med
beredskapsmyndighet avses en myndighet vars verksamhet har stor
betydelse för totalförsvaret. En sådan myndighet skall fortsätta sin
verksamhet under höjd beredskap. En myndighet som inte är
beredskapsmyndighet skall under höjd beredskap fortsätta sin
verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på
personal och förhållandena i övrigt.
15 § Av bilagan till denna förordning framgår vilka
myndigheter som är funktionsansvariga och de övriga myndigheter
som har uppgifter inom funktionerna. Av bilagan framgår också
vilka myndigheter som är beredskapsmyndigheter.
Av särskilda bestämmelser följer att länsstyrelsernas
verksamhet ingår i vissa funktioner utöver vad som framgår av
bilagan. Enligt 30 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
skall Riksbanken samråda med Finansinspektionen i frågor som
rör finansiella tjänster och med Kommerskollegium i frågor som
har samband med utrikeshandeln. I lagen (1994:1720) om civilt
försvar finns bestämmelser om kommunala uppgifter inom
totalförsvaret. Förordning (2000:914).
16 § Följande myndigheter är beredskapsmyndigheter utan att de
hänförs till någon funktion enligt 15 §: Domstolsverket, de
allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,
Justitiekanslern, Kriminalvårdsstyrelsen, Fortifikationsverket,
Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Försvarets
radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut,
Totalförsvarets pliktverk, Riksvärderingsnämnden,
Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket,
Statistiska centralbyrån, Kemikalieinspektionen samt
Överklagandenämnden för totalförsvaret. Förordning (2000:914).
Myndigheter som är beredskapsmyndigheter
Åtgärder under fredstid
17 § En beredskapsmyndighet som är funktionsansvarig skall
1. i samråd med övriga myndigheter med uppgifter inom
funktionen utarbeta underlag för statsmakternas beslut om målen
för funktionen under krig,
2. samordna beredskapsförberedelser,
3. samordna planering och budgetering av beredskapsförberedelser,
4. samordna och genomföra krigsplanläggning,
5. svara för att personal utbildas,
6. svara för att övningar genomförs samt
7. regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget.
Underlag för beslut om funktionens inriktning och resursåtgång på
fem års sikt skall utarbetas av den funktionsansvariga myndigheten
genom programplanering.
18 § Varje beredskapsmyndighet skall i fred planera för att under
höjd beredskap kunna övergå till krigsorganisation och vidta övriga
åtgärder för den egna beredskapen (organisationsberedskap). Om
myndigheten under höjd beredskap skall flytta verksamheten till en
särskild krigsuppehållsplats, skall myndigheten i fred planera för
detta.
19 § Beredskapsmyndigheten skall ha en plan för sin verksamhet
under höjd beredskap. Planen skall innehålla uppgifter om
myndighetens planerade verksamhet under krig, myndighetens
krigsorganisation, de personer som skall tjänstgöra i
krigsorganisationen och vad som i övrigt behövs för att
myndigheten skall kunna höja sin beredskap och bedriva
verksamheten under höjd beredskap.
20 § Planeringen enligt 18 och 19 §§ skall avse såväl
beredskapshöjningar efter hand som omedelbart intagande av
högsta beredskap.
En beredskapsmyndighet som är central myndighet får meddela
ytterligare föreskrifter om planeringen vid underlydande
myndigheter.
21 § En beredskapsmyndighet som är central myndighet skall
planera för att med stöd av 5 § förordningen (1988:1215) om
förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och
domstolarna under krig eller krigsfara m.m. kunna överföra
uppgifter till underställda myndigheter så att den centrala
myndigheten kan koncentrera sin verksamhet till ledning och
samordning av försvarsansträngningarna och i övrigt bedriva sådan
verksamhet som av olika skäl inte kan eller bör handhas av någon
annan myndighet.
22 § En beredskapsmyndighet som enligt planeringen skall föra
över vissa uppgifter till en annan myndighet, skall underrätta den
mottagande myndigheten om detta. Vid behov skall även
förberedelser vidtas för att beordra tjänstemän med erfarenhet av
handläggningen av sådana uppgifter att tjänstgöra vid den
mottagande myndigheten, då uppgiften har förts över till denna.
