Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1992:396 · Visa register
Förordning (1992:396) med vissa bestämmelser för linjer och specialkurser i gymnasieskolan
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1992-05-07
Ändring införd: t.o.m. SFS 1995:886
Ikraft: 1992-06-15 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1997:611
Upphävd: 1997-08-01
1 kap. Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning finns vissa bestämmelser för linjer och specialkurser i gymnasieskolan som anordnas övergångsvis med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100). I övrigt gäller de bestämmelser som finns i gymnasieförordningen (1992:394). 2 § I denna förordning avses med arbetsteknik: dels den del av ett ämne som enligt timplaneföreskrifter för studievägar inom området industri och hantverk benämns arbetsteknik, dels sådant separat ämne på andra yrkesinriktade studievägar som har en motsvarande praktisk inriktning (t. ex. ämnena kontorspraktik, vårdpraktik, barnavårdspraktik), filialenhet: en med hänsyn till skollokalerna bestämd organisatorisk enhet för filialutbildning, filialutbildning: utbildning som helt eller delvis förläggs till skollokaler i en annan kommun och som är organisatoriskt knuten till en skolenhet på gymnasieorten under ledning av en rektor i gymnasieskolan, huvudenhet: gymnasieskola som filialutbildning är organisatoriskt knuten till, inbyggd utbildning: undervisning som förläggs till ett företag eller en institution utanför gymnasieskolan där företaget eller institutionen tillhandahåller lärare, lokaler och utrustning för undervisningen, LA-kurs: specialkurs som är lokalt arbetsmarknadsanknuten, lektion: en tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas, påbyggnadsutbildning: specialkurs som bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning, RA-kurser: påbyggnadsutbildning som före den 30 juni 1991 har utformats av en länsskolnämnd med stöd av förordningen (1984:795) om försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnderna om regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnads- utbildningar i gymnasieskolan, studieväg: varje linje, specialkurs, gren eller variant. 2 kap. Linjer och specialkurser Linjer 1 § Följande linjer som omfattar två eller tre årskurser (två- respektive treåriga linjer) får finnas. Tvååriga linjer bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba) beklädnadsteknisk linje (Be) distributions- och kontorslinje (Dk) drift- och underhållsteknisk linje (Du) estetisk-praktisk linje (Ep), som försöksverksamhet el-teknisk linje (Et) fordonsteknisk linje (Fo) handels- och kontorslinje (Hk), som försöksverksamhet jordbrukslinje (Jo) konsumtionslinje (Ko) livsmedelsteknisk linje (Li) musiklinje (Mu) processteknisk linje (Pr) skogsbrukslinje (Sb) social linje (So) social servicelinje (Ss) trädgårdslinje (Td) träteknisk linje (Tr) verkstadsteknisk linje (Ve) vårdlinje (Vd) Treåriga linjer treårig ekonomisk linje (E) humanistisk linje (H) naturvetenskaplig linje (N) samhällsvetenskaplig linje (S) teknisk linje (T) Förordning (1994:62). 2 § Linjerna bygger på grundskolan. Specialkurser 3 § Specialkurser bygger på grundskolan eller på någon ytterligare utbildning. 4 § Det finns specialkurser som är särskilt anpassade till den lokala eller regionala arbetsmarknaden. Sådana specialkurser är 1. LA-kurser 2. RA-kurser. 5 § Särskilda specialkurser får anordnas i syfte att hjälpa invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan, kurser för invandrarungdom. Sådana specialkurser är 1. introduktionskurser om en eller två terminer, eller 2. kompletterande sommarkurser. 6 § I punkt 6 övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om kommuners och landstings rätt att övergångsvis anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan. I förordningen (1992:233) om vissa specialkurser i gymnasieskolan har regeringen meddelat särskilda bestämmelser om mottagande av sökande m.m. avseende vissa specialkurser. 7 § Påbyggnadsutbildningar får omfatta högst sex terminer och LA-kurser högst fyra terminer. 3 kap. Filialutbildning Inledande bestämmelser 1 § Gymnasieortskommuner kan enligt bestämmelserna i detta kapitel medges rätt att inom ramen för sin gymnasieskola anordna filialutbildning. 