Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1992:1433 ·
Visa register
Sametingslag (1992:1433)
Departement: Kulturdepartementet
Utfärdad: 1992-12-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:67
Ikraft: 1993-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna lag ges bestämmelser om en särskild myndighet -- Sametinget
-- med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.
2 § Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och
1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska
som språk i hemmet, eller
2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far-
eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i
hemmet, eller
3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd
till Sametinget.
Vad som sägs i första stycket 3 gäller inte om länsstyrelsen
har beslutat att föräldern inte skall vara upptagen i
röstlängden på den grunden att föräldern inte är same.
Lag (2006:803).
2 kap. Sametinget
Sametingets uppgifter
1 § Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta
initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar
denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att
1. besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur
Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt
av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande,
2. delta i konsultationer enligt lagen (2022:66) om
konsultation i frågor som rör det samiska folket,
3. utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen,
4. fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet,
5. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov
beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av
mark och vatten,
6. informera om samiska förhållanden, och
7. utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget
enligt lag eller annan författning. Lag (2022:67).
1 a § Sametinget får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till
de grupper, partier eller liknande sammanslutningar som är
eller har varit representerade i Sametinget (partistöd).
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om partistödets omfattning och formerna för det.
Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller
missgynnar någon sammanslutning. Lag (2006:803).
Sametingets sammansättning m. m.
2 § Sametinget ska bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val.
För ledamöterna ska det utses ersättare. I fråga om antalet
ersättare och hur de ska utses gäller bestämmelserna i 14 kap.
15 § vallagen (2005:837) om val till regionfullmäktige.
Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i
Sametinget. Ordföranden ska utses bland tingets ledamöter.
Sametinget väljer en eller flera vice ordförande bland
ledamöterna. Sametinget får återkalla vice ordförandes
uppdrag. Lag (2019:881).
3 § Sametinget bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas.
Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av
tingets ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.
3 a § Sametingets sammanträden i plenum är offentliga.
Sametinget får dock besluta att överläggningen i ett visst
ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara
vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.
Lag (2018:1976).
3 b § Ordföranden leder Sametingets sammanträden i plenum
och ansvarar för ordningen vid sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte
rättar sig efter tillsägelse. Lag (2018:1976).
3 c § Styrelsens sammanträden ska hållas inom stängda
dörrar. Efter medgivande från Sametingets plenum får
styrelsen dock besluta att sammanträden ska vara offentliga.
Styrelsens sammanträden ska alltid hållas inom stängda dörrar
i ärenden
1. som avser myndighetsutövning, eller
2. där det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess.
Detsamma ska gälla för sammanträden i Sametingets nämnder.
Lag (2018:1976).
3 d § Ledamöter och ersättare har rätt till den ledighet från sina
anställningar som behövs för att fullgöra uppdragen i Sametinget,
dess styrelse och nämnder. Lag (2018:1976).
3 e § Sametingets plenum får besluta om skäliga ekonomiska
förmåner för ledamöter och ersättare. Lag (2018:1976).
Styrelse och nämnder
4 § Sametinget ska bland sina ledamöter utse en styrelse
som består av högst sju ledamöter och lika många ersättare.
Sametinget ska bland styrelsens ledamöter välja en
ordförande.
Styrelsen ansvarar för Sametingets verksamhet.
Lag (2018:1976).
4 a § Vid Sametinget ska det finnas ett kansli som leds av
en kanslichef.
Kanslichefen anställs av styrelsen.
Kanslichefen ska sköta den löpande verksamheten enligt de
direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar.
Lag (2018:1976).
5 § Sametinget ska tillsätta en valnämnd som ansvarar för
Sametingets uppgifter vid val till Sametinget.
Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt
behövs för verksamheten. Lag (2018:1976).
5 a § Sametinget får återkalla uppdragen för förtroendevalda i
styrelsen eller i en nämnd när den politiska majoriteten i
styrelsen eller nämnden inte längre är densamma som i
Sametinget. Lag (2006:803).
Ärendenas handläggning
6 § Sametinget får handlägga ärenden endast om mer än hälften
av ledamöterna är närvarande. Varje ledamot har en röst.