22 a § En beredskapsmyndighet som i sin verksamhet under höjd
beredskap är i behov av elektronisk informationsbehandling
ansvarar för att dator- och kommunikationssystemet uppfyller
sådana säkerhetskrav att myndighetens uppgifter kan utföras på
ett tillfredsställande sätt. Förordning (1997:640).
23 § Personal som är anställd hos en beredskapsmyndighet och som
inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt, får krigsplaceras med
stöd av anställningsavtalet vid myndigheten.
Personal som är krigsplacerad vid myndigheten med stöd av
anställningsavtalet och personal som kan komma att beordras att
tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där den är anställd,
skall genom myndighetens försorg ges skriftligt besked om sin
krigsplacering eller avsedda tjänstgöring. Beskedet skall även
innehålla uppgift om inställelseplats. Förordningen (1995:692).
24 § Om en beredskapsmyndighet finner att förhållandena tyder på
att beredskapsåtgärder kan komma att behövas, skall myndigheten
vidta de åtgärder för att höja beredskapen som den kan genomföra
inom ramen för sina befogenheter och resurser.
25 § De funktionsansvariga myndigheterna, de myndigheter som
sägs i 16 §, utom de allmänna domstolarna och de allmänna
förvaltningsdomstolarna, samt länsstyrelserna skall planera för
att under höjd beredskap, i den omfattning som regeringen
beslutar, kunna informera regeringen om händelseutvecklingen,
tillståndet och den förväntade utvecklingen inom respektive
ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder.
Förordning (2000:914).
26 § En beredskapsmyndighet som tilldelats signalskyddssystem
skall kunna ta emot och sända krypterade meddelanden under
ordinarie kontorstid.
Myndigheten skall planera för att efter beslut av regeringen kunna
ta emot och sända krypterade meddelanden även under icke
kontorstid.
Åtgärder vid skärpt beredskap
27 § Beredskapsmyndigheten skall vid skärpt beredskap i första
hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för
totalförsvaret. Den fredsmässiga verksamheten skall om möjligt
upprätthållas i normal omfattning.
Myndighetens planer skall ses över. Samordningen med andra
berörda myndigheter inom totalförsvaret skall kontrolleras.
28 § En beredskapsmyndighet som är funktionsansvarig myndighet
skall under skärpt beredskap samordna verksamheten inom
funktionen. Myndigheten skall i den utsträckning det behövs
samordna denna verksamhet med verksamhet vid andra
myndigheter inom totalförsvaret.
29 § Om en beredskapsmyndighet har en krigsuppehållsplats och
myndighetens krigsorganisation omfattar fler än fem handläggande
tjänstemän, skall myndigheten avdela en förberedelsegrupp som
med kort varsel skall kunna bege sig till myndighetens särskilda
krigsuppehållsplats och där förbereda myndighetens verksamhet.
Vid myndighetens flyttning skall förberedelsegruppen på
krigsuppehållsplatsen svara för samverkan med andra organ.
30 § Beredskapsmyndigheten beslutar att sända ut
förberedelsegruppen. I fråga om vissa beredskapsmyndigheter som
regeringen angett särskilt, skall dock regeringen besluta om
att sända ut myndighetens förberedelsegrupp.
Om utsändande av förberedelsegrupp vid en regional eller lokal
myndighet som lyder under en central myndighet beslutar den
centrala myndigheten eller, efter dennas bemyndigande, den
underlydande myndigheten efter hörande av berörd länsstyrelse
och Försvarsmakten. Förordning (2000:914).
31 § Länsstyrelsen beslutar efter hörande av Försvarsmakten om
att sända ut förberedelsegrupp. Detsamma gäller för utsändande
av personal som före övergång till krigsorganisation behöver
samverka med Försvarsmakten. Förordning (2000:914).
32 § Beredskapsmyndigheten skall vara beredd att övergå till
krigsorganisation och skall också vara beredd att flytta till sin
särskilda krigsuppehållsplats i den utsträckning som är planlagd
och inom den tid som regeringen bestämmer.
