Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1990:654 ·
Visa register
Lag (1990:654) om skatteutjämningsreserv
Departement: Finansdepartementet S1
Utfärdad: 1990-06-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 1993:1565
Ikraft: 1990-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1993:1540
Upphävd: 1994-01-01 överg.best.
1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har
avsatts till skatteutjämningsreserv av
1. svenska aktiebolag,
2. svenska ekonomiska föreningar,
3. svenska sparbanker och sparbankernas säkerhetskassa,
4. svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag,
5. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall
erlägga skatt för inkomst,
6. utländska juridiska personer,
7. fysiska personer och dödsbon.
Sådana företag som avses i 2 § 7 mom. och 10 mom. samt 7 § 4 mom.
och 8 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt är inte
berättigade till avdrag. Detsamma gäller i fråga om dödsbon som
behandlas som handelsbolag. Att särskilda regler gäller i fråga
om handelsbolag framgår av 11 §.
Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbok-
föringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall
ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för
beskattningsåret. Avdraget skall återföras till beskattning närmast
följande beskattningsår. Lag (1993:946).
2 § Avsättning till skatteutjämningsreserv beräknas på kapitalunderlag,
löneunderlag och inkomstunderlag.
3 § Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i 1 § första
stycket 1--6 är skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan
tillgångar och skulder. Vid beräkning av underlaget anses
beskattningsårets ink omstskatt utgöra 30 procent av den vid taxeringen
till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten före återföring av
föregående års avsät tning till skatteutjämningsreserv, avdrag för årets
avsättning till skatteutjämningsreserv, avdrag enligt lagen (1967:94)
om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning och avdrag
enligt 2 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
för utdelning på andra inbetalda insatser än förlagsinsatser. I den
beräknade inkomsten ingår inte heller intäkt enligt 12 § fjärde stycket
och intäkt enligt punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
(1928:370).
Som tillgång räknas inte
1. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska
föreningar som i nte utgör lager om företagets röstetal för aktierna
eller andelarna är så stort som anges i 7 § 8 mom. tredje stycket a
lagen om sta tlig inkomstskatt eller om företaget är frikallat från
skattskyldighet för utdelning på aktierna eller andelarna enligt tredje
stycket b nämnda moment,
2. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. nämnda lag än aktier eller
andelar o m den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt
företag och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som
bedrivs av företaget eller av annan som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
fö retaget nära,
3. en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra
företagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp
vid samma års taxering.
Som skuld räknas även
1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid
inkomsttaxe ringen,
2. insatskapital i en ekonomisk förening i form av förlagsinsatser,
3. belopp som har avsatts till ersättningsfond,
4. kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap i den
utsträckning som an ges i 12 § tredje stycket.
Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till
skatteutjämningsreserv. Som sk uld räknas inte heller i fråga om
skadeförsäkringsföretag belopp som har avsatts till regleringsfond för
trafikförsäkring eller utjämningsfond. Lag (1992:704).
4 § Kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid
beskattningsårets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan.
Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § 1 mom., 28 §, 29 § 1
mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring utgör intäkt
av näringsverksamhet.
Som skuld räknas även
1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid
inkomsttaxeringen,
2. belopp som har avsatts till ersättningsfond.
Som skuld räknas inte
1. lån för anskaffande av tillgångar som enligt andra stycket inte
räknas in i kapitalunderlaget,
2. belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv.
Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt,
egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild
löneskatt enligt 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader samt skattetillägg och förseningsavgift enligt
taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld. Lag
(1991:1845).
5 § Vid värderingen av tillgångarna hos juridiska personer som avses i 1
§ första stycket 1--6 skall
1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt
räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande
avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,
2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas
upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,
3. sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12--14 av
anvisnin garna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till
skattemässiga restvärden,
4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till
anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med
medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,
5. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska
föreningar tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt
genomsnittsmetoden och andelar i utländska juridiska personer till 65
procent därav,
6. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt än aktier och andelar tas upp till anskaffningsvärden
beräknade enligt genomsnittsmetoden eller, om den underliggande
egendomen är andel i utländsk juridisk person, till 65 procent därav,
7. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid
inkomsttaxeringen,
8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1--7 tas upp till
anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag.
