Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1990:272 ·
Visa register
Lag (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1990-05-23
Ändring införd: t.o.m. SFS 2015:420
Ikraft: 1990-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2019:234
Upphävd: 2019-06-01
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag är tillämplig på frågor om makars och sambors
förmögenhetsförhållanden när det finns anknytning till en
främmande stat. Lagen gäller endast sådana samboförhållanden
där ingen av samborna är gift.
Bestämmelserna i 2 § första stycket 1, 5 § tredje stycket, 6 §
andra stycket och 8 § gäller inte för sambor. När lagen ska
tillämpas på samboförhållanden gäller i övrigt följande:
1. Det som sägs i lagen om makar, blivande makar, äktenskapet
och äktenskapets ingående eller motsvarande gäller s1ambor,
blivande sambor, samboförhållandet respektive
samboförhållandets inledande.
2. Vid tillämpningen av 9 § gäller 16–18 och 22–25 §§
sambolagen (2003:376) i stället för äktenskapsbalken. Vid
tillämpningen av 10 § gäller 15 § sambolagen i stället för 12
kap. äktenskapsbalken.
Lagen gäller inte i den utsträckning något annat följer av en
annan lag. Lag (2015:420).
Svensk domstols behörighet
2 § En fråga om makars förmögenhetsförhållanden får tas upp
av svensk domstol
1. om frågan har samband med ett äktenskapsmål i Sverige,
2. om svaranden har hemvist i Sverige,
3. om käranden har hemvist i Sverige och svensk lag enligt 3
eller 4 § är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden,
4. om frågan rör egendom i Sverige, eller
5. om svaranden i en uppkommen fråga har godtagit att saken
prövas i Sverige eller har gått i svaromål i saken utan
invändning om domstolens behörighet.
Om frågan gäller bodelning med anledning av en makes död
tillämpas 2 a § i stället för första stycket. Lag (2015:420).
2 a § En fråga om bodelning med anledning av en makes död får
tas upp av svensk domstol
1. om den avlidne maken hade hemvist i Sverige,
2. i fall som anges i 2 § första stycket 2, 3 och 5, eller
3. på begäran av den efterlevande maken om svensk domstol, i
andra fall än som avses i 1, är behörig att ta upp en fråga
om arv efter den avlidne enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt
godkännande och verkställighet av officiella handlingar i
samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt
arvsintyg, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2015:420).
Tillämplig lag
3 § Har makar eller blivande makar skriftligen avtalat att en viss stats
lag skall tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden, skall det gälla
om
1. avtalet avser lagen i en stat där någon av dem hade hemvist eller var
medborgare när avtalet ingicks, och
2. något annat inte följer av 5--12 §§.
Är den ena maken död, får den efterlevande maken ingå ett avtal enligt
första stycket med den avlidnes arvingar och universella
testamentstagare.
4 § Har tillämplig lag inte bestämts genom avtal, gäller lagen i den
stat där makarna tog hemvist när de gifte sig.
Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit
bosatta där i minst två år, tillämpas i stället den statens lag. Har
båda makarna tidigare under äktenskapet haft hemvist i den staten eller
är båda makarna medborgare i den staten, tillämpas dock den statens lag
så snart de har tagit hemvist i staten.
5 § En rättshandling mellan makar avseende deras
förmögenhetsförhållanden är giltig, om den stämmer överens med den lag
som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden när
rättshandlingen företas. Företas rättshandlingen före äktenskapet, är
den giltig, om den stämmer överens med den lag som blir tillämplig när
makarna ingår äktenskap.
Rättshandlingen skall vidare anses giltig till formen, om den uppfyller
formkraven enligt lagen i den stat där den företas eller där makarna då
har hemvist.
Äktenskapsförord mellan makar som har hemvist i Sverige när
rättshandlingen företas blir dock gällande här i landet endast om
registrering sker enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken. Gåva mellan
makar som har hemvist i Sverige när gåvan ges blir gällande mot givarens
borgenärer endast om vad som föreskrivs för sådan giltighet i 8 kap. 1 §
äktenskapsbalken har iakttagits.
5 a § En utländsk bodelning med anledning av en makes död ska
anses giltig till formen, om den uppfyller formkraven
enligt
1. den lag som var tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden,
2. lagen i den stat där den förrättades, eller
3. lagen i den stat där den avlidne hade hemvist eller var
medborgare. Lag (2015:420).
Särskilda bestämmelser om bodelning m. m.
