Regeringskansliets rättsdatabaser

Centralmyndigheten 1 § Uppgiften att vara centralmyndighet enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m. m. och om överflyttning av barn skall fullgöras av utrikesdepartementet. 2 § Utrikesdepartementet skall som centralmyndighet 1. ta emot och förmedla framställningar enligt den i Luxemburg den 20 maj 1980 dagtecknade konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn (Europarådskonventionen) och den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (Haagkonventionen), 2. samarbeta med centralmyndigheterna i övriga stater som har tillträtt någon av konventionerna, 3. främja samarbetet mellan berörda myndigheter i Sverige och andra konventionsstater, samt 4. fullgöra de uppgifter i övrigt som enligt konventionerna ankommer på en centralmyndighet. 3 § Utrikesdepartementet skall tillhandahålla formulär för framställningar om departementets bistånd enligt konventionerna. En sådan framställning skall åtföljas av en fullmakt för utrikesdepartementet att företräda den som har gjort framställningen eller att utse någon annan att företräda denne. Framställningen och andra handlingar som ges in till utrikesdepartementet skall vara avfattade på svenska, engelska eller franska språket eller åtföljas av en översättning till något av dessa språk. 4 § Utrikesdepartementet skall svara för de kostnader som uppkommer för den som har begärt departementets bistånd enligt Europarådskonventionen. Utrikesdepartementet kan kräva tillbaka dessa kostnader från den som i rättegång har förpliktats att betala dem. Första stycket gäller inte 1. kostnader för att få barnet hemsänt, 2. kostnader i mål om vårdnad eller umgänge, eller 3. kostnader som den som har begärt utrikesdepartementets bistånd har i rättegång förpliktats att betala till motparten. 5 § Utrikesdepartementet kan vägra att ge bistånd enligt konventionerna, om det är uppenbart att villkoren för sådant bistånd inte är uppfyllda. Den som har gjort en framställning om utrikesdepartementets bistånd enligt konventionerna skall i fall som avses i första stycket genast underrättas om skälen för departementets vägran. Har framställningen förmedlats av en centralmyndighet i en annan konventionsstat, skall underrättelsen om skälen i stället lämnas till den myndigheten. Förfarandet 6 § En ansökan till rätten om verkställighet av ett avgörande som avses i 5 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn, eller om överflyttning av barn enligt 11 § eller någon annan åtgärd enligt den lagen skall, utöver vad som följer av lagen (1996:242) om domstolsärenden, innehålla uppgift om barnets namn, födelsedatum och vistelseort. Förordning (2006:468). 7 § Ett uppdrag enligt 16 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn får lämnas utan att den som har hand om barnet har fått del av ansökan. Den som har fått uppdraget bör handla skyndsamt. Han eller hon bör så långt det är möjligt ge barnet tillfälle att framföra sina åsikter. Förordning (2022:962). 8 § Om den som har fått uppdraget finner att barnet kommer att överlämnas frivilligt, bör han eller hon genast underrätta sökanden om detta och medverka till att tid och plats bestäms för överlämnandet. När överlämnandet har skett, skall rätten underrättas om detta. Förordning (2006:468). 9 § Om något frivilligt överlämnande inte kommer till stånd, skall det i den redogörelse som avses i 16 § andra stycket lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn anges vad den som har hand om barnet har anfört som skäl för sin vägran att överlämna barnet. I redogörelsen bör också anges om det kan antas att det finns något sådant förhållande som enligt 6 § 1 eller 2 eller 12 § den lagen kan hindra ett överlämnande. Förordning (2006:468). 10 § Rätten kan i övrigt lämna den som får uppdraget närmare anvisningar om hur det skall fullgöras. Förordning (2006:468). 11 § Beträffande förfarandet i övrigt i ärenden om verkställighet av ett avgörande som avses i 5 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn, eller om överflyttning av barn enligt 11 § eller någon annan åtgärd enligt den lagen skall 8-18 §§ förordningen (2006:467) om verkställighet av vårdnadsavgöranden tillämpas. Det som i 12 § andra stycket den förordningen föreskrivs om underrättelse till den som har fått ett uppdrag enligt 21 kap. 4 § första stycket föräldrabalken skall gälla den som har fått ett uppdrag enligt 18 § första stycket lagen om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Förordning (2006:468). Övergångsbestämmelser 1989:177 Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1989. I de delar som gäller utrikesdepartementets bistånd enligt Europarådskonventionen träder förordningen dock i kraft den 1 juli 1989. 2006:468 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006. 2. Äldre bestämmelser skall tillämpas i fråga om mål om verkställighet eller överflyttning av barn i annat fall som vid ikraftträdandet är anhängigt vid domstol.