Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1993:1749 ·
Visa register
Förordning (1993:1749) om frihandel i varuutbytet
mellan Sverige och övriga länder anslutna till
konventionen angående upprättandet av Europeiska
frihandelssammanslutningen
(EFTA-länder)
Departement: Utrikesdepartementet
Utfärdad: 1993-12-22
Övrigt: Tillägg II - V är inte med här.
Ikraft: 1994-02-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1994:1607
Upphävd: 1995-01-01 överg.best.
Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller handeln mellan Sverige och övriga länder
anslutna till konventionen angående upprättandet av Europeiska
frihandelssammanslutningen (EFTA-konventionen) i fråga om vissa varor
enligt 1--38 kap. tulltaxelagen (1987:1068).
2 § Förordningen gäller även handeln mellan Sverige och Schweiz i fråga
om övriga varor som omfattas av EFTA-konventionen samt handeln mellan
Sverige och Finland, Island, Norge och Österrike i fråga om varor som
omfattas av EFTA-konventionen och som har ursprung i Schweiz.
Tullfrihet
3 § Tullfrihet gäller för
1. varor upptagna i bilaga 1 med ursprung i Finland, Island, Norge
och Österrike,
2. varor upptagna i bilaga 2 med ursprung i Schweiz,
3. varor enligt kap. 25--97 tulltaxelagen (1987:1068) med ursprung i
Schweiz.
4 § En vara anses ha ursprung enligt 3 § om den uppfyller kraven i
bilaga 3 (ursprungsvara).
Ursprungsintyg m. m.
5 § En varas ursprung skall vid införsel till Sverige styrkas med ett
intyg (varucertifikat EUR.1) som är utfärdat i exportlandet och
upprättat enligt vad som anges i artiklarna 18--21 i bilaga 3.
Varans ursprung får även styrkas med en fakturadeklaration som är
upprättad enligt vad som anges i artiklarna 17, 22 och 23 i bilaga 3.
Ursprungsvarornas värde får, när det gäller fakturadeklaration som
är upprättad av vilken exportör som helst enligt vad som anges i
artikel 22.1 b, inte överstiga 45 000 kronor eller, om varorna är
fakturerade i något annat EFTA-lands eller i ett EG-lands valuta,
det belopp som har anmälts av landet i fråga.
Ursprungsintyg (varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklaration) behöver
inte visas upp för varor som utan handelssyfte förs in från en enskild
person och är adresserade till en enskild person, om varornas
sammanlagda värde inte överstiger 3 700 kronor eller om de ingår i en
resandes personliga bagage och deras sammanlagda värde inte överstiger
9 000 kronor.
6 § En svensk tullmyndighet får efter ansökan av exportören utfärda
varucertifikat EUR.1 för en vara som skall exporteras till ett annat
EFTA-land. Varucertifikatet skall vara upprättat enligt vad som anges
i bilaga 3.
Intyg om en varas ursprung får även upprättas av exportören enligt vad
som anges i artiklarna 22 och 23 i bilaga 3 (fakturadeklaration).
Tullmyndigheten kan tillämpa en förenklad procedur enligt vad som anges
i artikel 23 i bilaga 3.
En tullmyndighet får, på villkor som anges i artikel 22.6 i bilaga 3,
medge att en fakturadeklaration inte behöver vara underskriven.
När en fakturadeklaration är upprättad av vilken exportör som helst
enligt artikel 22.1 b i bilaga 3, får ursprungsvarornas värde
-- inte överstiga det belopp som anmälts av landet i fråga, om varorna
fakturerats i något annat EFTA-lands eller i ett EG-lands valuta eller
-- inte överstiga det belopp som anmälts av importlandet, om varorna
fakturerats i ett annat lands valuta. Denna värdegräns gäller inte för
fakturadeklaration upprättad av en godkänd exportör enligt artiklarna
22.1 a och 23.
7 § En svensk tullmyndighet får på förfrågan lämna ett skriftligt besked
om ursprungsintyg kan utfärdas för en vara. Ett sådant besked är dock
inte bindande.
8 § Vid kontroll av uppgifter som lämnas i en ansökan om varucertifikat
EUR.1 eller i en fakturadeklaration skall 63, 69, 71, 75--79 och 97 §§
tullagen (1987:1065) tillämpas.
9 § Generaltullstyrelsen får skaffa kompletterande uppgifter om en vara
från utländska tullmyndigheter.
Tullrestitution
10 § En vara får inte ges tullrestitution eller likvärdiga förmåner,
-- om den är av det slag som omfattas av EFTA-konventionen,
-- om den har sitt ursprung i ett annat land än ett EFTA-land eller
EG och
-- om den har använts som material vid tillverkning av en vara för
vilken ett ursprungsintyg utfärdats eller upprättats för införsel i
ett EFTA-land.
Med tullrestitution eller likvärdiga förmåner avses i denna
förordning sådan återbetalning av tull eller befrielse från tull som
kan medges endast på grund av utförsel.
Förfarande
11 § Anspråk på tullfrihet enligt denna förordning för en vara som
anmäls till förtullning skall framställas senast när en tulldeklaration
skall ges in för varan eller, om det inte föreligger någon
deklarationsplikt, när varan anmäls till förtullning.
Ursprungsintyg skall ges in senast 15 dagar från den dag då varan anmäldes
till förtullning. Vid elektroniskt uppgiftslämnande enligt 11 a § tullagen
(1987:1065) får tullmyndigheten medge att den tullskyldige endast behöver
visa upp intyget på begäran av myndigheten. Om det finns ett sådant
medgivande skall intyget innehas av den tullskyldige senast när intyget
annars skulle ha getts in.
Om Postverket är tullskyldigt för en vara som har kommit in med post får
dock anspråk på tullfrihet framställas och ursprungsintyg ges in senast
30 dagar efter den dag då tulltaxeringsbeslutet meddelades.
12 § Om anspråk framställs eller intyg ges in senare än vad som anges i
11 §, får återbetalning av eller befrielse från tull medges endast till
den del av tullbeloppet som överstiger 300 kronor. Detsamma gäller om
tullskyldig som enligt 11 § andra stycket skall ge in intyg endast på
begäran av tullmyndighet, inte innehade intyget när detta annars skulle
ha getts in enligt 11 § andra stycket.
En tullmyndighet kan i det enskilda fallet medge undantag från
föreskrifterna i första stycket om det finns särskilda skäl.
Överklagande
13 § Beslut som någon annan tullmyndighet än Generaltullstyrelsen
meddelar enligt denna förordning eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av förordningen får överklagas hos Generaltullstyrelsen.
Generaltullstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten.
Verkställighetsföreskrifter
14 § Generaltullstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs
för verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1993:1749
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1994 men får
tillämpas från och med den 1 januari 1994.
2. En varas ursprung får till och med 31 december 1995 styrkas
med följande dokument som nämns i artikel 13 i bilaga 2 till
frihandelsförordningen (1987:1185):
-- Varucertifikat EUR. I inbegripet LT-certifikat bestyrkta i
förväg med stämpel tillhörande vederbörande tullanstalt i export-
landet eller av en godkänd exportör med en särskild stämpel som
godkänts av tullmyndigheten i exportlandet.
-- Fakturor med hänvisning till LT-certifikat.
3. En varas ursprung får till och med den 30 juni 1994 styrkas
med följande dokument som nämns i artikel 8 i bilaga 2 till
frihandelsförordningen (1987:1185):
-- Fakturor innehållande den exportörsdeklaration som anges i
bilaga V i bilaga 2 till frihandelsförordningen (1987:1185)
upprättade enligt artikel 13 i bilaga 2 till frihandelsförordningen
eller av vilken exportör som helst.
4. En tullmyndighet skall godta de dokument som anges i punkterna
2 och 3. Begäran om kontroll i efterhand av sådana dokument skall
godtas av tullmyndigheten under en tvåårsperiod efter utfärdandet
eller upprättandet av berörda dokument. Sådan kontroll skall utföras
på sätt som sägs i avdelning VI i bilaga 3 till denna förordning.
5. Vad som sägs om Postverket i 11 § skall från och med den 1 mars
1994 avse Posten Aktiebolag.
1994:1607
1. Denna förordning träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500)
med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om varor som anmälts
eller borde ha anmälts till förtullning innan denna förordning trätt i
kraft samt i fråga om kontroll av ursprungsintyg som utfärdats före
dagen för Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
3. Tillstånd varigenom någon har blivit "godkänd exportör" inom
ramen för avtal om frihandel med annat land gäller fortfarande,
dock längst ett år efter dagen för anslutningen. Närmare villkor för
den fortsatta giltigheten finns i bilaga VI till fördraget den 24 juni
1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken
Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska
unionen, se lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska unionen och tillkännagivandet
(1994:1501) av fördrag och andra instrument med anledning av
Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
4. Förekommer det i en lag eller i en annan författning hänvisning
till en författning som upphävts genom denna förordning skall
hänvisningen i stället gälla EG: s bestämmelser eller svenska
tullförfattningar.