2 § I kapitlet avses med filialort: ort med filialenhet, filialortskommun: kommun där filialorten ligger. Medgivande 3 § Filialutbildning får avse endast yrkesinriktade studievägar och skall knytas till en huvudenhet med yrkesinriktad utbildning. Filialortskommunen skall vara en närliggande kommun som saknar egen gymnasieskola. Medgivande får lämnas endast till sådan filialutbildning som tillstyrkts av filialortskommunen. 4 § I ett medgivande till filialutbildning skall det anges 1. vilken eller vilka studievägar som får anordnas, 2. filialort, 3. huvudenhet. 5 § Det ankommer på regeringen att besluta om medgivande till filialutbildning. Undervisningen m. m. 6 § Sådan undervisning i yrkesämnen som inte anordnas som inbyggd utbildning enligt bestämmelserna i 7 kap. skall förläggas till filialenheten. Om det finns särskilda skäl, kan dock viss sådan undervisning förläggas till huvudenheten. Undervisning i allmänna ämnen skall förläggas till huvudenheten. Sådan undervisning får dock förläggas till filialenheten, om antalet elever motiverar detta. 4 kap. Betyg Betyg i ämnen 1 § Som betyg i ämnena används någon av siffrorna 1--5, om inte annat följer av andra stycket eller regeringen medger annat för viss studieväg. Högsta betyg är siffran 5. Vid betygsättning i praktikämnen på studievägar inom vårdområdet skall något av uttrycken Godkänd eller Icke Godkänd användas. Om regeringen inte föreskriver annat gäller vid betygsättning enligt skalan 1--5 följande. Betygsättningen skall ske med utgångspunkten att betyget skall ge en anvisning om elevens kunskaper och färdigheter i förhållande till övriga elever i samma årskurs i landet som helhet. Som bakgrund för bedömningen av vilket betyg som bäst svarar mot en elevs kunskaper och färdigheter skall vidare beaktas att betygen för en årskurs i landet som helhet bör fördela sig i huvudsak på följande sätt: -- betyget 1, 7 procent av eleverna -- betyget 2, 24 procent av eleverna -- betyget 3, 38 procent av eleverna -- betyget 4, 24 procent av eleverna -- betyget 5, 7 procent av eleverna. Statens skolverk skall meddela närmare föreskrifter om betygsättningen. Statens skolverk får därvid beträffande enskilda ämnen föreskriva om avvikelse från den huvudsakliga fördelning som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Statens skolverk skall vidare meddela föreskrifter om centralt utarbetade obligatoriska prov (centralprov) i vissa ämnen på linjerna som underlag för en anpassning av betygsnivån i den enskilda skolan efter förhållandena i landet som helhet. Statens skolverk skall också meddela föreskrifter om antalet obligatoriska prov i olika ämnen på linjerna och om tidsgränser för sådana prov. 2 § Av 8 kap. 5 § framgår att betyg inte ges i frivillig undervisning i vissa ämnen. 3 § Betyg ges inte i ämnena arbetslivsorientering och konst- och musikhistoria. I stället för betyg används något av uttrycken Deltagit eller Icke deltagit. Detsamma gäller även vissa andra ämnen på enskilda studievägar enligt föreskrifter i timplanen för studievägen. Terminsbetyg 4 § De olika betygen skall antecknas i en betygskatalog och för varje elev sammanställas i ett terminsbetyg. Terminsbetyget skall även innehålla uppgift om den studieväg och årskurs betyget avser. Om en elev får avgångsbetyg, skall terminsbetyg inte utfärdas. I terminsbetyget skall det anges om eleven deltagit i undervisning i ämnen som avses i 8 kap. 5 § eller i ämnen där betyg inte skall ges enligt föreskrifter i timplanen. Om eleven inte fått betyg i ett ämne, skall detta anges i terminsbetyget. Rektor eller den rektor bestämmer utfärdar terminsbetyget. Betyget skall lämnas till eleven. Avgångsbetyg 5 § En elev får avgångsbetyg när han avgår från utbildningen eller övergår till en annan huvudmans gymnasieskola. Betyget skall lämnas till eleven senast en vecka från avgången. Rektorn utfärdar avgångsbetyget. Förordning (1994:585). 6 § Ett nytt avgångsbetyg som gäller hela lärokursen får utfärdas för den som har deltagit i förlängd undervisning eller som, efter beslut av rektor i samråd med berörd lärare, helt eller delvis har gått om högsta årskursen. Förordning (1994:62). 