Vid tillämpning av första stycket 4 får fastighet som förvärvats före
utgången av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991.
Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt anses motsvara viss del av det för
år 1991 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982--1991 års taxering
ar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för år
räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. Med del
av taxeringsvärdet avses i fråga om
1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,
2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,
3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,
4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.
Värdet enligt andra stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet
på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets ingång
inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse
marknadsvärdet på den egendom som omfattas av värderingen enligt andra
stycket.
Vid tillämpning av första och andra styckena avses med
värdeminskningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond e. d. tagits i
anspråk. Lag (1992:1345).
6 § Vid värderingen av tillgångarna hos fysiska personer och dödsbon
tillämpas 5 § med de undantag som anges nedan.
Fastighet, som inte utgör omsättningstillgång, tas upp till 70 procent
av det värde som anges i 5 § första stycket 4 eller till 70 procent av
den del av det värde som anges i andra stycket, dock att fastighet som
avses i andra stycket 4 tas upp till 70 procent av det värde som anges i
andra stycket och som inte avser den del av det för år 1991 gällande
taxeringsvärdet som utgör bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde för
sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen
(1928:370). Tillgångar som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt tas upp till 70 procent av anskaffningsvärdet om
det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i 5 § första stycket 2.
Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till
halva beloppet. Lag (1990:1446).
7 § Löneunderlaget är summan av de belopp som under beskattningsåret har
erlagts som lön till arbetstagare i förvärvskällan.
Med lön avses sådana ersättningar i pengar som anges i 2 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter. Hänsyn tas dock inte till lön till
arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt 2 kap. 4 § första
stycket 1 nämnda lag inte föreligger och inte heller till ersättning
till arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete utom
riket, såvida ersättningen avser arbete som utförts för annans räkning
utan att anställning förelegat.
8 § Inkomstunderlaget är den vid taxeringen till statlig
inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före avdrag
för underskott från föregående år, avdrag för avgift för
pensionsförsäkring och för inbetalning på pensionssparkonto enligt
punkt 21 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),
avdrag för särskild löneskatt enligt 3 § lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader, avdrag för uppskov
enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter och avdrag för årets avsättning till
skatteutjämningsreserv beräknad på inkomstunderlaget. Intäkt
enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
ingår inte i underlaget. Lag (1993:946).
9 § Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 får avdrag
för avsättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget
eller löneunderlaget med den begränsning som följer av 12 §.
Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30
procent av underlaget.
Avdrag för avsättning på löneunderlaget får uppgå till högst 15 procent
av underlaget. Lag (1990:1446).
10 § Fysiska personer och dödsbon får i en och samma
förvärvskälla avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv på
antingen kapitalunderlaget och inkomstunderlaget eller
löneunderlaget.
Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30
procent av detta underlag.
Avdrag för avsättning på löneunderlaget får uppgå till högst 15
procent av detta underlag.
Avdrag för avsättning på inkomstunderlaget får uppgå till högst 20
procent av detta underlag. Vid 1994 års taxering får avdraget uppgå
till högst 25 procent. Lag (1993:114).
11 § I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till
skatteutjämningsreserv för bolaget.
Avdrag medges inte om mer än tio procent av bolagets egna kapital eller
mer än tio procent av bolagets inkomst belöper på personer som inte är
berättigade till avdrag enligt 1 §.
I övriga fall skall
a) avdraget beräknas med tillämpning av 3, 5, 7 och 9 §§ om ingen del av
bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag
enligt 1 § första stycket 7,
b) avdraget beräknas med tillämpning av 4, 6, 7, 8 och 10 §§ om ingen
del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till
avdrag enligt 1 § första stycket 1--6,
c) avdraget begränsas till det lägsta av de maximala avdragsbeloppen
enligt a och b om bolagets inkomst beskattas såväl hos personer som är
berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 1--6 som hos personer
som är berättigade till avdrag enligt 1 § första stycket 7.
Vid tillämpning av tredje stycket räknas delägares kapitalbehållning i
bolaget som skuld i den mån behållningen ingår i delägarens
kapitalunderlag.
Bedriver bolaget flera verksamheter beräknas ett gemensamt
kapitalunderlag, ett gemensamt löneunderlag och ett gemensamt
inkomstunderlag för bolaget. I fråga om varje verksamhet i bolaget får
avdrag inte göras med större belopp än som belöper på verksamheten. Lag
(1990:1446).