Bilaga 1
Förteckning över varor som avses i 3 § 1 i förordningen om
frihandel i varuutbytet mellan Sverige och övriga länder anslutna
till konventionen angående upprättandet av Europeiska
frihandelssammanslutningen (EFTA-länder)
Tulltaxenr Varuslag
05.03 B. Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med
eller utan underlag, andra slag
07.12 ur B. Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade,
krossade eller pulveriserade, men inte vidare
beredda, andra slag, med undantag av lök (annan
än chalottenlök), tomater och s. k. French beans
08.06 A.1 Vindruvor, färska, under tiden 1 juli--31 oktober
15.10 ur B.1 Oljor för tekniskt bruk, medelst kemikalier
utvunna ur återstoder av oliver
15.18 ur A. Linolja (med undantag av linoxyn), tungolja,
oiticicaolja och ricinolja samt fraktioner av
dessa oljor, kemiskt modifierade; blandningar som
huvudsakligen består av linolja, tungolja,
krotonolja, oiticicaolja, ricinolja eller
tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,
även kemiskt modifierade
15.19 ur B.2 Tekniska fettalkoholer, andra än sådana med
karaktär av konstgjorda vaxer, till djurfoder
17.04 Sockerkonfektyr (inbegripet vit choklad), inte
innehållande kakao
18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar
innehållande kakao
19.01 B.1 Alkoholfria beredningar för framställning av
drycker; glasspulver, glasspasta (glassmassa)
och puddingpulver
19.04 A. Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning
eller rostning av spannmål eller
spannmålsprodukter
19.05 B. Bakverk, även innehållande kakao
20.05 ur A.1 Produkter i form av mjöl av potatis
21.02 A. och C. Beredda bakpulver; annan jäst än pressjäst
21.03 ur B.
och ur C. Såser med undantag av sojasås samt beredningar
för tillredning av såser; blandningar för
smaksättningsändamål, med undantag av flytande
mango-chutney; beredd senap innehållande minst
5 viktprocent tillsatt socker
ur 21.04 Soppor och buljonger samt beredningar för
tillredning av soppor eller buljonger;
homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar,
inte innehållande kött (inbegripet andra djurdelar)
21.05 Glassvaror, även innehållande kakao
21.06 ur A. Alkoholfria beredningar för framställning av
drycker, med undantag av sirap och andra socker-
lösningar, aromatiserade eller färgade; sockerfria
konfektyrer för direkt konsumtion; glasspulver,
glasspasta (glassmassa) och puddingpulver
22.02 A. Maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5
volymprocent
22.03 Maltdrycker med en alkoholhalt överstigande 0,5
volymprocent
22.04 B.1.b,
B.2.b och c Vin av färska druvor samt druvmust vars jäsning
har förhindrats eller avbrutits genom tillsats av
alkohol, med en alkoholhalt överstigande 2,25
volymprocent
22.05 B. och C. Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt
med växter eller aromatiska ämnen, med en
alkoholhalt överstigande 2,25 volymprocent
22.07 B. Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av
minst 80 volymprocent; etylalkohol och annan
sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt: andra än
sådana avsedda att användas uteslutande för kemisk
omvandling
22.08 ur B.1,
B.2 och B.3 Gin, genever, vodka, akvavit samt likörer inne-
hållande mer än 5 viktprocent tillsatt socker;
sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k.
koncentrerade extrakt) för framställning av
drycker
22.09 Ättika
24.02 A. och B. Cigarrer, cigariller och cigaretter, innehållande
tobak
24.03 A. Röktobak, även innehållande tobaksersättning
(oavsett mängden)
29.05 ur C. Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro-
och nitrosoderivat av sådana alkoholer: mannitol
och a-glucitol (sorbitol)
35.02 A. Äggalbumin, tjänligt till människoföda
35.05 A. och B. Dextrin och annan modifierad stärkelse (t. ex.
förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och
klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan
modifierad stärkelse: annan än förestrad eller
företrad stärkelse (ur 10)
38.09 A. Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning
eller för fixering av färgämnen samt andra produkter
och preparat (t. ex. glattmedel och betmedel), av
sådana slag som används inom textil-, pappers- eller
läderindustrin eller inom liknande industrier, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans: på basis
av stärkelse eller stärkelseprodukter
38.23 ur IJ. Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor,
kemiska produkter samt preparat från kemiska eller
närstående industrier (inbegripet sådana som består
av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans; restprodukter från
kemiska eller närstående industrier, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans: sorbitol, annan
än sorbitol enligt 29.05
Bilaga 2
Förteckning över varor som avses i 3 § 2 i förordningen om frihandel i
varuutbytet mellan Sverige och övriga länder anslutna till konventionen
angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA-länder)
Tulltaxenr Varuslag
05.03 B. Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med
eller utan underlag, andra slag
07.12 ur B. Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade
eller pulveriserade, men inte vidare beredda, andra
slag, med undantag av lök (annan än chalottenlök),
tomater och s. k. French beans
08.06 A.1 Vindruvor, färska, under tiden 1 juli--31 oktober
15.10 ur B.1 Oljor för tekniskt bruk, medelst kemikalier utvunna
ur återstoder av oliver
15.16 ur A.
och ur B. Hydrogenerad ricinolja (s. k. opalvax) samt fetter
och oljor, helt från fisk eller havsdäggdjur
15.18 ur A. Linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticica-
olja och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor,
kemiskt modifierade; blandningar som huvudsakligen
består av linolja, tungolja, krotonolja, oiticica-
olja, ricinolja eller tobaksfröolja eller av
fraktioner av dessa oljor, även kemiskt modifierade
15.19 B.2 Tekniska fettalkoholer, andra än sådana med karaktär
av konstgjorda vaxer
ur 16.04 Fisk, beredd eller konserverad; kaviar: samtliga
tullbelagda varuslag
16.05 ur C. Kräftdjur och blötdjur och andra ryggradslösa
vattendjur, beredda eller konserverade
17.04 Sockerkonfektyr (inbegripet vit choklad), inte
innehållande kakao
18.04 Kakaosmör (fett eller olja)
18.05 Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat
sötningsmedel
18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar
innehållande kakao
19.01 B.1 Alkoholfria beredningar för framställning av
drycker; glasspulver, glasspasta (glassmassa)
och puddingpulver
19.04 A. Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning
eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter
19.05 B. Bakverk, även innehållande kakao
20.05 ur A.1 Produkter i form av mjöl av potatis
21.02 A. och C. Beredda bakpulver; annan jäst än pressjäst
21.03 Såser samt beredningar för tillredning av såser;
blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver
och beredd senap
ur 21.04 Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning
av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta
livsmedelsberedningar, inte innehållande kött
(inbegripet andra djurdelar)
21.05 Glassvaror, även innehållande kakao
21.06 ur A. Alkoholfria beredningar för framställning av drycker,
med undantag av sirap och andra sockerlösningar,
aromatiserade eller färgade; sockerfria konfektyrer
för direkt konsumtion; glasspulver, glasspasta
(glassmassa) och puddingpulver
22.02 A. Maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 volym-
procent
22.03 Maltdrycker med en alkoholhalt överstigande 0,5
volymprocent
22.04 B.1.b,
B.2.b och c Vin av färska druvor samt druvmust vars jäsning har
förhindrats eller avbrutits genom tillsats av
alkohol, med en alkoholhalt överstigande 2,25 volym-
procent
22.05 B. och C. Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt
med växter eller aromatiska ämnen, med en
alkoholhalt överstigande 2,25 volymprocent
22.07 B. Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst
80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit,
denaturerade, oavsett alkoholhalt: andra än sådana
avsedda att användas uteslutande för kemisk
omvandling
22.08 B. Whisky och andra destillerade spritdrycker
framställda av spannmål; rom och andra destillerade
spritdrycker framställda av melass; brännvin,
genever, gin, imiterad rom och vodka; alkoholhaltiga
drycker baserade på förenämnda spritdrycker;
vindestillat och fikondestillat; likörer och
"cordials"; sammansatta alkoholhaltiga beredningar
(s.k. koncentrerade extrakt) för framställning
av drycker
22.09 Ättika
24.02 A. och B. Cigarrer, cigariller och cigaretter, innehållande
tobak
24.03 A. Röktobak, även innehållande tobaksersättning
(oavsett mängden)
Bilaga 3
Bilaga B
om ursprungsregler
Innehållsförteckning
Avdelning I -- Allmänna bestämmelser
Art. 1 Definitioner 11
Avdelning II -- Definition av begreppet "ursprungsvaror"
Art. 2 Ursprungskriterier 12
Art. 3 Lokalisering av ursprung 12
Art. 4 Helt framställda produkter 13
Art. 5 Tillräckligt bearbetade eller behandlade
produkter 13
Art. 6 Otillräckliga bearbetnings- eller
behandlingsåtgärder 14
Art. 7 Bedömningsenhet 15
Art. 8 Tillbehör, reservdelar och verktyg 15
Art. 9 Satser 15
Art. 10 Neutrala element 15
Avdelning III -- Territoriella krav
Art. 11 Territorialprincip 16
Art. 12 Bearbetning eller behandling utanför en
medlemsstat 16
Art. 13 Återinförsel av varor 17
Art. 14 Direkttransport 17
Art. 15 Utställningar 17
Avdelning IV -- Tullrestitution eller tullbefrielse
Art. 16 Förbud mot restitution av eller befrielse
från tullar 19
Avdelning V Ursprungsintyg
Art. 17 Allmänna krav 20
Art. 18 Förfarande för utfärdande av
varucertifikat EUR.1 20
Art. 19 Varucertifikat EUR.1 utfärdade i efterhand 21
Art. 20 Utfärdande av duplikat av varu-
certifikat EUR.1 22
Art. 21 Utfärdande av varucertifikat EUR.1
med stöd av tidigare 20
Art. 22 Villkor för utfärdande av fakturadeklaration 22
Art. 23 Godkänd exportör 23
Art. 24 Ursprungsintygets giltighet 23
Art. 25 Företeende av ursprungsintyg 24
Art. 26 Införsel i delposter 24
Art. 27 Undantag från formellt ursprungsintyg 24
Art. 28 Styrkande dokument 25
Art. 29 Bevarande av ursprungsintyg och
styrkande dokument 25
Art. 30 Avvikelser och formella fel 25
Art. 31 Belopp i avräkningsenheter 26
Avdelning VI -- Arrangemang för administrativt samarbete
Art. 32 Ömsesidigt bistånd 27
Art. 33 Kontroll av ursprungsintyg 27
Art. 34 Tvistlösning 27
Art. 35 Påföljder 28
Avdelning VII -- Ceuta och Melilla
Art. 36 Föreskrifter tillämpliga på Ceuta och Melilla 28
Avdelning VIII -- Slutbestämmelser
Art. 37 Produkter som omfattas endast av
EFTA-konventionen 28
Art. 38 Icke-preferensbehandling 28
Förteckning över tillägg
Tillägg I Inledande anmärkningar till listan i
tillägg II 29
Tillägg II Lista över bearbetning eller behandling som
måste utföras på icke-ursprungsmaterial för att
den framställda produkten skall erhålla
karaktär av ursprungsvara 34
Tillägg III Varucertifikat EUR.1 och ansökan om
varucertifikat EUR.1 120
Tillägg IV Fakturadeklaration 125
Tillägg V Belopp uttryckta i avräkningsenheter 128
Avdelning I
Allmänna bestämmelser
Artikel 1
Definitioner
I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som
här anges:
a) "Tillverkning": vilken sorts bearbetning eller behandling som helst,
inbegripet sammansättning eller särskilda åtgärder.
