Regeringskansliets rättsdatabaser

FÖRSTA AVDELNINGEN Inledning 1 kap. Lagens innehåll 1 § I denna lag finns föreskrifter om -- Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.), -- kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan (3 kap.), -- den kyrkliga indelningen (4--10 kap.), -- den lokala organisationen (11--22 kap.), -- den regionala organisationen (23--28 kap.), -- den centrala organisationen (29--31 kap.), -- biskops- och prästtjänster (32--36 kap.), -- kyrkomusiken (37 kap.), -- den kyrkliga egendomen (38--42 kap.), -- de kyrkliga valen (43--47 kap.). Lag (1995:1211). ANDRA AVDELNINGEN Svenska kyrkan som trossamfund 2 kap. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund Svenska kyrkan som trossamfund 1 § Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund. Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad 2 § Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan en på demokratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet. Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och regionalt för kyrkans verksamhet. 3 § Valda ombud för Svenska kyrkan samlas varje år till kyrkomöte. Grundläggande föreskrifter om kyrkomötets sammansättning, valen till kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse samt kyrkomötets uppgifter och normgivning finns i 29 kap. 1--13 §§. Svenska kyrkans biskops- och prästtjänster 4 § Bara den som bekänner Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst i Svenska kyrkan. Till en biskopstjänst utnämner regeringen en av de tre som har föreslagits i den ordning som föreskrivs i 45 kap. Biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar 5 § Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller för Svenska kyrkan med avseende på Svenska kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna. Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur innehavarna av det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina avgivna vigningslöften. TREDJE AVDELNINGEN Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan 3 kap. Om kyrkotillhörighet Inledande bestämmelser 1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får tillhöra Svenska kyrkan. Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får tillhöra Svenska kyrkan. Lag (1995:1211). Upptagande i kyrkan genom dop 2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska kyrkan. Lag (1995:1211). Barns upptagande i kyrkan 3 § Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till upptagandet. Lag (1995:1211). Vuxnas upptagande i kyrkan 4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska kyrkan, om han eller hon 1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning, eller 2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller 3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop. Lag (1995:1211). Utträde ur kyrkan 5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnats av två personer. För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet. Lag (1995:1211). Beslut om kyrkotillhörighet 6 § Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd. I fråga om den som är medlem i en icke-territoriell församling prövas ärendet i stället av kyrkoherden i den församlingen. Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana frågor. I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1997:56). 7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan gäller från och med 1. dopdagen, eller 2. den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kom in till kyrkoherden. Lag (1995:1211). 8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om utträde kom in till kyrkoherden. Lag (1995:1211). Register 9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla som tillhör Svenska kyrkan. Lag (1995:1211). Meddelande om dop 10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan. I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1995:1211). Meddelande om kyrkotillhörighet m.m. 11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan. Lag (1995:1211). 12 § Den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall genast få ett skriftligt bevis om det. Lag (1995:1211). 13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av församlingsskatt och framställning av röstlängder. Lag (1995:1211). Pastoratens ansvar 14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier, material och det som kyrkoherden i övrigt behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt detta kapitel. Lag (1995:1211). Överklagande 15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet. Domkapitlets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1211). FJÄRDE AVDELNINGEN Den kyrkliga indelningen 4 kap. Kyrkliga indelningsenheter m.m. Inledande föreskrifter 1 § Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt och stift. 2 § Inom Svenska kyrkan finns också följande icke-territoriella församlingar, nämligen 1. Karlskrona amiralitetsförsamling, 2. Göteborgs tyska församling, 3. Tyska S:ta Gertruds församling, 4. Finska församlingen, och 5. Hovförsamlingen. De församlingar som anges i första stycket 3--5 finns i Stockholm. Om upptagningsområdet för icke-territoriella församlingar finns föreskrifter i lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar. Den lokala indelningen 3 § Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom Svenska kyrkan. En församling utgör en kyrklig kommun. 4 § Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat består av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerförsamlingspastorat). Varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat. Den regionala indelningen 5 § Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kontrakt består av flera pastorat i ett stift. 6 § Stiftet är regional enhet inom Svenska kyrkan och tjänstgöringsområde för biskopen. 7 § I Sverige finns tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift. 8 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer. Kyrkliga samfälligheter 9 § Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemensamma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrkliga kommuner. 10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till. Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring. 11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av allmänna medel. Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostnaden. Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring. Övriga bestämmelser 10 § Föreskrifter om den kyrkokommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988: 97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m. Lag (1995:296). 11 § Föreskrifter om rätt för kyrkliga kommuner att uppdra beslutanderätten i vissa anställningsfrågor till en sammanslutning av kyrkliga kommuner finns i kommunala delegationslagen (1954: 130). Lag (1995:296). 5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen Beslut om en ändrad församlingsindelning 1 § Den territoriella församlingsindelningen får ändras om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en församling eller en del av en församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de föreskrifter meddelas som behövs för att genomföra ändringen. När frågan om en indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas bara om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter. Ändringen skall beslutas av regeringen, om den har samband med en ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. I andra fall fattas beslutet av Kammarkollegiet. 2 § Om den territoriella församlingsindelningen behöver ändras på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena, får Kammarkollegiet besluta om det. Länsstyrelsen får besluta om ändring i de fall församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län. Detta gäller dock inte om ändringen föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna. 3 § Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får Kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning. Hur en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m.m. 4 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är folkbokförd i en sådan församling. Ansökan om en sådan ändring skall ges in till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om ändringar i församlingsindelningen. Sådana frågor får också väckas av en kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen eller av stiftsstyrelsen, genom anmälan hos Kammarkollegiet. 5 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får besluta om ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om indelningsändringar som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket. Utredning m.m. 6 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 § första stycket skall Kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller, när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får Kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen. I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket skall utredningen göras av länsstyrelsen. 7 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna och kyrkliga samfälligheterna samt med stiftsstyrelsen. Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen omfatta även en sådan ändring. 8 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen. 9 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall utredaren anmäla detta till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder. Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom folkomröst- ning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras därigenom. 10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till. Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring. 11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av allmänna medel. Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostnaden. Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring. Ekonomisk reglering m.m. 12 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras. När en del av en församling överförs till en annan församling skall en sådan reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen eller om det finns särskilda skäl till en reglering. Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller en del av denna. Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras överenskommelse fastställas. 13 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det. 14 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen, övergår en församlings ansvar för borgensförbindelser och liknande åtaganden som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett område som skall skiljas från församlingen, till den församling som området efter indelningsändringen skall ingå i. 15 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Den som beslutar om indelningsändringen får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år. 16 § När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansvarigheten för deras förbindelser till den församling som bildas genom sammanläggningen. 17 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en annan församling som har fördel av denna skall bidra till den först- nämnda församlingens utgifter i skälig utsträckning. Detsamma gäller om en församling på grund av en indelningsändring får kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra. Bidraget skall lämnas på en gång eller under en viss övergångstid. När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m.m. 18 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Detta gäller dock inte om ett förordnande enligt 23 § meddelas. Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett år innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § skall meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft. 19 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts, kan en församling enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Beslutanderätten i en församling innan indelningsändringen träder i kraft m. m. 20 § Under tiden från beslutet om en indelningsändring eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd utövas av företrädare för församlingen enligt den nya indelningen, när det är fråga om beslut som har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande. Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande. 21 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §. 22 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om ändringen bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall företrädas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. från det att dessa har valts till dess att indelningsändringen träder i kraft. 23 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen förordna att samfällighetens kyrkofullmäktige skall vara fullmäktige i den nybildade församlingen. Överklagande av kyrkokommunala beslut innan indelningsändringen träder i kraft 24 § Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess att ändringen träder i kraft fattas av kyrkofullmäktige, kyrkostämman, kyrkorådet eller en annan nämnd, får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. 1--10 §§. Också en annan församling som berörs av indelningsändringen och den som är folkbokförd i en sådan församling får klaga över beslutet. I fråga om överklagandet tillämpas i övrigt 22 kap. 11--15 §§. Ett beslut varigenom länsrätten har bifallit överklagandet eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas också av en annan församling som berörs av indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan församling. Lag (1995:296). Överklagande av beslut om ändrad församlingsindelning 25 § Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos Kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut enligt 1--3 §§ får överklagas hos regeringen. Kollegiets beslut får överklagas också av stiftsstyrelsen. Kollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas. 6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske 1 § Den territoriella pastoratsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens förmåga att svara för de angelägenheter som enligt denna lag eller annars skall ankomma på dem. Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2 000 kyrkotillhöriga eller vara beläget i mer än en kommun. Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i den territoriella pastoratsindelningen. Lag (1995:1211). 2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen. En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen. 3 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skall de nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte stiftsstyrelsen beslutar något annat. Utredning m.m. 4 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning också bör föranleda bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sammanhängande frågor. Pastoratsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har getts tillfälle att yttra sig. Ekonomisk reglering m.m. 5 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och förbindelser i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De kyrkliga kommuner som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen skall göras. Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsändringen. Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av förmögenheten, skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet mellan de berörda församlingarnas skatteunderlag som grund. Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt lagen (1929:145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna har kommit överens om något annat förfarande. 6 § Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt föreskrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter indelningsändringen skall svara för de angelägenheter som egendomen är avsedd för. Lag (1993.1323). 7 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård, övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastigheten. Lag (1993:1323). 8 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det. 9 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år. 10 § När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarigheten för deras förbindelser till det pastorat som bildas. 11 § När stiftsstyrelsen beslutar om en ändring i pastoratsindelningen skall styrelsen samtidigt fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i varje nybildat pastorat. 12 § Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna genomföras. Om indelningsändringen innebär att en pastoratssamfällighet bildas får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att indelningsändringen träder i kraft. När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m.m. 13 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning berör en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, skall beslutet dock träda i kraft den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. 14 § Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år innan det skall träda i kraft. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Överklagande av beslut om ändrad pastoratsindelning 15 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas. Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad pastoratsindelning, skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig. 7 kap. Ändringar i kontraktsindelningen Hur ändringar i kontraktsindelningen skall ske 1 § Kontraktsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer ändamålsenlig. Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i kontraktsindelningen. 2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen. En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen. 3 § Kontraktsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har getts tillfälle att yttra sig. Överklagande av beslut om ändrad kontraktsindelning 4 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas. Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad kontraktsindelning skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig. 8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m. m. Inledande bestämmelser 1 § Föreskrifter om pastoratssamfälligheter och om vilka församlingsangelägenheter som en sådan samfällighet skall sköta samt om flerpastoratssamfälligheter finns i 11 kap. 7 § andra stycket och 8 §. Lag (1995:296). Hur en total pastoratssamfällighet bildas 2 § En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av försam- lingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När de harvunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbildningen. En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stifts- styrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som helhet att samfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter. Ett sådant beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet i pastoratet har getts tillfälle att yttra sig. Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastorats- samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet. Hur en flerpastoratssamfällighet bildas 3 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrelsen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till övervägande och varaktig fördel för pastoraten. 4 § Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastorats- samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos stifts- styrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av samfällighetsbildningen. Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden har getts tillfälle att yttra sig. Beslut om ytterligare föreskrifter m.m. 5 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras. I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att indelningsändringen träder i kraft. Ändring eller upplösning av samfälligheter 6 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade förhållanden inträtt att de angelägenheter som samfälligheten har hand om lämpligare sköts på annat sätt. Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta i frågor om bildande av samfälligheter och väcka en sådan fråga samt om skyldighet att bereda en församling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall tillämpas även när det gäller ändring eller upplösning. Ekonomisk reglering 7 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande, ändringar eller upplösning av kyrkliga samfälligheter skall 6 kap. 5--10 §§ tillämpas. När beslut om samfällighetsbildning träder i kraft m.m. 8 § Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen. 9 § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas senast ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total samfällighet, skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet. 10 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 5 § andra stycket, sedan delegerade har valts, kan samfälligheten förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Överklagande 11 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas. 9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade Inledande bestämmelser 1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när beslutanderätten skall utövas av indelningsdelegerade 1. i en församling efter beslut av regeringen eller Kammarkollegiet enligt 5 kap. 22 §, eller 2. i en kyrklig samfällighet efter beslut av stiftsstyrelsen enligt 6 kap. 12 § andra stycket eller 8 kap. 5 § andra stycket. Antalet ledamöter och ersättare 2 § Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade skall utses från varje församling vars område helt eller delvis skall ingå i församlingen enligt den nya indelningen eller den kyrkliga samfälligheten. Om delegerade skall utses från flera församlingar, skall regeringen, Kammarkollegiet eller stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsdelegerade också fastställa hur många ledamöter och ersättare som varje församling skall utse. Om indelningsdelegerade skall utses från bara en församling, beslutar församlingens kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalda kyrkoråd om antalet ledamöter och ersättare. Val av ledamöter och ersättare 3 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller det direktvalda kyrkorådet. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. 4 § Valet skall förrättas senast trettio dagar efter det att församlingen har fått del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt som den myndighet som beslutar om indelningsändringen bestämmer. 5 § Sedan valet har ägt rum skall uppgift om de valdas namn och postadress genast sändas till stiftsstyrelsen. Valbarhet m.m. 6 § Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade väljs bland dem som är ledamöter eller ersättare i kyrkofullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet i en församling eller i fullmäktige i en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen. Om fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd inte finns i en församling, är den valbar som enligt 12 kap. 5 § första stycket skulle ha varit valbar som ledamot eller ersättare i fullmäktige i församlingen. 7 § Om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en ersättare enligt den ordning som har bestämts vid valet i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Om en annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden. Indelningsdelegerades sammanträden Kungörelse om första sammanträdet 8 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt förordna en av ledamöterna i delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträdet och föra ordet där till dess att ordförande har valts. Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen. Den skall inom samma tid på ett lämpligt sätt sändas till varje ledamot och ersättare. Kungörelsen skall samtidigt införas i de tidningar i vilka församlingarna inför sina tillkännagivanden. 9 § Indelningsdelegerade väljer vid sitt första sammanträde bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid för vilken delegerade har utsetts. Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde, skall delegerade utse någon annan ledamot att för tillfället föra ordet. Till dess att så har skett, utövas ordförandeskapet av den ledamot som är äldst till levnadsåren. När sammanträden skall hållas 10 § Indelningsdelegerade sammanträder enligt den ordning som delegerade bestämmer. Sammanträde skall också hållas när 1. mer än hälften av ledamöterna eller det arbetsutskott som avses i 13 § begär det, eller 2. ordföranden anser att det behövs. Närvarorätt 11 § Rätt att delta i indelningsdelegerades överläggningar men inte i besluten har också 1. ordföranden eller vice ordföranden i arbetsutskottet och sådan kommitté som avses i 13 §, 2. den präst som domkapitlet har utsett att vara ledamot i arbetsutskottet eller dennes ersättare, 3. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet i en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen, 4. ordföranden eller vice ordföranden i en nämnd eller i en beredning som har utsetts av en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen vid behandlingen av ett ärende som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen. Indelningsdelegerade får kalla anställda hos en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen eller särskilda sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde. Ärendenas art och beredning 12 § Indelningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts av 1. arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §, 2. en ledamot genom motion, 3. kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen, 4. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden. 13 § För beredning och verkställighet av delegerades ärenden skall det finnas ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får det dessutom finnas en eller flera kommittéer. Delegerade får också uppdra åt en nämnd eller en beredning i en församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen att bereda ett ärende som skall beslutas av delegerade och även att därefter verkställa beslutet. Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på indelningsdelegerade 14 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkofullmäktige m.m. i församling tillämpas på indelningsdelegerade: 12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande, 12 kap. 10 § om ledighet från anställning, 12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner, 12 kap. 12 § om omröstning, 12 kap. 13 § om reservation, 13 kap. 9, 11 och 12 §§ om hur sammanträdena kungörs, 13 kap. 13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring, 13 kap. 16 § om beslutförhet, 13 kap. 17 § om jäv, 13 kap. 26 § om bordläggning, 13 kap. 27 och 28 §§ om offentlighet och ordning vid sammanträdena, 13 kap. 29--33 §§ om hur ärendena avgörs m.m., 13 kap. 34--40 §§ om interpellationer och frågor, 13 kap. 41--46 §§ om protokollet, 19 kap. 7 § om fastställande av budget. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indelningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §. 2. Föreskrifterna i 13 kap. 13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring gäller också när en delegerad som inte har utsetts vid proportionellt val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum. 3. En interpellation får framställas, förutom till ordföranden i arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §, också till ordföranden i kyrkorådet, någon annan nämnd eller beredning i en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen. 4. Tillkännagivanden och kungörelser skall anslås på anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen. Kungörelser skall införas i de tidningar i vilka de församlingar som berörs av indelningsändringen inför sina tillkännagivanden. 5. Så snart delegerades protokoll har justerats, skall avskrift av protokollet överlämnas till arbetsutskottet och till församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd samt utdrag av protokollet tillställas de kommittéer eller nämnder åt vilka har uppdragits att verkställa delegerades beslut. Lag (1995:296). Arbetsutskottet m.m. Ledamöter och ersättare 15 § Domkapitlet skall förordna en präst att vara ledamot och en annan präst att vara dennes ersättare i indelningsdelegerades arbetsutskott. Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod. Domkapitlet skall underrätta indelningsdelegerades ordförande om förordnandet. 16 § Andra ledamöter och ersättare i arbetsutskottet än de som avses i 15 § samt ledamöter och ersättare i en kommitté väljs till det antal indelningsdelegerade bestämmer och för indelningsdelegerades tjänstgöringstid. Arbetsutskottet skall bestå av minst fem ledamöter. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Ordförandeskapet 17 § Delegerade utser bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande och en eller två vice ordförande. Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid ett sammanträde med arbetsutskottet, skall utskottet utse någon annan ledamot att för tillfället vara ordförande. Rätt att närvara 18 § Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller ersättare för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en anställd hos en församling som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde. Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Hur föreskrifter om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på arbetsutskottet och på en kommitté 19 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på arbetsutskottet eller på en kommitté: 12 kap. 5 och 6 §§ om valbarhet, 12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande, 12 kap. 10 § om ledighet från anställning, 12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner, 12 kap. 12 § om omröstning, 12 kap. 13 § om reservation, 17 kap. 13 § om ledamots avgång, 17 kap. 16 § om tid och plats för sammanträden, 17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, 17 kap. 20 § om beslutförhet, 17 kap. 21--23 §§ om jäv, 17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet, 17 kap. 25 § andra stycket om delgivning. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifter om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indelningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté. 2. Utöver ledamot och ersättare i indelningsdelegerade är bara den valbar som är folkbokförd inom området för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten enligt den nya indelningen. 3. Tillkännagivanden skall ske på anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen. Lag (1995:296). Kostnader för indelningsdelegerades verksamhet m.m. 20 § De församlingar som har valt delegerade skall betala kostnaderna för delegerades verksamhet. Om mer än en församling skall betala kostnaderna skall kostnaderna fördelas mellan församlingarna i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till grund för de berörda församlingarnas bestämmande av skattesatsen för uttag av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas. Ingår bara en del av en berörd församling i församlingen enligt den nya indelningen, skall fördelningen ske i förhållande till antalet skattekronor och skatteören för den församlingsdelen. Hur man överklagar beslut av kyrkliga indelningsdelegerade m.m. 21 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkliga indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté tillämpas 22 kap. 1--12 §§. Beslut får överklagas också av varje församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan församling. I fråga om överklagande av beslut av länsrätten eller kammarrätten tillämpas 22 kap. 14 §. Ett beslut, varigenom länsrätten eller kammarrätten har bifallit överklagandet eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får också överklagas av en församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan församling. Föreskrifterna i 22 kap. 15 § om rättelse av verkställighet tillämpas i fråga om beslut av indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller av en kommitté. Lag (1995:296). 10 kap. Namn på kyrkliga enheter Beslutande myndigheter 1 § När en ny territoriell församling bildas och vid ändringar i den territoriella pastoratsindelningen eller i kontraktsindelningen skall den myndighet som beslutar om indelningsändringen också fastställa namnet på församlingen, pastoratet respektive kontraktet. 2 § När en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras skall den myndighet som beslutar om bildandet eller ändringen fastställa namnet på samfälligheten. 3 § Frågor om ändring av namnet på en territoriell församling, ett territoriellt pastorat, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ prövas av Kammarkollegiet. Namn på pastorat 4 § Namnet på ett territoriellt pastorat som består av en församling skall vara detsamma som församlingens namn. Namnet på ett flerförsamlingspastorat skall innehålla namnet på alla de församlingar som ingår i pastoratet. Första ledet i namnet skall utgöras av namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad. Inhämtande av yttrande 5 § Innan namnet på en territoriell församling, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet fastställs, skall yttrande inhämtas från den myndighet som regeringen bestämmer. Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas om namnet på en flerpastoratssamfällighet skall bestå av namnen på alla de i samfälligheten ingående pastoraten. Överklagande 6 § Stiftsstyrelsens beslut om namn i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får överklagas hos Kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 1 och 3 §§ får överklagas hos regeringen. Kollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas. Beslut enligt detta kapitel får bara överklagas av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. FEMTE AVDELNINGEN Den lokala organisationen 11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på lokal nivå Församlingens befogenheter 1 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar ha hand om de församlingsangelägenheter som har anknytning till församlingens eller de berörda församlingarnas områden eller till deras medlemmar. 2 § En församling skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (1995:296). 3 § En församling får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. Lag (1995:296). 4 § Med församlingsangelägenheter avses i 1 § frågor om 1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation, 2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål, 3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler, 4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör, för kyrkligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5, 5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt någon annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3, 6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall skötas av en borgerlig kommun, samt underhåll av kyrkotomt, 7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen. 5 § Om vissa församlingsangelägenheter finns det särskilda föreskrifter. Lag (1995:296). Församlingar i enförsamlingspastorat 6 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 4 §. Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt denna lag eller annan författning sköts av pastoratet. Lag (1995:296). Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter 7 § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat) sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1 och 2. De församlingsangelägenheter som anges i 4 § 3--7 skall skötas av en kyrklig samfällighet som består av samtliga församlingar i pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att angelägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 8 §. Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning sköts av pastoratet. Lag (1995:296). 8 § En pastoratssamfällighet får också sköta de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1 och 2 (total pastoratssamfällighet). Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1--7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelägenheter (total flerpastoratssamfällighet). Sådana flerpastoratssamfälligheter får även bildas för angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning sköts av pastoraten. Lag (1995:296). 9 § Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1--7 till en flerpastoratssamfällighet, får ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna. Kyrkliga samfälligheter som avses i 8 § andra stycket får inte ha hand om sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten. Lag (1995:296). 10 § Föreskrifter om hur olika pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter bildas finns i 8 kap. Lag (1995:296). 11 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet utan att församlingen först har godkänt dessa. En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller andra åtgärder som avser kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler. Lag (1995:296). 12 § Föreskrifterna i 1--3 §§ gäller också pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter. Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter 13 § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma, om inte något annat följer av 17 §. Lag (1995:296). 14 § I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkotillhöriga skall beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige. Lag (1996:295). 15 § Om antalet röstberättigade kyrkotillhöriga i en församling med kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande utövas av fullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av kyrkostämma. Lag (1996:295). 16 § Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i fullmäktige förrän fyra år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring. Lag (1997:167). 17 § Ingår en församling med över 500 röstberättigade kyrkotillhöriga i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det. Lag (1996:295). 18 § Beslut om att avskaffa eller införa kyrkofullmäktige enligt 15 eller 16 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd enligt 17 § skall tillämpas från och med året efter det år då val av kyrkofullmäktige nästa gång förrättas i hela landet. Lag (1995:296). Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. 19 § Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 15 § andra stycket och 16 §. Lag (1995:296). Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 18 §. 20 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderätten av församlingsdelegerade. Om samfälligheten är total, utövas dock beslutanderätten av kyrkofullmäktige. Lag (1995:296). Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och kyrkliga samfälligheter 21 § I en församling skall kyrkorådet och övriga nämnder svara för förvaltningen. Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige eller stämman tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer. Lag (1995:296). 22 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i ett visst ärende eller i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller någon annan författning. Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige eller stämman har fastställt, om inte något annat följer av lag. Lag (1995:296). 23 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet skall kyrkorådet och övriga nämnder svara för förvaltningen och verkställigheten. Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade. Föreskrifterna i 21 § andra stycket om en särskild beredning och i 22 § första stycket om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas också i samfälligheten. Lag (1995:296). Arkiv 24 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om församlingars och kyrkliga samfälligheters arkiv. Lag (1995:296). 12 kap. Förtroendevalda Inledande föreskrifter 1 § Med förtroendevalda avses i denna lag valda ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder samt beredningar. Med förtroendevald avses också 1. revisorer och revisorsersättare, 2. ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma, samt 3. kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 17 kap. 5 §, om denne har utsetts till ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet. Rösträtt 2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd i en församling har den som 1. är folkbokförd i församlingen, 2. tillhör Svenska kyrkan, och 3. som har fyllt arton år senast på valdagen. Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit folkbokförd i landet tre år i följd före valdagen. Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en annan församling. Lag (1997:167). 3 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling som ingår i samfälligheten. 4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som har upprättats före valet. Valbarhet 5 § Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling, ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma väljs bland dem som har rösträtt enligt 2 §. Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och övriga nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har fyllt 18 år senast på dagen för ett sådant val är dock valbar. Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling gäller detsamma den som inte är medlem i församlingen. 6 § Till uppdrag som avses i 5 § får inte väljas den som 1. innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop, 2. innehar en tjänst som kyrkoherde i församlingen eller innehar ett långtidsvikariat på en sådan tjänst, 3. enligt 17 kap. 5 § andra stycket har förordnats att vara ledamot i församlingens kyrkoråd, 4. är anställd hos församlingen och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda. Valbar till ledamot eller ersättare i kyrkorådet eller någon annan nämnd är inte heller den som är chef för en förvaltning som hör till rådets eller nämndens ansvarsområde. 7 § I fråga om valbarhet till ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige i en kyrklig samfällighet, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder i samfälligheten tillämpas föreskrifterna i 5 och 6 §§. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd och övriga nämnder skall avse samfälligheten, dess fullmäktige eller församlingsdelegerade och dess kyrkoråd och övriga nämnder. 2. Föreskrifterna i 6 § 2 om kyrkoherde skall gälla den kyrkoherde som är ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd. Uppdragets upphörande 8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast. 9 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade skall befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde vill avgå, om det inte finns särskilda skäl som talar mot det. 9 a § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, stämman eller delegerade, om den förtroendevalde 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 2. genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller däröver. Lag (1995:296). Ledighet från anställning 10 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdragen. Ekonomiska förmåner 11 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman i en församling samt kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade i en kyrklig samfällighet får besluta att förtroendevalda i församlingen respektive samfälligheten i skälig omfattning skall få 1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, 2. ersättning för förlorad arbetsinkomst, samt 3. arvode. Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller i en total flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att förtroendevalda i församlingens kyrkoråd eller kyrkostämma skall få sådan ersättning och arvode som avses i första stycket. Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag. Omröstning 12 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet eller någon annan nämnd har en röst. Reservation 13 § Den som i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet eller någon annan nämnd har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservationen utvecklas närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras. 13 kap. Kyrkofullmäktige i församling Grundläggande föreskrifter om val av kyrkofullmäktige 1 § I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter om 1. indelning i valdistrikt, 2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val, 3. utseende av ersättare, samt 4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under tjänstgöringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i fullmäktige eller av annan anledning har avgått som ersättare. Lag (1995:296). Antalet ledamöter och ersättare 2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkotillhöriga eller därunder, 19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade kyrkotillhöriga, 25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkotillhöriga. Vid tillämpningen av första stycket skall den som har upptagits i gällande röstlängd anses som röstberättigad. Lag (1995:1211). 3 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet tillämpas först när val av fullmäktige nästa gång förrättas i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Lag (1995:296). 4 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäktige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet ersättare. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ersättare tillämpas 3 § andra stycket. Lag (1995:296). Valperiodens längd 5 § Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum. Lag (1997:167). Ordförandeskapet 6 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. Lag (1995:296). När sammanträdena skall hållas m.m. 7 § Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas. Sammanträde skall också hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det behövs. Lag (1995:296). 8 § Vid sammanträde före december månads utgång förrättar kyrkofullmäktige val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet skall valen förrättas av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar också andra val som ankommer på fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året. Lag (1995:296). Hur sammanträdena kungörs 9 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall sammanträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas. När sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordföranden i kyrkostämman. Lag (1995:296). 10 § Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid också lämnas till varje ledamot och ersättare på ett lämpligt sätt. Lag (1995:296). 11 § Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om kyrkofullmäktige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall också minst en vecka före sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar som fullmäktige beslutar. Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att uppgiften skall införas i en viss ortstidning, skall uppgiften införas i den tidningen. Lag (1995:296). 12 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i 10 § och 11 § första stycket, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen. Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare så, att den kan antas nå dem inom samma tid. Lag (1995:296). Ersättarnas tjänstgöring 13 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Lag (1995:296). 14 § Ersättarna skall tjänstgöra enligt den ordning som har bestämts mellan ersättarna. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock företräde oberoende av turordning. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. I fråga om företrädesordningen tillämpas i övrigt de föreskrifter i vallagen (1972: 620) som gäller för ersättare i kommunfullmäktige. Lag (1995:296). 15 § En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra också om en ersättare har inträtt i hans ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Lag (1995:296). Beslutförhet 16 § Kyrkofullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock föreskriva att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande. Om en ledamot enligt 17 § eller 20 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga detta också om antalet närvarande ledamöter på grund av jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket. Lag (1995:296). Jäv 17 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 20 kap. 4 §. Föreskrifterna i 17 kap. 21 § andra-fjärde styckena om verkan av jäv skall tillämpas också på kyrkofullmäktige. Därvid skall vad som sägs om kyrkoråd i stället gälla kyrkofullmäktige. Lag (1995:296). Rätt och skyldighet för utomstående att medverka 18 § Kyrkoherden har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten vid kyrkofullmäktiges sammanträden. Kyrkofullmäktige får bestämma att också andra skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de anställda i församlingen är skyldiga att lämna upplysningar vid kyrkofullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag. Lag (1995:296). Ärendenas art och beredning 19 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av 1. kyrkorådet eller någon annan nämnd, om inte något annat är föreskrivet i lag, 2. ledamot genom motion, 3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden, 4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller 5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det. Lag (1995:296). 20 § Innan kyrkofullmäktige avgör ett ärende skall det ha beretts av den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet. Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få tillfälle att yttra sig i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet. Kyrkorådet skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller beredning har gjort det. Lag (1995:296). 21 § Kyrkofullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall återkallas enligt 12 kap. 9 a §. 22 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet. Lag (1995:296). 23 § Kyrkofullmäktige får förrätta val utan föregående beredning. Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av antalet ledamöter eller ersättare i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse från uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige, i rådet eller i någon annan nämnd eller som revisor eller revisorsersättare. Lag (1995:296). 