En ledamot i Sametinget får inte delta i handläggningen av
ärenden som rör ledamoten personligen eller ledamotens make,
föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående. Inte
heller får en ledamot delta i handläggningen av ärenden som
särskilt rör en sameby i vilkens styrelse ledamoten ingår.
Vid sammanträde i Sametinget skall protokoll föras.
Vad som i första, andra och tredje styckena sägs om Sametinget
gäller även dess styrelse och nämnder. Lag (2006:803).
6 a § Sametingets styrelse och nämnder beslutar i frågor
som rör Sametingets myndighetsutövning och i andra frågor som
de enligt lag eller annan författning ska ha hand om.
Lag (2018:1976).
7 § Sametinget samt dess styrelses och nämnders beslut får
överklagas endast om det finns särskilda föreskrifter om det.
Bestämmelser om överklagande av Sameskolstyrelsens beslut
finns i skollagen (2010:800). Lag (2010:868).
3 kap. Val till Sametinget
1 § Val till Sametinget skall hållas vart fjärde år (valåret). Valdag är
tredje söndagen i maj.
2 § För valet till Sametinget utgör landet en valkrets.
Valnämnden utser valförrättare och har i övrigt de uppgifter
som framgår av detta kapitel. Uppgifter vid val till
Sametinget fullgörs även av den centrala valmyndigheten
enligt vallagen (2005:837) och av länsstyrelsen i det län där
Sametinget har sitt säte. Lag (2018:1976).
Rösträtt m. m.
3 § Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i
sameröstlängd.
I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till
valnämnden och som är svensk medborgare och på den samiska
valdagen fyllt eller fyller 18 år.
Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska
medborgare skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som
enligt folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om
behandling av personuppgifter i Skatteverkets
folkbokföringsverksamhet har varit folkbokförda i landet tre år
i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.
Lag (2003:704).
4 § Anmälan till valnämnden för att tas upp i sameröstlängden
skall ha inkommit senast den 20 oktober året före valåret.
Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från
längden, om han eller hon begär det eller avlider.
Lag (2006:803).
5 § Valnämnden skall ha upprättat en preliminär sameröstlängd
senast den 15 november året före valåret. Röstlängden skall
innehålla uppgifter om
1. samer som tidigare varit upptagna i sameröstlängd, som
fortfarande uppfyller villkoren för rösträtt enligt 3 § och som
inte begärt att bli avförda ur sameröstlängden, och
2. samer som anmält sig enligt 4 § och som uppfyller villkoren
enligt 3 §.
Den preliminära röstlängden skall hållas tillgänglig för
granskning på det sätt som den centrala valmyndigheten i samråd
med Sametinget bestämmer. Beslutet om den preliminära
röstlängden skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Den
som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära
röstlängden skall genast underrättas om detta. Lag (2004:538).
5 a § Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära
röstlängden får överklaga beslutet i den delen. Vidare får var
och en som tagits upp i den preliminära röstlängden överklaga
beslutet såvitt avser någon annan som tagits upp.
Överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen i det län
där Sametinget har sitt säte senast den 15 december året före
valåret.
Överklagandet av beslutet om den preliminära röstlängden prövas
vid offentligt sammanträde hos länsstyrelsen den 15 februari
valåret eller, om denna dag är en lördag eller söndag, närmast
följande måndag.
Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Lag (2004:538).
6 § Efter det att förekommande överklaganden har avgjorts av
länsstyrelsen skall valnämnden senast den 1 mars valåret
upprätta en slutlig sameröstlängd som skall uppta samer som på
grund av valnämndens eller länsstyrelsens beslut skall tas upp
i röstlängden. Om länsstyrelsen efter överklagande av beslutet
om den preliminära röstlängden funnit att någon inte skall tas
upp i röstlängden skall denne inte tas upp i den slutliga
längden. Lag (2004:538).
7 § Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom den
centrala valmyndighetens försorg erhålla ett röstkort i form av
ett ytterkuvert samt ett valkuvert och ett omslagskuvert.
Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade
senast 30 dagar före valdagen.
En röstberättigad som har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert
eller inte har fått det, är berättigad att efter begäran få ett
duplettröstkort/duplettytterkuvert av den centrala
valmyndigheten, länsstyrelsen eller valnämnden. Ett sådant kort
skall vara tydligt märkt som duplettröstkort. Lag (2006:803).