b) "Material": alla ingredienser, råmaterial, komponenter eller delar
etc som används vid tillverkningen av produkten.
c) "Produkt": den vara som framställs, även om den är avsedd för senare
användning i en annan tillverkningsprocess.
d) "Vara'': både material och produkter.
e) "Tullvärde'': värde enligt överenskommelse i Genève den 12 april 1979
om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet.
f) "Pris fritt fabrik": det pris fritt fabrik som betalas till den till-
verkare hos en av de avtalsslutande parterna i vars företag den sista
bearbetningen eller behandlingen ägt rum (eller till den person hos en
av de avtalsslutande parterna som ombesörjt att den sista bearbetningen
utförts utanför denna avtalsslutande part), förutsatt att priset innefattar
värdet av allt använt material, med avdrag för eventuella skatter som
återbetalas, eller kan återbetalas, när produkten exporteras.
g) "Värdet av material": de använda icke-ursprungsmaterialens tullvärde
vid importtillfället eller om detta inte är känt och inte kan fastställas,
det tidigaste fastställbara pris som betalas för materialen hos ifråga-
varande avtalspart.
h) "Värdet av ursprungsmaterial": värdet av sådant material motsvarande
definitionen i g) tillämpad med nödvändiga ändringar.
i) "Kapitel" och "tulltaxenummer": de kapitel och tulltaxenummer (med
fyrställig sifferkod), som används i den nomenklatur som "systemet för
harmoniserad produktbeskrivning och kodifiering" utgör (i detta protokoll
benämnt det harmoniserade systemet eller "HS").
j) "Klassificeras": klassificeringen av en produkt eller ett material
enligt ett visst tulltaxenummer.
k) "Försändelse'': produkter som antingen sänts samtidigt från en exportör
till en mottagare eller som täcks av ett enda transportdokument, vilket
omfattar transporten från exportören till mottagaren eller, i avsaknad av
ett sådant dokument, täcks av en enda faktura.
l) "Gemenskapen": Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
kol- och stålgemenskapen
m) "EES": Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
n) "Territorier": inbegripet territorialvatten.
o) "Tredje land": andra länder än medlemsstaterna och gemenskapen.
Avdelning II
Definition av begreppet "ursprungsvaror"
Artikel 2
Ursprungskriterier
1. I den mening som avses i denna bilaga skall, med förbehåll för
bestämmelserna i artikel 3, följande produkter anses ha ursprung:
i Österrike, Finland, Island, Norge eller Sverige:
a) produkter helt framställda i Österrike, Finland, Island, Norge
respektive Sverige i den mening som avses i artikel 4 till denna
bilaga,
b) produkter framställda i Österrike, Finland, Island, Norge respektive
Sverige med användande av material som inte är helt framställda där,
under förutsättning att:
i) sådant material har undergått tillräcklig bearbetning eller behandling
i Österrike, Finland, Island, Norge respektive Sverige i den mening som
avses i artikel 5 i denna bilaga, eller
ii) sådant material har ursprung i Österrike, Finland, Island, Norge,
Schweiz respektive Sverige i den mening som avses i denna bilaga, eller
i gemenskapen med tillämpning av ursprungsreglerna i avtalen om
upprättande av frihandelsområden mellan medlemsstaterna och gemenskapen
i den mån dessa regler överensstämmer med reglerna i denna bilaga, eller
iii) sådant material har ursprung i EES i den mening som avses i protokoll
4 till EES-avtalet, förutsatt att sådant material omfattas av detta avtal.
Denna bestämmelse gäller inte produkter som är föremål för prisutjämnings-
åtgärder enligt bilaga D.
c) produkter som har ursprung i EES i den mening som avses i EES-avtalet.
Denna bestämmelse gäller inte produkter som är föremål för prisutjämnings-
åtgärder enligt bilaga D.
2. i Schweiz:
a) produkter helt framställda i Schweiz i den mening som avses i artikel
4 i denna bilaga,
b) produkter framställda i Schweiz med användande av material som inte är
helt framställda där, under förutsättning att:
i) sådant material har undergått tillräcklig bearbetning eller behandling
i Schweiz i den mening som avses i artikel 5 i denna bilaga, eller
ii) sådant material har ursprung i Österrike, Finland, Island, Norge eller
Sverige i den mening som avses i denna bilaga eller i gemenskapen med
tillämpning av ursprungsreglerna i avtalen om upprättandet av frihandels-
områden mellan medlemsstaterna och gemenskapen i den mån dessa regler
överensstämmer med reglerna i denna bilaga.
Artikel 3
Lokalisering av ursprung
1. Produkter som har ursprung i någon medlemsstat i den mening som avses
i denna bilaga eller i gemenskapen med tillämpning av de ursprungsregler
som avses i artikel 2, och som exporteras från en medlemsstat till en
annan i oförändrat skick eller efter att i den exporterande medlemsstaten
inte ha undergått någon bearbetning eller behandling som överstiger den
som avses i artikel 6, har kvar sitt ursprung utan hinder av
bestämmelserna i punkterna 1 b ii och 2 b ii i artikel 2.
2. I de fall när vid tillämpning av punkt 1 har använts produkter med
ursprung i två eller flera av medlemsstaterna eller i en eller flera av
medlemsstaterna och gemenskapen och dessa produkter inte har undergått
någon bearbetning eller behandling i den exporterande medlemsstaten som
överstiger den som avses i artikel 6, bestäms ursprunget av den produkt
som har det högsta tullvärdet eller om detta inte är känt och inte kan
fastställas, av den produkt som har det högsta, tidigast fastställbara
pris som betalats för produkterna i denna medlemsstat.
Artikel 4
Helt framställda produkter
1. Följande produkter skall anses som helt framställda i en medlemsstat:
a) Mineraliska produkter som utvunnits ur dess jord eller havsbotten.
b) Vegetabiliska produkter som skördats där.
c) Levande djur, som fötts och uppfötts där.
d) Produkter som erhållits från levande djur, som uppfötts där.
e) Produkter från jakt och fiske som utövats där.
f) Produkter från havsfiske och andra produkter som hämtats från havet
utanför medlemsstaternas territorialvatten av deras fartyg.
g) Produkter som framställts ombord på medlemsstaternas flytande fabriker
uteslutande av produkter som avses under f).
h) Begagnade föremål som tillvaratagits där och som endast kan användas
för återvinning av råvaror, inbegripet begagnade däck som endast kan
användas för regummering eller som skrot.
i) Avfall som uppkommit vid tillverkningsprocesser som ägt rum där.
j) Varor som framställts där uteslutande av produkter som avses under
punkterna a--i.
2. Uttrycken "deras fartyg" och "medlemsstaternas flytande fabriker" i
punkt 1 f) och g) skall endast avse fartyg och flytande fabriker
a) som är registrerade i en medlemsstat,
b) som för en medlemsstats flagg,
c) som till minst hälften tillhör medborgare i en medlemsstat eller
gemenskapens medlemsländer eller ett bolag vars huvudsäte är beläget
i en av dessa stater och i vilket verkställande direktören eller
direktörerna, ordföranden i styrelsen eller i tillsynsorganet samt
majoriteten av medlemmarna i dessa organ är medborgare i en medlemsstat
eller gemenskapens medlemsländer och vidare, i fråga om handelsbolag
eller bolag med begränsad ansvarighet, vars kapital till minst hälften
tillhör dessa stater, offentliga organ eller medborgare i dessa stater,
d) vars befäl helt består av medborgare i en medlemsstat eller
gemenskapens medlemsländer, och
e) vars besättning till minst 75 procent består av medborgare i en
medlemsstat eller gemenskapens medlemsländer.
Artikel 5
Tillräckligt bearbetade eller behandlade produkter
1. Vid tillämpning av artikel 2 skall varor som inte är helt framställda
hos en medlemsstat anses vara tillräckligt bearbetade eller behandlade
där när villkoren i listan i tillägg II är uppfyllda.
Dessa villkor anger för alla produkter som täcks av konventionen den
bearbetning eller behandling som måste utföras på icke-ursprungsmaterial
som används i tillverkningen av dessa produkter, och gäller endast för
sådant material. Om en produkt, som har erhållit ursprungsstatus genom
att de villkor som anges i listan för den produkten har uppfyllts,
används vid tillverkning av en annan produkt, är följaktligen de villkor
som gäller för den produkt i vilken den ingår inte tillämpliga på densamma,
och hänsyn skall inte tas till det icke-ursprungsmaterial som kan ha
använts vid dess tillverkning.