24 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om den inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Lag (1995:296). Opinionsundersökningar 25 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Fullmäktige får därvid anlita valnämnden i kommunen, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar det. Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av att en församling anlitar valnämnden. Lag (1995:296). Bordläggning 26 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av tidigare bordlagt ärende krävs dock enkel majoritet. Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat. Lag (1995:296). Offentlighet vid sammanträdena 27 § Sammanträdena skall vara offentliga. Kyrkofullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning också om de inte tjänstgör. Lag (1995:296). Ordning vid sammanträdena 28 § Ordföranden leder kyrkofullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena. Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Lag (1995:296). Hur ärendena avgörs m.m. 29 § Ordföranden skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i 9--12 §§ om kungörelse och 20 § om beredning har iakttagits. Ett brådskande ärende får dock avgöras trots att det inte har kungjorts enligt 9--12 §§, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning framgår av 22 §. 30 § När överläggningen är avslutad lägger ordföranden fram förslag till beslut. Förslaget skall utformas så att det kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs. Lag (1995:296). 31 § Om omröstning begärs, skall den ske öppet, utom i ärenden som avser val eller anställning av personal. Lag (1995:296). 32 § Om inte något annat är särskilt föreskrivet bestäms utgången genom enkel majoritet. Lag (1995:296). 33 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock genom lottning. Lag (1995:296). Interpellationer och frågor 34 § Interpellationer skall avse ämnen som hör till kyrkofullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Lag (1995:296). 35 § Interpellationerna skall ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för församlingen. Lag (1995:296). 36 § Kyrkofullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får ställas. Lag (1995:296). 37 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i kyrkorådet, i en annan nämnd eller en fullmäktigeberedning, till kyrkoherden såsom ledamot i kyrkorådet samt till de förtroendevalda som fullmäktige bestämmer. 38 § För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Vad som sägs i 34, 36 och 37 §§ skall då tillämpas. Lag (1995:296). 39 § En fråga skall ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort inledande förklaring. Lag (1995:296). 40 § När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Lag (1995:296). Protokollet 41 § Vid sammanträde med kyrkofullmäktige skall protokoll föras på ordförandens ansvar. Lag (1995:296). 42 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt. Lag (1995:296). 43 § Protokollet skall för varje ärende redovisa 1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka, 2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut, 3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit, 4. vilka beslut som fattats, 5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, samt 6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten. 44 § I protokollet skall anges vilka interpellationer och frågor som har ställts och vilka interpellationer och frågor som har besvarats. Lag (1995:296). 45 § Ett protokoll skall justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på det sätt som kyrkofullmäktige har bestämt. Lag (1995:296). 46 § Senast på andra dagen efter justeringen skall denna tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet skall det framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag som det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort före överklagandetidens utgång. Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt. Lag (1995:296). Arbetsordningen 47 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas handläggning. Lag (1995:296). 48 § Arbetsordningen skall alltid innehålla föreskrifter om 1. antalet ledamöter i kyrkofullmäktige, 2. när sammanträden skall hållas, 3. anmälan av hinder att delta i sammanträden, 4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring, 5. vem som skall föra ordet till dess att en ordförande utsetts, 6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar, 7. förfarandet vid omröstning, 8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, samt 9. formerna för justeringen av protokollet. Lag (1995:296). 14 kap. Kyrkostämma Ordförandeskapet 1 § Kyrkostämman väljer för fyra kalenderår bland de röst- berättigade en ordförande och en eller två vice ordförande. Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgöringstiden, väljs en annan för återstoden av denna tid. Lag (1997:167). När sammanträden skall hållas 2 § Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas. Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när ordföranden anser att det behövs. Vid sammanträde före november månads utgång det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val av kyrkoråd. Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Hur sammanträden kungörs m.m. 3 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkostämman skall sammanträda. Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda ordföranden i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången. Om en ny församling bildas i vilken beslutanderätten skall utövas på kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och vice ordförande samt kyrkoråd. 4 § Kungörelsen om sammanträde med kyrkostämma skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas. Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. 5 § Föreskrifterna i 13 kap. 11 § om tillkännagivande i ortstidning gäller också för sammanträden med kyrkostämman. Lag (1995:296). 6 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i 4 § och 5 § första stycket, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås på församlingens anslagstavla senast fyra dagar före sammanträdet. Arbetsordningen 7 § Kyrkostämman skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträden med kyrkostämman och ärendenas handläggning. Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om 1. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, 2. förfarandet vid omröstning, samt 3. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i kyrkostämman och kyrkorådet. Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling m.m. tillämpas på kyrkostämma 8 § I fråga om kyrkostämman tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 2, 12 och 13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 17--24 och 26--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och ledamot i kyrkofullmäktige skall i stället avse kyrkostämman och röstberättigad kyrkotillhörighet. 2. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga. 3. Omröstning skall vara sluten också i andra ärenden än ärenden om val eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkotillhörighet begär det. 4. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har deltagit i stämman eller hur var och en har röstat vid öppen omröstning. Lag (1995:1211). 15 kap. Församlingsdelegerade Antalet ledamöter och ersättare 1 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett udda tal och till minst 15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkotillhöriga eller därunder, 25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade kyrkotillhöriga, 35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade kyrkotillhöriga, 45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkotillhöriga. Ersättare för ledamöterna utses till lika stort antal som ledamöterna. Lag (1995:1211). 2 § När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa överenskommelse 1. om antalet ledamöter med ledning av 1 §, och 2. huruvida ersättare skall utses för ledamöterna. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet om antalet ledamöter. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter. 3 § Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamöter i delegerade och huruvida ersättare skall utses för ledamöterna. Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Beslutet om ändrat antal ledamöter skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. 4 § Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av föreskrifterna i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m. hur många ledamöter i församlingsdelegerade som varje församling skall utse. Beslutet får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Val av ledamöter och ersättare 5 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i varje församling. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Valperiodens längd m.m. 6 § Ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet. När val av ledamöter och ersättare inte äger rum under år då val av fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid än till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa gång. Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade förrättas före december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar. Lag (1997:167). 7 § Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och ersättarna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. 8 § Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid. I en samfällighet där ersättare har utsetts, skall dock för en ledamot som har utsetts vid proportionellt val inträda en ersättare i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden, enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet. Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på församlingsdelegerade 9 § I fråga om församlingsdelegerade tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 6--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse församlingsdelegerade och samfällighetens kyrkoråd. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla. 3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkotillhöriga. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av ordföranden i församlingens kyrkostämma. 4. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för en kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1995:1211). 16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter Antalet ledamöter och ersättare 1 § Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Föreskrifter om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om fastställandet av antalet ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. 2 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäktige bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje valkrets, om valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet skall andelen vara densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut. 3 § När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt 2 § första stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 8 kap. 5 § andra stycket har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade. Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet 4 § I fråga om kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 5--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla. 3. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15 kap. 9 § 3. 4. Om samtliga ersättare för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den för ersättarna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av församlingar som avses i 4 § lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m. m. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst. 5. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1995:296). 17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar Kyrkorådets uppgifter 1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är församlingens styrelse. Lag (1995:296). Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller flera angelägenheter. Lag (1995:296). 2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter samt ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs. Lag (1995:296). 3 § Kyrkorådet skall särskilt 1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta kyrkans och församlingens egendom, om sådan egendomsförvaltning inte har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars skall skötas av någon annan, 3. ha hand om medelsförvaltningen, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha hand om sin medelsförvaltning, 4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut, om verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan, 5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och ärenden, om detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall skötas av någon annan, 6. ha hand om församlingens informationsverksamhet om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan nämnd, 7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta enskildas kontakter med församlingen, samt 8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har överlämnat till rådet. Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas inte första stycket 1, 3--6 och 8. Ett sådant kyrkoråd får dock ha hand om informationsverksamhet i församlingen. Lag (1995:296). 4 § Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar ankommer på rådet. Kyrkorådet får begära in yttranden och upplysningar från övriga nämnder och från beredningar och anställda i församlingen, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1995:296). Ledamöter och ersättare 5 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet. Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ordförande om förordnandet. Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd, skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot i rådet och en annan att vara ersättare. Lag (1995:296). 6 § Andra ledamöter än de som avses i 5 § samt ersättare i kyrkorådet väljs, utom i fall som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än fyra. Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Lag (1995:296). 7 § Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall andra ledamöter än de som avses i 5 § och ersättare utses genom direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela landet. I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter om 1. indelning i valdistrikt, 2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val, 3. utseende av ersättare, samt 4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänstgöringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i kyrkorådet eller av någon annan anledning har avgått som ersättare. Lag (1995:296). 8 § Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal som kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får inte vara mindre än tio. För de valda ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut. När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar kyrkofullmäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och ersättare. Lag (1995:296). 9 § Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter eller ersättare tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Lag (1995:296). 10 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamöter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskommelse mellan församlingarna. Varje församling skall välja minst en ledamot. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter i rådet och det antal som skall utses av varje församling. Lag (1995:296). Valperiodens längd m.m. 11 § Sådana ledamöter och ersättare som avses i 6 och 7 §§ skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet. Lag (1997:167). 12 § Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. Lag (1995:296). 13 § Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under tjänstgöringstiden, skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som har utsetts vid proportionellt val skall dock en ersättare inträda enligt den ordning som anges i 47 kap. 26 §. Lag (1995:296). Ordförandeskapet 14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige eller stämman bestämmer tiden för uppdragen. Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter. Till dess kyrkorådet har förrättat valen utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den som är äldst företräde. Lag (1995:296). 15 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för tillfället vara ordförande. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Lag (1995:296). När sammanträdena skall hållas 16 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträde skall också hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller ordföranden anser att det behövs. Lag (1995:296). Kallelse till sammanträdena 17 § Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid lämnas till varje ledamot och ersättare i rådet på ett lämpligt sätt. Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sä skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare. Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte finns föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet. Lag (1995:296). 18 § Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla 1. en ledamot eller en ersättare i kyrkofullmäktige, 2. ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman, 3. en ledamot eller en ersättare i en annan nämnd eller beredning, 4. en anställd hos församlingen, eller 5. en särskild sakkunnig. Den som har kallats till ett sammanträde får delta i överläggningarna men inte i besluten, om rådet beslutar det. Lag (1995:296). Ersättarnas tjänstgöring 19 § I fråga om ersättarnas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring i kyrkofullmäktige. Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum. Ersättarna får närvara vid rådets sammanträden. Lag (1995:296). Beslutförhet 20 § Kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Lag (1995:296). Jäv 21 § En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall kyrkorådet snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om kyrkorådet inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom kyrkorådet avgör ärendet. Lag (1995:296). 22 § En förtroendevald eller en anställd hos församlingen är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 4. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (1995:296). 23 § Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Jäv enligt 22 § 4 skall inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (1995:296). Ärendenas avgörande och protokollet 24 § I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll, protokollets innehåll, justering av protokoll och tillkännagivande om justering tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 30--33 och 41--46 §§. Protokollet får dock justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot. Lag (1995:296). Framställningar till kyrkorådet m.m. 25 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till rådet tas emot. Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning. Lag (1995:296). Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses 26 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet. Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt. Lag (1997:167). 27 § Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet, skall det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse kyrkvärdar och kassaförvaltare enligt föreskrifterna i 26 §. Det nyvalda kyrkorådet får också före december månads utgång utse 1. ledamot och ersättare i domkapitlet eller i domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifterna i 27 kap. 5 § respektive 39 kap. 5 §, 2. elektorer och ersättare för val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet enligt föreskrifterna i 46 kap. 13 §. Lag (1995:296). Reglemente och delegering 28 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med närmare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet. Lag (1995:296). 29 § Kyrkorådet får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos församlingen att besluta på rådets vägnar i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden, dock inte i de fall som avses i 30 §. Lag (1995:296). 30 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman liksom yttranden med anledning av att beslut av kyrkorådet i dess helhet eller av fullmäktige eller stämman har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (1995:296). 31 § Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt 29 § skall anmälas till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske. Lag (1995:296). 32 § Kyrkorådet får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som rådet har utsett att besluta på dess vägnar i ärenden som är så brådskande att rådets avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid rådets nästa sammanträde. Lag (1995:296). 33 § Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt någon som har en ledande ställning inom församlingen att fatta beslut, får rådet överlåta åt denne att i sin tur uppdra åt någon annan anställd inom församlingen att besluta i stället. Sådana beslut skall anmälas till den som har delegerat. Lag (1995:296). 34 § Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt en anställd att besluta på rådets vägnar, får rådet uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar rådets tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslut fattas. Kyrkorådet får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för dem som utnyttjar rådets tjänster har tillstyrkt beslutet. Lag (1995:296). 35 § Föreskrifterna i 28--34 §§ tillämpas också på direktvalda kyrkoråd. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i stället avse kyrkorådet. Lag (1995:296). Tillsättning av nämnder 36 § För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas föreskrifterna om kyrkorådet i 6 § tredje stycket, 12--25 §§, 26 § tredje stycket och 27--34 §§. Lag (1995:296). Handläggningen av vissa ärenden 37 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon annan nämnd skall 1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som annars förvaltas av någon annan nämnd, 2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda någon annan nämnd. Lag (1995:296). Närvarorätt vid sammanträdena m. m. 38 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, kyrkorådet, någon annan nämnd eller beredning får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträden, också om han inte är ledamot eller ersättare i rådet eller nämnden, och delta i överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i protokollet. Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna. Om kyrkorådet har uppdragit åt ett sådant utskott som avses i 29 § att besluta i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden har kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket alltid rätt att närvara och delta i överläggningen när sådana ärenden behandlas. I sådana fall som avses i andra och tredje styckena har kyrkoherden rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Lag (1995:296). 39 § I en församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas föreskrifterna i 38 § första stycket. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige i den samfällighet i vilken församlingen ingår. Lag (1995:296). Verksamhetsberättelse för direktvalda kyrkoråd 40 § Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av mars månad varje år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet under det föregående året. Lag (1995:296). 18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter Kyrkorådets uppgifter 1 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs. I fråga om kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17 kap. 3 § första stycket och 4 §. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade. Ledamöter och ersättare 2 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet. Om samfälligheten består av församlingar i flera pastorat, skall domkapitlet förordna en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens kyrkoråd och en annan kyrkoherde att vara dennes ersättare. Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod. Domkapitlet skall underrätta kyrkofullmäktiges eller församlingsdelegerades ordförande om förordnandet. 3 § Andra ledamöter och ersättare än dem som avses i 2 § väljs av kyrkofull- mäktige eller församlingsdelegerade till det antal som fullmäktige eller delegerade bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än fyra. Vid valet bör om möjligt varje församling bli företrädd i kyrkorådet genom minst en ledamot eller ersättare. Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Hur föreskrifterna om kyrkoråd m. m. i församling tillämpas på kyrkorådet och övriga nämnder i kyrklig samfällighet 4 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m. m. i församling tillämpas på kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter: 17 kap. 11--13 §§ om valperiodens längd m. m., 17 kap. 14 § första stycket och 15 § om ordförandeskapet, 17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas, 17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena, 17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, 17 kap. 20 § om beslutförhet, 17 kap. 21--23 §§ om jäv, 17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet, 17 kap. 25 § om framställningar till kyrkorådet m. m., 17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering, 17 kap. 36 § om tillsättning av nämnder, 17 kap. 37 § om handläggningen av vissa ärenden, 17 kap. 38 § om närvarorätt vid sammanträdena m. m. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla. 3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter. 4. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen. 5. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfällighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd. Lag (1995:296). 19 kap. Ekonomisk förvaltning Församlingar Mål för den ekonomiska förvaltningen 1 § Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Lag (1995:296). Medelsförvaltningen 2 § Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Lag (1995:296). Budgetens innehåll 3 § Församlingen skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår. Lag (1995:296). 4 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Lag (1995:296). 5 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads utgång. Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär skatt för inkomst under det följande året. Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina särskilda budgetförslag till rådet. Lag (1995:296). 6 § Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget görs upp. Lag (1995:296). 7 § Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före november månads utgång. Om budgeten på grund av särskilda förhållanden inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige eller stämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige eller stämman får i fall som avses i andra stycket fastställa en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om det finns särskilda skäl till det. Lag (1995:296). 8 § Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller kyrkostämman då budgeten skall fastställas. Platsen där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen. Lag (1995:296). Utgiftsbeslut under budgetåret 9 § Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras. Lag (1995:296). Förbud mot pantsättning 10 § Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen. Lag (1995:296). Räkenskapsföring och redovisning 11 § Kyrkorådet och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar. Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast till rådet skall redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår. Lag (1995:296). 12 § När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall rådet avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta i en årsredovisning. Gemensamma kyrkoråd skall varje år senast den 31 mars lämna redovisning till de församlingar som har utsett rådet. Lag (1995:296). 13 § I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. Årsredovisningen skall också omfatta sådan kyrkokommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Lag (1995:296). 14 § Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Lag (1995:296). 15 § Årsredovisningen skall lämnas över till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och revisorerna snarast möjligt och senast den 1 juni året efter det år som redovisningen avser. Lag (1995:296). 16 § Årsredovisningen skall godkännas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman. Det bör inte ske innan kyrkofullmäktige eller kyrkostämman enligt 20 kap. 14 § andra stycket har beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1995:296). 17 § Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller kyrkostämman då årsredovisningen skall godkännas. Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörelsen. Lag (1995:296). 18 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige eller stämman. 19 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare föreskrifter om redovisningen. Lag (1995:296). 20 § Särskilda föreskrifter finns om 1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom, 2. förvaltning av medel som myndigheter har särskild tillsyn över, samt 3. kollektmedel. Lag (1995:296). Kyrkliga samfälligheter 21 § Föreskrifterna i 1--20 §§ tillämpas också på kyrkliga samfälligheter. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämnder. 2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som bestämmer när detta skall ske. Lag (1995:296). 20 kap. Revision Församlingar Val av revisorer och revisorsersättare 1 § Under de år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige eller kyrkostämman välja revisorer och revisorsersättare för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och revisorsersättarna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. Lag (1997:167). 2 § Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas. Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder. Lag (1995:296). 3 § Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid. Lag (1995:296). Jäv 4 § Den som är redovisningsskyldig till församlingen får inte 1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, 2. delta i val av revisor eller revisorsersättare för granskning av sådan verksamhet, eller 3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheen. Föreskrifterna i första stycket gäller också make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige. Lag (1995:296). 5 § Trots föreskrifterna i 4 § får enskilda förtroendevalda i kyrkofullmäktige mot vilka anmärkning kan riktas enligt 13 § delta i fullmäktiges överläggningar när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvarat för behandlas. Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller i någon annan nämnd får också delta i kyrkofullmäktiges överläggningar när verksamhet inom den egna nämnden behandlas. Vad som nu har sagts gäller också om de inte är ledamöter i fullmäktige. Lag (1995:296). Revisorernas ställning 6 § Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Lag (1995:296). Revisorernas uppgifter 7 § Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom kyrkorådets och övriga nämnders verksamhetsområden. Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är tillräcklig. Lag (1995:296). 8 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av sådana ärenden har vållat församlingen ekonomisk förlust eller när granskningen sker från allmänna synpunkter. 9 § Vad som sägs om nämnder i 7 § gäller också beredningar. Lag (1995:296). Revisorernas rätt till upplysningar m.m. 10 § Kyrkorådet och övriga nämnder samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet. De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som kyrkorådet och de övriga nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör kyrkorådets och övriga nämnders verksamhet. 11 § Vad som sägs om nämnder i 10 § gäller också beredningar. Lag (1995:296). Revisorernas förvaltning och protokoll 12 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestämmer något annat. Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i protokoll. Föreskrifterna i 17 kap. 24 § om justering av protokoll och tillkännagivande om justeringen tillämpas också på revisorernas protokoll. Lag (1995:296). Revisionsberättelse 13 § Revisorerna skall varje år till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall anledningen till den anges i berättelsen. Anmärkningar får riktas mot 1. kyrkorådet, övriga nämnder och beredningar, samt 2. de enskilda ledamöterna i sådana organ. Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Lag (1995:296). Prövning av frågan om ansvarsfrihet 14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen. Därefter skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1995:296). 15 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta att skadeståndstalan skall väckas. Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Lag (1995:296). Revisionsreglemente 16 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Lag (1995:296). Kyrkliga samfälligheter 17 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1--16 §§. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämnder. 2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning skall varje år avge redovisning för sin förvaltning under det föregående kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd som bestämmer när detta skall ske. Lag (1995:296). 21 kap. Församlingsskatt Skattskyldighet 1 § Föreskrifter om skyldighet att betala församlingsskatt finns i kommunalskattelagen (1928:370). Den som är medlem i en icke-territoriell församling är inte skyldig att betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är folkbokförd. Särskilda föreskrifter om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan. Skattesats 2 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den kommun där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är belägen om den skattesats som därvid har bestämts för det följande året. Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats. Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna. 3 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. Föreskrifter om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag. 22 kap. Laglighetsprövning Tillämpningsområde 1 § Varje person som är medlem i en församling har rätt att få lagligheten av församlingens beslut prövad genom att överklaga dem hos länsrätten. Lag (1995:296). 2 § Följande beslut får överklagas: 1. kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut, 2. beslut av kyrkorådet eller en annan nämnd, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, samt 3. sådana beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 12 § andra stycket. Lag (1995:296). 3 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande. Lag (1995:296). Hur besluten överklagas 4 § Ett beslut överklagas skriftligt. I sitt överklagande skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på. 5 § Överklagandet skall ges in till länsrätten. Lag (1995:296). Klagotid 6 § Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på församlingens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut. Lag (1995:296). 7 § Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till församlingen i stället för till länsrätten, skall överklagandet ändå prövas. Lag (1995:296). Grunder för laglighetsprövningen 8 § Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. Lag (1995:296). 9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. 10 § Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter beaktas än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång. Lag (1995:296). Processuella frågor 11 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall församlingen anses som part. Länsrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över överklagandet, om det behövs. Lag (1995:296). 12 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971: 291) får inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt överklagande. Föreskriften i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild skall inte tillämpas. Lag (1995:296). 13 § Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:296). 14 § Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet. Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av församlingen och av de personer som anges i 1 §. Lag (1995:296). Rättelse av verkställighet 15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning det är möjligt. Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter Lag (1995:296). 16 § I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrkofullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig samfällighet tillämpas 1--15 §§, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Beslut får överkagas också av en församling som ingår i samfälligheten. Lag (1995:296). SJÄTTE AVDELNINGEN Den regionala organisationen 23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter Inledande föreskrifter 1 § Församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenheter som anges i 2 §. 2 § Stiftssamfälligheten skall 1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet, 2. främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, samiska och andra språk, 3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid, 4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten. Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns särskilda bestämmelser. Utvidgad verksamhet 3 § Stiftssamfälligheten får också ha hand om andra ekonomiska angelägenheter än som avses i 2 §, om de är gemensamma för församlingarna inom stiftet. Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Stiftsfullmäktige kan dock omedelbart anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande enar sig om beslutet. Föreligger ett yrkande som avses i andra stycket att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall stiftsfullmäktige pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande. Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet 4 § Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige. 5 § Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av stiftsstyrelsen och övriga nämnder. Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av stiftsfullmäktige. För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer. 6 § Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. Arkiv 7 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om kyrkliga samfälligheters arkiv. Hur föreskrifterna för församlingar om ekonomisk förvaltning, revision, församlingsskatt och laglighetsprövning tillämpas på stiftssamfälligheter 8 § Följande föreskrifter i denna lag tillämpas på stiftssamfälligheter: 19 kap. 1--5 och 7--20 §§ om ekonomisk förvaltning, 20 kap. 1--16 §§ om revision, 21 kap. 2 och 3 §§ om församlingsskatt, 22 kap. 1--15 §§ och 16 § andra stycket om laglighetsprövning. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt stiftsstyrelsen och övriga nämnder. 2. Val av revisorer och revisorsersättare i en stiftssamfällighet skall förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början. Lag (1995:296). 24 kap. Stiftsfullmäktige Antalet ledamöter och ersättare 1 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51. 2 § Om fullmäktige beslutar om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet från och med året efter det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) skall genast underrättas om beslutet. 3 § För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall väljas lika många ersättare. Valbarhet 4 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som 1. är folkbokförd inom valkretsen, 2. tillhör Svenska kyrkan, och 3. har fyllt 18 år senast på valdagen. Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i den valkrets som den församlingen tillhör. Valbar är dock inte 1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop, 2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen, 3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda. Lag (1995:1211). Valbar är dock inte 1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop, 2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen, 3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda. Valet till stiftsfullmäktige 5 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige utses genom indirekta val. Föreskrifter om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, hur lång valperioden skall vara och hur valen får överklagas finns i 43 kap. Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige m. m. i församling tillämpas på stiftsfullmäktige 6 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 8--13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 6--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla. 3. Om ersättaren för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den ordning som har bestämts för ersättarna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst. 4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har -- de personer som anges i 4 § tredje stycket, -- ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice ordförande i någon annan nämnd eller i en beredning vid handläggningen av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföranden vid behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser, -- en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser, -- ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfälligheten särskilt, eller -- anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som stiftsfullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid sammanträdet. 5. Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett sammanträde snarast efter valperiodens början. Dessa förrättar också andra val som ankommer på stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året. Lag (1995:296). 25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter Stiftsstyrelsens uppgifter 1 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet. 2 § Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som stiftsstyrelsen anser behövs. I fråga om stiftsstyrelsens uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17 kap. 3 § första stycket och 4 § andra stycket om kyrkorådet i en församling. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofull- mäktige i stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige. Stiftsstyrelsen skall också handlägga sådana ärenden som enligt särskilda föreskrifter ankommer på den. Ledamöter och ersättare 3 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Domprosten är biskopens ersättare. 4 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen skall väljas av stiftsfullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än åtta. För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Valbarhet 5 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsstyrelsen är den som 1. är folkbokförd inom stiftet, 2. tillhör Svenska kyrkan, och 3. som har fyllt 18 år senast på valdagen. Utöver de personer som avses i 24 kap. 4 § andra stycket får inte heller en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller ersättare. Lag (1995:1211). Valperiodens längd 6 § Ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen väljs snarast efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod. Ordförandeskapet 7 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser stiftsfullmäktige en vice ordförande. I Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av de valda ledamöternas valperiod sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som ledamot och ordförande. Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden i stiftssamfälligheten 8 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden: 12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande, 12 kap. 10 § om ledighet från anställning, 12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner, 12 kap. 12 § om omröstning, 12 kap. 13 § om reservation, 17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts och om verkan av ledamots avgång, 17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas, 17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena, 17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, 17 kap. 20 § om beslutförhet, 17 kap. 21--23 §§ om jäv, 17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet, 17 kap. 25 § om framställningar till kyrkorådet m. m., 17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering, 17 kap. 36 § om tillsättning av nämnder, 17 kap. 37 § om handläggningen av vissa ärenden, 17 kap. 38 § om närvarorätt vid sammanträden. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen. 2. Föreskrifterna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall avse biskopen och, när denne har förhinder, domprosten. I stiftsstyrelsen och andra nämnder i Uppsala stift gäller vad som nu har sagts om biskopen också för den biträdande biskopen. 3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla. 4. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter. 5. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Lag (1995:296). 26 kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd Egendomsnämndens uppgifter m.m. 1 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd. Nämnden skall utföra de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Ledamöter och ersättare 2 § Ledamöter och ersättare i egendomnämnden väljs av stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet ledamöter. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Valbarhet 3 § Valbar till ledamot eller ersättare i egendomsnämnden är den som är folkbokförd inom stiftet och tillhör Svenska kyrkan. Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken är dock inte valbar. Lag (1995:1211). Tidpunkt för valet m.m. 4 § Ledamöter och ersättare i egendomsnämnden skall väljas snarast efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod. Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på egendomsnämnden 5 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd i församling tillämpas på egendomsnämnden: 12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande, 12 kap. 10 § om ledighet från anställning, 12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner, 12 kap. 12 § om omröstning, 12 kap. 13 § om reservation, 17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts och om verkan av ledamots avgång, 17 kap. 14 och 15 §§ om ordförandeskapet, 17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas, 17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena, 17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, 17 kap. 20 § om beslutförhet, 17 kap. 21--23 §§ om jäv, 17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet, 17 kap. 25 § om framställningar till kyrkoråden m. m., 17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering. Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden. 2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige. Lag (1995:296). Därvid skall följande gälla. 1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden. 2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige. 27 kap. Domkapitel m.m. Domkapitlets uppgifter m.m. 1 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel. Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning ankommer på det. Ledamöter och ersättare 2 § Domkapitlet består av följande ledamöter: 1. biskopen som ordförande, 2. domprosten som vice ordförande, 3. en präst vald av stiftets präster, 4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige. Vid förhinder för eller uppkommen ledighet efter biskopen eller domprosten, får domkapitlet för en viss tid eller ett visst ärende som ledamot adjungera en präst som har anställning inom stiftet. För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna. 3 § Vid handläggningen av sådana ärenden som enligt 35 kap. 33 § andra stycket ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot. Detsamma skall gälla handläggningen av ärenden som avser att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva denna. 4 § I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som ledamot och ordförande. 5 § När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman, som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som ledamot i domkapitlet. Ledamoten skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Ledamoten väljs av det nyvalda kyrkorådet För lekmannaledamoten skall på samma sätt väljas en ersättare. Lag (1997:167). Sekreteraren i domkapitlet 6 § För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen förordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet. 7 § Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som tillhör Svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen. Med svensk kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov. Lag (1995:1211). Personal och lokaler m.m. 8 § Stiftssamfälligheten skall hålla domkapitlet med sekreteraren och annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Valbarhet 9 § Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i stiftssamfälligheten. Valbar till lekmannaledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den som 1. är folkbokförd inom stiftet, 2. tillhör Svenska kyrkan, och 3. har fyllt 18 år senast på valdagen. Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1995:1211). Valet av ledamöter och ersättare i domkapitlet 10 § Föreskrifter om hur val av ledamöter och ersättare i domkapitlet förrättas, om hur lång valperioden skall vara och om hur valen får överklagas finns i 44 kap. Hovkonsistoriet 11 § I Stockholm finns Hovkonsistoriet. Detta skall ha samma befogenheter med avseende på Hovförsamlingen som domkapitlen har mot församlingarna. 28 kap. Biskopar Biskopens uppgifter 1 § Den som innehar en tjänst som biskop skall i stiftet 1. fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning ankommer på biskopen i stiftet, 2. varje år visitera så många församlingar som möjligt, 3. utse kontraktsprostar efter hörande av kontraktets präster, 4. utse vikarier för kontraktsprostar. Biträdande biskops uppgifter 2 § Ärkebiskopen får uppdra åt den som innehar tjänsten som biträdande biskop i Uppsala stift att sköta de uppgifter som ankommer på biskopen i stiftet. Visitationer 3 § Biskopen får vid visitationer biträdas av kontraktsprostarna, en ledamot av domkapitlet som biskopen förordnar till det, domkapitlets sekreterare eller någon annan tjänsteman hos stiftssamfälligheten. Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingar i deras kontrakt eller åt en ledamot eller sekreteraren i domkapitlet att i särskilda fall förrätta visitation. Vid visitationer skall föras protokoll som skall ges in till domkapitlet. Förhinder för biskopen 4 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjänsten är ledig får domkapitlet 1. utse kontraktsprostar och vikarier för dessa, 2. besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får lämna över till någon annan. Första stycket gäller inte för Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdragit åt den biträdande biskopen att sköta uppgifterna. Om denne har förhinder, tillämpas dock första stycket. Sekreterare åt biskopen 5 § Stiftssamfälligheten skall hålla biskopen med den sekreterarhjälp som behövs. I Uppsala stift gäller första stycket bara den biträdande biskopen. SJUNDE AVDELNINGEN Den centrala organisationen 29 kap. Kyrkomötet Grundläggande föreskrifter Kyrkomötets sammansättning m.m. 1 § Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna skall det finnas ersättare. Bara den som tillhör Svenska kyrkan och som har fyllt 18 år kan vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare för en ledamot. Lag (1995:1211). 2 § Den som innehar en biskopstjänst i Svenska kyrkan skall närvara vid kyrkomötets sammanträden och får delta i kyrkomötets överläggningar och framställa förslag, men delta i besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet. Valen till kyrkomötet 3 § Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom indirekta val. Föreskrifter om hur valen till kyrkomötet förrättas och om hur valen får överklagas finns i 46 kap. 4 § Val till kyrkomötet förrättas vart fjärde år. Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod. Lag (1997:167). Svenska kyrkans centralstyrelse 5 § Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet. 6 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall verkställa kyrkomötets beslut. Centralstyrelsen bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, om uppgi fterna inte skall skötas av eller har överlämnats till något annat organ som tillsätts av kyrkomötet. 7 § Ledamöter i Svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen och högst fjorton andra ledamöter, som väljs av kyrkomötet. 8 § För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse skall kyrkomötet välja en biskop som ersättare. För de övriga ledamöterna i centralstyrelsen skall kyrkomötet välja lika många ersättare. Ersättaren för ärkebiskopen väljs särskilt efter förslag av ärkebiskopen. 9 § Ärkebiskopen är Svenska kyrkans centralstyrelses ordförande. Bland de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse en eller två vice ordförande. Ytterligare föreskrifter om centralstyrelsens organisation m. m. finns i 30 kap. Kyrkomötets uppgifter 10 § Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet. Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet. Vid extra sammanträde enligt 14 § andra stycket får dock bara de ärenden behandlas som framgår av beslutet om sammanträdet. Lag (1997:754). 11 § Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller någon annan lag. I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till regeringen. Kyrkomötets normgivning 12 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen: 1. Svenska kyrkans lära, 2. det kyrkliga ämbetet, 3. Svenska kyrkans böcker, 4. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, 5. kollekter, 6. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni, 7. kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet. 13 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om 1. det kyrkliga ämbetet, 2. Svenska kyrkans böcker, 3. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt 4. kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter i de ämnen som anges i första stycket 2--4. Lag (1996:295). Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden m.m. 14 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti (ordinarie sammanträde). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock besluta att ordinarie sammanträde skall hållas vid annan tid. Vidare skall kyrkomötet sammanträda för att behandla särskilda ärenden, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om det (extra sammanträde). Lag (1997:754). 15 § har upphävts genom lag (1997:754). 16 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärkningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 46 kap. 37 § tredje stycket och också andra anmärkningar mot en ledamots eller ersättares behörighet. En ledamot vars behörighet prövas, får delta i överläggningarna men inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag. Ordförandeskapet 17 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Till dess att valen av ordförande har förrättats, utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde. Närvarorätt 18 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden rörande Svenska kyrkan samt ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet. Hur kyrkomötets ärenden bereds 19 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall före avgörandet beredas i Svenska kyrkans centralstyrelse eller i något utskott. 20 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 26 §. Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod. Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare. 21 § Utöver vad som följer av 20 § andra och tredje styckena beslutar kyrkomötet om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen. 22 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, också om de inte är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i dess överläggningar men inte i besluten. 23 § Om det krävs för beredning av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden. Lag (1997:754). Hur kyrkomötets ärenden avgörs 24 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I fråga om extra sammanträde enligt 14 § andra stycket skall dock ärendet avgöras om det har överlämnats senast en månad före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet. Lag (1997:754). 25 § Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val. Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 26 § andra stycket gäller som kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning. 26 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller Svenska kyrkans lära eller böcker skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av minst tio av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder. Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet. Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts. 27 § Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande om 26 § är tillämpligt i fråga om ett visst förslag. 28 § Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut, om det behövs. Föreligger ett yrkande som avses i 26 § att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande. Val inom kyrkomötet 29 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av Svenska kyrkans centralstyrelse, Kyrkomötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott. 30 § Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar, om omröstning begärs. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. 31 § Om ersättare för ledamöter i ett organ som tillsätts av kyrkomötet inte väljs proportionellt, skall kyrkomötet också bestämma i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Hur man överklagar val inom kyrkomötet 32 § Val inom kyrkomötet med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har meddelats. Valet skall gälla även om det har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagandet. 33 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden enligt 32 § tillämpas be stämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med slutna sedlar inom riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet, kammare och talmannen skall i stället gälla Svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande. 30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse Valbarhet 1 § Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse är den som tillhör Svenska kyrkan och som har fyllt 18 år senast på dagen för valet. Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1995:1211). Valperiod 2 § Valet av ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse skall för rättas vid kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod. När sammanträden skall hållas 3 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden. Ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande är skyldig att sa mmankalla styrelsen, om minst en tredjedel av dess ledamöter begär det. Beslutförhet 4 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden bara om ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften. Omröstning 5 § Som Svenska kyrkans centralstyrelses beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten. Tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen 6 § Tjänster vid Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av centralstyrelsen. Överklagande av centralstyrelsens beslut 7 § Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas hos Kyrkomötets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om något annat är särskilt föreskrivet. 31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd Inledande föreskrifter 1 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet. Ledamöter i besvärsnämnden och deras ersättare väljs av kyrkomötet. Ledamöter och ersättare 2 § Kyrkomötets besvärsnämnd består av 1. en ordförande och en vice ordförande som båda skall vara eller ha varit ordinarie domare, 2. en biskop, och 3. tre andra ledamöter. För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare. För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare. Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs särskilt. Valbarhet 3 § Ledamöterna i Kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall tillhöra Svenska kyrkan. De får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1995:1211). Valperiod 4 § Valet av Kyrkomötets besvärsnämnd skall förrättas vid kyrkomötets första sam manträde under sin valperiod och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod. Beslutförhet 5 § Kyrkomötets besvärsnämnd är beslutför när ordföranden, biskopen och minst två andra ledamöter är närvarande. Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften. Omröstning 6 § Om det i Kyrkomötets besvärsnämnd framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall dock ti llämpas i frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att ut öva det kyrkliga ämbetet. Överklagande 7 § Kyrkomötets besvärsnämnds beslut enligt denna lag får inte överklagas. ÅTTONDE AVDELNINGEN Biskops- och prästtjänster 32 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster Föreskrifternas tillämpningsområde 1 § Föreskrifterna i detta kapitel och i 33--35 kap. tillämpas på biskopstjänster samt på prästtjänster i stiftssamfälligheter och andra pastorat än Hovförsamlingen. Biskopstjänster 2 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också finnas en tjänst som biträdande biskop. Prästtjänster i pastoraten 3 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde. I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domprost. Domprosten är kyrkoherde i pastoratet. I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister. Prästtjänster i stiftssamfälligheterna 4 § I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kontrakts adjunkt och pastorsadjunkt. Inrättande av biskops- och prästtjänster 5 § Frågor om inrättande av biskopstjänster och tjänster som domprost prövas av regeringen. Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kon traktsadjunkt och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen. Vakanthållning och indragning av prästtjänster 6 § När en tjänst som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontrakts- adjunkt eller pastorsadjunkt blir ledig skall stiftsstyrelsen pröva om den behöver tillsättas. Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in. Behörighet 7 § Av föreskrifterna i 2 kap. 4 § framgår att bara den som bekänner Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst. En prästtjänst får innehas bara av den som är behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst. 8 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som särskilt vill kor för innehav och utövande av biskopstjänster och tjänster som domprost. 9 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i övrigt ska ll gälla för behörighet till prästtjänster. 10 § Frågor om behörighet till en prästtjänst prövas av domkapitlet. Avlöningsförmåner för präster m. m. 11 § I fråga om avlöningsförmåner för dem som innehar prästtjänster i pastorat och stiftssamfälligheter, skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer 1. företräda arbetsgivaren när det gäller att ingå eller säga upp kollektivavtal, 2. avgöra frågor om lockout eller andra stridsåtgärder vid konflikt om sådana kollektivavtal, 3. företräda arbetsgivaren i tvister om sådana kollektivavtal eller om påföljder vid konflikt om sådana avtal. Kollektivavtal som avses i första stycket 1 får tillämpas också på sådana innehavare av prästtjänster som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Lag (1994:1848). 12 § Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader: 1. avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på sådana tjänster samt pastorsadjunkter, 2. arvoden till praktikanter och handledare för dessa, 3. prosttillägg. 13 § Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till innehavare av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster samt för tjänstebiträden åt präster. 14 § Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs avlöningsförmå ner skall fördelas mellan pastoraten eller mellan ett pastorat och stiftssamfälligheten, när en präst tjänstgör i flera pastorat eller i ett pastorat och stiftssamfälligheten. Överklagande 15 § Stiftsstyrelsens beslut om inrättande eller indragning av en prästtjänst en ligt 5 och 6 §§ får inte överklagas. 16 § Domkapitlets beslut om behörighet till prästtjänst enligt 10 § får överklag as hos regeringen. 33 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster Tillsättning av biskopstjänster 1 § Av 2 kap. 4 § framgår att biskopstjänster tillsätts av regeringen efter val. Biskopsval förrättas enligt föreskrifterna i 45 kap. Kungörelse av lediga prästtjänster 2 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet kungöras lediga till ansökan. Regeringen får dock meddela föreskrifter om undantag från denna skyldighet. Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som pastorsadjunkt. 3 § Har en sådan tjänst som kyrkoherde eller komminister som enligt 10 respektive 16 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden, kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång, om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden begär det. Ansökan om en prästtjänst 4 § Ansökan om en prästtjänst eller vikariat på en sådan tjänst skall ges in til l domkapitlet. Detta gäller dock inte tjänster som pastorsadjunkt. Ansökan skall ges in inom föreskriven tid. Om det finns särskilda skäl, får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet också beakta ansökningar som har kommit in för sent. Tillsättning av pastoratstjänster Tillsättningsnämnd 5 § I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd. Tillsättningsnämnden skall bestå av kyrkoherden och de övriga ledamöter som kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig. 6 § Antalet valda ledamöter i tillsättningsnämnden och hur många av dem som varje församlingskyrkoråd skall utse bestäms genom överenskommelse mellan kyrkoråden. Varje kyrkoråd skall dock välja minst en leda mot. Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen. 7 § För de valda ledamöterna i tillsättningsnämnden skall väljas lika många ersättare. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. 8 § Följande föreskrifter om kyrkoråd m. m. skall tillämpas på tillsättningsnämnden: 12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande, 12 kap. 10 § om ledighet från anställning, 12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner, 12 kap. 12 § om omröstning, 12 kap. 13 § om reservation, 17 kap. 11--13 §§ om valperiodens längd m. m., 17 kap. 14 § andra stycket om ordförandeskapet, 17 kap. 16--18 §§ om sammanträden m. m., 17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, 17 kap. 20 § om beslutförhet, 17 kap. 21--23 §§ om jäv, 17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet. Lag (1995:296). Tjänster som domprost 9 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen. Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall domkapitlet ge kyrkoråden i varje församling i pastoratet tillfälle att yttra sig över dessa. Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna avseende behöriga sökande till regeringen. Tjänster som kyrkoherde 10 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden. Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas gen om förflyttning enligt 18 § andra stycket. 11 § Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat tillsätts den av domkapitlet. Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas genom förflyttning enligt 18 § andra stycket. Innan tjänsten tillsätts, skall kyrkorådet i varje församling i pastoratet ges tillfälle att yttra sig över de sökande som är behöriga till tjänsten. Lag (1992:1174). Tjänster som komminister 12 § Tjänster som komminister tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden. Vad som sägs i första stycket gäller dock inte sådana komministertjänster i samarbetskyrka som avses i 14 § eller en komministertjänst som skall tillsättas genom förflyttning enligt 18 § första stycket. Tjänster i ett nybildat pastorat 13 § Om beslutanderätten i ett nybildat pastorat utövas av sådana indelningsdele gerade som avses i 9 kap., får tjänsten som kyrkoherde och tjänster som komminister i pastoratet tillsättas av indelningsdel egerades arbetsutskott. Vad som i 3, 10, 12, 15--18 och 30 §§ sägs om kyrkorådet och tillsättnings- nämnde n skall därvid i stället gälla indelningsdelegerades arbetsutskott. Tjänster i samarbetskyrka 14 § Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och annat samfund eller liknande tillsätts av domkapitlet. Gemensamma föreskrifter vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde eller komminister 15 § När en kyrkoherdetjänst enligt 10 § eller en komministertjänst enligt 12 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från de be höriga sökandena till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden. 16 § Om det inte finns tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde eller komminister, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjänsten eller lämna över ärendet till domkapitlet. Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten eller besluta att tjänsten skall hållas vakant, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden inte har begärt att tjänsten skall kungöras ledig en andra gång enligt 3 §. 17 § Kyrkorådet, tillsättningsnämnden eller domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut. Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina beslut att hålla en tjänst som kyrkoherde eller komminister vakant. När ett tillsättningsbeslut har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen utfärda ett anställningsbevis för den präst som har fått tjänsten. Tillsättning genom förflyttning 18 § Stiftsstyrelsen får förflytta en präst som innehar en tjänst som komminister till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske bara om den tjänst prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga skäl för det. Detsamma gäller också för en präst som innehar en tjänst som kyrkoherde. Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är domkapitlet som enligt 11 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken förflyttningen avses ske. Om en stiftsstyrelse förflyttar en präst skall styrelsen bereda kyrkorådet eller tillsättningsnämnden i berörda pastorat tillfälle att yttra sig. Tillsättning av stiftstjänster Tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt 19 § Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. När domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till stiftsstyrelsen. Tjänster som pastorsadjunkt 20 § Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet. Tillsättning av vikariat 21 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. Långtidsvikariat på en tjänst som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten. Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till stiftsstyrelsen eller, i fråga om långtidsvikariat på en tjänst som domprost, till regeringen. 22 § Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas bara efter begäran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat. Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att tillsätta andra vikariat än långtidsvikariat på tjänster som kyrkoherde och komminister inom kontraktet. Beslut om ledighet för vissa präster 23 § Stiftsstyrelsen beslutar om semester och annan ledighet för präster som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semester för dessa präster. Befordringsgrunder 24 § Vid tillsättning av en biskops- eller prästtjänst skall avseende fästas bara vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Bland de grunder som sålunda skall beaktas skall skickligheten sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av regeringen. Lag (1995:296). Anställningsformer 25 § Biskopstjänster tillsätts med fullmakt. Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster tillsätts med förordnande. 26 § Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning. Förordnanden får dock tidsbegränsas om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat. Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket, skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan tidsbegränsning. Överprövning av beslut enligt detta kapitel 27 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning eller tidsbegr änsning av förordnande får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. 28 § Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning enligt 18 §, skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del av beslutet. Talan, som avses i 26 § tredje stycket, mot tidsbegränsning av ett förordnandes kall väckas senast två månader efter förordnandetidens utgång. Om talan inte väcks inom den föreskrivna tiden är rätten till talan förlorad. 29 § Beslut om förflyttning får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i 28 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats. 30 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 27 § överklagas enligt bestämmelserna i 22 kap. om laglighetsprövning. Lag (1995:296). 31 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 27 § överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut får överklagas bara av den som har sökt tjänsten. Överklagan det skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs på domkapitlets anslagstavla. 34 kap. Anställning som präst m. m. Skyldighet att utöva andra prästtjänster 1 § Den som innehar en lönetjänst som präst är skyldig att efter ett beslut av stiftsstyrelsen utöva en annan prästtjänst inom samma stift i stället för den egna tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte skyldig att tjänstgöra i större omfattning än i sin egen tjänst. En präst är dock inte skyldig att utöva en högre tjänst under längre tid än samm anlagt tre månader av samma kalenderår. 2 § Stiftsstyrelsen får ålägga en präst som är anställd på en lönetjänst i ett pastorat att jämsides med sin tjänst utöva en annan prästtjänst i samma eller i ett närbeläget pastorat inom samma stift, om tjänstg öringen varar i högst tre månader under samma kalenderår. Stiftsstyrelsen får också ålägga den som innehar en lönetjänst som präst att i stället för eller jämsides med sin tjänst sköta en sådan prästtjänst inom samma stift som inrättas i ett pastorat med tillfällig befolkningsökning under en del av året. Tjänstebostäder 3 § Regeringen får besluta att innehavaren av en biskopstjänst skall anvisas tjänstebostad. 4 § Pastoratet får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde eller komminister skall anvisas tjänstebostad. Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant beslut bara med samtycke av den som innehar tjänsten. Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om beslutet. 5 § Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister skall betalas av pastoratet. 6 § Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostäder för kyrkoherdar och komministrar. Hyran tillfaller pastoratet. 