7 § Avgångsbetyget från gymnasieskolan skall innehålla uppgifter om den studieväg och årskurs som eleven senast tillhört. I avgångsbetyget anges om eleven slutfört lärokursen eller årskursen och om han följt fullständig, utökad eller mindre studiekurs. Avgångsbetyget skall innehålla uppgifter om dels de betyg eleven fått vid avgången, dels, i fråga om ämnen som avslutats under tidigare termin och för vilka betyg då bestämts, de betyg han senast fått, dels specialarbete som avses i 7 kap. 8 §, dels obligatorisk praktik och annan obligatorisk utbildning. Ett avgångsbetyg över slutförd lärokurs skall vidare innehålla uppgift om elevens sammanlagda frånvaro under sista terminen. Frånvarouppgift skall också lämnas i ett sådant avgångsbetyg som avses i 5 §. Vidare skall i avgångsbetyget, om eleven haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands, anges dessa studiers karaktär och omfattning. Bestämmelserna om terminsbetyg i 4 § andra stycket skall också tillämpas i fråga om avgångsbetyg. Om en elev går igenom prövning enligt 8 § och får betyg i ett ämne innan avgångsbetyg utfärdats, skall detta betyg tas med i avgångsbetyget. Närmare föreskrifter om avgångsbetyg meddelas av Statens skolverk. Förordning (1995:886). Prövning 8 § Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i alla ämnen som får förekomma på en linje eller en specialkurs i gymnasieskolan. För elever i gymnasieskolan gäller denna rätt endast om eleven inte tidigare fått betyg i ämnet. Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar det aktuella ämnet på en linje eller en specialkurs. När det gäller betygssättning skall 1 och 2 §§ tillämpas. Statens skolverk får meddela föreskrifter om prövning. Förordning (1995:886). 9 § Avgångsbetyg utfärdas på begäran för den som vid prövning i gymnasieskolan fått betyg i alla sådana ämnen i fullständig studiekurs i gymnasieskolan i vilka betyg ges. För avgångsbetyg fordras inte betyg från prövning i gymnasieskolan i idrott. Avgångsbetyg utfärdas av rektor vid den gymnasieskola där den sista prövningen av betydelse för avgångsbetyget genomförts. Förordning (1994:62). 5 kap. Uppflyttning m.m. 1 § Styrelsen för utbildningen får besluta att ta in en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Styrelsen kan besluta att den sökande skall genomgå ett inträdesprov för att visa att han har de kunskaper och färdigheter som krävs. Förordning (1994:584). Uppflyttning m. m. 2 § Vid slutet av första och andra årskursen prövas om en elev skall flyttas till högre årskurs. Vid prövningen skall det avgöras om eleven skall flyttas upp med fullständig studiekurs eller mindre studiekurs, sättas kvar eller skiljas från vidare studier i gymnasieskolan. En elev som kan antas vara i stånd att tillgodogöra sig undervisning i närmast högre årskurs skall i regel flyttas upp med fullständig studiekurs. Om en elev uppenbart saknar förutsättningar för att följa undervisningen i den högre årskursen skall eleven sättas kvar, om inte annat följer av 3 §. Som ett alternativ till kvarsättning kan eleven, om det bedöms lämpligt, också erbjudas att gå över till ett individuellt program. Förordning (1994:584). 3 § En elev som har slutfört någon årskurs två gånger och som vid prövning av hans fortsatta skolgång inte kan flyttas upp, skall skiljas från vidare studier på den aktuella studievägen, om inte särskilda skäl föranleder annat. Beslut om att skilja en elev från vidare studier utgör inte hinder för eleven att därefter på nytt tas in på en studieväg där eleven antas kunna tillgodogöra sig undervisningen. Bestämmelser om kommunens skyldigheter att erbjuda gymnasieutbildning finns i 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen (1985:1100). Förordning (1994:584). 4 § En elev med påtagliga studiesvårigheter kan flyttas upp med mindre studiekurs enligt 8 kap. 2 §. En elev kan också flyttas över till mindre studiekurs under ett läsår. Frågan om en elev skall fortsätta med mindre studiekurs skall fortlöpande prövas. I beslutet om uppflyttning med mindre studiekurs eller övergång till mindre studiekurs skall det anges vilka ämnen som inte skall ingå i elevens studieväg. Bestämmelserna om rätt till förlängd undervisning för en elev som har gått mindre studiekurs finns i 8 kap. 3 §. Förordning (1994:584). 