33 § Beredskapsmyndigheten skall vidta slutliga förberedelser för
att, om verksamheten på fredstjänstgöringsorten inte kan fortsätta,
kunna arkivera, undanföra eller förstöra handlingar och materiel
som inte behövs på den särskilda krigsuppehållsplatsen. Därvid
skall särskilt beaktas att personregister av större omfattning
skyddas för obehöriga.
34 § En beredskapsmyndighet som tilldelats signalskyddssystem
skall ständigt kunna ta emot och sända krypterade meddelanden.
Åtgärder vid högsta beredskap
35 § Beredskapsmyndigheten skall vid högsta beredskap övergå till
krigsorganisation.
36 § Beredskapsmyndigheten skall vidta åtgärder enligt 33 och 34 §§
i den utsträckning det inte redan har skett.
37 § Vid högsta beredskap skall de funktionsansvariga
myndigheterna, de myndigheter som sägs i 16 §, utom de allmänna
domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, samt
länsstyrelserna hålla regeringen informerad om
händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade
utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och
planerade åtgärder. Förordning (2000:914).
37 a § Fortifikationsverket, Försvarets materielverk,
Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan, Försvarets
radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut skall lämna
Försvarsmakten det underlag som den behöver för att kunna
fullgöra sin informationsskyldighet enligt 8 § förordningen
(2000:555) med instruktion för Försvarsmakten.
Förordning (2000:914).
38 § Planerad överföring av uppgifter till en annan myndighet skall
genomföras.
39 § En beredskapsmyndighet som planerat för att kunna flytta till
en särskild krigsuppehållsplats skall flytta med berörda delar. Med
beaktande av tillgången på skyddsrum, arbetsmöjligheter och andra
förhållanden får dock myndigheten eller en del av myndigheten tills
vidare fortsätta verksamheten på fredstjänstgöringsorten, om inte
myndigheten har gemensam krigsuppehållsplats med Försvarsmakten.
Beslut om detta och om tidpunkten för flyttning fattas av
myndigheten. För regionala eller lokala myndigheter som lyder under
en central myndighet fattas beslutet av den centrala myndigheten
eller, efter dennas bemyndigande, av den underlydande myndigheten.
En myndighet vars verksamhet påverkar verksamheten hos en
annan myndighet skall samråda med denna om flyttningen.
I fråga om vissa beredskapsmyndigheter som regeringen angett
särskilt, skall regeringen besluta om tidpunkt för flyttning till
krigsuppehållsplats. Förordning (1994:875).
40 § Länsstyrelsen och vid behov någon annan myndighet som
flyttar verksamheten till en särskild krigsuppehållsplats skall
säkerställa att förbindelse med regeringen och med den
utflyttade delen av myndigheten kan upprätthållas från den
ordinarie arbetsplatsen till dess att förbindelse mellan
regeringen och myndigheten har säkerställts på annat sätt.
Förordning (2000:914).
41 § Om den särskilda krigsuppehållsplatsens belägenhet skall
hållas hemlig, skall vid behov personal på den ordinarie
arbetsplatsen så länge som möjligt förmedla myndighetens
kontakter med allmänheten.
Åtgärder vid utrymning
42 § Vid beslut om utrymning av en myndighets
fredstjänstgöringsort skall myndigheten flytta till sin särskilda
krigsuppehållsplats, om det inte har skett tidigare.
Beredskapsmyndigheter får dock besluta att sådan verksamhet som
inte skall bedrivas på en krigsuppehållsplats som är gemensam med
Försvarsmaktens tills vidare helt eller delvis skall fortsätta på
fredstjänstgöringsorten. När myndigheten fattar ett sådant beslut
skall den beakta tillgången på skyddsrum, arbetsmöjligheter och
andra förhållanden.
En myndighet vars verksamhet påverkar verksamheten hos en
annan myndighet skall samråda med denna om flyttningen.
Förordning (1994:875).
43 § Vid flyttningen till särskild krigsuppehållsplats skall
personal, som inte ingår i myndighetens krigsorganisation och inte
heller har tagits i anspråk inom totalförsvaret i övrigt, delta i
utrymningen enligt de bestämmelser som gäller för allmänheten.
Myndigheten får vid behov beordra personal att stanna kvar på
fredstjänstgöringsorten för uppgifter som anges i 40 och 41 §§.