2. Utan hinder av punkt 1 och med undantag av vad som föreskrivits i
artikel 12 punkt 4, får icke-ursprungsmaterial, som enligt de villkor
som anges i listan för en viss produkt inte får användas vid tillverkning
av denna produkt, ändå användas under förutsättning att
a) deras sammanlagda värde inte överstiger 10 procent av produktens pris
fritt fabrik, och
b) om en eller flera procentsatser anges i listan för det högsta värdet
av icke-ursprungsmaterial, dessa procentsatser inte överskrids genom
tillämpning av denna punkt.
Denna punkt skall inte tillämpas på produkter enligt kapitlen 50--63 i
det harmoniserade systemet.
3. Punkterna 1 och 2 skall tillämpas med undantag av vad som föreskrivs
i artikel 6.
Artikel 6
Otillräckliga bearbetnings- eller behandlingsåtgärder
1. Följande åtgärder skall anses som otillräcklig bearbetning eller
behandling för att ge ursprungsstatus, oavsett om kraven i artikel 5 är
uppfyllda eller ej:
a) Behandling med syfte att säkerställa att produkterna bevaras i gott
skick under transport eller lagring (luftning, utspridning, torkning,
kylning, inläggning i saltvatten, i svavelsyrlighetsvatten eller i andra
konserverande vattenlösningar, avlägsnande av skadade delar och liknande
åtgärder).
b) Enkel behandling bestående i avlägsnande av damm, siktning eller
sållning, sortering, klassificering, hoppassning (inklusive sammanföring
av artiklar till satser), tvättning, målning eller delning.
c) i) Ompackning, uppdelning eller sammanföring av kollin.
ii) Förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller askar, uppsättning
på kartor m.m. samt alla andra enkla förpackningsåtgärder.
d) Anbringande av märken, etiketter eller liknande utmärkande
beteckningar på produkter eller förpackningar.
e) Enkel blandning av produkter, även av skilda slag, om en eller flera i
blandningen ingående beståndsdelar inte uppfyller villkoren enligt detta
protokoll för att kunna anses ha ursprung i en avtalsslutande part.
f) Enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en
komplett artikel.
g) En kombination av två eller flera av de åtgärder som anges under
a)--f).
h) Slakt av djur.
2. Alla åtgärder som vidtas inom en medlemsstat beträffande en viss
produkt skall beaktas tillsammans vid bedömningen huruvida den bearbetning
eller behandling som denna produkt underkastas skall bedömas som
otillräcklig i den mening som avses i punkt 1.
Artikel 7
Bedömningsenhet
1. Den bedömningsenhet som gäller vid tillämpning av föreskrifterna i
denna bilaga är den särskilda produkt som anses som grundenhet vid
klassificeringen enligt nomenklaturen i det harmoniserade systemet.
Av detta följer att
a) när en produkt som består av en grupp eller samling av artiklar
klassificeras under endast ett tulltaxenummer enligt reglerna i det
harmoniserade systemet, utgör det hela bedömningsenheten, och
b) när en sändning består av flera identiskt lika produkter som
klassificeras under samma tulltaxenummer i det harmoniserade systemet,
skall varje produkt behandlas för sig vid tillämpning av föreskrifterna
i denna bilaga.
2. Om emballage skall tulltaxeras tillsammans med produkten i enlighet
med tolkningsregel 5 i det harmoniserade systemet, skall det inbegripas
även vid ursprungsbestämningen.
Artikel 8
Tillbehör, reservdelar och verktyg
Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en
utrustning, en maskin, en apparat eller ett fordon skall tillsammans med
dessa anses som en enhet när de utgör standardutrustning och ingår i
priset för ifrågavarande utrustning, maskin, apparat eller fordon eller
inte har fakturerats särskilt.
Artikel 9
Satser
Varor i satser, i den mening som avses i allmänna tolkningsregeln 3 i det
harmoniserade systemet, anses som ursprungsvaror under förutsättning att
alla i satsen ingående komponenter utgör ursprungsvaror. Varor i satser
som består av såväl ursprungsvaror som icke-ursprungsvaror skall dock i
sin helhet anses som ursprungsvaror, förutsatt att värdet av
icke-ursprungsvarorna uppgår till högst 15 procent av satsens pris
fritt fabrik.
Artikel 10
Neutrala element
Vid bestämmande av om en produkt har ursprung hos en av de avtalsslutande
parterna skall bortses från om energi, anläggningar och utrustningar
liksom maskiner och verktyg som använts för framställning av denna produkt,
eller om någon vara som använts under produktionen och som inte ingår och
som inte var avsedd att ingå i den slutliga sammansättningen av produkten,
är ursprungsvaror eller ej.
Avdelning III
Territoriella krav
Artikel 11
Territorialprincip
1. De villkor som anges i avdelning II i fråga om erhållande av
ursprungsstatus, måste uppfyllas utan avbrott inom en medlemsstats
territorium.
2. Erhållandet av urprungsstatus som avses i punkt 1 skall anses
ha avbrutits när varor som har undergått bearbetning eller behandling i
en av medlemsstaterna har lämnat denna medlemsstats territorium oavsett
om åtgärder vidtagits utanför detta territorium eller inte, med undantag
av vad som föreskrivs i artiklarna 12 och 13.
3. Ursprungsstatus som produkter har erhållit i en medlemsstat enligt
villkoren i avdelning II skall anses ha förlorats när dessa produkter
har lämnat medlemsstaternas och gemenskapens territorier, oavsett
om åtgärder vidtagits utanför dessa territorier eller inte, med
undantag av vad som föreskrivs i artiklarna 12 och 13.
Artikel 12
Bearbetning eller behandling utanför en medlemsstat
1. Förvärvandet av ursprungsstatus i en av medlemsstaterna enligt
villkoren i avdelning II skall inte påverkas av bearbetning eller
behandling som skett utanför denna medlemsstat av material som förts
ut från denna medlemsstat och senare återinförts dit, förutsatt att
a) nämnda material är utgör produkter med ursprung i en medlemsstat
enligt artikel 2 eller i gemenskapen vid tillämpning av ursprungsreglerna
i avtalen om frihandelsområden mellan medlemsstaterna och gemenskapen
eller har undergått bearbetning eller behandling i den berörda
medlemsstaten som överstiger de otillräckliga åtgärder som upptagits
i artikel 6 före deras utförsel, och
b) det kan nöjaktigt visas för tullmyndigheterna att:
i) de återinförda varorna är resultatet av bearbetningen eller
behandlingen av de utförda materialen, och
ii) det totala mervärde som uppstått utanför ifrågavarande medlemsstat
genom tillämpningen av denna artikel inte överstiger 10 procent av priset
fritt fabrik för den slutliga produkt för vilken ursprungsstatus påyrkas.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall villkoren enligt avdelning II för
förvärvandet av ursprungsstatus inte gälla i förhållande till bearbetning
eller behandling som utförs utanför ifrågavarande medlemsstat. Dock får,
i det fall en regel i listan i tillägg II föreskriver ett högsta värde av
alla använda icke-ursprungsmaterial vid bestämningen av den berörda
slutliga produktens ursprungsstatus, det sammanlagda värdet av
icke-ursprungsmaterial som använts inom ifrågavarande medlemsstat och
det totala mervärde som förvärvats utanför denna medlemsstat genom
tillämpning av denna artikel tillsammans inte överstiga den föreskrivna
procentsatsen.
3. Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 skall med "det sammanlagda
mervärdet" avses alla kostnader som ackumulerats utanför ifrågavarande
medlemsstat, inbegripet värdet av alla material som tillförts där.
4. Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas på produkter som inte
uppfyller villkoren i tillämplig lista och som endast kan anses som
tillräckligt bearbetade eller behandlade genom tillämpning av den
allmänna toleransregeln i artikel 5 punkt 2.
5. Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas på produkter enligt
kapitlen 50--63 i det harmoniserade systemet.
Artikel 13
Återinförsel av varor
Varor, som utförts från en av medlemsstaterna till ett tredje land och
senare återinförs skall, med undantag av vad som föreskrivs i artikel 12,
anses aldrig ha lämnat ifrågavarande medlemsstat, om det kan
tillfredsställande visas för tullmyndigheterna att:
a) de återinförda varorna är desamma som de utförda, och
b) de inte har underkastats någon åtgärd utöver sådan som behövts för att
bevara dem i gott skick under tiden de befunnit sig i det landet eller
under utförsel.
Artikel 14
Direkttransport
1. Den förmånsbehandling som avses i konventionen gäller endast för
produkter, som uppfyller kraven enligt denna bilaga, vilka transporteras
inom medlemsstaternas eller gemenskapens territorier. Dock får produkter
som bildar en enda försändelse transporteras genom andra än dessa områden
i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sådana
andra områden, förutsatt att produkterna stått under uppsikt av
tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet och inte undergått
annan behandling än lossning och lastning eller någon åtgärd för att
bevara dem i gott skick.
2. För att styrka att villkoren i punkt 1 uppfyllts skall för
tullmyndigheten i importlandet företes
a) en genomgående transporthandling som utfärdats i exportlandet och som
täcker transporten genom transitlandet, eller
b) ett intyg utfärdat av tullmyndigheterna i transitlandet innehållande
i) en noggrann produktbeskrivning,
ii) datum för produkternas lossning och lastning samt, i förekommande
fall, de använda fartygens namn, och
iii) uppgift om de villkor under vilka produkterna befunnit sig i
transitlandet, eller
c) i avsaknad härav, andra bevishandlingar.