Kandidater
8 § Den som har rösträtt till Sametinget är valbar till
Sametinget om inte annat följer av 9 §. Lag (2018:1976).
9 § Kandidater till Sametinget skall anmälas till den centrala
valmyndigheten senast den 15 mars valåret. Av anmälan skall det
framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning
som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla namn på
minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Till anmälan
skall det fogas en skriftlig förklaring från varje kandidat att
denne har gett sitt tillstånd till anmälan.
Därutöver gäller för sådana grupper, partier eller liknande
sammanslutningar som inte har mandat i Sametinget att anmälan
skall ha ett dokumenterat stöd av minst 50 personer, som skall
vara upptagna i den slutliga röstlängden för det kommande
valet.
Den centrala valmyndigheten beslutar om registrering av
grupper, partier eller liknande sammanslutningar och
kandidater. Myndighetens beslut får inte överklagas.
Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller
liknande sammanslutningar är inte valbara. Lag (2006:803).
Valsedlar
10 § Den centrala valmyndigheten utfärdar valsedlar. På
valsedlarna ska en grupp, ett parti eller en liknande
sammanslutning anges samt minst tre kandidater för gruppen,
partiet eller sammanslutningen.
Kandidatnamnen ska förses med nummer och tas upp i
nummerordning under varandra. Valsedlarna ska dessutom vara
utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst
och innehålla en upplysning om personvalets innebörd.
För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning
får det finnas valsedlar med olika kombinationer av
kandidater. Lag (2018:1976).
11 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material.
12 § Varje registrerad grupp, parti eller sammanslutning
tilldelas valsedlar till det antal den centrala valmyndigheten
beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma
grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje sådan
variant av valsedeln.
Valsedlar till större antal tillhandahålles av den centrala
valmyndigheten om beställaren betalar valsedlarna i förskott.
Lag (2004:538).
Röstning
13 § Den som har rösträtt till Sametinget får rösta antingen i
vallokal eller genom att med post sända sin valsedel till
länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte
(brevröstning). Lag (2004:538).
14 § Valnämnden beslutar på vilka orter röstning kan ske i vallokal.
Vallokaler skall hållas öppna mellan klockan 8 och 20 valdagen.
Röstning i vallokal
15 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin
valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar
valkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till
valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i
ordning bara ett valkuvert och att kuvertet inte är försett
med obehörig märkning. Därefter lägger valförrättaren i
väljarens närvaro in valkuvertet i ytterkuvertet och
tillsluter det. Valförrättaren tar slutligen hand om
ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn.
Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte
rösta. En väljare som inte är känd för röstmottagaren ska
legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. Den
som inte gör det får inte rösta. Lag (2018:1976).
16 § Är valkuvertet försett med obehörig märkning får det inte
tas emot. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert får endast
ett av dem tas emot. Om väljaren begär det, skall samtliga
valkuvert återlämnas till väljaren. Lag (2006:803).
17 § Vid röstning i vallokal gäller också 7 kap. 3 § samt 8
kap. 4 och 5 §§ vallagen (2005:837).
Avbryts röstningen skall mottagna ytterkuvert förvaras på
betryggande sätt. Lag (2005:843).
18 § Valförrättaren skall omgående sända de mottagna förslutna
ytterkuverten till länsstyrelsen i det län där Sametinget har
sitt säte tillsammans med förteckningen över de väljare som
röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost.
Lag (2004:538).
Brevröstning
19 § Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin
valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. I närvaro av två
vittnen lägger väljaren sedan valkuvertet i det ytterkuvert
som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver
väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete
att han eller hon gjort på detta sätt. Vittnena intygar
skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran
och att de inte känner till något förhållande som strider mot
de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas
adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena ska ha fyllt 18
år.
Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt
första stycket lägger väljaren in försändelsen i ett
omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas
försändelsen för postbefordran till länsstyrelsen i det län
där Sametinget har sitt säte.
En väljare som på grund av funktionsnedsättning eller
liknande inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid
röstningen anlita någon annan person som hjälper honom eller
henne vid röstningen. Lag (2018:1976).