6 § På begäran av en make eller en dödsbodelägare skall svensk lag
tillämpas beträffande förfarandet vid bodelning, även om utländsk lag är
tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Bestämmelserna i svensk
lag om förfarandet vid bodelning får tillämpas också när den utländska
lagen föreskriver en annan form för delning eller avräkning beträffande
makars egendom.
En bodelning enligt 9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken får dock
förrättas bara om den tillämpliga utländska lagen på motsvarande sätt
tillåter makarna att förrätta bodelning under äktenskapet när de är
ense.
7 § Vid en bodelning ska makarnas samtliga tillgångar och
skulder i Sverige och utomlands beaktas, om inte något annat
följer av den lag som är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden. Vid lottläggningen bör en make i
första hand tilldelas egendom som tillhör honom eller henne
utomlands.
Om det finns egendom i ett främmande land och det kan antas
att bodelningen inte kommer att gälla i det landet, får
bodelningen begränsas till att gälla en viss del av makarnas
egendom. En sådan begränsning får dock inte göras, om någon
av makarna med rimliga skäl motsätter sig det.
Vid en bodelning med anledning av en makes död ska det
beaktas vad som tillkommit den efterlevande maken vid
motsvarande förrättning efter den döde utomlands.
Lag (2015:420).
8 § Har det i en främmande stat meddelats ett slutligt beslut om legal
separation och har makarna inte återupptagit sammanlevnaden, skall
egendom som makarna har förvärvat efter separationen inte ingå i en
bodelning där svensk lag är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden. Vid en sådan bodelning skall täckning för
skulder beräknas med hänsyn till förhållandena vid separationen.
9 § Äktenskapsbalkens bestämmelser om förfogande över makars gemensamma
bostad och bohag och om en makes rätt att vid bodelning överta sådan
egendom skall alltid tillämpas, om bostaden och bohaget finns i Sverige.
10 § Vid en bodelning som görs i Sverige får jämkning ske enligt 12 kap.
äktenskapsbalken, även om en utländsk lag är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden.
Hänsyn till tredje mans intressen
11 § Inskränkningar som en utländsk lag innehåller i en makes rätt att
förfoga över sådan fast egendom eller tomträtt som tillhör denne make
och finns i Sverige kan inte göras gällande mot tredje man i vidare mån
än vad som följer av svensk lag.
Detsamma gäller inskränkningar i en makes rätt att förfoga över sin
övriga egendom eller att skuldsätta sig, om tredje man och maken befann
sig i Sverige när rättshandlingen företogs och tredje man inte kände
till eller borde ha känt till inskränkningen.
12 § Begränsningar som en utländsk lag innehåller i en makes skyldighet
att med sin egendom svara för sina skulder kan inte göras gällande i
Sverige, om skulden hänför sig till en rättshandling varigenom en make
har förfogat över sin fasta egendom eller tomträtt och egendomen finns
här i landet.
Detsamma gäller om skulden hänför sig till en rättshandling varigenom en
make har förfogat över annan egendom eller skuldsatt sig, om tredje man
och maken befann sig i Sverige när rättshandlingen företogs och tredje
man inte kände till eller borde ha känt till inskränkningen.
Erkännande av utländska avgöranden
13 § Ett lagakraftvunnet avgörande om makars
förmögenhetsförhållanden av en utländsk domstol eller en annan
myndighet eller av en bodelningsförrättare gäller i Sverige, om
det har meddelats i
1. en stat vars lag enligt 3 eller 4 § var tillämplig på frågor
om makarnas förmögenhetsförhållanden eller
2. den stat där svaranden hade hemvist. Lag (2001:1141).
14 § Det utländska avgörandet gäller dock inte i Sverige, om
1. avgörandet har meddelats mot en part som inte har gått i
svaromål och som inte har fått kännedom om den väckta talan i
tillräcklig tid för att kunna svara i saken eller mot en part
som annars inte har fått rimliga möjligheter att föra sin talan
i det utländska förfarandet,
2. avgörandet strider mot ett svenskt avgörande,
3. avgörandet strider mot ett här i landet gällande utländskt
avgörande i ett förfarande som började tidigare än det andra
utländska förfarandet,
4. det i Sverige pågår ett förfarande som kan leda till ett
motstridigt avgörande eller
5. det utomlands pågår ett förfarande som kan leda till ett
motstridigt avgörande, såvida det förfarandet har börjat
tidigare än det andra utländska förfarandet och kan antas leda
till ett här i landet gällande avgörande. Lag (2001:1141).