5 § En elev som flyttats upp med mindre studiekurs, satts kvar eller skiljts från vidare studier får vid början av nästa termin pröva för högre betyg i det eller de ämnen som rektor bestämmer efter samråd med berörda lärare och eleven. I fråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall samråd ske med elevens vårdnadshavare. Prövningen genomförs av lärarna i den ordning rektor bestämmer. Om en elev prövats på detta sätt, skall frågan om hans fortsatta skolgång prövas på nytt. Förordning (1994:584). 6 § Rektor beslutar efter samråd med berörda lärare om en elevs fortsatta skolgång. Innan rektor fattar beslut om att flytta upp en elev med mindre studiekurs, att flytta över en elev till mindre studiekurs eller att sätta kvar eller skilja en elev från vidare studier skall samråd ske med eleven. I fråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall samråd ske med elevens vårdnadshavare. Vid valet mellan uppflyttning med mindre studiekurs och kvarsättning skall rektor följa elevens önskemål. Förordning (1994:584). Återintagning 7 § Elever som har avgått från gymnasieskolan innan de har slutfört utbildningen och som önskar fortsätta på den linje där de gick tidigare får i mån av plats tas in på nytt. Förordning (1994:584). Förnyad genomgång av högsta årskursen 8 § Rektor får medge en gymnasieelev att helt eller delvis gå om högsta årskursen (förnyad genomgång), om detta på grund av sjukdom eller andra särskilda skäl är lämpligast för eleven. Sådan förnyad genomgång av årskurs skall göras i omedelbar anslutning till den första genomgången av årskursen. Begäran att få gå om högsta årskursen skall göras innan eleven avgått från gymnasieskolan. Förordning (1994:584). 6 kap. Allmänna bestämmelser om utbildningens innehåll Läroplanen 1 § För linjer och specialkurser gäller en läroplan samt timplaner och kursplaner. Regeringen fastställer läroplanen, timplaner och kursplaner. Förordning (1994:62). 2 § På en linje i gymnasieskolan får försöksvis anordnas annan utbildning än som anges i läroplanen, om regeringen medger det. 3 § har upphävts genom förordning (1994:62). 4 § För vissa linjer finns, förutom reguljära timplaner, alternativa timplaner och samordnade timplaner. 5 § Alternativa timplaner finns för årskurserna 1--3 av de treåriga linjerna. De är avsedda för kommuner med ett relativt litet elevunderlag. Sådana timplaner får tillämpas efter medgivande av Statens skolverk. Förordning (1994:62). 6 § För LA-kurser får styrelsen för utbildningen fastställa timplaner och kursplaner enligt bestämmelserna i denna förordning och andra föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Statens skolverk. Timplaner som styrelsen för utbildningen fastställer med stöd av första stycket får inte uppta andra ämnen än sådana som finns på annan studieväg i gymnasieskolan. 7 § I timplanerna anges undervisningstid eller motsvarande för eleverna i obligatoriska ämnen och vissa andra obligatoriska utbildningsinslag. Om inte särskilda skäl föranleder något annat, anges tiden i antal lektioner i veckan under årskursen eller den kortare tid som studievägen omfattar. 8 § I timplanen för en påbyggnadsutbildning och för en LA-kurs får antalet lektioner i veckan för eleverna bestämmas till högst 35. 9 § I timplanen för en annan specialkurs än en påbyggnadsutbildning eller LA-kurs får antalet lektioner i veckan för eleverna bestämmas till högst 38. 10 § För kurser för invandrarungdom skall timplanen ha ramkaraktär. 7 kap. Obligatoriska ämnen m. m. 1 § Varje studieväg består av obligatorisk undervisning i de ämnen som anges i timplanen (obligatoriska ämnen). I timplanen anges hur många lektioner i veckan eleverna skall ha i dessa ämnen. På vissa studievägar kan eleverna välja mellan olika obligatoriska ämnen (alternativa ämnen) enligt föreskrifter i timplanerna. På de tvååriga linjerna meddelas undervisning i ämnet engelska enligt två skilda kurser (allmän respektive särskild kurs). 