12 § Bestämmelserna i andra--femte styckena gäller för företag i
intressegemenskap om något av företagen yrkat avdrag enligt 9 § för
avsättning på kapitalunderlaget. Intressegemenskap anses råda mellan
juridiska personer som vid utgången av året före taxeringsåret är moder-
och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. I en
intressegemenskap kan ingå sådana företag som avses i 1 § första stycket
1--6 och är berättigade till avdrag, handelsbolag och sådana företag som
avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.
Övriga företag i intressegemenskapen får inte avdrag för avsättning på
löneunderlaget. I fråga om handelsbolag gäller att avdrag för avsättning
får beräknas på kapitalunderlaget och i förekommande fall även på
inkomstunderlaget. För varje företag i intressegemenskapen beräknas ett
kapitalunderlag.
Är två eller flera företag i intressegemenskap och innehar ett av
företagen andelar i en utländsk juridisk person som i sin tur -- direkt
eller indirekt -- innehar aktier eller andelar i det andra eller de
andra företagen gäller följande. Vid beräkning av kapitalunderlaget i
det förstnämnda företaget tas som skuld upp ett belopp motsvarande 65
procent av kapitalunderlaget i det andra företaget eller av summan av
kapitalunderlagen i de andra företagen. Som skuld tas dock inte upp
större belopp än 65 procent av värdet av andelarna i den utländska
juridiska personen. Om särskilda skäl föreligger får skulden jämkas till
ett lägre belopp. Med aktier och andelar likställs andra tillgångar som
avses i 27 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Vad nu sagts äger
motsvarande tillämpning om den utländska juridiska personen bedriver
verksamhet från fast driftställe här i riket eller har bestämmande
inflytande över annan utländsk juridisk person som bedriver sådan
verksamhet.
För företag med negativt kapitalunderlag beräknas en intäkt motsvarande
23 procent av underlaget multiplicerat med en räntesats som svarar mot
statslåneräntan vid beskattningsårets utgång med tillägg av fem
procentenheter. Någon intäkt beräknas inte i den mån det negativa
underlaget täcks genom att ett positivt kapitalunderlag överförts från
ett annat företag om såväl givare som mottagare redovisar överföringen
öppet vid samma års taxering. Om företagens sammantagna kapitalunderlag
(summan av de positiva och de negativa underlagen) är negativt får ett
motsvarande belopp vid tillämpning av detta stycke behandlas som ett
positivt underlag hos det företag som har det högsta negativa
underlaget.
I fråga om handelsbolag tillämpas 3 §, 5 § och 11 § fjärde stycket vid
beräkningen av kapitalunderlag enligt fjärde stycket. Är
kapitalunderlaget negativt beräknas en intäkt för de företag som
beskattas för handelsbolagets inkomst. Som intäkt tas för vart och ett
av företagen upp ett belopp motsvarande intäkten enligt fjärde stycket
multiplicerad med företagets andel av handelsbolagets inkomst. Lag
(1990:1446).
13 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt får skatteutjämningsreserv övertas.
14 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.
15 § Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 och som
yrkar avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv skall i
självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna underlag
på vilket avsättning beräknas.
Juridiska personer som enligt 1 § första stycket 1--6 har rätt till
avdrag för avsättning och företag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall i sina självdeklarationer
lämna uppgifter som kan läggas till grund för en prövning av om det
råder intressegemenskap med annat eller andra företag. Motsvarande
gäller i fråga om handelsbolag. Lag (1990:1446).
16 § Fysiska personer och dödsbon skall i självdeklaration lämna de
uppgifter som behövs för att beräkna kapitalunderlaget samt de underlag
på vilka avsättning beräknats.
Övergångsbestämmerlser
1990:654
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering.
2. Vid beräkning av kapitalunderlaget enligt 3 och 4 §§ räknas som skuld
avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond, lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen
(1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1955:256) om
investeringsfonder för konjunkturutjämning, lagen (1967:96) om särskild
nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avsättning till fond för återanskaffning av fastighet, lagen (1980:456)
om insättning på tillfälligt vinstkonto, lagen (1981:296) om
eldsvådefonder, lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto och lagen (1984:1090) om inbetalning på
förnyelsekonto.