Konkurrerande förfaranden
15 § Framställs ett yrkande om makars förmögenhetsförhållanden
vid en svensk domstol, när det redan pågår ett förfarande
utomlands som kan leda till ett motstridigt avgörande, skall
talan avvisas om det kan antas att avgörandet i det utländska
förfarandet blir gällande här i landet. I stället för att talan
avvisas får målet eller ärendet förklaras vilande i avvaktan på
ett lagakraftvunnet avgörande i det utländska förfarandet.
Talan får prövas om det finns särskilda skäl. Lag (2001:1141).
Verkställighet
16 § Ett utländskt domstolsavgörande som är verkställbart i
domstolslandet och som gäller i Sverige får verkställas, om
avgörandet har förklarats verkställbart här.
En ansökan om verkställbarhetsförklaring görs till den
tingsrätt som regeringen föreskriver.
Sökanden ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i
original eller i kopia som har bestyrkts av en behörig
myndighet samt de ytterligare handlingar som tingsrätten
behöver för sin prövning. Lag (2014:926).
17 § Om ett avgörande förklaras verkställbart, verkställs
avgörandet på samma sätt som ett motsvarande svenskt
avgörande som har fått laga kraft. En föreskrift om
tvångsmedel i avgörandet ska dock inte tillämpas.
Vid handläggning i domstol av ett ärende om
verkställbarhetsförklaring tillämpas i övrigt lagen
(1996:242) om domstolsärenden. Lag (2014:926).
Reservforum
18 § Om det inte finns någon behörig domstol när svensk domsrätt
föreligger enligt denna lag, skall frågan tas upp av Stockholms
tingsrätt. Lag (2001:1141).
Hemvist
19 § Vid tillämpningen av denna lag skall den som är bosatt i en viss
stat anses ha hemvist där, om bosättningen med hänsyn till vistelsens
varaktighet och omständigheterna i övrigt får anses stadigvarande.
Lag (2001:1141).
Ordre public
20 § En bestämmelse i en utländsk lag får inte tillämpas och
ett utländskt avgörande gäller inte i Sverige, om det skulle
vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska
rättsordningen att tillämpa bestämmelsen eller att erkänna
avgörandet. Lag (2001:1141).
Övergångsbestämmelser
1990:272
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990, då lagen (1912:69) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar
skall upphöra att gälla.
2. Vid tillämpning av 1 § andra stycket skall med annan lag likställas
förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.
3. Bestämmelserna i 2 § medför inte att svensk domstols behörighet i en
fråga som väckts vid domstolen före ikraftträdandet går förlorad.
4. Har talan i ett mål eller ärende som avser makars
förmögenhetsförhållanden väckts vid domstol före ikraftträdandet,
tillämpas äldre bestämmelser.
5. Har en för bodelning avgörande tidpunkt inträtt före ikraftträdandet,
tillämpas äldre bestämmelser om makars förmögenhetsförhållanden vid
bodelningen. Detta gäller dock inte frågor om bodelningens form eller
frågor som avses i 6 §.
6. En giltig rättshandling rörande makars förmögenhetsförhållanden som
företogs före ikraftträdandet förlorar inte sin giltighet genom den nya
lagen.
2001:1141
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2002.
2. Bestämmelserna medför inte att svensk domstols behörighet
går förlorad beträffande en talan rörande sambors
förmögenhetsförhållanden som har väckts före ikraftträdandet.
3. Äldre rätt gäller fortfarande i fråga om tillämplig lag för
en talan rörande sambors förmögenhetsförhållanden som har
väckts före ikraftträdandet.
4. Har en för bodelning mellan sambor avgörande tidpunkt
inträtt före ikraftträdandet, tillämpas de nya bestämmelserna
vid bodelningen bara på frågor om bodelningens form och frågor
som avses i 6 §.
5. En giltig rättshandling mellan sambor som företogs före
ikraftträdandet förlorar inte sin giltighet genom den nya
lagen.
6. Bestämmelserna i 13, 14, 16 och 17 §§ tillämpas inte på
avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.
2003:382
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
2. Om ett samboförhållande har upphört före ikraftträdandet,
tillämpas äldre bestämmelser.
2014:926
1. Denna lag träder i kraft den 10 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller för handläggningen i Svea hovrätt
och Högsta domstolen av ärenden som har inletts i hovrätten
före ikraftträdandet.