2 § På vissa studievägar anges i timplanerna ett visst antal lektioner i veckan, för vilka eleverna får välja ett eller flera särskilt angivna ämnen (tillvalsämnen). Om en elev inte gör något tillval eller om eleven gör ett tillval som inte utnyttjar hela det antal lektioner i veckan som är avsatta för ändamålet enligt timplanen, skall eleven under den tid som inte utnyttjas delta i undervisning i ett eller flera yrkesämnen på studievägen. Rektor får dock medge undantag, om det uppstår praktiska svårigheter eller det finns andra särskilda skäl. 3 § På andra tvååriga linjer än Ep, So och Mu får en elev i årskurs 2 och, om det finns särskilda skäl, i årskurs 1 under högst tolv lektioner i veckan byta ut en del av undervisningen i ett eller flera av de yrkesinriktade ämnena mot eller flera ämnen som förekommer på någon annan studieväg (inbytesämnen). Ett inbytesämne skall anknyta till elevens studieprogram i övrigt och syfta till att bredda eller fördjupa den yrkesinriktade utbildningen. En elev får också studera ett inbytesämne för att få behörighet till högre studier. Beslut om inbytesämne fattas av rektor efter samråd med berörda lärare och den som är anställd för studie- och yrkesorientering. Inbyggd utbildning 4 § Undervisning i arbetsteknik skall anordnas som inbyggd utbildning i den mån timplanen för studievägen föreskriver det. 5 § På studievägar inom området industri och hantverk samt handel och kontor får undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning utöver vad som följer av 4 §. Styrelsen för utbildningen bestämmer om och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas. På studievägar inom andra områden än industri och hantverk samt handel och kontor får styrelsen för utbildningen, om det finns särskilda skäl, bestämma att undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning i de fall där den formen inte är föreskriven i timplanen. 6 § Medgivande enligt 5 § andra stycket behövs inte vid filialutbildning. 7 § Styrelsen för utbildningen skall utöva tillsyn över den inbyggda utbildningen och även i övrigt följa hur den bedrivs och utfaller. Styrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan och de företag och institutioner som tar emot elever för inbyggd utbildning. Speciella inslag 8 § På treåriga linjer skall eleven ensam eller i samarbete med en annan eller andra elever utföra ett specialarbete. I timplanerna för sådana studievägar anges hur många lektioner eleverna skall ha för specialarbete. Specialarbetet skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom kunskaps- områden som är karakteristiska för studievägen och att träna sig i att arbeta på ett undersökande sätt. Förordning (1994:62). 9 § I vissa timplaner anges lektioner till förfogande (TTF). Dessa skall användas för särskilda utbildningsinslag (TTF-inslag). TTF-inslag är verksamhet som inte har karaktär av ämnesundervisning eller specialarbete eller som i varje fall kan läggas upp fristående. I TTF-inslagen skall det ingå samlevnadsundervisning, studie- och yrkesorientering samt bok- och bibliotekskunskap. Härutöver kan det ingå exempelvis orientering i trafikfrågor, kulturaktiviteter samt studiebesök. 8 kap. Utökad studiekurs m. m. Mindre studiekurs Fullständig studiekurs 1 § Den undervisning och verksamhet som skall förekomma för en elev vid genomgång av gymnasieskolan kallas fullständig studiekurs. Förordning (1994:584). Mindre studiekurs 2 § En elev kan befrias från undervisning i ett eller flera ämnen, om eleven har påtagliga studiesvårigheter. Därvid bör dock inte befrielsen gå utöver vad som kan anses nödvändigt. Förordning (1994:584). Förlängd undervisning 3 § Elever som har följt mindre studiekurs enligt 2 § har rätt att genom förlängd undervisning läsa in varje ämne i vilket de varit befriade från undervisning. Förordning (1994:584). Utökad studiekurs 4 § En elev får delta frivilligt i undervisning i ett eller flera ämnen som förekommer i gymnasieskolan som obligatoriska ämnen men som inte är obligatoriska för honom (frivilliga ämnen), om han kan antas vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen i såväl de obligatoriska ämnena som det eller de frivilliga ämnena (utökad studiekurs). På motsvarande sätt får en elev, i fråga om obligatoriska ämnen i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, byta ut undervisning enligt en kurs som är obligatorisk för honom mot undervisning enligt en annan, större kurs. Beslut enligt första och andra styckena meddelas av rektor. Frivillig undervisning 5 § Utöver vad som följer av bestämmelserna om utökad studiekurs får vid sidan av verksamhet enligt timplanerna frivillig undervisning utan betyg anordnas i ämnena bild, dramatik, idrott och musik (frivillig undervisning). Rektor beslutar om frivillig undervisning. Hemspråksundervisning 6 § Hemspråksundervisning kan anordnas utanför timplanen i form av utökad studiekurs eller ersätta undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen på elevens studieväg. Förordning (1992:1260). Svenska som andraspråk 7 § Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk kan anordnas på något av följande sätt: 1. i form av utökad studiekurs, 2. i utbyte mot något annat ämne utom svenska, 3. i utbyte mot ämnet svenska, om eleven bedöms ha så bristfälliga kunskaper i svenska att han inte kan följa den ordinarie undervisningen i svenska på ett tillfredsställande sätt. Förordning (1994:62). 