7 § När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten skyldig att bo i den. 8 § Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad fattas av regeringen, om beslutet rör en biskop, och i andra fall av domkapitlet. Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse, om pastoratet har tillstyrkt den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems hälsa eller bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter framstår som skäligt. Bisysslor m. m. 9 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får inte utanför tjänsten inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller andra kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller skada Svenska kyrkans anseende. 10 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får bara efter tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer uppbära sådana gåvo- eller donationsmedel eller liknande förmåner som är förenade med tjänsten. Arbetskonflikter och skadestånd 11 § I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är oundgängl igen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får stridsåtgärd vidtas bara i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på övertid eller nyanställningsblockad. Stridsåtgärd får inte vidtas på grund av något annat än förhållandet mellan domkapitlet som arbetsgivare och präster som arbetstagare i stiftet. Också i något annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är stridsåtgärd i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten. 12 § Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt 11 §, får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt. 13 § Präster får delta i en stridsåtgärd bara efter beslut av den arbetstagarorganisation som har anordnat åtgärden. 14 § En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt orsaka stridsåtgärder som inte tillåts enligt 11 och 12 §§. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka vid otillåtna stridsåtgärder. Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker inleda eller har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen skyldig att söka hindra åtgärden eller verka för att den upphör. Lag (1995:296). 15 § Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en stridsåtgärd i strid mot 13 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisationen omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden och gemensamt verka för att den upphör. Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns och om inte något annat har bestämts i kollektivavtal. 16 § Om domkapitlet bryter mot 11, 12 eller 15 § eller arbetstagarorganisa- tionen mot 14 eller 15 §, skall domkapitlet eller organisationen, även om förpliktelser till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta uppkommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster som bryter mot 11, 12 eller 13 §, om inte något annat följer av andra stycket. Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som inte är tillåten enligt 11 eller 12 §, får prästen åläggas skadestånd för att han har deltagit i åtgärden bara om det finns synnerliga skäl . Överprövning av beslut enligt detta kapitel 17 § Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2 eller 10--15 § eller som vill begära skadestånd enligt 16 § får väcka talan i tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. 18 § Talan om skadestånd enligt 16 § skall väckas senast tre månader efter det att stridsåtgärden har avslutats. Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad. 19 § Domkapitlets beslut enligt 8 § får överklagas hos Kammarkollegiet. Kammarko llegiets beslut får inte överklagas. 35 kap. Prästanställningens upphörande m. m. Inledande föreskrifter 1 § En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad som föreskrivs i detta kapitel. Med präst och prästtjänst i 1--31 §§ avses också biskop och biskopstjänst. Uppsägning 2 § Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är sakligt grundat. Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen bereds annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där han är anställd. Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som domkapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägning lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället från tidpunkten för uppsägningen. 3 § En uppsägning skall ske skriftligen för att vara giltig. I fråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80) om anställningsskydd. Skyldighet att avgå från en prästtjänst 4 § En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från sin präst tjänst. 5 § En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern). Entledigande 6 § En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern 1. om han har förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att han i framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande, eller 2. om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte har tjänstgjort annat än försökvis under kortare tid och socialstyrelsen anser det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att utveckla sig. 7 § En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte kan fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår tills han får avgå med ålderspension. 8 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har uppnått pensionsåldern, får inte entledigas enligt 6 och 7 §§ om han lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst som är förenad med sådan pensionsrätt. Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 9 § En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att vara giltig. Anställningens upphörande vid ny anställning 10 § Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrifter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan allmän tjänst, av regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas också när den andra anställningen är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter. Med en statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning där enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen skall best å utan hinder av första stycket. Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist 11 § I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det behövs, turordning för uppsägningen fastställas. Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om något annat inte följer av 12 och 13 §§. 12 § När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas till att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där prästen är anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt. 13 § En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning, skall på talan av prästen förklaras ogiltig. Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas 34 § a ndra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt 42 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag. Företrädesrätt till återanställning 14 § I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning fastställas för företrädesrätt till återanställning. Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om inte något annat följer av 17 och 18 §§. Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 33 kap. 24 §. 15 § Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än den som det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl för det. Företrädesrätt till återanställning gäller inte heller gentemot en präst som skall omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket. 16 § En anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982:80) om anställnings- skydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall, för att vara giltig, göras skriftligen hos domkapitlet. I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras. Disciplinansvar 17 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som åligger hon om i hans anställning och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd åläggas honom för tjänsteförseelse. Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att han har deltagit i en strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd. 18 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag. Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt. Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken av löneavdrag föreskriver regeringen. 19 § Om kollektivavtal innehåller någon bestämmelse som avviker från 18 § eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i stället den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område som avtalet avser. Avskedande 20 § Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas. 21 § Om en präst genom någon annan gärning än brott har begått en grov tjänsteförseelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas i stället för att åläggas disciplin påföljd. En präst får också avskedas, om han har ålagts disciplinpåföljd och inom två år därefter i anställning inom samma stift på nytt begår en tjänsteförseelse och därigenom visar sig uppenbarligen olämplig att inneha sin anställning. 22 § En präst, som har rätt till statligt reglerad pension men inte har uppnått pensionsåldern, får inte avskedas enligt 20 eller 21 §, om han har begått brottet eller tjänsteförseelsen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och han lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad med sådan pensionsrätt. Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1992:1174). 23 § Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen. När frågan om avskedandet prövas av Ansvarsnämnden för biskopar får avskedandet inte grundas enbart på omständigheter som ansvarsnämnden har känt till mer än två månader före prövningen. Första och andra styckena gäller inte, när beslutet om avskedande begärs av riks dagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter det att omständigheten har inträffat. Åtalsanmälan 24 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha begått brott enligt 20 kap. 1--3 §§ brottsbalken eller något annat brott varigenom han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas till åtal, om fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning anta att talan om enskilt anspråk kommer att föras. 25 § I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyldig- heten enligt 24 §. Avstängning och läkarundersökning 26 § Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att avskeda en präst, får han avstängas från arbetet. Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avskedande. En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att anställningen upphör. 27 § En präst som inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande får avstängas från arbetet, om den bristande tjänstdugligheten beror på sjukdom eller därmed liknande förhållande. Saknas tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugligheten beror på sjukdom eller liknande förhållande men framstår detta ändå som sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas honom. Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet. 28 § Upphör grunden för avstängning enligt 26 eller 27 §, skall avstängningen omedelbart hävas. 29 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 26 och 27 §§ meddelas av regeringen. Handläggningen av frågor som avses i 17--28 §§ 30 § Föreskrifterna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 17--28 §§. 31 § Föreskrifterna i 11--14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas med stöd av 17--28 §§. Beslutande myndigheter m. m. 32 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop prövas frågor om anställningens upphörande enligt 5--8 §§ av regeringen. För den som innehar en prästtjänst prövas frågor om anställnings upphörande enligt 2 och 5--8 §§ av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning. 33 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop prövas frågor om avgångsskyldighet enligt 4 §, disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning av Ansvarsnämnden för biskopar. För den som innehar en prästtjänst prövas frågor som avses i första stycket av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning. 34 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § l agen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Ansvarsnämnden för biskopar 35 § Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter. Ledamöterna skall tillhöra Svenska kyrkan. Ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall en vara biskop. De återstående tre ledamöterna skall vara lekmän som är förtrogna med det kyrkliga församlingslivet. Närmare föreskrifter om nämndens sammansättning och verksamhet meddelas av regeringen. Lag (1995:1211). Överprövning 36 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt detta kapitel får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. 37 § Den som vill söka ändring i ett beslut skall väcka talan inom fyra veckor från den dag då han fick del av beslutet, om beslutet rör 1. anställnings upphörande enligt 4--7 §§, 2. disciplinansvar enligt 17 §, 3. avskedande enligt 20 eller 21 §, eller 4. läkarundersökning enligt 27 § andra stycket. Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad. 38 § Föreskrifter om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern att söka ändring i beslut om disciplinansvar, avskedande eller avstängning finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Talan skall väckas inom fyra veckor från det att beslutet har meddelats. 39 § Föreskrifterna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om uppsägning, disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarunder sökning bryter mot någon av följande föreskrifter: 1. 30 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3--9 § lagen (1976:600) om offentlig anställning, 2. 32 eller 33 §, 3. föreskrifter enligt 29 § om handläggning av ärenden om avstängning eller läkarundersökning. I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag. Verkställighet av beslut 40 § Beslut om anställnings upphörande enligt 6 och 7 §§, om löneavdrag som disciplinpåföljd enligt 17 § eller om avskedande enligt 20--22 §§ får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i 37 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats. Detsamma gäller beslut om avgångsskyldighet enligt 5 § om något annat inte följer av 41 §. 41 § Beslut om avstängning enligt 26 och 27 §§ gäller omedelbart. I tvist om avstängningen får domstolen dock för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger bestämma att avstängningen tills vid are inte skall gälla. 36 kap. Tystnadsplikt 1 § Den som är eller har varit behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst i Svenska kyrkan har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har erfarit under bikt eller enskild själavård. Lag (1997:300). 2 § Föreskrifter om sekretess inom Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet finns i sekretesslagen (1980:100). NIONDE AVDELNINGEN Kyrkomusiken 37 kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten Inledande föreskrifter 1 § Detta kapitel innehåller föreskrifter om den kyrkomusikaliska verksamheten i Svenska kyrkans församlingar. Föreskrifterna skall dock inte tillämpas på Hovförsamlingen. 2 § I detta kapitel avses med kyrkomusikalisk verksamhet: musikverksamheten hos Svenska kyrkans församlingar, kyrkomusiker: den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller organist. Pastoratets ansvar 3 § Pastoratet skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. 4 § I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. 1. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för Svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången, 3. fri musikundervisning med inriktning på Svenska kyrkans musikverksamhet, samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. 5 § För sådan verksamhet som anges i 4 § skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. Domkapitlet får dock, när det finns särskilda skäl, medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. Tjänsteorganisation 6 § Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. 7 § I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist, om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket, om de kyrkomusikaliska a rbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. 8 § I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Behörighet 9 § Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt organistexamen eller motsvarande examen i något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Lag (1994:1848). 10 § Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som 1. har avlagt kantorsexamen, eller 2. är behörig att anställas som organist. Med examen som avses i första stycket 1 jämställs motsvarande examen i något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Lag (1994:1848). 11 § Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 9 och 10 §§ behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor, om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller dessa villkor. Tjänstetillsättningar 12 § Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkoråd et och i ett flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 33 kap. 5 §. 13 § Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reglemente 14 § Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall fastställa ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 4 § skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. 15 § Innan reglementet fastställs, skall yttrande inhämtas från församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå om förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna. Orgelvård 16 § Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 17 § Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 5 § att använda en orgel, skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. Fyllnadstjänstgöring 18 § Den som innehar en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnads tjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Musiksakkunniga 19 § Vid handläggningen av ärenden enligt detta kapitel får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttrande av domkapitlet. Överklagande 20 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 5 § andra stycket och 7 § andra stycket får överklagas bara av pastoratet. 21 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om laglighetsprövning. Lag (1995:296). TIONDE AVDELNINGEN Den kyrkliga egendomen 38 kap. Församlingskyrkor Församlingskyrkor 1 § För varje församling skall det finnas minst en församlingskyrka. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta 1. vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka, 2. att en församling får ha församlingskyrka tillsammans med en annan församling, och 3. att en kyrka inte längre skall vara församlingskyrka. 3 § Stiftens domkyrkor skall vara församlingskyrkor för domkyrkoförsamlingen i respektive stift. 39 kap. Domkyrkor Domkyrkor 1 § I varje stift skall det finnas en domkyrka. Förvaltningen av vissa domkyrkor 2 § Domkyrkorna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Domkapitlet skall också svara för den ekonomiska förvaltningen samt förvalta dom kyrkans inventarier och övriga lösa egendom. Domkyrkan i Lunds stift och dess inventarier samt domkyrkans övriga egendom skall förvaltas av Domkyrkorådet i Lund. Föreskrifter om förvaltningen av domkyrkas fastigheter finns i 41 kap. 3 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av de domkyrkor som anges i 2 § meddel as av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Domkyrkorådet i Lund Uppgifter 4 § Domkyrkorådet i Lund skall fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller någon annan författning ankommer på rådet. Ledamöter och ersättare 5 § Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter: 1. biskopen som ordförande, 2. domprosten, 3. en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen, 4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige. För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna. De valda ledamöterna och deras ersättare skall tillhöra Svenska kyrkan. Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Lag (1995:1211). 40 kap. Upplåtelse av kyrka Hur en kyrka får upplåtas 1 § Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop som fullgör stiftsbiskopens uppgifter får för biskopliga ämbetshandlingar använda domkyrkan och andra kyrkor i stiftet som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst. 2 § Präster som tjänstgör i ett pastorat får använda församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av församlingen eller en kyrklig samfällighet, för 1. församlingens gudstjänster, och 2. kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör församlingen. 3 § Församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstj änst och som vårdas av en församling eller en kyrklig samfällighet får upplåtas för andra ändamål än som avses i 1 eller 2 § bara om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och aktsamhet. De får inte upplåtas för ändamål som kränker kyrkorummets helgd. En upplåtelse får inte heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt. Upplåtelse av kyrka för kyrkliga handlingar i andra fall än som avses i 2 § 2 få r vägras bara om upplåtelsen skulle strida mot föreskrifterna i första stycket. Vem som beslutar om upplåtelse av kyrka 4 § Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än som avses i 1 och 2 §§ prövas av församlingens kyrkoråd. 5 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan skall kyrkoherden, om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle att yttra sig. Om upplåtelsen gäller en domkyrka som avses i 39 kap. 2 § skall också den som fö rvaltar domkyrkan ges tillfälle att yttra sig. 6 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning, bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller ersättare i kyrkorådet, att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av kyrka. 7 § I en annexförsamling där kyrkoherden har förordnat en annan präst att vara l edamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 5 och 6 §§ om kyrkoherden gälla den prästen. 8 § Kyrkorådets beslut om upplåtelse av kyrka skall gälla omedelbart. Överklagande 9 § Kyrkorådets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet. Utöver vad som följer av förvaltningslagen (1986:223) får kyrkorådets beslut öve rklagas också av en ledamot i kyrkorådet. Domkapitlets beslut får inte överklagas. 41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m. m. Definitioner m. m. 1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt 1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i visst eller vissa pastorat (prästlönefastighet), 2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister (prästgård), 3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (församlingskyrkas fastighet), 4. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet), 5. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas fastighet), eller 6. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård). En prästgård på vilken en tjänstebostad inte längre är anvisad blir församlingskyrkas fastighet. Om det finns flera församlingskyrkor eller kyrkor som tidigare har varit församlingskyrka i pastoratet, skall pastoratet bestämma vilken av dessa kyrkor som fastigheten skall tillhöra. Lag (1994:1849). 2 § Vid tillämpningen av 19 och 21 §§ skall också sådan fast egendom där en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet. Lag (1993:1323). 3 § Föreskrifter i lag eller annan författning om fast egendom eller tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord. Lag (1993:1323). 4 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden. Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något annat inte sägs i denna lag. Lag (1993:1323). Förvaltningen Vem som förvaltar den kyrkliga jorden 5 § Pastoratet skall förvalta församlingskyrkors fastigheter och prästgårdar. Lag (1993:1323). 6 § Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefastigheter, kyrkofondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och biskopsgård. Lunds domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av Domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323). Förvaltning på något annat sätt 7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall förvaltas på något annat sätt. Lag (1993:1323). Hur den kyrkliga jorden skall förvaltas 8 § Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning. Lag (1993:1323). 9 § Förvaltningen av den kyrkliga jorden skall inriktas på att vidmakthålla de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. För detta ändamål skall den kyrkliga jorden förvaltas så effektivt som möjligt och i fråga om annan kyrklig jord än prästgårdar och biskopsgårdar på ett sådant sätt att den ger bästa möjliga avkastning. Lag (1993:1323). Förvaltning av prästlönefastigheter 10 § Egendomsnämnden skall ge de pastorat som närmast berörs tillfälle att yttra sig före en eventuell försäljning av en prästlönefastighet, omfattande förändring av användningen av denna, nybyggnad, väsentlig ombyggnad eller antagande av ny arrendator för jordbruk, jakt eller fiske. Innan egendomsnämnden beslutar att företa en mera omfattande värdebeständig rationalisering på en prästlönefastighets jordbruk eller att utföra nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av hus på ett sådant jordbruk, skall nämnden också inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det behövs skall nämnden också ge kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig. Lag (1993:1323). 