Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1989:420 ·
Visa register
Förordning (1989:420)
om elektrisk materiel
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1989-06-01
Ändring införd: t.o.m. SFS 1993:1646
Ikraft: 1989-08-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1993:1068
Upphävd: 1994-01-01
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller säkerhetsbestämmelser för elektrisk
materiel.
Elektrisk materiel enligt denna förordning omfattar
1. en anordning som är avsedd att anslutas till en elektrisk
starkströmsanläggning,
2. en anordning som har en egen elektrisk kraftkälla,
3. komponenter i eller vid sådana anordningar som avses i 1 och 2,
4. komponenter i eller vid en elektrisk starkströmsanläggning och
5. elektrisk utrustning som är avsedd att användas i eller vid en
elektrisk starkströmsanläggning.
2 § Den som för användning inom landet tillverkar, importerar, upplåter,
saluför eller överlåter på annat sätt samt installerar eller använder
elektrisk materiel skall svara för att materielen uppfyller de
säkerhetskrav som anges i denna förordning.
Säkerhetskrav
3 § Elektrisk materiel skall vara konstruerad och tillverkad på sådant
sätt att skydd mot olyckor i de avseenden som anges i 5 och 6 §§ uppnås,
under förutsättning att materielen används för avsett ändamål och
underhålls på ett riktigt sätt.
4 § Elektrisk materiel skall genom märkning eller på annat sätt vara
försedd med sådan information som behövs från säkerhetssynpunkt.
Tillverkarens namn eller varumärke samt materielens typbeteckning skall
finnas klart och tydligt angivna på materielen eller, om detta inte är
möjligt, på förpackningen.
Elektrisk materiel och tillhörande komponenter skall ha sådant utförande
att de kan sättas samman och anslutas på ett korrekt och säkert sätt.
5 § Tekniska åtgärder skall vidtas till skydd mot olyckor orsakade av
elektrisk materiel på ett sådant sätt
1. att människor och husdjur är tillfredsställande skyddade mot fara för
skada eller men som kan orsakas av direkt eller indirekt beröring med
elektrisk materiel,
2. att det inte kan uppstå temperaturnivåer, ljusbågar eller strålning
som innebär fara,
3. att människor, husdjur och egendom är tillfredsställande skyddade mot
icke elektriska risker som enligt erfarenhet kan orsakas av elektrisk
materiel,
4. att isoleringen av elektrisk materiel är anpassad till de
förhållanden som kan förutses.
6 § Sådana tekniska åtgärder skall vidtas till skydd mot olyckor som kan
orsakas av yttre påverkan på elektrisk materiel
1. att den elektriska materielen uppfyller de förväntade mekaniska
kraven och människor, husdjur och egendom inte utsätts för fara,
2. att den elektriska materielen, i den omgivning där det kan förutses
att materielen kommer att användas, kan stå emot icke mekanisk påverkan
och människor, husdjur och egendom inte utsätts för fara,
3. att den elektriska materielen inte utsätter människor, husdjur och
egendom för fara vid de överbelastningsförhållanden eller felfall som
kan förutses.
7 § Elsäkerhetsverket får meddela föreskrifter som i fråga om elsäkerhet
närmare bestämmer kraven enligt 3--6 §§ för elektrisk materiel.
För elektrisk materiel kan gälla ytterligare föreskrifter om säkerhet
som har meddelats av andra myndigheter än verket. Förordning
(1992:1235).
Antagande om uppfyllande av säkerhetskraven
8 § Elektrisk materiel som i fråga om säkerheten är utförd enligt svensk
standard för sådan materiel skall, om inte annat visas, anses uppfylla
säkerhetskraven enligt 3--7 §§.
Elsäkerhetsverket får i fråga om elektrisk materiel, för vilken svensk
standard saknas, föreskriva att säkerhetskraven för sådan materiel skall
anses uppfyllda om materielen är utförd enligt andra särskilda krav.
Förordning (1992:1235).
Krav på godkännande av viss elektrisk materiel
9 § Elsäkerhetsverket får, om det föreligger särskilda skäl, föreskriva
att viss elektrisk materiel skall vara godkänd av riksprovplatsen för
elektrisk materiel för att få användas, upplåtas, saluföras eller
överlåtas inom landet. Förordning (1992:1235).
Registrering
10 § Elsäkerhetsverket får föreskriva att den som för användning inom
landet tillverkar, importerar eller yrkesmässigt överlåter eller hyr ut
elektrisk materiel, skall vara skyldig att registrera materielen.
Om avgift för underlåten registrering finns bestämmelser i 18--20 §§
lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar. Förordning (1992:1235).