Artikel 15
Utställningar
1. Produkter som sänts från en av medlemsstaterna till en utställning i
ett annat land än en medlemsstat eller gemenskapen och som efter
utställningen sålts för att införas till en annan medlemsstat, skall vid
införseln åtnjuta förmånerna i konventionen, om produkterna uppfyller
villkoren i denna bilaga för att anses ha ursprung i en medlemsstat eller
gemenskapen och om det styrks för tullmyndigheterna på ett
tillfredsställande sätt
a) att en exportör har sänt produkterna från en av medlemsstaterna till
utställningslandet och ställt ut dem där,
b) att denna exportör har sålt produkterna eller överlåtit dem till någon
i en annan medlemsstat,
c) att produkterna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts
till den senare medlemsstaten i samma skick som de sänts till
utställningen, och
d) att produkterna, sedan de sänts till utställningen, inte har använts
för annat ändamål än demonstration på utställningen.
2. Ursprungsintyg skall utfärdas eller upprättas enligt föreskrifterna i
avdelning V och i vanlig ordning inges till tullmyndigheterna i
importlandet. Utställningens namn och adress skall anges i intyget. Vid
behov kan ytterligare handlingar begäras för att styrka produkternas
egenskaper och de omständigheter under vilka de ställts ut.
3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla handels-, industri-,
jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga
visningar av liknande karaktär under vilka produkterna förblir under
tullkontroll, dock med undantag av sådana som i privat syfte anordnas
i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska produkter.
Avdelning IV
Tullrestitution eller tullbefrielse
Artikel 16
Förbud mot restitution av eller befrielse från tullar
1. Material som inte har ursprung i en medlemsstat eller i gemenskapen
och som används vid tillverkning av produkter som har ursprung i en av
medlemsstaterna i den mening som avses i denna bilaga och för vilka
ursprungsintyg utfärdas eller upprättas enligt bestämmelserna i
avdelning V, får inte bli föremål i någon medlemsstat för restitution
av eller befrielse från tull av något slag.
2. Förbudet i punkt 1 skall gälla i fråga om varje föranstaltande om
återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar eller
avgifter med motsvarande verkan som tillämpas av någon av medlemsstaterna
för material som används i tillverkningen, såvida sådan återbetalning
eller sådant efterskänkande uttryckligen eller faktiskt tillämpas, i de
fall de med detta material framställda produkterna exporteras men inte
om de behålls för inhemsk förbrukning i denna medlemsstat.
3. Exportören av produkter som täcks av ursprungsintyg skall vara beredd
att vid varje tillfälle, på begäran av tullmyndigheterna, förete alla
dokument som visar att ingen tullrestitution har erhållits i fråga om de
icke-ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen av ifrågavarande
produkter och att tullar och avgifter med motsvarande verkan vilka är
tillämpliga i fråga om sådant material faktiskt har erlagts.
4. Föreskrifterna i punkterna 1--3 skall också tillämpas i fråga om
emballage i den mening som avses i artikel 7 punkt 2, tillbehör,
reservdelar och verktyg i den mening som avses i artikel 8 och produkter
i en sats i den mening som avses i artikel 9, när sådana artiklar inte
är ursprungsvaror.
5. Föreskrifterna i punkterna 1--4 skall endast tillämpas i fråga om
material som är av sådant slag som omfattas av konventionen. De skall
dessutom inte utesluta att prisutjämningsåtgärder vidtas av de
avtalsslutande parterna i fråga om jordbruksprodukter som enligt
bestämmelserna i konventionen får tillämpas vid export.
Avdelning V
Ursprungsintyg
Artikel 17
Allmänna krav
1. Ursprungsvaror i den mening som avses i detta protokoll skall vid
import till någon av de avtalsslutande parterna åtnjuta förmånerna
enligt avtalet mot företeende av antingen
a) ett varucertifikat EUR.1 vars formulär framgår av tillägg III, eller
b) i de fall som anges i artikel 22 punkt 1, en deklaration, vars text
framgår av tillägg IV, avgiven av exportören på en faktura, packsedel
eller någon annan kommersiell handling med tillräckligt detaljerad
beskrivning av produkterna för att göra det möjligt att identifiera
dem (i det följande benämnd "fakturadeklaration").
2. Trots vad som sägs i punkt 1 skall ursprungsvaror i den mening som
avses i denna bilaga i de fall som anges i artikel 27 åtnjuta förmånerna
enligt konventionen utan att någon av de handlingar som anges ovan behöver
företes.
Artikel 18
Förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1
1. Ett varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheten i
exportlandet på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens
ansvar, av dennes befullmäktigade ombud.
2. För detta ändamål skall exportören eller hans befullmäktigade ombud
fylla i både varucertifikatet EUR.1 och ansökningsblanketten vars formulär
framgår av tillägg III.
Dessa blanketter skall upprättas på ett av medlemsstaternas officiella
språk eller på engelska och i överensstämmelse med bestämmelserna i
exportlandets interna lagstiftning. Om de skrivs ut för hand, skall de
fyllas i med bläck och med tryckbokstäver. Produktbeskrivningen skall
fyllas i i det fält som är avsett för denna utan att någon blank rad
lämnas. I de fall då fältet inte är helt ifyllt skall ett vågrätt streck
dras under sista raden i produktbeskrivningen och det tomma utrymmet
överkorsas.
3. Den exportör som ansöker om utfärdande av ett varucertifikat EUR.1
skall vara beredd att när som helst, på begäran av tullmyndigheten i det
exportland där varucertifikatet EUR.1 utfärdas, förete all nödvändig
bevisning som styrker de berörda produkternas ursprungsstatus liksom
att de övriga kraven i denna bilaga är uppfyllda.
4. Varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheten i den
exporterande medlemsstaten om de berörda produkterna kan anses utgöra
produkter med ursprung i en medlemsstat eller gemenskapen och uppfylla
de övriga kraven i denna bilaga.
5. För tillämpning av artikel 2 punkt 1 c) kan på varucertifikatet EUR.1
anges "EEA", "EEE", "EØS", "EWR", "EES", "ETA" eller "SEE" tillsammans
med ursprung i "Österrike", "Finland", "Island", "Norge" eller "Sverige".
För tillämpning av punkt 4 kan ursprung i "EEA", "EEE", "EØS", "EWR",
"EES", "ETA" eller "SEE" anges tillsammans med "gemenskapen", "Österrike",
"Finland", "Island", "Norge'' eller "Sverige'' om ursprung i EES, i den
mening som avses i protokoll 4 till EES-avtalet, är angivet i det
ursprungliga ursprungsintyget för den berörda produkten.
Dock skall ursprung i "EEA", "EEE", "EØS", "EWR", "EES", "ETA" eller "SEE"
inte anges på varucertifikat EUR. 1 i de fall då prisutjämningsåtgärder
enligt bilaga D har tillämpats.
6. De utfärdande tullmyndigheterna skall vidta varje nödvändig åtgärd för
att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus och att övriga krav
i denna bilaga är uppfyllda. För detta ändamål skall de ha rätt att begära
all bevisning och utföra all granskning av exportörens bokföring eller all
annan kontroll som de anser lämplig.
De utfärdande tullmyndigheterna skall också se till att de blanketter som
avses i punkt 2 är vederbörligen ifyllda. De skall särskilt kontrollera
om utrymmet för produktbeskrivningen har fyllts i på sådant sätt att det
utesluter varje möjlighet till bedrägliga tillägg.
7. Datum för utfärdande av varucertifikat EUR.1 skall anges i den del av
certifikatet som är reserverad för tullmyndigheten.
8. Varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheten i den
exporterande medlemsstaten när produkterna som det gäller exporteras. Det
skall ställas till exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum eller
säkerställts.
Artikel 19
Varucertifikat EUR.1 utfärdade i efterhand
1. Utan hinder av artikel 18 punkt 7 kan varucertifikat EUR.1 undantagsvis
utfärdas efter utförseln av de produkter som certifikatet avser, om:
a) det inte utfärdats vid exporttillfället på grund av misstag, förbiseende
eller särskilda omständigheter, eller
b) det nöjaktigt visas för tullmyndigheten att varucertifikat EUR.1
utfärdats men inte godtagits vid införseln av tekniska skäl.
2. För tillämpning av punkt 1 måste exportören i sin ansökan ange plats
och datum för exporten av de produkter som varucertifikatet EUR.1 avser
och ange skälen för sin ansökan.
3. Tullmyndigheten får utfärda varucertifikat EUR.1 i efterhand endast
efter att ha kontrollerat att uppgifterna som lämnas i exportörens ansökan
överensstämmer med dem som lämnats i motsvarande akt.
4. Varucertifikat EUR.1 utfärdat i efterhand skall förses med en av
följande påteckningar:
'NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT', 'ISSUED RETROSPECTIVELY', 'DELIVRE A
POSTERIORI', 'RILASCIATO A POSTERIORI', 'UTGEFID EFTIR A', '
UTSTEDT SENERE', 'ANNETTU JÄLKIKÄTEEN', 'UTFÄRDAT I EFTERHAND'.
5. De påteckningar som avses i punkt 4 skall införas i fältet för
"Anmärkningar" på varucertifikatet EUR.1.
Artikel 20
Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR.1
1. Om ett certifikat EUR.1 stulits, förlorats eller förstörts, kan
exportören hos den tullmyndighet som utfärdat det begära ett duplikat
upprättat på grundval av de utförselhandlingar som denna förfogar över.
2. Duplikat som utfärdats på detta sätt skall förses med en av följande
påteckningar:
'DUPLICATE', 'DUPLICATA', 'DUPLICATO', 'EFTIRRIT', 'DUPLIKAT',
'KAKSOISKAPPALE',
3. Den påteckning som avses i punkt 2 skall införas i fältet för
"Anmärkningar" i duplikatet av varucertifikat EUR.1.