20 § Brevröstningsförsändelse skall avges senast på valdagen.
21 § Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in
till länsstyrelsen skall antalet antecknas i ett särskilt
protokoll. I väntan på den slutliga sammanräkningen och
mandatfördelningen skall försändelserna förvaras på ett
betryggande sätt. Lag (2004:538).
Sammanräkning
22 § Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart
det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen, skall
länsstyrelsen granska och räkna de avgivna rösterna.
Vid sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut som denna prövning föranleder. Härvid
gäller i tillämpliga delar 13 kap. 6 och 7 §§, 8 § första
stycket 1 samt andra och tredje styckena vallagen (2005:837).
Vidare gäller att ett namn som skrivits till på en valsedel
skall anses obefintligt.
Vid förrättning skall protokoll föras. Lag (2005:843).
23 § Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in
från vallokalerna räknas. Antalet kuvert jämförs med antalet
avgivna röster enligt förteckningarna från vallokalerna.
Därefter antecknas i röstlängden vilka väljare som har röstat i
vallokal.
Har någon väljare röstat mer än en gång i vallokal, skall
väljarens röster förklaras ogiltiga och ytterkuverten med
väljarens röster obrutna läggas åt sidan. Lag (2006:803).
24 § Sedan de röster som skall förklaras ogiltiga enligt 23 § andra
stycket har lagts åt sidan och anteckning om ogiltigförklaringen har
gjorts i protokollet, kontrolleras att övriga ytterkuvert är tillslutna.
Är ytterkuvertet tillslutet, bryts det och valkuvertet granskas.
Därvid kontrolleras att valkuvertet är av föreskriven beskaffenhet och
att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert samt att
valkuvertet inte är försett med obehörig märkning.
Lag (2000:1214).
25 § Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras
enligt 24 § läggs valkuvertet i en valurna. I annat fall förklaras
rösten ogiltig och ytter- och valkuvert läggs åt sidan. Därvid skall
valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen
görs i protokollet. Lag (2000:1214).
26 § Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats enligt
23-25 §§, fortsätter granskningen med de röster som har avgivits
genom brevröstning och som har kommit in till länsstyrelsen
före förrättningens början.
Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan
vidare åtgärd åt sidan. Lag (2004:538).
27 § Granskningen av brevröstningsförsändelserna inleds med att
omslagskuverten räknas, varefter antalet antecknas i protokollet.
Därefter kontrolleras att
1. omslagskuverten inte har blivit öppnade efter tillslutandet, och
2. försändelsen inte har avgetts senare än på valdagen.
Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i första
stycket skall de godkända försändelserna behandlas vidare enligt vad som
föreskrivs i 28 §. I annat fall läggs försändelserna åt sidan. Antalet
försändelser som har lagts åt sidan antecknas i protokollet.
28 § När kontrollen enligt 27 § är avslutad, öppnas de godkända
omslagskuverten.
Därefter kontrolleras att samma väljare inte har lagt mer än ett
ytterkuvert i omslagskuvertet och att väljaren inte har röstat i
vallokal eller mer än en gång genom brevröstning.
Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i andra stycket
behandlas ytterkuvertet vidare enligt 29 §. I annat fall förklaras
rösterna i försändelsen ogiltiga, anteckning härom görs i protokollet
och försändelsen läggs åt sidan.
29 § När kontrollen enligt 28 § är avslutad, granskas ytterkuverten till
de försändelser som inte då har lagts åt sidan.
Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick. Om så är
fallet, bryts ytterkuvertet och valkuvertet granskas på samma sätt som
är föreskrivet i 24 § andra stycket beträffande valkuvert för röstning
i vallokal. Lag (2000:1214).
30 § Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras
enligt 29 § läggs valkuvertet i en valurna tillsammans med de godkända
valkuverten från röstningen i vallokalerna. I annat fall förklaras
rösten ogiltig och ytter- och valkuvert läggs åt sidan. Därvid skall
valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen
görs i protokollet. Lag (2000:1214).
31 § När sammanräkningen är klar skall försändelser, ytterkuvert och
valkuvert som skall läggas åt sidan samt ogiltiga valsedlar läggas
in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till dess valet har
vunnit laga kraft.