Registreringsförfarandet
11 § Uppgiften att registrera elektrisk materiel och att pröva frågor i
anslutning till registreringen skall handhas av riksprovplatsen för
elektrisk materiel.
12 § Elektrisk materiel som godkänts av riksprovplatsen för elektrisk
materiel enligt 9 §, och för vilken registreringsskyldighet föreligger,
registreras genom riksprovplatsens försorg.
Detsamma gäller när SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten
AB, i annat fall än som avses i första stycket godkänt eller för
S-märkning certifierat elektrisk materiel, som omfattas av
registreringsskyldighet, och därmed kontrollerat att materielen är
tillverkad enligt svensk standard eller ändå uppfyller säkerhetskraven
enligt denna förordning.
13 § För registrering av elektrisk materiel som omfattas av
registreringsskyldighet men som inte är godkänd eller certifierad för
S-märkning av SEMKO, krävs följande handlingar:
1. intyg från sökanden att den elektriska materielen uppfyller svensk
standard eller annat särskilt krav enligt föreskrift som
Elsäkerhetsverket meddelat med stöd av 8 § andra stycket,
2. dokumentation som identifierar den elektriska materielen och
3. provningsprotokoll utfärdat av provningsanstalt som tillhör något av
de system för internationella provningsöverenskommelser avseende
elektriska artiklar där SEMKO deltar eller med vilken SEMKO har en
särskild överenskommelse om ömsesidiga godtaganden av provningsresultat
eller ett provningsprotokoll från en tillverkare som har ett särskilt
avtal med SEMKO om egenprovning. Protokollen skall styrka intyg
som avses under p. 1. Förordning (1992:1235).
14 § Riksprovplatsen skall föra en för allmänheten tillgänglig
förteckning över registrerad elektrisk materiel.
Registreringsavgift
15 § Elsäkerhetsverket får efter samråd med riksrevisionsverket och
riksprovplatsen för elektrisk materiel meddela föreskrifter om avgifter
för registrering av elektrisk materiel. En sådan avgift skall täcka
kostnaderna för
1. registreringen av elektrisk materiel,
2. verkets verksamhet med avseende på elsäkerhet hos elektrisk materiel.
Verket skall inhämta regeringens medgivande innan en föreskrift enligt
första stycket beslutas. Förordning (1992:1235).
Tillsyn
16 § I fråga om elsäkerheten hos elektrisk materiel är
Elsäkerhetsverkets tillsynsmyndighet enligt 21 § lagen (1902:71 s. 1),
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar. Förordning
(1992:1235).
17 § Elsäkerhetsverket får meddela föreskrifter om ersättning för sådant
uttaget prov som avses i 24 § andra stycket lagen (1902:71 s. 1),
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar och om
skyldighet att ersätta verkets kostnader för provning som avses i nämnda
bestämmelse. Förordning (1992:1235).
Verkställighetsföreskrifter m.m.
18 § Elsäkerhetsverket får ifråga om elektrisk materiel meddela
föreskrifter för verkställighet av i lagen (1902:71 s. 1), innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar eller i denna förordning
meddelade bestämmelser. Förordning (1992:1235).
19 § Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot föreskrifter som har
meddelats enligt denna förordning eller med stöd av ett bemyndigande i
förordningen finns i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar.
Överklagande
20 § Elsäkerhetsverkets beslut enligt 23 §, 24 § första eller andra
stycket, 25 § eller 26 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar får överklagas hos kammarrätten.
Elsäkerhetsverkets beslut om föreskrifter med stöd av ett bemyndigande
enligt nämnda lag får överklagas hos regeringen. Förordning (1992:1235).
21 § Beslut som meddelats av riksprovplatsen för elektrisk materiel i
frågor om registrering av elektrisk materiel får överklagas hos
Elsäkerhetsverket.
Elsäkerhetsverkets beslut i frågor som avses i första stycket får
överklagas hos kammarrätten. Förordning (1992:12325).
Övergångsbestämmelser
1989:420
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1989, då förordningen
(1977:585) om elektrisk materiel m. m. skall upphöra att gälla.
2. Föreskrift som har meddelats med stöd av den upphävda förordningen
gäller till dess statens energiverk föreskriver annat.
3. Elektrisk materiel som godkänts av riksprovplatsen för elektrisk
materiel eller som certifierats för S-märkning av SEMKO innan denna
förordning trädde i kraft, och för vilken föreligger
registreringsskyldighet enligt med stöd av förordningen utfärdade
föreskrifter, registreras genom riksprovplatsens försorg.