4. Duplikatet skall dagtecknas samma dag som det ursprungliga
certifikatet EUR.1 och gäller från samma dag.
Artikel 21
Utfärdande av varucertifikat EUR.1 med stöd av tidigare utfärdade
ursprungsintyg
Om produkter som bildar en enda försändelse vilken täcks av ett
varucertifikat EUR.1 eller en fakturadeklaration befinner sig under
kontroll av en tullmyndighet i en medlemsstat skall det vara möjligt
att ersätta det ursprungliga ursprungsintyget med ett eller flera
varucertifikat EUR.1 utfärdade av denna tullmyndighet i avsikt att sända
alla eller några av produkterna till andra tullmyndigheter, vare sig de
är belägna i samma medlemsstat, eller ej.
Artikel 22
Villkor för utfärdande av fakturadeklaration
1. Fakturadeklaration som avses i artikel 17 punkt 1 b, får utfärdas:
a) av en godkänd exportör i den mening som avses i artikel 23,
b) av vilken exportör som helst för vilken försändelse som helst som
består av ett eller flera kollin innehållande ursprungsvaror vars
totala värde inte överstiger 6 000 avräkningsenheter.
2. Fakturadeklaration får utfärdas om ifrågavarande produkter kan anses
som produkter med ursprung i en medlemsstat eller i gemenskapen och
uppfyller övriga krav i denna bilaga.
3. För tillämpning av artikel 2 punkt 1 c) kan på fakturan anges "EEA",
"EEE", "EØS", "EWR", "EES", "ETA" eller "SEE" tillsammans med ursprung i
"Österrike", "Finland", "Island", "Norge" eller "Sverige".
För tillämpning av punkt 2 kan ursprung i "EEA", "EEE", "EØS", "EWR",
"EES", "ETA" eller "SEE" anges tillsammans med "gemenskapen", "Österrike",
"Finland", "Island", "Norge" eller "Sverige" om ursprung i EES, i den
mening som avses i protokoll 4 till EES-avtalet, är angivet i
det ursprungliga ursprungsintyget för de berörda produkterna.
Dock skall ursprung i "EEA", "EEE", "EØS", "EWR", "EES", "ETA" eller
"SEE" inte anges i fakturadeklarationen i de fall då
prisutjämningsåtgärder enligt bilaga D har tillämpats.
4. Den exportör som upprättar en fakturadeklaration skall vara beredd
att när som helst, på begäran av tullmyndigheten i hemlandet, förete
all tillämplig dokumentation som visar de berörda produkternas
ursprungsstatus liksom att de uppfyller övriga krav i denna bilaga.
5. Fakturadeklaration skall upprättas av exportören genom maskinskrivning,
stämpling eller tryckning på fakturan, packsedeln eller annan kommersiell
handling, enligt formuläret i tillägg IV med användning av en av de
språkliga versioner som anges i detta tillägg enligt bestämmelserna i
exportlandets interna lagstiftning. Deklarationen får också skrivas för
hand; i sådant fall skall den skrivas med bläck och med tryckbokstäver.
6. Fakturadeklarationer skall undertecknas för hand av exportören.
En godkänd exportör i den mening som avses i artikel 22 behöver dock inte
underteckna sådana deklarationer, förutsatt att han lämnar en skriftlig
förbindelse till tullmyndigheten i exportlandet att han ikläder sig fullt
ansvar för varje fakturadeklaration som identifierar honom som om den
undertecknats av honom för hand.
7. En fakturadeklaration får utfärdas av exportören när de produkter som
den avser exporteras eller i efterhand. Om fakturadeklarationen utfärdas
efter det att de produkter till vilken den hänför sig har anmälts hos
tullmyndigheten i den importerande medlemsstaten, måste den innehålla en
hänvisning till de dokument som redan avlämnats till denna myndighet.
Artikel 23
Godkänd exportör
1. Tullmyndigheten i den exporterande medlemsstaten kan ge tillstånd till
en exportör, i det följande kallad "godkänd exportör", som ofta exporterar
produkter enligt konventionen och som lämnar de garantier som
tullmyndigheterna anser nödvändiga för att styrka produkternas
ursprungsstatus liksom att övriga krav i denna bilaga för att upprätta
fakturadeklarationer oavsett de berörda produkternas värde är uppfyllda.
2. Tullmyndigheten får medge tillstånd som godkänd exportör på de villkor
som den anser lämpliga.
3. Tullmyndigheten skall tilldela den godkände exportören ett
tillståndsnummer som skall anges i fakturadeklarationen.
4. Tullmyndigheten skall ha tillsyn över användningen av den godkände
exportörens tillstånd.
5. Tullmyndigheten kan återkalla tillståndet när som helst. Den skall
göra det när den godkände exportören inte längre lämnar de garantier som
avses i punkt 1, inte uppfyller villkoren som avses i punkt 2 eller
eljest använder tillståndet oriktigt.
Artikel 24
Ursprungsintygens giltighet
1. Varucertifikat EUR.1 gäller i fyra månader från dagen för utfärdandet
i exportlandet och måste företes inom denna tid för tullmyndigheten i
importlandet.
Fakturadeklaration gäller i fyra månader från den dag då den upprättas av
exportören och måste företes inom denna tid för tullmyndigheten i
importlandet.
2. Varucertifikat EUR.1 och fakturadeklarationer som företes för
tullmyndigheten i importlandet efter sista dagen för dessas företeende
enligt punkt 1 får godtas för förmånsbehandling om underlåtenheten att
förete dessa handlingar senast den föreskrivna dagen beror på force
majeure eller exceptionella omständigheter.
3. I övriga fall av för sent företeende kan tullmyndigheten i
importlandet godta varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklarationer om
produkterna har anmälts för den före nämnda sista dag.
Artikel 25
Företeende av ursprungsintyg
Varucertifikat EUR.1 och fakturadeklarationer skall företes för
tullmyndigheten i importlandet enligt de bestämmelser som gäller i detta
land. Denna tullmyndighet kan begära en översättning av ett
varucertifikat eller en fakturadeklaration. Den kan också kräva att
importanmälan kompletteras med en försäkran av importören att
produkterna uppfyller de villkor som gäller för tillämpning av detta
avtal.
Artikel 26
Införsel i delposter
Om införsel sker i delposter, på importörens begäran och enligt de
villkor som föreskrivits av tullmyndigheten i importlandet, av isärtagna
eller icke-hopsatta produkter i den mening som avses i det harmoniserade
systemets allmänna regel 2 a hänförliga till avdelningarna XVI och XVII
eller tulltaxenummer 73.08 och 94.06 i det harmoniserade systemet, skall
ett enda ursprungsintyg för sådana produkter företes för tullmyndigheten
vid importen av den första delposten.
Artikel 27
Undantag från formellt ursprungsintyg
1. Produkter som sänds som småförsändelser från privatpersoner till privat-
personer eller som ingår i resandes personliga bagage skall godtas som
ursprungsvaror utan att ett formellt ursprungsintyg krävs, förutsatt att
importen av sådana produkter inte har kommersiell karaktär och produkterna
deklareras uppfylla kraven i detta protokoll samt att det inte råder något
tvivel om riktigheten av sådan deklaration. I fråga om produkter som sänts
med post kan denna deklaration avges på den postala tulldeklarationen
C2/CP3 eller på ett papper som biläggs detta dokument.
2. Införsel som har tillfällig karaktär och som uteslutande avser produkter
för mottagarens eller den resandes eller hans familjs personliga bruk, skall
anses som införsel utan kommersiell karaktär förutsatt att det av
produkternas natur och mängd framgår att något kommersiellt syfte inte
föreligger.
3. Dessutom skall det sammanlagda värdet av dessa produkter inte överstiga
de belopp i ECU som anges i artikel 26 punkt 3 i protokoll 4 till
EES-avtalet i fråga om småförsändelser och i fråga om produkter som ingår
i resandes personliga bagage.
Artikel 28
Styrkande dokument
De dokument som avses i artiklarna 18 punkt 3 och 22 punkt 4 och som
används för att styrka att produkter som täcks av ett varucertifikat EUR.1
eller en fakturadeklaration kan anses som produkter med ursprung i en
medlemsstat eller i gemenskapen och uppfylla de övriga kraven i denna
bilaga kan bestå bland annat av följande:
a) Direkt bevis på de bearbetningar som utförts av exportören eller
inhemsk leverantör vid framställningen av de berörda varorna, ingående
t.ex. i hans räkenskaper eller interna bokföring.
b) Dokument som bevisar ursprungsstatusen på de material som använts vid
tillverkningen av de berörda varorna, vilka utfärdats eller upprättats i
den medlemsstat där dessa dokument används i enlighet med den
avtalsslutande medlemsstatens interna lagstiftning.
c) Dokument utvisande den bearbetning eller behandling som skett inom
ifrågavarande medlemsstat av material som använts vid tillverkningen av
de berörda varorna, vilka utfärdats eller upprättats i den medlemsstat
där dessa dokument används i enlighet med denna medlemsstats interna
lagstiftning.
d) Varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklarationer som bevisar
ursprungsstatusen på det material som använts vid tillverkningen av de
berörda varorna, och som utfärdats eller upprättats i en annan
medlemsstat enligt denna bilaga eller i gemenskapen enligt protokoll 3
till de bilaterala avtalen mellan gemenskapen och medlemsstaterna.
e) Vederbörligt bevis beträffande bearbetning eller behandling som
utförts utanför medlemsstaternas territorier med tillämpning av artikel
12, vilket styrker att kraven i nämnda artikel är uppfyllda.