Om det beslutas om utrymning av fredstjänstgöringsorten efter det
att myndigheten har flyttat till särskild krigsuppehållsplats, skall
kvarlämnad personal efter samråd mellan myndigheten, Polisen och
kommunen snarast möjligt slutföra återstående uppgifter och därefter
delta i utrymningen enligt de bestämmelser som gäller för
allmänheten. Förordningen (1995:692).
Myndigheter som inte är beredskapsmyndigheter
Åtgärder under fredstid
44 § Personal som är anställd hos en myndighet som inte är
beredskapsmyndighet och som inte tas i anspråk inom totalförsvaret i
övrigt, får krigsplaceras med stöd av anställningsavtalet vid
myndigheten.
Personal som är krigsplacerad vid myndigheten med stöd av
anställningsavtalet och personal som kan komma att beordras att
tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där den är anställd,
skall genom myndighetens försorg ges skriftligt besked om sin
krigsplacering eller avsedda tjänstgöring. Beskedet skall även
innehålla uppgift om inställelseplats. Förordningen (1995:692).
45 § En myndighet som inte är beredskapsmyndighet skall ha en
plan för hur myndighetens verksamhet skall bedrivas under höjd
beredskap. I planen skall anges:
1. hur myndighetens uppgifter skall prioriteras, om brist på
personal eller förhållandena i övrigt framtvingar en begränsning av
verksamheten,
2. de åtgärder som skall vidtas om myndighetens verksamhet helt
måste avvecklas, däribland åtgärder för bevakning och skydd av
tjänstelokaler och utrustning samt för arkivering, undanförsel och
förstöring,
3. de uppgifter som i förekommande fall skall föras över till en
annan myndighet och tjänstemän som bör beordras att tjänstgöra
vid denna myndighet då uppgifterna förs över dit samt
4. de tjänstemän som enligt 44 § skall krigsplaceras vid
myndigheten.
För planläggningen tillämpas 21 och 22 §§.
46 § Den plan som avses i 45 § fastställs av myndigheten och
meddelas andra myndigheter i den utsträckning som behövs.
Åtgärder vid skärpt beredskap
47 § Planläggningen vid en myndighet som inte är
beredskapsmyndighet skall ses över och sådana förberedelser vidtas
som kan ske inom ramen för myndighetens befogenheter och
tillgängliga resurser. Särskild uppmärksamhet skall ägnas dels
förberedelser för att föra över uppgifter till någon annan myndighet
och för att utse en eller flera tjänstemän för tjänstgöring vid denna
myndighet, dels krigsplacering vid myndigheten som skall ske
enligt 44 §.
48 § Myndigheten skall vidta slutliga förberedelser för den
situationen att myndighetens verksamhet inte kan fortsätta. Därvid
skall föreskrifterna i 33 § beaktas.
Åtgärder vid högsta beredskap
49 § Myndigheten skall vidta åtgärder enligt 48 § i den utsträckning
det inte redan har skett.
50 § Myndigheten skall genomföra planerad överföring av uppgifter
till någon annan myndighet och beordra en eller flera tjänstemän
att tjänstgöra vid den mottagande myndigheten.
Åtgärder vid utrymning
51 § Vid utrymning av myndighetens fredstjänstgöringsort skall
verksamheten om möjligt fortsätta på annan plats. Fortsätter
arbetet på annan plats, skall myndigheten där söka kontakt med
länsstyrelsen eller någon annan myndighet som bedriver
verksamhet på närbelägen ort.
Verkställighetsföreskrifter
52 § Överstyrelsen för civil beredskap får meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av 17-
51 §§ utom i fråga om Totalförsvarets forskningsinstitut,
Fortifikationsverket, Försvarets materielverk,
Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt och Kustbevakningen.
Förordning (2000:914).
Kostnader
53 § Kostnader som uppkommer för statliga myndigheter i
samband med att åtgärder vid höjd beredskap vidtas skall betalas
inom ramen för tillgängliga medel. Åtgärder som är nödvändiga
och brådskande får dock vidtas utan att särskild medelsanvisning
beslutats. Har beredskapslarm getts, skall de föreskrivna åtgärderna
vidtas utan att särskild medelsanvisning beslutats.
