Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1992:406 ·
Visa register
Kapitalförsörjningsförordning (1992:406)
Departement: Finansdepartementet BA5
Utfärdad: 1992-05-21
Omtryck: SFS 1993:430
Ikraft: 1992-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1996:1188
Upphävd: 1997-01-01
Förordningens tillämpningsområde, m.m.
1 § Förordningen gäller för statliga myndigheter under regeringen.
För affärsverken gäller endast 10 a §.
Regeringen beslutar särskilt för vilka myndigheter 10 a--13 §§
skall tillämpas. Förordning (1993:430).
2 § Denna förordning skall tillämpas bara om något annat inte
följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av
regeringen.
3 § har upphävts genom förordning (1993:430).
Finansiering av investeringar i anläggningstillgångar
4 § En myndighet skall finansiera investeringar i
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål genom lån i
Riksgäldskontoret. Regeringen beslutar särskilt om det högsta
sammanlagda lånebeloppet (låneramen).
Lånens löptid skall anpassas till tillgångarnas ekonomiska
livslängd. Flera tillgångar får finansieras med ett gemensamt lån.
Amortering skall ske minst två gånger per år. Riksgäldskontoret skall
bestämma lånevillkoren på marknadsmässiga grunder.
Myndigheten får, i de fall det är fråga om enstaka objekt av mindre
värde, utan att ta upp lån i Riksgäldskontoret, finansiera sådana
investeringar som avses i första stycket med anslagsmedel för
förvaltningskostnader, med bidrag eller med likvida medel som
härrör från avgiftsbelagd verksamhet från vilken myndigheten får
disponera inkomsterna. Förordning (1995:809).
Avyttring av tillgångar
4 a § Vid avyttring av en anläggningstillgång som finansierats
enligt 4 § första stycket, skall kvarstående lån lösas in eller, om
ett nytt lån tas upp under det budgetår då tillgången avyttrades,
detta lån direktamorteras med ett motsvarande belopp.
Vid avyttring av en anläggningstillgång som finansierats med
anslagsmedel i andra fall än som avses i 4 § tredje stycket, skall
den del av ersättningen som motsvarar tillgångens bokförda värde
betalas till statsverkets checkräkning i Riksbanken och redovisas
under en inkomsttitel på statsbudgeten. Förordning (1995:809).
4 b § Avyttring av tillgångar skall ske på affärsmässiga villkor.
En myndighet får disponera de överskott och skall finansiera de
underskott som uppkommer vid avyttring enligt 4 a § och vid
avyttring av andra tillgångar som inte längre behövs i myndighetens
verksamhet. Information om sådana överskott eller underskott
skall lämnas i myndighetens årsredovisning. Förordning (1994:942).
Leasing
5 § En myndighet får ingå avtal om hyra eller hyrköp (leasing) av
utrustning i de fall avtalet innebär en lägre kostnad för stats-
verket, sett över utrustningens hela ekonomiska livslängd, än om
utrustningen anskaffats genom köp.
Avtal om försäljning och återhyra eller återköp eller andra
liknande avtalsformer får ingås endast efter särskilt bemyndigande
av regeringen. Ett sådant bemyndigande krävs även för leasingavtal
där hyra eller andra avgifter betalas i eller baseras på annan
valuta än svensk valuta.
6 § har upphävts genom förordning (1993:430).
7 § har upphävts genom förordning (1993:430).
Räntekonto
8 § En myndighet har tillgång till ett räntekonto i
Riksgäldskontoret. Räntekontot skall användas för de medel
myndigheten disponerar i den egna verksamheten. Till räntekontot
kopplas ett kreditutrymme. Regeringen beslutar särskilt om
kreditutrymmets storlek. Riksgäldskontoret skall fastställa
räntevillkoren på marknadsmässiga grunder.
Bestämmelser om betalningar mellan statsverkets checkräkning i
Riksbanken och myndighetens räntekonto finns i
anslagsförordningen (1992:760). Förordning (1993:430).
9 § Medel som deponerats hos en myndighet skall, om inte
särskilda skäl talar mot det, sättas in på myndighetens räntekonto i
Riksgäldskontoret. Ränta på sådana medel skall, till den del räntan
överstiger vad som skulle ha erhållits vid placering på motsvarande
villkor i bank eller annan penninginrättning, senast vid utgången av
varje räkenskapsår betalas in till statsverkets checkräkning och
redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten.
Förordning (1994:942).
Disposition av överskott, m.m.