Godkända valsedlar läggs in i särskilda omslag som förseglas och
förvaras till utgången av den tid valet gäller. Lag (2000:12114).
32 § Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och
liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas
proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid tilldelas
mandaten, ett efter annat, den grupp, det parti eller
motsvarande som för varje gång uppvisar det största
jämförelsetalet. Jämförelsetalet är, så länge gruppen, partiet
eller sammanslutningen ännu inte tilldelats något mandat,
röstetalet delat med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet
genom att röstetalet delas med det tal som är ett högre än det
dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet
eller sammanslutningen.
För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande
sammanslutning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot
utses skall reglerna i 14. kap 9 och 10 §§ vallagen (2005:837)
om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal
skall fastställas för en kandidat måste kandidaten dessutom ha
fått lägst 25 särskilda personröster.
Sedan länsstyrelsen fördelat mandaten i Sametinget skall
resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar.
Länsstyrelsen skall utan dröjsmål till Sametinget och
regeringen redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till
valda ledamöter och ersättare. Lag (2006:803).
32 a § Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för
vilken ledamoten blivit vald, ska länsstyrelsen på anmälan av
Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt
de bestämmelser i 14 kap. 21 § vallagen (2005:837) som avser
ny ordinarie ledamot i regionfullmäktige.
Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot
eller avgått som ersättare av annan orsak, ska länsstyrelsen
på anmälan av Sametingets ordförande utse ytterligare
ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 § vallagen som
avser ersättare för ledamot i regionfullmäktige.
Den förrättning som avses i första och andra styckena är
avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för
granskning. Efter sammanräkningen ska valsedlarna åter läggas
i omslag på det sätt som föreskrivs i 31 §. Lag (2019:881).
33 § Länsstyrelsens beslut enligt 22, 32 och 32 a §§ får
överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas
av den som enligt röstlängden var röstberättigad vid valet. Det
får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande
sammanslutning som har deltagit i valet.
Överklagandet skall ges in till Valprövningsnämnden och vara
nämnden till handa tidigast dagen efter valdagen och senast
inom tio dagar efter det att resultatet av valet
offentliggjorts enligt 32 eller 32 a §.
Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i
denna paragraf får nämnden upphäva valet och förordna om omval
eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de
grunder som anges i 15 kap. 13 och 14 §§ vallagen (2005:837).
Lag (2005:843).
Omval
34 § Vid omval till Sametinget skall den centrala
valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen i det län där
Sametinget har sitt säte och Sametingets valnämnd bestämma
valdag. Beslutet får inte överklagas. Lag (2004:538).
35 § Den slutliga röstlängd som upprättats för det ordinarie
valet skall användas vid omval. Lag (2004:538).
36 § I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna
lag om ordinarie val vid omval. Lag (2004:538).
Uppgifter i folkbokföringen
37 § För aktualisering, komplettering och kontroll av
sameröstlängden får inhämtas uppgifter om namn, personnummer,
adress och medborgarskap från register hos Skatteverket
avseende uppgifter i folkbokföringen. Lag (2004:538).
4 kap. Har upphävts genom lag (2004:538).
Övergångsbestämmelser
1992:1433
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. Det första valet till Sametinget hålls den 16 maj 1993 i enlighet med
bestämmelserna i denna lag. Sametingets första sammanträde skall hållas
i augusti eller september 1993.
3. De uppgifter som enligt denna lag ankommer på valnämnden skall vid
det första valet fullgöras av en av regeringen särskilt förordnad
organisationskommitté. Organisationskommitténs beslut enligt 3 kap. 5 §
att någon inte skall tas upp i röstlängd får överklagas till
Länsstyrelsen i Norrbottens län.
4. Anmälan till sameröstlängden för deltagande i sametingsvalet 1993
skall ha inkommit till organisationskommittén senast den 25 januari
1993.
2018:1976
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.
2. Ärenden som har inletts hos Sametinget före
ikraftträdandet men ännu inte har avgjorts handläggs enligt
äldre föreskrifter.
3. Bestämmelsen i 2 kap. 3 e § tillämpas inte på förmåner som
har intjänats före ikraftträdandet.