Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1993:1663 ·
Visa register
Förordning (1993:1663) om läkarvårdsersättning
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1993-12-22
Ikraft: 1994-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1994:1121
Upphävd: 1994-07-01 överg.best.
1 § Denna förordning gäller läkarvård enligt lagen (1993:1651) om
läkarvårdsersättning. Termer och begrepp som används i lagen har
samma betydelse i förordningen.
2 § För tiden fram till den 1 juli 1994 skall följande bestämmelser
i läkarvårdstaxan (1974:699) tillämpas vid bestämmandet av läkarvårds-
ersättning: 7 § utom andra stycket, 8 §, 9 §, 10 §, 11 § utom fjärde
stycket, 12 § femte stycket, 13 §, 14 §, 15 §, 24 § samt övergångs-
bestämmelserna till dessa bestämmelser.
3 § Bestämmelser om patientavgiftens storlek m. m. finns i lagen
(1993:1651) om läkarvårdsersättning.
4 § Försäkringskassan skall för landstingets räkning betala ut
skillnaden mellan å ena sidan det arvode som följer av
bestämmelserna i 2 § och å andra sidan den patientavgift som
läkaren fått ta ut. Ersättning betalas till en läkare och vikarie
i dennes verksamhet för högst 3 000 besök som avses i 7 § första
stycket grupperna 2--7 och tredje stycket läkarvårdstaxan
(1974:699) under ett kalenderhalvår.
Arvodet betalas dock helt genom läkarvårdsersättning
1. för provtagning i syfte att utröna om en samhällsfarlig sjukdom
enligt smittskyddslagen (1988:1472) föreligger och för undersökning
i samband med provtagningen,
2. om patienten enligt 24 § lagen (1993:1651) om
läkarvårdsersättning är befriad från att erlägga patientavgift,
3. för rådgivning i födelsekontrollerande syfte eller angående abort,
4. för sådana kliniska laboratorieundersökningar som anges i
förteckning enligt 9 § andra stycket läkarvårdstaxan (1974:699)
och för undersökning av prover enligt samma bestämmelse,
5. för läkarens resekostnadsersättning,
6. för sjukvård som avses i 2 § andra stycket 5 förordningen
(1984:908) om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudman från
sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
5 § För laboratorieundersökning som utförs av Smittskyddsinstitutet
lämnas ersättning från landstinget om undersökningen utförs efter
remiss från
1. en läkare som har ersättning enligt lagen (1993:1651) om
läkarvårdsersättning,
2. en läkare inom företagshälsovård, som uppfyller villkoren i
3 § 1--7 den upphävda förordningen (1985:326) om bidrag till
företagshälsovård, eller
3. en läkare som är anställd av studerandehälsovårdsorganisation.
Ersättning lämnas med högst det belopp som finns angivet för
sådan undersökning i den för institutet gällande taxan.
6 § En läkare som har läkarvårdsersättning är skyldig att i fråga om
all sådan vård visa läkarvårdsräkning för försäkringskassan och
redovisa arbetstid, uppgift om patientens bosättningsort och andra
uppgifter som Riksförsäkringsverket föreskriver. Sådan läkarvård
eller rådgivning som avses i 7 § åttonde stycket läkarvårdstaxan
(1974:699) skall dock, utan uppgifter om patientens identitet,
redovisas särskilt till försäkringskassan enligt föreskrifter som
Riksförsäkringsverket meddelar. Läkarvårdsräkning uppsätts enligt
formulär som Riksförsäkringsverket fastställer.
Patienten skall i den utsträckning Riksförsäkringsverket föreskriver
få del av och intyga riktigheten av de uppgifter som avses i första
stycket.
Läkarvårdsersättning kan innehållas i avvaktan på att sådana
uppgifter lämnas som avses i första stycket.
7 § Den som ger vård mot läkarvårdsersättning skall lämna kvitto
på betalda patientavgifter och anteckna dessa på formulär för
tillämpning av bestämmelserna om kostnadsbefrielse för
läkemedelskostnader och patientavgifter.
Övergångsbestämmelser
1993:1663
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994 då
läkarvårdstaxan (1974:699) skall upphöra att gälla. Bestämmelserna
i 7 § utom andra stycket, 8--10 §§, 11 § utom fjärde stycket,
12 § femte stycket, 13--15 §§ och 24 § samt övergångsbestämmelserna
till dessa bestämmelser i den upphävda taxan skall dock fortfarande
tillämpas vid bestämmandet av läkarvårdsersättning för tiden fram
till den 1 juli 1994.
2. För läkarvård som givits före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser fortfarande.
3. Beslut av Riksförsäkringsverket enligt 7 § andra stycket
läkarvårdstaxan (1974:699) om arvodesberäkning för läkare som
saknar specialistkompetens gäller fortfarande.