9 kap. Allmänna och individuella timplanejämkningar m. m. 1 § Om det finns särskilda skäl, får Statens skolverk för linjer och specialkurser medge jämkning i en timplan som regeringen har fastställt. Det sammanlagda antalet lektioner på studievägen får inte ändras. Det antal lektioner som skall förekomma i ett ämne enligt timplanen kan, efter beslut av styrelsen för utbildningen, utökas inom läsårets ram under en del av utbildningstiden. Det kan också minskas i motsvarande mån under en annan del av utbildningstiden enligt föreskrifter i timplanerna. Det sammanlagda antalet lektioner i ett ämne får inte ändras på grund av att lektionerna koncentreras. 2 § Statens skolverk får för en viss elev medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel, föreskrifter som avses där eller föreskrifter i övrigt om utbildningen på linjer och specialkurser. Undantag får medges endast om eleven på grund av handikapp har påtagliga svårigheter att delta i viss undervisning eller om det finns något annat synnerligt skäl. Om det finns synnerliga skäl, får Statens skolverk besluta att eleven trots undantaget skall anses ha fullständig studiekurs. Statens skolverks beslut enligt denna paragraf får inte överklagas. Specialinriktad kursplan 3 § En elev på någon annan tvåårig linje än tvåårig social linje och tvåårig musiklinje som på grund av funktionshinder har svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen i ett eller flera delmoment enligt kursplanen för yrkes- tekniskt ämne, kan befrias från utbildningen i sådant eller sådana delmoment. För en elev som får sådan befrielse skall utbildningen i ämnet koncentreras till övriga delmoment enligt kursplanen. En elev enligt första stycket skall anses ha övergått till specialinriktad kursplan i ämnet. Förordning (1994:62). 4 § Utbildning enligt specialinriktad kursplan skall omfatta samma antal lektioner i veckan som anges i timplanen för ämnet. 5 § Beslut om övergång till specialinriktad kursplan meddelas av rektor efter samråd med berörda lärare. 6 § Av terminsbetyg och avgångsbetyg skall det framgå att undervisningen omfattat en specialinriktad kursplan och vilka delmoment undervisningen omfattat. 10 kap. Kombination med specialidrott Allmänna bestämmelser 1 § Enligt bestämmelserna i detta kapitel får vissa kommuners gymnasieskolor anordna en kombination med specialidrott i syfte att underlätta för ungdomar att förena intensiv idrottsträning med studier på linjer eller specialkurser. Kombination med specialidrott innebär att fem lektioner i veckan per årskurs i ämnet specialidrott för eleven ersätter motsvarande tid i ett eller flera andra ämnen på elevens studieväg. 2 § I fråga om urval bland flera sökande till en viss studieväg gäller samma föreskrifter som för gymnasieskolan i övrigt. 3 § Om intagningsplatserna till en kombination med specialidrott är färre än antalet sökande skall styrelsen för utbildningen bestämma företrädet mellan sökandena. Timplanejämkning 4 § Statens skolverk får föreskriva vilka jämkningar som får göras i timplanerna för att ge utrymme för ämnet specialidrott. Undervisning i specialidrott 5 § Statens skolverk fastställer kursplan för ämnet specialidrott. 11 kap. Utbildning för döva och hörselskadade 1 § Läroplanen för gymnasieskolan skall tillämpas med de nödvändiga avvikelser som Statens skolverk bestämmer. 2 § har upphävts genom förordning (1992:738). 12 kap. har upphävts genom förordning (1992:738). 13 kap. Överklagande 1 § Beslut som rektor eller annan arbetstagare i skolan har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1992:396 Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1992 och skall tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli 1992. 1994:62 Denna förordning träder i kraft i fråga om 8 kap. 7 § den 1 april 1994 och i övrigt den 1 juli 1994.