Artikel 29
Bevarande av ursprungsintyg och styrkande dokument
1. Den exportör som ansöker om utfärdande av varucertifikat EUR.1 skall
under minst två år bevara de dokument som avses i artikel 18 punkt 3.
2. Den exportör som upprättar en fakturadeklaration skall under minst
två år bevara en kopia av denna fakturadeklaration liksom de dokument
som avses i artikel 22 punkt 4.
3. Den tullmyndighet i exportlandet som utfärdar varucertifikat EUR.1
skall under minst två år behålla den ansökningsblankett som avses i
artikel 18 punkt 2.
4. Tullmyndigheten i importlandet skall under minst två år behålla
varucertifikat EUR.1 och fakturadeklarationer som avlämnats till den.
Artikel 30
Avvikelser och formella fel
1. Mindre avvikelser mellan uppgifterna i certifikat EUR.1 eller en
fakturadeklaration och uppgifterna i de dokument som ingivits till
tullanstalten i syfte att uppfylla formaliteterna för import av
produkterna medför ej i och för sig att certifikatet EUR.1 eller
fakturadeklarationen blir ogiltig, förutsatt att det vederbörligen
fastställs att detta dokument svarar mot de företedda produkterna.
2. Uppenbara formella fel såsom skrivfel i ett varucertifikat EUR.1
eller en fakturadeklaration skall inte medföra att detta dokument avvisas,
såvida dessa fel inte är sådana att de skapar tvivel om riktigheten av
uppgifterna i dokumentet.
Artikel 31
Belopp i avräkningsenheter
1. Belopp angivna i exportlandets valuta, motsvarande de belopp som
angivits i avräkningsenheter, skall fastställas av den exporterande
medlemsstaten och meddelas övriga medlemsstater.
Om beloppen överstiger de motsvarande belopp som fastställts av den
exporterande medlemsstaten skall den senare godta dem om produkterna är
fakturerade i den exporterande medlemsstatens valuta. Om produkterna är
fakturerade i valuta tillhörande en annan medlemsstat eller en medlemsstat
i gemenskapen skall den importerande medlemsstaten godta det belopp som
meddelats av den berörda staten.
2. För tiden fram till och med den 30 april 1998 skall de belopp som skall
användas i varje nationell valuta utgöra motsvarigheten i denna nationella
valuta till beloppen uttryckta i avräkningsenheter den 1 oktober 1992.
3. Motsvarigheten till en avräkningsenhet i medlemsstaternas valutor skall
vara de belopp som anges i tillägg V till denna bilaga.
Avdelning VI
Arrangemang för administrativt samarbete
Artikel 32
Ömsesidigt bistånd
För att säkerställa en riktig tillämpning av denna bilaga skall medlems-
staterna lämna varandra ömsesidigt bistånd genom sina behöriga
tullmyndigheter för kontroll av äktheten av varucertifikaten EUR.1 eller
fakturadeklarationerna och riktigheten av de uppgifter som lämnas i
dessa dokument.
Artikel 33
Kontroll av ursprungsintyg
1. Kontroll i efterhand av varucertifikat EUR.1 och av fakturadeklara-
tioner skall utföras stickprovsvis eller närhelst tullmyndigheten i den
importerande medlemsstaten har grundad anledning att betvivla äktheten av
sådana dokument, produkternas ursprungsstatus eller att övriga krav i
denna bilaga är uppfyllda.
2. Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 skall tullmyndigheten i
den importerande medlemsstaten återsända varucertifikatet EUR.1 och
fakturan, om sådan avlämnats, eller fakturadeklarationen eller kopia av
dessa dokument, till tullmyndigheten i den exporterande medlemsstaten och,
när det är lämpligt, ange de sakliga och formella skälen för en undersökning.
Den skall, till stöd för begäran om kontroll i efterhand, lämna alla
handlingar och upplysningar som erhållits och som ger anledning att anta
att uppgifterna i varucertifikatet EUR.1 eller fakturadeklarationen är
oriktiga.
3. Kontrollen skall utföras av tullmyndigheten i den exporterande medlems-
staten. För detta ändamål skall den ha rätt att begära den bevisning och
utföra den kontroll av exportörens räkenskaper eller den ytterligare
kontroll som den anser lämplig.
4. Om tullmyndigheten i den importerande medlemsstaten beslutar att
uppskjuta medgivande av förmånsbehandling av produkterna i avvaktan på
resultatet av kontrollen skall den erbjuda importören att produkterna
utlämnas, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga.
5. Den tullmyndighet som begärt kontrollen skall underrättas om resultatet
av denna kontroll så snart som möjligt. Detta resultat måste klart utvisa
om dokumenten är äkta och om de berörda produkterna kan anses som produkter
med ursprung i en medlemsstat eller i gemenskapen och uppfylla de övriga
kraven i denna bilaga.
Artikel 34
Tvistlösning
Om tvister uppstår rörande kontrollförfaranden enligt artikel 30 som inte
kan lösas mellan den tullmyndighet som begärt kontrollen och den tull-
myndighet som är ansvarig för att denna kontroll utförs, eller om därvid
fråga uppkommer om tolkningen av denna bilaga, skall tvisterna hänskjutas
till rådet.
Artikel 35
Påföljder
Det skall vara straffbelagt att i syfte att erhålla förmånsbehandling för
produkter upprätta eller låta upprätta dokument som innehåller oriktiga
uppgifter.
Avdelning VII
Ceuta och Melilla
Artikel 36
Föreskrifter tillämpliga på Ceuta och Melilla
1. Begreppet "gemenskapen" som används i denna bilaga omfattar inte Ceuta
och Melilla. Begreppet "produkter med ursprung i gemenskapen" omfattar
inte produkter med ursprung i Ceuta och Melilla.
Avdelning VIII
Slutbestämmelser
Artikel 37
Produkter som omfattas endast av EFTA-konventionen
1. Produkter som omfattas endast av EFTA-konventionen och inte av frihandels-
avtalet mellan gemenskapen och respektive importerande medlemsstat i EFTA
och/eller EES-avtalet kan åtnjuta förmånsbehandling endast om de uppfyller
villkoren i denna bilaga och om ett certifikat EUR.1 eller en
fakturadeklaration har utfärdats eller upprättats vari antecknats att de
har erhållit ursprungsstatus endast i EFTA:s medlemsstater.
2. Produkter som omfattas av EFTA-konventionen, frihandelsavtalet mellan
gemenskapen och respektive importerande medlemsstat i EFTA och/eller EES-
avtalet och som endast uppfyller villkoren enligt denna bilaga kan åtnjuta
förmånsbehandling enligt konventionen om ett varucertifikat EUR.1 eller
en fakturadeklaration har utfärdats eller upprättats vari antecknats
att de har erhållit ursprungsstatus i enlighet med denna bilaga.
3. Anteckning som avses i punkterna 1 och 2 skall göras genom att ordet
"EFTA" anges i ruta 7 på certifikatet EUR.1 eller i fakturadeklarationen,
alltefter omständigheterna.
Artikel 38
Icke-preferensbehandling
Vid tillämpning av artikel 2 punkt 1 b ii i denna bilaga skall varje
produkt, som har ursprung i det territorium som tillhör en part i de avtal
som anges i nämnda artikel, vid export till det territorium som tillhör
en annan part i dessa avtal behandlas som icke-ursprungsvara under den
eller de perioder då sistnämnda part för sådan vara tillämpar tull som
gäller för tredje land i enlighet med det ifrågavarande avtal som avses
i artikel 2.
Tillägg I
Inledande anmärkningar till listan i tillägg II
Anmärkning 1
Listan anger för alla produkter som omfattas av konventionen de villkor
som krävs för att dessa produkter skall anses som tillräckligt bearbetade
eller behandlade i den mening som avses i artikel 5 punkt 1 i denna bilaga.
Anmärkning 2
2.1 De två första kolumnerna i listan beskriver den framställda produkten.
Den första kolumnen innehåller det tulltaxe- eller kapitelnummer som
används i det harmoniserade systemet, och den andra kolumnen innehåller den
produktbeskrivning som används i detta system för detta tulltaxe- eller
kapitelnummer. För varje post i de två första kolumnerna finns en regel
angiven i kolumnerna 3 eller 4. Då, i vissa fall, en post i den första
kolumnen föregås av ordet "ur", anger detta att regeln i kolumn 3 eller
kolumn 4 endast gäller för den del av tulltaxe- eller kapitelnumret som
anges i kolumn 2.
2.2 Om i kolumn 1 flera tulltaxenummer är grupperade tillsammans eller ett
kapitelnummer angivits och produktbeskrivningen i kolumn 2 därför angivits
i allmänna termer, gäller den bredvidstående regeln i kolumn 3 eller
kolumn 4 för alla produkter som, enligt det harmoniserade systemet,
klassificeras enligt tulltaxenummer inom kapitlet eller enligt något av de
tulltaxenummer som grupperats tillsammans i kolumn 1.
2.3 Om olika regler i listan gäller för olika produkter inom samma
tulltaxenummer, innehåller varje strecksats beskrivningen av den del av
tulltaxenumret för vilken bredvidstående regel i kolumn 3 eller kolumn 4
gäller.
2.4 Om en regel är föreskriven både i kolumnerna 3 och 4 för en position i
de två första kolumnerna, kan exportören välja antingen den regel som
föreskrivs i kolumn 3 eller den som föreskrivs i kolumn 4. Om ingen regel är
föreskriven i kolumn 4, skall den regel som är föreskriven i kolumn 3
tillämpas.
Anmärkning 3
3.1 Föreskrifterna i artikel 5 punkt 1 i bilagan angående produkter som
erhållit ursprungsstatus och som används vid tillverkningen av andra
produkter gäller oavsett om denna status har erhållits inom den fabrik där
dessa produkter används, i en annan fabrik i samma medlemsstat eller i
gemenskapen.