3. Vid värdering av tillgångar enligt 6 § tas medel på uppfinnarkonto
upp till halva beloppet.
4. Vid beräkning av kapitalunderlaget för sådana juridiska personer som
avses i 1 § första stycket 1--6 skall vid 1992 års taxering eller, om
företaget inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 15 procent
av sådana obeskattade reserver som avses i 1 § lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års
taxeringar skall 30 procent av det uppskovsbelopp som vid
beskattningsårets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som
skuld. Har uppskovsbelopp övertagits skall även 30 procent av detta
belopp räknas som skuld. Däremot skall uppskovsbelopp vid
beskattningsårets utgång inte räknas som skuld.
Beräkning av beskattningsårets inkomstskatt enligt 3 § första stycket
andra meningen sker utan hänsyn till dels återföring av sådana
obeskattade reserver som avses i första stycket denna punkt, dels den
del av det uppskovsbelopp som enligt 5 § lagen om återföring av
obeskattade reserver tas upp till beskattning. Lag (1991:844).
5. Vid beräkning av kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon
skall vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt
räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 25
procent av sådana obeskattade reserver som avses i 1 § lagen (1990:655)
om återföring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års
taxeringar skall 50 procent av det uppskovsbelopp som vid
beskattningsårets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som
skuld. Däremot skall uppskovsbelopp vid beskattningsårets utgång inte
räknas som skuld.
6. Vid beräkning av kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon
gäller följande. Vid 1994--1999 års taxeringar skall som kapitalunderlag
anses den skattskyldiges kapitalunderlag enligt 4 § med tillägg för en
övergångspost. Övergångsposten är ett belopp motsvarande den
skattskyldiges negativa kapitalunderlag vid 1994 års taxering eller, om
företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år,
vid 1995 års taxering, till den del detta negativa underlag överstiger
fribeloppet enligt punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370).
Har den skattskyldige flera förvärvskällor skall vid tillämpning av
första stycket övergångsposten bestämmas med ledning av
förvärvskällornas sammanlagda kapitalunderlag. Är det sammanlagda
kapitalunderlaget negativt skall det fördelas mellan förvärvskällorna
med negativt kapitalunderlag i förhållande till deras andel av det
sammanlagda kapitalunderlaget i dessa förvärvskällor. Det sålunda
beräknade negativa underlaget utgör förvärvskällans övergångspost till
den del beloppet överstiger det till förvärvskällan hänförliga
fribeloppet.
Vid beräkning av kapitalunderlaget vid 1994 års taxering eller, om
företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år,
vid 1995 års taxering, skall fastigheter som inte utgör
omsättningstillgångar tas upp till det högsta av de värden som följer av
6 § andra stycket.
Bestämmelserna i första--tredje styckena gäller inte vid tillämpning av
11 §. Lag (1992:1345).
7. Vid tillämpning av 4 § andra stycket vid 1992 års taxering inräknas i
kapitalunderlaget för ett handelsbolag inte tillgångar som avses i punkt
22 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) såvida tillgångarna avyttrats före
utgången av år 1991.
8. Vid beräkning av kapitalunderlaget för skadeförsäkringsföretag
skall vid 1992, 1993 och 1994 års taxeringar säkerhetsreserv räknas
som skuld endast till den del reserven överstiger 70 procent av
säkerhetsreserven i bokslut till ledning för 1991 års taxering.
Lag (1993:1565).
1991:694
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering.
1992:704
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i
fråga om 3 § vid 1992 års taxering och i övrigt vid 1994 års taxering.
1992:1345
Denna lag träder i kraft den 31 december 1992 och tillämpas första
gången vid 1993 års taxering. Äldre bestämmelser i 5 § första stycket 5
och 6 tillämpas dock vid 1993 års taxering i fråga om skattskyldiga vars
räkenskapsår avslutats före ikraftträdandet.
1993:946
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock
för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.
Lag (1993:946).
1993:1540
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 varvid lagen (1990:654)
om skatteutjämningsreserv skall upphöra att gälla. Den upphävda
lagen skall dock alltjämt tillämpas vid 1992--1994 års taxeringar
utom såvitt gäller punkt 6 av övergångsbestämmelserna till den
upphävda lagen.