10 § En myndighet som får disponera inkomster från avgiftsbelagd
verksamhet får balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning,
förutsatt att det ackumulerade överskottet i den avgiftsbelagda
verksamheten uppgår till högst 10 procent av verksamhetens
omsättning under räkenskapsåret. I annat fall skall myndigheten till
regeringen lämna ett förslag till disposition av hela överskottet.
Om underskott har uppkommit i den avgiftsbelagda verksamheten och
underskottet inte täcks av det balanserade resultatet från tidigare
räkenskapsår, skall myndigheten lämna ett förslag till regeringen
om hur underskottet skall täckas.
En myndighet som disponerar avkastningspliktigt kapital med
konsolideringsansvar enligt 11 § skall vid tillämpningen av första
stycket inte räkna in belopp som motsvarar avkastningskravet i
överskottet. Förordning (1993:430).
Avkastningspliktigt kapital
10 a § Regeringen fastställer för varje budgetår det avkastningskrav
(statens avkastningsränta) som, om inte annat särskilt beslutats,
skall gälla för avkastningspliktigt kapital som myndigheten
disponerar. Förordning (1993:430).
10 b § En myndighet som disponerar ett avkastningspliktigt kapital
skall, sedan årsbokslutet färdigställts, betala in ett belopp som
motsvarar avkastningskravet till statsverkets checkräkning i
Riksbanken och redovisa beloppet under inkomsttiteln
Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader, om inte
regeringen beslutat annat.
Om avkastningskravet inte kunnat tillgodoses skall motsvarande
belopp redovisas inom linjen i myndighetens balansräkning, varvid
även ackumulerade belopp skall redovisas.
I de belopp som avses i första och andra styckena skall det ingå
ränta, beräknad enligt statens avkastningsränta, från och med det nya
budget årets början till dess betalning sker till statsverkets
checkräkning. Förordning (1995:809).
Särskilda bestämmelser om avkastningspliktigt kapital med
konsolideringsansvar
11 § En myndighet som disponerar ett avkastningspliktigt kapital
med konsolideringsansvar skall ansvara för att detta kapital
vidmakthålls (konsolideras). Myndigheten skall därför, sedan
årsbokslutet har färdigställts, besluta om erforderlig uppskrivning
av kapitalet inom ramen för gällande avkastningskrav.
Om räkenskapsårets överskott tillsammans med det balanserade
överskottet inte räcker för erforderlig uppskrivning av kapitalet,
skall myndigheten lämna ett förslag till regeringen om vilka
åtgärder som bör vidtas.
Uppskrivning av kapitalet skall ske per den 1 juli närmast efter
det räkenskapsår bokslutet avser. Förordning (1993:430).
12 § Om uppnådda överskott överstiger vad som krävs för att
konsolidera kapitalet, skall myndigheten betala in det ej
utnyttjade överskottet till statsverkets checkräkning i Riksbanken
och redovisa beloppet under inkomsttiteln Uppdragsmyndigheters
m.fl. komplementkostnader. Dock skall högst det belopp betalas som
motsvarar summan av dels skillnaden mellan avkastningskravet på
det under året disponerade kapitalet och uppskrivningsbeloppet,
dels de eventuella avkastningskrav inklusive ränta från tidigare
räkenskapsår som inte tillgodosetts. Överskott härutöver skall
behandlas enligt 10 §.
Bestämmelserna i 10 b § andra och tredje styckena om ränta på
belopp som skall betalas till statsverkets checkräkning samt
redovisning av avkastningskrav som inte tillgodosetts skall också
tillämpas på avkastningspliktigt kapital med konsolideringsansvar.
Förordning (1993:430).
13 § Myndigheten skall till årsredovisningen foga ett
dispositionsbeslut och en redogörelse för beslutsmotiven. Om
avkastningskravet inte kunnat tillgodoses, skall myndigheten på
motsvarande sätt ange motiven för detta. Förordning (1993:430).
Föreskrifter
14 § Riksrevisionsverket skall, efter samråd med
Riksgäldskontoret, meddela föreskrifter om beräkning av ränta
enligt 9 §.
I övrigt får Riksrevisionsverket meddela de föreskrifter som behövs
för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1994:942).
Övergångsbestämmelser
1994:942
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
2. Genom förordningen upphävs
-- förordningen (1982:49) om statliga myndigheters
medelsredovisning m. m. vid försäljning av anläggningstillgångar
och
-- förordningen (1989:1060) om myndigheters försäljning av
överskottsmateriel.