Bilaga
Indelning i funktioner m.m.
* = myndigheten är beredskapsmyndighet
Funktion Ansvarig myndighet Övriga myndigheter
med uppgifter inom
funktionen
Civil ledning * Överstyrelsen för * Civilbefälhavarna
civil beredskap * Länsstyrelserna
Ordning och säkerhet * Rikspolisstyrelsen * Riksåklagaren
m.m. (upprätthållande * Åklagarmyndigheterna
av allmän ordning * Rättsmedicinalverket
och säkerhet, * Statens kriminaltekniska
brottsbekämpning och laboratorium
brottsutredning, * Den lokala polisorga-
åklagarväsendet, nisationen
utlänningsfrågor utom * Migrationsverket
flyktingverksamhet) * Kustbevakningen
* Tullverket
Utrikeshandel * Kommerskollegium * Tullverket
* Statens jordbruksverk
* Exportkreditnämnden
Befolkningsskydd * Statens räddningsverk * Statens strålskyddsinstitut
och räddningstjänst * Statens kärnkraftinspektion
* Rikspolisstyrelsen
* Sjöfartsverket
* Luftfartsverket
* Kustbevakningen
Psykologiskt försvar * Styrelsen för
psykologiskt försvar
Socialförsäkring m.m. * Riksförsäkringsverket * De allmänna försäkrings-
(administration av kassorna
socialförsäkringen samt * Statens pensionsverk
arbetslöshets- och * Arbetsmarknadsstyrelsen
tjänstegruppliv- * Premiepensionsmyndig-
försäkring) heten
Hälso- och sjukvård * Socialstyrelsen * Statens livsmedelsverk
m.m. (hälso- och * Naturvårdsverket
sjukvård, social- * Läkemedelsverket
tjänst, miljö- * Smittskyddsinstitutet
och hälsoskydd)
Postbefordran * Post- och tele-
styrelsen
Telekommunikationer * Post- och tele- * Banverket
styrelsen
Transporter * Överstyrelsen för * Statens räddningsverk
(transportsamord- civil beredskap * Statens järnvägar
ning, järnvägstrans- * Banverket
porter, banhållning, * Vägverket
landsvägstransporter, * Sjöfartsverket
väghållning, flyg- * Luftfartsverket
transporter, sjö-
transporter)
Finansiella
tjänster * Finansinspektionen *Krigsförsäkringsnämnden
* Post- och telestyrelsen
Skatte- och uppbörds- * Riksskatteverket * Tullverket
väsende * Skattemyndigheterna
Kronofogdemyndigheterna
Livsmedelsförsörjning * Statens jordbruks- * Statens livsmedelsverk
m.m. (försörjning verk * Naturvårdsverket
med livsmedel in- Fiskeriverket
klusive vatten,
reglerings- och
ransoneringsåt-
gärder avseende
livsmedel, livsmedels-
hygien, civil vete-
rinärverksamhet)
Arbetskraft (arbets- * Arbetsmarknads- * Länsarbetsnämnderna
kraftsförsörjning, styrelsen * Arbetarskyddsstyrelsen
arbetsmarknadsut- * Yrkesinspektionen
bildning, arbetar- * Arbetsdomstolen
skydd, arbetsmark- Statens förlikningsmanna-
nadstvister) expedition
* Arbetsgivarverket
Flyktingverksamhet * Migrationsverket * Rikspolisstyrelsen
* Kustbevakningen
* Tullverket
* Statens räddningsverk
Landskaps- och * Lantmäteriverket * Lantmätarmyndig-
fastighetsinformation heterna i länet
* Sjöfartsverket
* Sveriges meteorologiska
och hydrologiska
institut
* Sveriges geologiska
undersökning
Energiförsörjning * Statens energi- * Affärsverket svenska
(försörjning med myndighet kraftnät
bränslen, drivmedel * Statens kärnkraftinspektion
och elkraft) * Sveriges geologiska
undersökning
*Elsäkerhetsverket
Försörjning med * Överstyrelsen för * Försörjningskommissionen
industrivaror civl beredskap
(utom energi-
försörjning och
livsmedelsför-
sörjning)
Förordning (2000:914).