Exempel:
En maskin enligt tulltaxenummer 84.07, för vilken regeln föreskriver att
värdet av det icke-ursprungsmaterial som ingår inte får överstiga 40 % av
priset fritt fabrik, tillverkas av "annat legerat stål grovt tillformat
genom smidning" enligt tulltaxenummer 72.24.
Om detta smide har smitts i en medlemsstat av en tacka med icke-ursprungs-
status, har det redan fått ursprungsstatus, med stöd av regeln för
tulltaxenummer ur 72.24 i listan. Smidet kan sedan räknas som ursprungsvara
vid värdeberäkningen för maskinen utan hänsyn till om den framställts i samma
fabrik, i en annan fabrik i samma medlemsstat, i en annan medlemsstat eller
i gemenskapen. Värdet av tackan med icke-ursprungsstatus skall därför inte
räknas när värdet av icke-ursprungsmaterialet läggs samman.
3.2 Regeln i listan anger den minsta bearbetning eller behandling som
erfordras, och utförande av mera bearbetning eller behandling ger också
ursprungsstatus. Däremot kan utförande av mindre bearbetning eller behandling
inte ge ursprungsstatus. Om alltså en regel säger att icke-ursprungsmaterial
i ett särskilt tillverkningsstadium får användas, är användning av sådant
material i ett tidigare tillverkningsstadium tillåten och användning av
sådant material i ett senare tillverkningsstadium inte tillåten.
3.3 Om en regel i listan anger att en produkt får tillverkas av mer än
ett material innebär detta att vilket som helst eller flera av dessa
material får användas. Det krävs inte att alla material används.
Exempel:
Regeln för vävnader ur 50--55 kap. säger att naturliga fibrer får användas
och att kemiska material bland andra också får användas. Detta innebär inte
att båda måste användas. Man kan använda det ena eller det andra eller båda.
3.4 Om en regel i listan anger att en produkt måste tillverkas av ett
speciellt material, hindrar villkoret självklart inte användningen av
andra material som, på grund av sin beskaffenhet, inte kan uppfylla
regeln. (Se även anmärkning 6.2 nedan i samband med textilier.)
Exempel:
Regeln för bearbetade livsmedel enligt tulltaxenummer 19.04, som
uttryckligen utesluter användningen av spannmål och produkter
därav, hindrar inte användningen av mineralsalter, kemikalier och
andra tillsatser som inte är framställda av spannmål.
Detta gäller dock inte produkter vilka, trots att de inte kan tillverkas
av det speciella material som anges i listan, kan tillverkas av material
av samma slag i ett tidigare tillverkningsstadium.
Exempel:
I fråga om klädesplagg enligt 62 kap. tillverkat av bondad duk, om
endast garn som utgör icke-ursprungsvara är tillåtet utgångsmaterial, är
det inte möjligt att utgå från bondad duk som utgör icke-ursprungsvara
-- även om bondad duk normalt inte kan tillverkas av garn. I sådana fall
skulle utgångsmaterialet normalt vara i stadiet före garnstadiet,
d. v. s. fiberstadiet.
3.5 Om två eller flera procentsatser är angivna i en regel i listan för
det högsta värdet av icke-ursprungsmaterial som kan användas, får dessa
procentsatser inte läggas samman. Värdet av allt icke-ursprungsmaterial
som används får med andra ord aldrig överstiga den högsta av de angivna
procentsatserna. Dessutom får de enskilda procentsatserna inte överskridas
i förhållande till det speciella material som de avser.
Anmärkning 4
4.1 Uttrycket "naturliga fibrer" används i listan till att ange andra
fibrer än regenat- eller syntetfibrer. Det är begränsat till stadiet
innan spinningen äger rum, inbegripet avfall, och, om ej annat
anges, inbegriper uttrycket "naturliga fibrer" sådana fibrer som
kammats, kardats eller på annat sätt bearbetats men inte spunnits.
4.2 Uttrycket "naturliga fibrer" inbegriper tagel enligt tulltaxenummer
05.03, silke enligt 50.02 och 50.03 liksom ullfibrer och fina eller grova
djurhår enligt 51.01--51.05, bomullsfibrer enligt 52.01--52.03 och övriga
vegetabiliska fibrer enligt 53.01--53.05.
4.3 Uttrycken "dissolvingmassa'', "kemiskt material" och "material för
papperstillverknning" används i listan för att ange de material som inte
klassificeras enligt kapitlen 50--63 och som kan användas för tillverkning
av regenat-, syntet- eller pappersfibrer eller -garn.
4.4 Uttrycket "konststapelfibrer" används i listan för att ange fiberkabel,
stapelfibrer eller avfall av syntet- eller regenatmaterial enligt tulltaxe-
nummer 55.01--55.07.
Anmärkning 5
5.1 När det för en viss produkt i listan hänvisas till denna
inledande anmärkning skall de villkor som angivits i kolumn 3 i
listan inte tillämpas för några grundtextilmaterial som använts vid
tillverkningen av produkten vilka tillsammans utgör högst 10 % av
den sammanlagda vikten av alla använda grundtextilmaterial. (Se
även anmärkningarna 5.3 och 5.4 nedan.)
5.2 Denna tolerans får dock tillämpas endast för blandvaror som
framställts av två eller flera grundtextilmaterial.
Grundtextilmaterialen är följande:
-- silke,
-- ull,
-- grova djurhår,
-- fina djurhår,
-- tagel,
-- bomull,
-- material för papperstillverkning samt papper,
-- lin,
-- mjukhampa,
-- jute och andra bastfibrer för textilt ändamål,
-- sisal och andra textilfibrer av släktet Agave,
-- kokos, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer,
-- syntetiska konstfilament,
-- regenatkonstfilament,
-- syntetiska konststapelfibrer,
-- regenatkonststapelfibrer.
Exempel:
Ett garn enligt tulltaxenummer 52.05 tillverkat av bomullsfibrer
enligt 52.03 och syntetiska stapelfibrer enligt 55.06 är ett
blandgarn. Därför får syntetiska stapelfibrer som inte uppfyller
ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från kemiskt material
eller dissolvingmassa) användas upp till 10 % av garnets vikt.
Exempel:
En ylleväv enligt tulltaxenummer 51.02 tillverkad av yllegarn enligt
51.07 och garn av syntetiska stapelfibrer enligt 55.09 utgör en blandväv.
Därför får syntetiskt garn som inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver
tillverkning från kemiskt material eller dissolvingmassa) eller yllegarn som
inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från naturliga
fibrer, inte kardade, kammade eller på annat sätt förberedda för spinning)
eller en kombination av dessa två användas förutsatt att dessas totala vikt
inte överstiger 10 % av vävens vikt.
Exempel:
En tuftad dukvara av textilmaterial enligt tulltaxenummer 58.02 tillverkad
av bomullsgarn enligt 52.05 och bomullsväv enligt 52.10 är en blandvara
endast om bomullsväven själv är en blandväv tillverkad av garn enligt två
skilda tulltaxenummer eller om de använda bomullsgarnerna själva utgör
blandgarn.
Exempel:
Om den tuftade dukvaran av textilmaterial varit tillverkad av bomullsgarn
enligt tulltaxenummer 52.05 och syntetväv enligt 54.07, är självklart de
använda garnerna två skilda grundtextilmaterial, och den tuftade dukvaran
av textilmaterial är följaktligen en blandprodukt.
Exempel:
En matta med tuft tillverkad av både regenatgarn och bomullsgarn och med
baksidan av jute är en blandvara eftersom tre olika grundtextilmaterial
använts. Allt icke-ursprungsmaterial som använts i ett senare tillverknings-
stadium än vad regeln tillåter får således användas, förutsatt att dess
sammanlagda vikt inte överstiger 10 % av textilmaterialen i mattan. Alltså
skulle jutebaksidan och/eller regenatgarnen kunna vara importerade i detta
tillverkningsstadium, förutsatt att viktvillkoren är uppfyllda.
5.3 I fråga om produkter innehållande "garn av segmenterat polyuretan med
mjuka segment av polyeter, även överspunnet" är denna tolerans 20 % för
sådant garn.
5.4 I fråga om produkter innehållande garn som utgörs av en kärna, bestående
av antingen aluminiumfolie eller av plastfilm med eller utan överdrag av
aluminiumpulver, med en bredd icke överstigande 5 mm, sammanfogad mellan två
plastfilmer med hjälp av klister, är denna tolerans 30 % procent för sådant
garn.
Anmärkning 6
6.1 I fråga om de textilvaror som är utmärkta i listan genom en fotnot med
hänvisning till denna inledande anmärkning får textilmaterial, med undantag
av foder och mellanfoder, som inte uppfyller regeln i kolumn 3 i listan för
den ifrågavarande konfektionerade produkten användas, förutsatt att de
klassificeras enligt ett annat tulltaxenummer än produkten och förutsatt
att deras värde inte överstiger 8 % av varans pris fritt fabrik.
6.2 Material som inte klassificeras enligt 50--63 kap. får användas
fritt, vare sig de innehåller textilmaterial eller inte.
Exempel:
Om en regel i listan föreskriver för en speciell textilposition, såsom
för byxor, att garn måste användas, hindrar detta inte användning
av metallföremål, såsom knappar, eftersom knappar inte klassificeras
enligt 50--63 kap. Av samma skäl hindrar den inte användningen av blixtlås
även om blixtlås normalt innehåller textilmaterial.
6.3 Då en procentregel gäller, måste hänsyn tas till värdet av material som
inte klassificeras enligt 50--63 kap. vid beräkningen av värdet av ingående
icke-ursprungsmaterial.
Förordning (1994:1336).