11 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av prästlönefastigheter på pastoraten i förhållande till deras andelar i fastigheterna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om hur andelarna skall beräknas. Lag (1993:1323). Prästgårdar 12 § Egendomsnämnden får meddela föreskrifter för vården och användningen av prästgårdar som utgör särpräglade miljöer. Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som exempel på en viss tids byggnadsskick. Lag (1993:1323). 13 § Vad som sägs om prästgård i 12 § skall också gälla vid förvaltningen av en sådan prästlönefastighet eller sådan församlingskyrkas fastighet som tidigare har varit prästgård. Lag (1994:1849). 14 § Har ett pastorat enligt 34 kap. 4 § anvisat kyrkoherden eller en komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna präst- gården. Lag (1993:1323). 15 § Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på den. Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på innehavaren av tjänstebostaden. Lag (1993:1323). Församlingskyrkas fastigheter 16 § Egendomsnämnden skall företräda församlingskyrkas fastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter: 1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål, 2. tomträtt, 3. rätt till annan naturtillgång, 4. servitut. Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om regeringen inte föreskriver att en annan myndighet skall företräda den kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturreservat, kulturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet. Lag (1998:846). 17 § Om en dispositionsändring i fråga om en församlingskyrkas fastighet föranleds av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt, skall frågan prövas av egendomsnämnden. Detsamma gäller om ändringen kan leda till att ett sådant jordbruk inte kan bestå. Lag (1993:1323). 18 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över pastoratens förvaltning av församlingskyrkas fastigheter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens tillsyn. Lag (1993:1323). Försäljning eller byte av kyrklig jord 19 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske 1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten, 2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk, 3. för att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2, 4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719), eller 5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör behållas för sitt ändamål. Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte föreskrivs särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde. Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag. Lag (1993:1323). 20 § Frågor enligt 19 § skall prövas av egendomsnämnden eller Domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323). Om prästlönefonder m. m. Skyldighet att fondera 21 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för. Ersättning som härrör från en prästlönefastighet skall dock användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som har upptagits för fastigheten. Lag (1993:1323). 22 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att fondera medel. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av Kammar- kollegiet eller egendomsnämnden. Lag (1993:1323). Prästlönefonder 23 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en prästlönefastighet, skall utgöra prästlönefond för stiftet. Prästlönefonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna. Lag (1993:1323). Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder 24 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en församlingskyrkas fastighet eller en prästgård skall utgöra fastighetsfond för församlingskyrkan. Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en domkyrkas fastighet skall utgöra fastighetsfond för domkyrkan. Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från biskopsgården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka. Lag (1994:1849). 25 § Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan. Lag (1993:1323). Kyrkofonden 26 § Ersättning som avses i 21 § och som kommer från en kyrkofondsfastighet eller från någon annan biskopsgård än biskopsgården i Lunds stift skall tillföras kyrkofonden. Föreskrifter om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap. Lag (1993:1323). Allmänna föreskrifter om förvaltningen av fonder 27 § Regeringen får meddela föreskrifter om hur prästlönefonder och församlingskyrkors eller domkyrkors fastighetsfonder får placeras. Av den avkastning som stiftens prästlönefonder samt församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder har från obligationer, bankmedel och andra fordringar samt aktier och andelar i värdepappersfonder skall årligen avsättning ske till kapitalet med ett belopp som svarar mot värdeminskningen på grund av inflationen. Lag (1994:1450). 28 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av prästlönefonden på pastoraten i förhållande till deras andelar i fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur andelarna skall beräknas. Lag (1993:1323). Köp av fast egendom eller tomträtt 29 § Medel ur en prästlönefond eller en församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond får användas för köp av fast egendom eller tomträtt enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323). 42 kap. Kyrkofonden Inledande föreskrifter 1 § Genom kyrkofonden skall kostnader för Svenska kyrkans verksamhet fördelas enligt föreskrifterna i detta kapitel. Lag (1996:1229). 2 § Vad som i detta kapitel sägs om pastorat skall också tillämpas på pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter. Föreskrifterna i 18-21 §§ skall tillämpas på ett pastorat endast om de avser angelägenheter som pastoratet skall sköta. Föreskrifterna i detta kapitel skall inte tillämpas på Hovförsamlingen. Lag (1996:1229). Definitioner 3 § I detta kapitel används följande uttryck med den betydelse som anges nedan: Bidragsår: Det år under vilket ett bidrag betalas ut eller en avgift skall betalas. Skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomster som de kyrkotillhöriga i ett pastorat har enligt skattemyndigheternas beslut om taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) året före bidragsåret. Om de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid ingången av bidragsåret förändras som en följd av ett riksdagsbeslut om ekonomiska regleringar mellan staten och de kyrkliga kommunerna, skall skatteunderlaget förändras i motsvarande utsträckning. Medelskattekraft: Skatteunderlaget för de kyrkotillhöriga i hela landet, dividerat med antalet kyrkotillhöriga vid ingången av året före bidragsåret. Medelskatteunderlag: Medelskattekraften multiplicerad med antalet kyrkotillhöriga i pastoratet vid ingången av året före bidragsåret. Genomsnittskostnad: De totala löpande kostnaderna som samtliga kyrkliga kommuner på lokal nivå har för driften av en viss verksamhet eller för ett visst utgiftsslag och som framgår av officiell statistik över de kyrkliga kommunernas bokslut för året före det år som föregår bidragsåret, dividerat med antalet kyrkotillhöriga vid ingången av året före bidragsåret. Lag (1996:1229). Kyrkofondens styrelse och förvaltning 4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. Lag (1996:1229). 5 § Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna i Kyrkofondens styrelse utses av regeringen för tre år i taget. Lag (1996:1229). Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter skall väljas vid kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod. Valet gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod. Lag (1996:1229). 6 § För ledamöterna i Kyrkofondens styrelse skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna. Lag (1996:1229). Om de ersättare som kyrkomötet utser inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Lag (1996:1229). 7 § De av kyrkomötet utsedda ledamöterna och deras ersättare skall tillhöra Svenska kyrkan. Lag (1996:1229). 8 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av regeringen. Lag (1996:1229). Hur kyrkofonden tillförs medel 9 § Till kyrkofonden betalas 1. avgifter enligt 14-20 §§ och 2. statsbidrag som beviljas för ändamålet. Till kyrkofonden skall också föras avkastning och ersättning från fondens tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestämmande. Lag (1996:1229). 10 § Kyrkofonden får ta upp lån i den omfattning som regeringen bestämmer. Lag (1996:1229) Hur kyrkofondens medel används Betalning av bidrag och kostnader för kyrkliga ändamål 11 § Ur kyrkofonden betalas 1. bidrag enligt 17-24 §§, 2. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och den biträdande biskopen i Uppsala stift, 3. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal, och 4. kostnader för försäkringsförmåner till präster enligt statlig grupplivförsäkring. Lag (1996:1229). 12 § Enligt regeringens bestämmande betalas ur kyrkofonden också 1. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter, 2. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och ersättare i domkapitlen, 3. förvaltningskostnader för Ärkebiskopsämbetet och departement eller myndigheter där kyrkliga frågor handläggs, 4. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, 5. kostnader för Kyrkofondens styrelses kansli och kyrkofondens förvaltning i övrigt, och 6. andra kostnader för kyrkliga ändamål. Lag (1996:1229). Lån ur kyrkofonden 13 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för 1. åtgärder som syftar till att rationalisera driften av prästlönefastigheter, 2. förvärv av jordbruksfastighet som prästlönefastighet, om förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga jordinnehavet i stiftet, och 3. kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller företag enligt anläggningslagen (1973:1149) eller vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken som en prästlönefastighet skall belastas med. Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden får meddelas av regeringen. Lag (1998:846). Allmän och särskild kyrkoavgift 14 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden. Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är åtta öre per skattekrona. I fråga om flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall Kyrkofondens styrelse besluta hur avgiften skall fördelas mellan samfälligheten och de berörda pastoraten. Lag (1996:1229). 15 § Stiftssamfälligheterna skall betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Lag (1996:1229). 16 § Den särskilda kyrkoavgiften beräknas till femtio procent av den nettovinst som uppkommer under räkenskapsåret på förvaltningen av prästlönefastigheterna och stiftets prästlönefond. Nettovinsten på förvaltningen av prästlönefastigheterna utgörs av vad som återstår av vinsten från den samlade förvaltningen av denna egendom efter det att egendomsnämnden har avsatt det rörelsekapital som behövs för förvaltningen av egendomen. Nettovinsten av prästlönefondens förvaltning utgörs av avkastningen under räkenskapsåret, minskad med det belopp som enligt 41 kap. 27 § andra stycket har avsatts till kapitalet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om betalning av särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Lag (1996:1229). Inkomstutjämning 17 § Pastorat vars skatteunderlag överstiger medelskatteunderlaget skall betala en avgift till kyrkofonden (inkomstutjämningsavgift). Pastorat vars skatteunderlag understiger medelskatteunderlaget skall få ett bidrag från kyrkofonden (inkomstutjämningsbidrag). Avgiften eller bidraget fastställs varje år och är femtio procent av skillnaden mellan pastoratets skatteunderlag och medelskatteunderlaget, multiplicerad med en skattesats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I fråga om flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall Kyrkofondens styrelse besluta hur avgiften eller bidraget skall fördelas mellan samfälligheten och de berörda pastoraten. Lag (1996:1229). Kostnadsutjämning 18 § Pastorat som den 1 januari året före bidragsåret hade fler kyrkotillhöriga per kyrka än medeltalet kyrkotillhöriga per kyrka i landet vid samma tidpunkt skall betala en avgift till kyrkofonden (kyrkounderhållsavgift). Pastorat som hade färre kyrkotillhöriga per kyrka än medeltalet skall få ett bidrag från kyrkofonden (kyrkounderhållsbidrag). Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje kyrka på grundval av skillnaden mellan antalet kyrkotillhöriga per kyrka i pastoratet och medeltalet kyrkotillhöriga per kyrka i landet. Skillnaden multipliceras med en genomsnittskostnad för kyrkounderhåll och en procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om justering av avgifter och bidrag med hänsyn till en kyrkas storlek, byggnadsmaterial och nyttjandegrad. Lag (1996:1229). 19 § Pastorat som den 1 januari året före bidragsåret hade fler folkbokförda invånare per begravningsplats än medeltalet invånare per begravningsplats i landet vid samma tidpunkt skall betala en avgift till kyrkofonden (begravningsplatsavgift). Pastorat som hade färre invånare per begravningsplats än medeltalet skall få ett bidrag från kyrkofonden (begravningsplatsbidrag). Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje begravningsplats på grundval av skillnaden mellan antalet invånare per begravningsplats i pastoratet och medeltalet invånare per begravningsplats i landet. Skillnaden multipliceras med en genomsnittskostnad för kyrkogårdsförvaltning och en procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om justering av avgifter och bidrag med hänsyn till hur stor en begravningsplats är, om den är belägen invid en kyrka och om det finns ett krematorium på den. Lag (1996:1229). 20 § Om de kyrkotillhörigas andel av de folkbokförda invånarna i ett pastorat den 1 januari året före bidragsåret överstiger medeltalet för de kyrkotillhöriga i landet vid samma tidpunkt, skall pastoratet betala en avgift till kyrkofonden (kyrkotillhörigavgift). Om de kyrkotillhörigas andel understiger medeltalet kyrkotillhöriga i landet, skall pastoratet få ett bidrag från kyrkofonden (kyrkotillhörigbidrag). Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas på grundval av skillnaden mellan andelen kyrkotillhöriga i pastoratet och medeltalet kyrkotillhöriga i landet. Skillnaden multipliceras med antalet folkbokförda invånare i pastoratet den 1 januari året före bidragsåret, en genomsnittskostnad för egentlig verksamhet och en procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minskning av procentsatsen vid låg andel tillhöriga. Med egentlig verksamhet avses kostnaderna för gemensam administration, kyrklig jord, fastighets- och kyrkogårdsförvaltning samt församlingsverksamhet. Lag (1996:1229). 21 § Om ett pastorat ligger i glesbygd eller har högre kostnader än genomsnittligt för uppvärmning eller kallortstillägg, skall pastoratet varje år få ett bidrag från kyrkofonden enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (glesbygdsbidrag). Lag (1996:1229). Extra utjämningsbidrag 22 § Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och stiftssamfälligheter extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1996:1229). Stiftsbidrag 23 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen meddelar bevilja stiftssamfälligheterna medel ur kyrkofonden för skötseln av deras angelägenheter och för kostnaderna för särskilda bidrag som stiftsstyrelsen skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov (strukturbidrag). Lag (1996:1229). Kyrkobyggnadsbidrag 24 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen meddelar bevilja stiftssamfälligheterna medel ur kyrkofonden som stiftsstyrelsen skall fördela mellan pastoraten till kostnadskrävande arbeten på kyrkor. Lag (1996:1229). Övriga föreskrifter Fördelning av bidrag vid indelningsändring 25 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till följd av en indelningsändring, skall Kyrkofondens styrelse besluta om bidragets fördelning. Lag (1996:1229). Hur avgifter och bidrag fastställs 26 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat avgifter och bidrag enligt 14 och 17-21 §§. Lag (1996:1229). Kyrkofondens styrelse skall meddela pastoraten dessa uppgifter senast den 25 januari bidragsåret. Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall Kyrkofondens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela pastoraten preliminära uppgifter om avgifterna och bidragen. 27 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje stiftssamfällighet vad som skall betalas i särskild kyrkoavgift. Lag (1996:1229). 28 § Stiftsstyrelserna skall meddela berörda pastorat preliminära uppgifter om strukturbidrag enligt 23 § senast den 1 oktober året före bidragsåret. Lag (1996:1229). Överklagande 29 § Beslut av Kyrkofondens styrelse enligt detta kapitel får inte överklagas. Lag (1996:1229). ELFTE AVDELNINGEN De kyrkliga valen 43 kap. Val till stiftsfullmäktige Valmetod 1 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer. Valets organisation Valkretsar 2 § För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte något annat beslutas av länsstyrelsen i det län inom vilket kontraktsprosten har sin anställning som präst. För ett sådant beslut tillämpas föreskrifterna i 24 kap. 2 § andra stycket. Mandatfördelningen mellan valkretsarna 3 § I varje valkrets skall det väljas en ledamot och därutöver så många ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet ledamöter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberätt igade kyrkotillhöriga. Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211). 4 § Den centrala valmyndigheten skall, före september månads utgång det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, fastställa det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse. Överklagande av beslut om mandatfördelning 5 § Den centrala valmyndighetens beslut om mandatfördelning enligt 4 § får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Valdistrikt 6 § För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett valdistrikt. Val av elektorer och ersättare Vilka organ som utser elektorer och ersättare 7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden. Antalet elektorer m.m. 8 § I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkotillhöriga utses en elektor. I församlingar med mer än 500 men högst 2 000 röstberättigade kyrkotillhöriga utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 2 000 utses ytterligare en elektor. Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211). 9 § För elektorerna skall lika många ersättare utses. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Valbarhet m.m. 10 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av att valbarheten eller uppdraget upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 5 § första stycket, 8--9 a §§ om ledamot och ersättare i kyrkofullmäktige. Den som har fyllt 18 år senast på dagen för elektorsvalet är dock valbar. Lag (1995:296). Tidpunkt för valet 11 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum. Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt sändas till stiftsstyrelsen. Överklagande av val av elektorer och ersättare 12 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får överklagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige har utsetts. Elektors rätt till ersättning 13 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av församlingen. Val av ledamöter och ersättare Valsammanträde m.m. 14 § För val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige skall stiftsstyrelsen utse en person i varje valkrets att vara valförrättare. Efter framställning av valförrättaren skall stiftsstyrelsen kalla elektorerna in om varje valkrets till ett sammanträde inför denne. Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats. Förfarandet vid valet 15 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. 16 § Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valförrättaren . Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är därmed av slutat. Förvaring av valmaterial m.m. 17 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare 18 § För den som har blivit vald till ledamot eller ersättare skall stiftsstyrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets som ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall sändas till den som har blivit vald och till stiftsfullmäktiges ordförande. Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis. Valperiodens längd m.m. 19 § Ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Lag (1997:167). 20 § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen. Överklagande m. m. 21 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Rätt att överklaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigval och som enligt 24 kap. 4 § är valbar inom valkretsen. Partier som har deltagit i valet får också överklaga beslutet. Den som vill överklaga har rätt att hos stiftsstyrelsen genast få utdrag ur protokoll eller andra handlingar över förrättningen. 22 § Skrivelsen med överklagandet enligt 21 § skall ges in till stifts- styrelsen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom överklagandet i den men till stiftsstyrelsen först därefter, skall överklagandet ändå prövas. Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige. Hur överklagandet kungörs och handläggs 23 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för överklaga nde som avses i 21 § samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd. Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen skall anges en viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden. 24 § Stiftsstyrelsen skall skyndsamt yttra sig över överklagandena som avses i 2 1 § till valprövningsnämnden. 25 § Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas i fråga om överklagande som avses i 21 §. 26 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i 21 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas. När en ledamot och ersättare tillträder uppdraget 27 § Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt uppdrag också om valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också för en ersättare. 44 kap. Val till domkapitlet Valet av prästledamoten och ersättare för denne Rösträtt vid valet 1 § Rösträtt vid valet av prästledamoten i domkapitlet och ersättare för denne har den som innehar en anställning som präst i ett pastorat i stiftet eller i stiftssamfälligheten och som är behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst. Valperiodens längd m. m. 2 § Valet av prästledamoten och dennes ersättare gäller för en tid av sex år räk nat från och med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum. Valet förrättas vid ett möte med stiftets präster inför biskopen som valförrättare. Om ett möte med stiftets präster inte kan sammankallas före en valperiods utgång, skall valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som val- förrättare. 3 § Om prästledamoten eller dennes ersättare avgår under tjänstgöringstiden och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för den tid som återstår. Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valförrättare. Kungörelse om valet 4 § Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet. Kontraktsprostarna skall i god tid före valet till de röstberättigade sända kungörelsen om beslutet. Förfarandet vid valet 5 § Valet sker med slutna valsedlar. Vid lika röstetal avgörs utgången av valet genom lottning. 6 § Röstberättigade som är förhindrade att personligen närvara vid valet får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert. Kuverten skall förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen styrkt påskrift om innehållet. Valsedlarna för valet av ledamoten respektive ersättaren skall läggas i olika kuvert. Röstsammanräkning 7 § De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut, utan att läsas, och blandas med de valsedlar som har lämnats personligen vid valtillfället. Sedan räknas rösterna samman. 8 § När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valför- rättare n valets utgång efter det att rösterna har räknats samman. Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rösterna på den dag som har angetts i kungörelsen om valet och tillkännage valets utgång genom anslag. Valet är avslutat genom att valets utgång tillkännages. Protokoll 9 § Protokoll skall föras över valet. I protokollet skall anges vilka röstberättigade som har lämnat sina valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som har sänt in sina valsedlar. Protokollet skrivs under av valförrättaren och justeras av minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet. Förvaring av valmaterial 10 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Överklagande 11 § Val av prästledamot och ersättare för denne får överklagas hos länsrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio dagar efter det att valet avslutades. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:296). 12 § Domkapitlet skall inhämta valförrättarens förklaring över överklagandet samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet skall sända dessa handlingar och överklagandet med eget yttrande till länsrätten. Lag (1995:296). 13 § Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som i första och andra styckena har sagts om ledamoten gäller också för ersättaren. 14 § Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid val av prästledamot och ersättare för denne. Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen om omprövning av beslut skall inte tillämpas. Valet av lekmannaledamöter och ersättare för dessa Tidpunkt för valet m. m. 15 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta val av lekmannaledamöter och ersättare för dessa i domkapitlet. Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod. 16 § Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för den tid som återstår. Förfarandet vid valet 17 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare skall förrättas på samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Protokoll över valet 18 § Protokoll skall föras över stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare. Sedan protokollet har justerats skall det sändas till domkapitlet. Överklagande 19 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare för dessa i domkapitlet får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om laglighetsprövning. Lag (1995:296). 45 kap. Biskopsval Allmänna föreskrifter 1 § När en biskopstjänst blir ledig, skall val förrättas för att upprätta förslag till tjänsten. Regeringen förordnar om biskopsval. Valkorporation vid andra biskopsval än val av ärkebiskop 2 § Biskopsval som inte avser tjänsten som ärkebiskop förrättas av en valkorpora tion som består av 1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter, 2. präster som vid tidpunkten för valet innehar sådana i stiftet inrättade präst tjänster som avses i 32 kap. 3 och 4 §§ eller som innehar vikariat på sådana tjänster, 3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän. Valkorporationer vid ärkebiskopsval 3 § Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation. I Uppsala stift ingår i valkorporationen också de ordinarie ledamöterna av Svens ka kyrkans centralstyrelse, om de inte ingår i någon annan valkorporation. Val av elektorer för stiftets lekmän Valkretsar 4 § För val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets. Antalet elektorer i varje valkrets 5 § I varje pastorat skall utses elektorer till det antal som motsvarar antalet i pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjänster som är obesatta och som inte uppehålls med vikarie. I varje pastorat skall dessutom utses elektorer till det antal som motsvarar ant alet i pastoratet placerade pastorsadjunkter. I det pastorat inom varje kontrakt som har det största antalet röstberättigade kyrkotillhöriga skall dessutom utses elektorer till det antal som motsvarar antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter. Lag (1995:1211). 6 § För elektorerna skall utses lika många ersättare. Om valet av ersättare inte sker proportionellt, skall det vid valet också bestäm mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Tidpunkt för elektorsvalet 7 § Valet av elektorer och deras ersättare skall förrättas senast den dag som do mkapitlet bestämmer. Vem som väljer elektorer 8 § Består ett pastorat av en enda församling, skall elektorerna och deras ersät tare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. 9 § Består ett pastorat av två eller flera församlingar, skall elektorerna och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pastoratet. Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pastoratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrotillhöriga. Lag (1995:1211). 10 § I valet av elektorer får inte de präster delta som ingår i valkorporationen vid biskopsvalet. Valbarhet 11 § Valbar till elektor och ersättare för elektor är den som är behörig att utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet. En präst som har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar. Förrättande av biskopsval Tidpunkt för valet 12 § Regeringen bestämmer dagen för val av ärkebiskop. Andra biskopsval förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer. 13 § När dagen för biskopsvalet har bestämts, skall domkapitlet utfärda en kungörelse om valet. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor. I ett pastorat som be står av två eller flera församlingar behöver kungörelsen bara anslås på samfällighetens anslagstavla. Plats för valet 14 § Biskopsvalet förrättas 1. i domkapitlet av domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter, 2. inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt. 15 § Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter får inte delta i valet på något annat sätt än i domkapitlet. 16 § I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom kontra ktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat. Stiftsadjunkter deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är belägen. Sådana ledamöter av Svenska kyrkans centralstyrelse som inte ingår i någon annan valkorporation deltar i ärkebiskopsvalet i det kontrakt där Uppsala domkyrka är belägen. 17 § Präster som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet får före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de har rösträtt. Förfarandet vid valet m. m. 18 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst. 19 § Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken samt sär skilda valkuvert. Varje väljande skall på sin valsedel ange de tre personer som är behöriga till biskopstjänsten och som den väljande anser vara lämpligast för tjänsten. Namnen skall tas upp i ordningsföljd under varandra. Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid andra biskopsval än val av ärkebiskop 20 § Domkapitlet skall räkna samman rösterna vid andra biskopsval än val av ärkebiskop. 21 § Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första namnet, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst för det tredje namnet som har tagits upp på valsedeln. 22 § När rösterna har räknats samman skall domkapitlet på förslag till tjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta röstetalen vid valet. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget. Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop 23 § Vid val av ärkebiskop skall domkapitlet i Uppsala stift räkna samman rösterna. Rösterna räknas därvid särskilt för varje valkorporation. Varje godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 21 §. 24 § För varje valkorporation skall domkapitlet upprätta en förteckning. På varje förteckning skall domkapitlet i ordningsföljd efter röstetalen föra upp namnen på de tre som vid korporationens val har fått de högsta röstetalen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att bestämma vilka som skall föras upp på förteckningen. 25 § De namn som har förts upp på förteckningarna skall tilldelas röstvärden. På förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift skall de första namnet tilldelas röstvärdet fyra, det andra namnet röstvärdet två och det tredje namnet röstvärdet ett. På förteckningarna för övriga valkorporationer skall de uppförda namnen på motsvarande sätt tilldelas röstvärdena ett, en halv och en tredjedel. 26 § När röstvärdena har räknats samman skall domkapitlet på förslag till tjänst en som ärkebiskop föra upp namnen på de tre som har fått de högsta sammanlagda röstvärdena. Vid lika röstvärde sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget. Kungörelse av förslaget 27 § Det upprättade förslaget skall genast kungöras genom anslag. När nytt biskopsval skall förrättas 28 § Om någon av dem som har förts upp på förslaget har avlidit, blivit obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till biskopstjänsten, får regeringen besluta att nytt biskopsval skall förrättas. Överklagande 29 § Elektors- och biskopsvalen överklagas hos länsrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då biskopsförslaget har blivit kungjort genom anslag. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:296). 30 § Elektorsvalet får överklagas bara i samband med att biskopsvalet och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas. 31 § Biskopsvalet och det upprättade förslaget får överklagas av den som har varit röstberättigad vid valet. Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid elektorsvalet och som anser att fel har förekommit vid det valet. 46 kap. Val till kyrkomötet Valmetod 1 § Ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer. Valets organisation Valkretsar 2 § För val till kyrkomötet utgör varje stift en valkrets. Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar. I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen. 3 § Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmö kommun samt Skåne läns västra och södra valkrets som dessa anges i vallagen (1997:157). Lunds stifts nordöstra valkrets omfattar Skåne läns norra och östra valkrets som dessa anges i vallagen samt Blekinge län. Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra valkrets Västernorrlands län. Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra valkrets Norrbottens län. Lag (1997:167). Mandatfördelningen mellan valkretsarna 4 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat. 5 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av september det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum. 6 § Varje valkrets skall tillföras ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade kyrkotillhöriga där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av antalet röstberättigade kyrkotillhöriga i landet. De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av de öve rskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning. Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211). 7 § Om någon valkrets vid fördelningen tillförs färre mandat än två, skall antal et mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån. Överklagande av beslut om mandatfördelning 8 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 5 § får överklagas hos riksdagens val prövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Antalet ledamöter och ersättare från varje valkrets 9 § För varje mandat som en valkrets har tillförts skall utses en ledamot av kyrkomötet. För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst fyra i varje valkrets. Valdistrikt m. m. 10 § För val av elektorer utgör varje pastorat i valkretsen ett valdistrikt. Lag (1995:296). Av 14 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera distrikt. Lag (1995:296). Val av elektorer och ersättare Vilka organ som utser elektorer och ersättare 11 § Om ett pastorat består av en enda församling, skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet. 12 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i pastoratet. Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige . 13 § Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrkotillhöriga. Valet skall förrättas av de nyvalda kyrkoråden. Lag (1995:1211). 14 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en total flerpastorats samfällighet, får regeringen för särskilt fall besluta att val av elektorer och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens fullmäktige för de pastorat som omfattas av samfälligheten. Ett sådant beslut får meddelas bara om minst hälften av församlingarna i samfälligheten har samtyckt till det. Antalet elektorer i varje valdistrikt 15 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkotillhöriga utses en elektor. I valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat fyratusental röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211). 16 § För elektorerna skall utses lika många ersättare. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Valbarhet 17 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som 1. är folkbokförd inom valdistriktet, eller, i fall som avses i 16 §, inom en församling som ingår i samfälligheten, 2. tillhör Svenska kyrkan, och 3. har fyllt 18 år senast på valdagen. Lag (1995:1211). Tidpunkt för valet 18 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Protokoll 19 § Protokoll skall föras över valet av elektorer. Protokollet skall skyndsamt sändas till domkapitlet. Överklagande 20 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får överklagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts. Elektors rätt till ersättning 21 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av det pastorat som har valt elektorn. Val av ledamöter och ersättare Valsammanträde 22 § För val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en valför- rättare som har förordnats av domkapitlet. Valsammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Förfarandet vid valet 23 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Över förrättningen skall protokoll föras. 24 § Val av ledamöter och ersättare får ske i ett sammanhang. 25 § Om valet sker proportionellt tillämpas föreskrifterna i 47 kap. I andra fall tillämpas föreskrifterna i 26--34 §§. 26 § Omröstning skall ske med slutna valsedlar, om inte något annat följer av 29 §. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara omärkta och uppta namn på så många personer som valet avser. 27 § Vid omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid omröstningen, skall ytterligare en omröstning ske. 28 § Om enligt 27 § andra stycket en andra omröstningen skall ske, skall valförrättaren upprätta en förteckning som skall innehålla två gånger så många namn som det återstår att välja. På förteckningen enligt första stycket skall föras upp namnen på de personer som har fått flest röster utan att ha blivit valda vid den första omröstningen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om det behövs för att bestämma vilka namn som skall föras upp på förteckningen. Den andra omröstningen får inte avse några andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning har fått flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. 29 § Om det vid valet läggs fram en enda lista som upptar namn på så många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation, om elektorerna är ense om det. 30 § Föreskrifterna i 26--29 §§ gäller också vid val av ersättare. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vil ken ordning som de skall tjänstgöra. Ogiltiga valsedlar m.m. 31 § En valsedel är ogiltig, om den inte är sådan som föreskrivs i 26 § andra stycket. Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna ogiltiga. Har valsedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen. 32 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem som avses. När valet är avslutat 33 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat. Förvaring av valmaterial 34 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det görs avbrott i förrättningen. Ledamots avgång 35 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar. Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande skyndsamt anmäla detta till domkapitlet. När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersätta rna bestämda ordningen. Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare 36 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han har bli vit vald. Beviset skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande. Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis. Granskning av ledamöters och ersättares bevis 37 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna av kyrko mötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit utfärdade i enlighet med 36 §. Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till kyrkomötets ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares behörighet. Hur man överklagar val och beslut 38 § Val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare samt beslut varigenom en ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. 39 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom överklagandet iden men till domkapitlet först därefter, skall överklagandet ändå prövas. Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare. 40 § Den som vill överklaga valet har rätt att hos domkapitlet genast få utdrag av protokoll eller andra handlingar över förrättningen. Hur överklagandena kungörs och handläggs 41 § Domkapitlet skall snarast möjligt efter överklagandetidens utgång samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd. Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen skall anges viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden. 42 § Domkapitlet skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till riksdagens valprövningsnämnd. Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas. 43 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i 38 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620). Tillträde till uppdrag som ledamot och ersättare 44 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också för en ersättare. 47 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val Inledande föreskrifter 1 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller proportionella val som förrättas av -- kyrkofullmäktige, -- kyrkostämman, -- församlingsdelegerade, -- stiftsfullmäktige, -- kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet, -- stiftsstyrelsen, -- indelningsdelegerade, -- elektorer för val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige, -- elektorer för val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet, -- kyrkomötet. Lag (1995:296). När ett val skall vara proportionellt 2 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter eller elektorer delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Förfarandet vid valet Biträdande valförrättare 3 § Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta valet (valförrättaren) vid valförrättningen. Valsedlarna 4 § Valet skall ske med slutna valsedlar. 5 § Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek, material och färg. 6 § På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning. Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp av de väljande eller för en viss meningsriktning. 7 § Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid namnet. 8 § En valsedel är ogiltig, om den 1. saknar gruppbeteckning, 2. upptar mer än en gruppbeteckning, 3. inte är enkel, eller 4. är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt. 9 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om 1. personen inte är valbar, 2. namnet är överstruket, 3. det inte klart framgår vem som avses, eller 4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår. Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de sista över taliga namnen anses obefintliga. Avbruten valförrättning 10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan. Om den döpte är medlem i en icke- territoriell församling, skall meddelandet i stället sändas till kyrkoherden i den församlingen. I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1997:56). 11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan. I fråga om den som är medlem i en icke-territoriell församling skall meddelandet lämnas av kyrkoherden i den församlingen. Lag (1997:56). 12 § När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan inte har brutits. Sammanräkning av rösterna Allmänna föreskrifter 13 § Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen bestämmas. När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall platserna fördelas mellan grupperna. Valsedelsgrupper 14 § Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp. Ordningen inom varje valsedelsgrupp 15 § Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestämmas genom sär skilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs. 16 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit upp förda på listan. 17 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn. Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan. 18 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst. När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och så vidare efter samma grund. Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna 19 § Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står främst på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster. 20 § Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedelsgrupperna. Platserna fördelas en i taget. Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 § tilldelas platsen. 21 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen. Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en plats från en eller flera andra grupper. 22 § Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon plats. För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1. Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera platsen d ock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma grund. 23 § Om valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare sker i ett sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på nytt enligt 22 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan grupperna. Därvid skall bortses från namn på personer som har utsetts till ledamot. 24 § Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet namn på gruppens lista, skall gruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen. Lika röstetal eller jämförelsetal 25 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning. Inträdesordningen för ersättare 26 § När ersättare har utsetts genom proportionella val skall de tjänstgöra enligt följande: 1. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde framför andra. Av andra ersättare har den företräde som har utsetts från en grupp med högre röstetal. 2. Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har blivit tidigare uppfört på gruppens lista enligt 16 §. Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper, skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först blev tilldelad platsen. Övergångsbestämmelser 1993:793 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. 2. Den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som organist eller kantor skall anses behörig till motsvarande tjänst enligt de nya föreskrifterna. 1993:1323 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe eller präst- lönefondsfastighet skall från och med den 1 januari 1995 utgöra prästlöne- fastighet. 3. Pastoratens prästlönefonder och prästlönejordsfonderna skall upplösas från och med den 1 januari 1995. Medlen skall samtidigt föras över till stiftets prästlönefond. 4. Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe och som den 1 januari 1989 utgjorde prästgård skall från och med den 1 januari 1995 utgöra församlingskyrkas fastighet. Därvid skall 41 kap. 1 § andra stycket andra meningen tillämpas. Lag (1994:1849). 5. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om överklagande av beslut enligt 41 kap. som har meddelats före den 1 januari 1995. Lag (1994:1849). 1995:296 Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats eller val som har förrättats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1995:1211 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör även i fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält sitt utträde. 3. Den som vid utgången av år 1995 har valts till ett uppdrag som avses i 39 kap. 5 § eller 42 kap. 7 § får inneha uppdraget utan hinder av de nya föreskrifterna om valbarhet. 1996:1229 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. I fråga om stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag tillämpas äldre föreskrifter t.o.m. den 31 december 1997. 3. En begränsning av förändringarna för pastoraten till följd av denna lag skall ske enligt följande. Förändringen utgör skillnaden mellan nettot av avgifter och bidrag för pastoraten enligt denna lag för bidragsåret 1997 jämfört med det netto som skulle ha uppkommit samma år om äldre föreskrifter hade tillämpats. Med nettot enligt denna lag avses skillnaden mellan bidrag och avgifter enligt 14 och 17-21 §§. Med nettot enligt äldre föreskrifter avses skillnaden mellan allmänt utjämningsbidrag och allmän kyrkoavgift. Vid beslut om avgifter och bidrag enligt 26 § skall -- från nettot för bidragsåret 1997 avräknas tre fjärdedelar av förändringen, -- från nettot för bidragsåret 1998 avräknas två fjärdedelar av förändringen, och -- från nettot för bidragsåret 1999 avräknas en fjärdedel av förändringen. 1998:846 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2. Kostnader till följd av företag enligt vattenlagen (1983:291) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen av 42 kap. 13 § anses som kostnader till följd av vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken.