Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1988:106 · Visa register
Förordning (1988:106) om tillämpning av en konvention den 29 juni 1987 mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1988-03-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 1992:1090
Övrigt: Endast den svenska texten i bilagorna är med här.
Ikraft: 1988-05-01
Den konvention mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet som har undertecknats den 29 juni 1987 jämte ett samma dag undertecknat protokoll om medicinsk vård samt en den 7 september 1987 undertecknad överenskommelse om tillämpning av konventionen skall gälla här i riket från och med den 1 maj 1988. Konventionen, protokollet och tillämpningsöverenskommelsen bifogas denna förordning som bilagorna 1--3. Med behörig myndighet i artiklarna 6, 7 och 9 samt artikel 27 andra stycket i konventionen avses för svensk del Riksförsäkringsverket. Konvention mellan regeringen i Konungariket Sverige och regeringen i Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet Regeringen i Konungariket Sverige och regeringen i Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, som genomfört ömsesidighet på den sociala trygghetens område genom den konvention som för deras räkning undertecknades i Stockholm den 9 juni 1956 och som önskar utvidga och ändra omfattningen av denna ömsesidighet och beakta ändringar i staternas lagstiftning, har kommit överens om följande bestämmelser: AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 1 1. I konventionen avses med uttrycken a) "Förenade Konungariket" Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland och "Sverige'' Konungariket Sverige; b) "territorium" med avseende på Förenade Konungariket: England, Skottland, Wales, Nordirland liksom öarna Man, Jersey, Guernsey, Alderney, Herm och Jethou och med avseende på Sverige: Konungariket Sveriges territorium; c) "lagstiftning" den i konventionens artikel 2 angivna lagstiftning som är i kraft inom den ena eller den andra statens territorium eller någon del av detta; d) "behörig myndighet" med avseende på Förenade Konungarikets territorium: socialministern, hälso- och socialdepartementet för Nordirland, ön Mans hälsovårds- och socialförsäkringsdepartement, Jerseys parlaments socialförsäkringskommitté eller Guernseys parlaments försäkringsmyndighet, allt efter omständigheterna, och med avseende på Sverige: regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar; e) "försäkringsmyndighet" den myndighet eller det organ som är behörigt att avgöra, om rätt till ifrågavarande förmån föreligger; f) "behörigt organ" den myndighet eller det andra organ, varifrån den ifrågavarande personen har rätt att uppbära förmån eller skulle ha sådan rätt, om han vore bosatt inom den stats territorium, där myndigheten eller organet finns; g) "försäkrad" med avseende på Förenade Konungarikets territorium att avgifter har betalats eller skall betalas av eller för den ifrågavarande personen eller tillgodoförts honom eller, när det gäller artiklarna 21-23 i konventionen, att han är eller anses som anställd; h) "avgiftsperiod" en period för vilken avgifter svarande mot den förmån, varom fråga är, betalas, har betalats eller anses som betalade enligt den ena eller andra statens lagstiftning; i) "försäkringsperiod" en avgiftsperiod, en anställningsperiod eller annan period som anses som försäkringsperiod eller därmed likvärdig period i den lagstiftning, enligt vilken perioden fullgjorts, inbegripet ett kalenderår för vilket pensionspoäng tillgodoräknats enligt den svenska försäkringen för tilläggspension på grund av inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete under året eller en del därav; j) "likvärdig period" med avseende på Förenade Konungarikets territorium en period, för vilken avgifter svarande mot den förmån varom fråga är har tillgodoräknats enligt lagstiftningen i denna stat; k) "pension", "ersättning" eller "förmån" en pension, ersättning eller förmån enligt den tillämpliga lagstiftningen, inbegripet alla däri ingående delar som bekostas av allmänna medel liksom alla höjningar och tilläggsbetalningar; l) "ålderspension" med avseende på Förenade Konungarikets territorium en ålderspension enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige en ålderspension i form av folkpension eller tilläggspension; m) "förmån vid barns födelse'' med avseende på Förenade Konungarikets territorium moderskapspenning enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige föräldrapennning; n) "efterlevandeförmån" med avseende på Förenade Konungarikets territorium änkeersättning, mödraersättning till änka och änkepension enligt lagstiftningen i denna stat; o) "förmån för efterlevande barn" med avseende på Förenade Konungarikets territorium vårdbidrag och särskilt barnbidrag enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige barnpension enligt lagstiftningen i Sverige; p) "barnbidrag" med avseende på Förenade Konungarikets territorium förmåner till barn enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige allmänt barnbidrag enligt lagstiftningen i denna stat; q) "fartyg" med avseende på Förenade Konungarikets territorium ett fartyg som är registrerat i en hamn inom detta territorium eller, i fråga om svävare, registrerat inom detta territorium eller varje annat fartyg, vars ägare (eller, om flera ägare finns, den som tjänstgör som redare) eller redare är bosatt eller har sin huvudsakliga verksamhet i detta territorium och med avseende på Sverige ett fartyg som för svensk flagga; r) "förvärvsarbetande'' en person som är anställd eller driver självständig verksamhet; s) "anställd" en person, som definieras som anställd eller annan arbetstagare, eller en person som behandlas som sådan i den tillämpliga lagstiftningen; t) "anställning" förvärvsarbete som anställd; u) "självständigt förvärvsverksam" en person som definieras som självständig företagare eller som behandlas som sådan i den tillämpliga lagstiftningen; v) "socialhjälp" med avseende på Förenade Konungarikets territorium behovsprövade förmåner enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige socialhjälp som lämnas enligt svensk lag; w) "avtalet" avtalet den 2 maj 1992 mellan den Europeiska gemenskapen, dess medlemsstater och medlemsstaterna i den Europeiska frihandelssammanslutningen om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; x) "förordning (EEG) nr 1408/71" Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen med de ändringar och tillägg till denna som gäller vid varje tidpunkt; y) "tillämpningsförordningen" Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen med de ändringar och tillägg till tillämpningsförordningen som gäller vid varje tidpunkt. 2. Andra ord och uttryck som används i konventionen har den innebörd som tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen. 3. Vid tillämpningen av de bestämmelser i konventionen som gäller för medborgare i den ena eller andra staten skall uttrycket "medborgare'' med avseende på Förenade Konungariket avse varje brittisk medborgare, medborgare i till Storbritannien hörande territorier, medborgare i brittiska översjöiska områden eller brittisk undersåte. Förordning (1992:1090). Artikel 2 1. Konventionen är tillämplig a) med avseende på Förenade Konungarikets territorium på i) 1975--1984 års lagar om social trygghet och 1975--1984 års lagar om social trygghet avseende Nordirland; ii) 1975--1984 års lagar om social trygghet (parlamentslagar) såsom de gäller på Isle of Man med stöd av förordningar enligt 1982 års lag om social trygghet (Tynwaldlag); iii) Jerseys socialförsäkringslag av år 1974; iv) Guernseys socialförsäkringslag av år 1978; v) 1975 års lag om förmåner till barn, 1975 års förordning om förmåner till barn avseende Nordirland och 1975 års lag om förmåner till barn (parlamentslag) såsom den gäller på Isle of Man med stöd av förordningar enligt 1982 års lag om social trygghet (Tynwaldlag), Jerseys familjeförmånslag av år 1972 och Guernseys familjeförmånslag av år 1950; och sådan lagstiftning som ingått i dessa lagar eller förordningar eller upphävts genom lagstiftning som ingått i dem; b) med avseende på Sveriges territorium på lagstiftningen om i) sjukpenningförsäkring med föräldraförsäkring; ii) folkpension; iii) försäkring för tilläggspension; iv) allmänna barnbidrag; v) arbetsskadeförsäkring (olycksfall i arbete och arbetssjukdom); vi) arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. 2. Såvitt inte annat följer av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena i denna artikel skall konventionen tillämpas även på sådan lagstiftning som ersätter, ändrar, kompletterar eller kodifierar den lagstiftning som anges i första stycket i denna artikel. 3. Konventionen skall icke tillämpas på Europeiska Gemenskapernas förordningar om social trygghet eller på någon konvention om social trygghet som endera staten har slutit med en tredje stat eller på lagar eller förordningar som ändrar den i första stycket i denna artikel angivna lagstiftningen för att ge verkan åt en sådan konvention, men skall icke hindra endera staten att i sin lagstiftning beakta bestämmelserna i någon konvention som staten har slutit med en tredje stat. 4. Konventionen skall tillämpas på lagstiftning som avser andra grenar av social trygghet än de som anges i första stycket i denna artikel endast om de två staterna kommer överens härom. Artikel 3 1. I den mån icke annat stadgas i konventionen är den tillämplig på a) medborgare i de båda staterna och personer som härleder sina rättigheter från sådana personer; b) andra personer, som är eller varit omfattade av lagstiftningen i endera staten, och personer som härleder sina rättigheter från sådana personer. 2. I den mån icke annat stadgas i konventionen skall medborgare i den ena staten, som är bosatta inom den andra statens territorium, behandlas som medborgare i den senare staten vid tillämpning av denna stats lagstiftning. 3. Bestämmelserna i andra stycket i denna artikel skall i tillämpliga delar avse jämväl a) flyktingar och statslösa personer som avses i konventionen den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning och protokollet den 31 januari 1967 till nämnda konvention, ävensom konventionen den 28 september 1954 om statslösa personers rättsliga ställning; b) andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från en medborgare i den ena staten eller från en i denna artikel avsedd flykting eller statslös person. Artikel 4 1. I den mån inte annat föreskrivs i artiklarna 14--23 i konventionen skall a) ålderspension, efterlevandeförmån, andra invalidförmåner än invalidpension som är oberoende av avgiftsbetalning, eller varje pension, ersättning eller förmån som utges på grund av en yrkesskada enligt Förenade Konungarikets lagstiftning utges till personer inom Sveriges territorium som om de befann sig inom Förenade Konungarikets territorium; b) ålders-, förtids- och efterlevandepensioner samt kontantförmåner på grund av yrkesskada enligt den svenska lagstiftningen utges till personer bosatta inom Förenade Konungarikets territorium som om de vore bosatta inom Sveriges territorium. 2. I fall då enligt lagstiftningen i den ena staten någon förmån, för vilken speciella regler gäller i konventionen, eller någon höjning av sådan förmån, skulle utges för en familjemedlem om han vistades inom denna stats territorium, skall den utges medan han vistas inom den andra statens territorium. 3. I den mån icke annat stadgas i konventionen skall pensioner, ersättningar och andra förmåner som skall utges av den ena staten utges till medborgare i den andra staten, som är bosatta i en tredje stat, på samma villkor och i samma omfattning som till medborgare i den första staten som bor i den tredje staten. AVDELNING II. BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING Artikel 5 1. Med förbehåll för de följande bestämmelserna i denna artikel och bestämmelserna i artiklarna 6--9 i konventionen skall skyldigheten för en förvärvsarbetande person att vara försäkrad fastställas enligt lagstiftningen i den stat inom vars territorium han utför förvärvsarbete. Om en person utför förvärvsarbete inom båda staternas territorier, skall han vara försäkrad inom vardera statens territorium med avseende på hans förvärvsarbete inom detta. 2. När en person inte är förvärvsarbetande skall hans försäkringstillhörighet bestämmas enligt svensk lagstiftning om han är bosatt i Sverige och enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium om han är bosatt där. Artikel 6 1. Om en person, som är försäkrad enligt lagstiftningen i den ena staten och är anställd hos en arbetsgivare inom denna stats territorium, av sin arbetsgivare utsänds för att arbeta inom den andra statens territorium, skall den förra statens lagstiftning fortsätta att gälla för honom som om han var anställd inom dess territorium, förutsatt att anställningen inom den senare statens territorium icke väntas vara längre än tolv månader. Om hans anställning inom den andra statens territorium av oförutsedda skäl fortsätter utöver denna tolvmånadersperiod, skall den förra statens lagstiftning fortsätta att gälla för honom under en ytterligare period av högst tolv månader, förutsatt att den behöriga myndigheten i den senare staten samtycker härtill före utgången av den första tolvmånadersperioden. 2. Följande bestämmelser skall gälla för en person som tillhör den resande personalen inom ett företag som arbetar med transport av passagerare eller varor till lands eller i luften, vare sig detta arbete sker för ett annat företag eller för företagets egen räkning: a) såvitt inte annat följer av bestämmelserna i mom. b) och c) i detta stycke skall, då en person är anställd vid ett företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom den ena statens område, lagstiftningen i denna stat gälla för honom, även om han är bosatt inom den andra statens territorium; b) såvitt inte annat följer av bestämmelserna i mom. c) i detta stycke skall, i fall då företaget har en filial eller en agentur inom den ena statens territorium och en person är anställd vid denna filial eller agentur, lagstiftningen i denna stat gälla för honom; c) i fall då en person är bosatt inom den ena statens territorium och är anställd inom detta territorium, skall lagstiftningen i denna stat gälla för honom, även om det företag där han är anställd icke har sin huvudsakliga verksamhet eller någon filial eller agentur inom detta territorium. 3. En person, som enligt bestämmelserna i denna artikel omfattas av svensk lagstiftning, skall därvid betraktas som bosatt i Sverige. Artikel 7 1. I fall då en person är anställd ombord på ett fartyg hemmahörande i den ena staten skall, såvitt inte annat följer av bestämmelserna i andra och tredje styckena i denna artikel, lagstiftningen i denna stat gälla för honom som om villkoren i fråga om bosättning var uppfyllda för honom, förutsatt att han är medborgare i endera staten. 2. I fall då en person, som är försäkrad enligt lagstiftningen i den ena staten och anställd inom denna stats territorium eller ombord på ett fartyg som hör hemma i denna stat, av en arbetsgivare i nämnda stat sänds för att arbeta ombord på ett fartyg som hör hemma i den andra staten, skall lagstiftningen i den förra staten fortsätta att gälla för honom, förutsatt att hans anställning ombord på det fartyg som hör hemma i den senare staten icke väntas vara längre än tolv månader. Om hans anställning ombord på det fartyg som hör hemma i den senare staten av oförutsedda skäl fortsätter utöver denna tolvmånadersperiod, skall lagstiftningen i den förra staten fortsätta att gälla för honom för en ytterligare period av högst tolv månader, förutsatt att den behöriga myndigheten i den senare staten samtycker härtill före utgången av den första tolvmånadersperioden. 3. I fall då en person, som är bosatt inom den ena statens territorium och anställd ombord på ett fartyg hemmahörande i den andra staten, i fråga om denna anställning avlönas av en person som är bosatt inom den förra statens territorium eller av ett företag som har sin huvudsakliga verksamhet där, skall den förra statens lagstiftning gälla för honom som om fartyget var ett fartyg hemmahörande i denna stat, och den person eller det företag som utbetalar lönen betraktas som arbetsgivare vid tillämpningen av denna lagstiftning. Artikel 8 1. Denna konvention berör inte de bestämmelser i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära förbindelser som avser den i artikel 2 första och andra styckena angivna lagstiftningen. 2. Såvitt inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 och av första stycket i denna artikel skall när en person som är anställd i den ena statens tjänst eller eljest i allmän tjänst i denna stat men arbetar i den andra staten, lagstiftningen i den förra staten i fråga om försäkringstillhörighet gälla som om han var sysselsatt där, om de behöriga myndigheterna enas om detta enligt artikel 9. Artikel 9 1. De behöriga myndigheterna i de båda staterna kan med avseende på vissa personer eller persongrupper komma överens om avvikelser från bestämmelserna i artiklarna 5--8. 2. Bestämmelserna i artikel 6 tredje stycket skall äga motsvarande tillämpning i fall som här avses. AVDELNING III. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Sektion 1. Särskilda bestämmelser i fråga om tillämpning av lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium Artikel 10 1. Vid beräkning enligt artikel 15 i konventionen av rätt till ålderspension enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket, vid beräkning enligt artikel 17 av rätt till änkeförmån i Förenade Konungariket och vid beräkning av rätt enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket till förmån som anges i artiklarna 11--13, skall såvitt inte annat följer av bestämmelserna i fjärde och femte styckena av denna artikel, försäkringsperioder som fullgjorts före den 6 april 1975 enligt lagstiftningen i Sverige betraktas som om de varit försäkringsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket. 2. Vid beräkning enligt artikel 15 i konventionen av rätt till ålderspension enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket och vid beräkning enligt artikel 17 av rätt till änkeförmån i Förenade Konungariket och vid beräkning av rätt enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket till förmån som anges i artiklarna 11--13 i konventionen skall, såvitt inte annat följer av bestämmelserna i fjärde stycket i denna artikel, försäkringsperioder som fullgjorts efter den 5 april 1975 som självständigt förvärvsverksam enligt lagstiftningen i Sverige betraktas som om de varit försäkringsperioder, som fullgjorts som självständigt förvärvsarbetande enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket. 3. Om inte annat följer av bestämmelserna i sjunde stycket av denna artikel, skall vid beräkning av inkomstfaktor för rätt till förmån som anges i artiklarna 11--17 i konventionen och som utges enligt den i artikel 2 första stycket a) i) och ii) i konventionen angivna lagstiftningen en person, från och med ett relevant beskattningsår som börjar tidigast den 6 april 1975, för varje hel vecka som han fullgjort en försäkringsperiod som anställd enligt lagstiftningen i Sverige anses ha erlagt avgift som anställd för inkomster motsvarande två tredjedelar av den högsta veckoinkomst som gäller för nämnda år. 4. Vid beräkning av avgiftsfaktor för att bestämma rätten till en förmån som avses i artiklarna 11, 12 och 14--17 i konventionen och utges enligt den lagstiftning som anges i artikel 2 första stycket a) iii) i konventionen skall personen i fråga a) för varje vecka av en försäkringsperiod som fullgjorts enligt svensk lagstiftning under ett kvartal anses ha erlagt avgifter som motsvarar en avgiftsfaktor av 0,077 för detta kvartal; b) för varje vecka av en försäkringsperiod som fullgjorts enligt svensk lagstiftning under ett år anses ha erlagt avgifter som motsvarar en avgiftsfaktor av 0,0193 för detta år. 5. Vid bestämmande av rätten till förmån enligt artiklarna 11--17 och 24 i konventionen enligt den lagstiftning som anges i artikel 2 första stycket a) iv) i konventionen skall försäkringsperioder som fullgjorts enligt svensk lagstiftning anses som försäkringsperioder fullgjorda enligt Guernseys lagstiftning. 6. Om inte annat följer av bestämmelserna i åttonde och nionde styckena i denna artikel skall vid omvandling av försäkringsperioder som före den 6 april 1975 fullgjorts enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket en avgiftsperiod eller likvärdig period som fullgjorts enligt lagstiftningen i denna stat betraktas som om den hade varit en försäkringsperiod fullgjord enligt lagstiftningen i Sverige. 7. Vid omvandling av en inkomstfaktor, som uppnåtts under ett beskattningsår som börjar tidigast den 6 april 1975, till en försäkringsperiod enligt den lagstiftning som anges i artikel 2 första stycket a) i) och ii) i konventionen skall den behöriga myndigheten inom Förenade Konungarikets territorium dela inkomstfaktorn med den inkomst som motsvarar den lägre inkomstgränsen under året. Resultatet avrundas till närmast lägre hela tal. Det sålunda framräknade talet skall anses utgöra antalet veckor i den försäkringsperiod som fullgjorts enligt den nämnda lagstiftningen. Talet får dock ej överstiga det antal veckor under året, under vilka personen var underkastad denna lagstiftning. 8. Vid omvandling av en avgiftsfaktor som uppnåtts enligt den lagstiftning som avses i artikel 2 första stycket a) iii) i konventionen till en försäkringsperiod skall den behöriga myndigheten inom Förenade Konungarikets territorium a) när det gäller avgiftsfaktorn för kvartal, multiplicera den faktor som uppnåtts av personen under ett kvartal med 13, och b) när det gäller avgiftsfaktorn för år, multiplicera den faktor som uppnåtts av en person under ett år med 52. Resultatet avrundas till närmast lägre hela tal. Det sålunda framräknade talet skall anses utgöra antalet veckor i den försäkringsperiod som fullgjorts enligt denna lagstiftning. Talet får dock ej överstiga det antal veckor som personen i fråga var underkastad lagstiftningen under kvartalet eller året i fråga. 9. Vid omvandling av försäkringsperioder fullgjorda efter den 5 april 1975 enligt den lagstiftning som anges i artikel 2 första stycket a) iv) i konventionen skall varje försäkringsperiod som fullgjorts enligt denna lagstiftning anses som om den varit en försäkringsperiod fullgjord enligt svensk lagstiftning. 10. I fall då det icke är möjligt att exakt bestämma de tidsperioder inom vilka vissa försäkringsperioder fullgjorts enligt lagstiftningen i den ena staten, skall sådana perioder betraktas som om de icke sammanföll med försäkringsperioder fullgjorda enligt lagstiftningen i den andra staten och skall medräknas på det för förmånstagaren fördelaktigaste sättet. 11. Vid bestämmandet av rätt till tilläggsbelopp enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket skall icke beaktas försäkringsperioder fullgjorda enligt lagstiftningen i Sverige. Sektion 2. Förmåner vid sjukdom och barns födelse, moderskapshjälp Artikel 11 1. Har en person, sedan han sist anlände till den ena statens territorium, fullgjort en försäkringsperiod enligt lagstiftningen i denna stat, skall vid behandling av en ansökan om sjukförmån ingiven enligt lagstiftningen i denna stat försäkringsperioder, som fullgjorts enligt lagstiftningen i den andra staten, med beaktande av bestämmelserna i konventionens artikel 10, betraktas som försäkringsperioder fullgjorda enligt lagstiftningen i den förra staten. 2. Har en person, sedan han sist anlände till den ena statens territorium, fullgjort en försäkringsperiod enligt lagstiftningen i denna stat, skall när det gäller förmån vid barnsbörd försäkringsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i den andra staten, med beaktande av bestämmelserna i artikel 10 i konventionen, betraktas som försäkringsperioder fullgjorda enligt lagstiftningen i den förra staten. 3. Har en person rätt till sjukförmån enligt lagstiftningen i den ena staten, skall han ha rätt att uppbära denna förmån under en tillfällig vistelse inom den andra statens territorium. Denna bestämmelse äger motsvarande tillämpning på moderskapspenning enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket och föräldrapenning enligt lagstiftningen i Sverige. 4. Skulle en person, bortsett från bestämmelserna i detta stycke, ha rätt till förmån vid sjukdom eller barns födelse enligt lagstiftningen i båda staterna för samma period med stöd av första eller andra styckena i denna artikel, skall förmånen utges uteslutande enligt lagstiftningen i den stat inom vars territorium han befinner sig. Artikel 12 1. Har en person, sedan han sist anlände till Jersey eller Guernsey, fullgjort en försäkringsperiod enligt lagstiftningen på Jersey eller Guernsey, skall vid behandling av en ansökan om moderskapshjälp enligt lagstiftningen på Jersey eller Guernsey försäkringsperioder som fullgjorts enligt den svenska lagstiftningen, med beaktande av bestämmelserna i konventionens artikel 10, betraktas som försäkringsperioder fullgjorda enligt den lagstiftning som ansökan hänför sig till. 2. När en kvinna förlossas i Storbritannien, Nordirland eller ön Man (i annat fall än då kvinnan anses ha förlossats där med tillämpning av tredje stycket i denna artikel), skall perioder då hon vistats i Sverige, vid behandlingen av en ansökan från henne om moderskapshjälp enligt lagstiftningen inom det territorium där förlossningen skedde, betraktas som om det var perioder av vistelse inom detta territorium. 3. När det gäller rätt till moderskapshjälp enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket skall en förlossning inom Sveriges territorium betraktas som en förlossning inom Förenade Konungarikets territorium. 4. Skulle en person, bortsett från bestämmelserna i detta stycke, ha rätt till moderskapshjälp enligt lagstiftningen i flera delar av Förenade Konungarikets territorium med stöd av denna konvention, skall förmån utges endast enligt lagstiftningen i den del av territoriet där förlossningen skedde. Skedde förlossningen i Sverige, skall förmån utges enligt lagstiftningen i den del av Förenade Konungarikets territorium där hon sist var bosatt. Sektion 3. Arbetslöshetsersättning Artikel 13 1. I fall då en person, sedan han sist anlände till den ena statens territorium, har fullgjort en avgiftsperiod enligt lagstiftningen i denna stat skall, såvitt inte annat följer av bestämmelserna i andra stycket i denna artikel, vid behandling av ansökan om arbetslöshetsersättning enligt lagstiftningen i denna stat försäkringsperioder, fullgjorda enligt lagstiftningen i den andra staten, med beaktande av bestämmelserna i konventionens artikel 10, betraktas som försäkringsperioder fullgjorda enligt lagstiftningen i den förra staten, förutsatt att de skulle ha betraktats som försäkringsperioder om de fullgjorts enligt lagstiftningen i denna stat. Dock skall, a) försäkrings- eller sysselsättningsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i Jersey inte beaktas vid bestämning av rätt till arbetslöshetsförmåner enligt svensk lagstiftning och b) försäkrings- eller sysselsättningsperioder fullgjorda enligt svensk lagstiftning beaktas vid bestämning av rätt till arbetslöshetsförmåner endast enligt den lagstiftning som avses i artikel 2 första stycket a) i), ii) och iv) i konventionen. 2. Tillämpningen av första stycket på svensk lagstiftning förutsätter, att den ifrågavarande personen har varit anställd i Sverige under sammanlagt minst fyra veckor under de sista tolv månaderna innan ansökan gjordes. Första stycket skall likväl tillämpas, om anställningen utan arbetstagarens förvållande upphört tidigare än efter fyra veckor och var avsedd att vara längre tid. 3. I fall då en person med stöd av första stycket i denna artikel ansöker om arbetslöshetsersättning enligt lagstiftningen i den ena staten, skall en period under vilken han uppburit sådan ersättning enligt lagstiftningen i den andra staten beaktas som om den varit en period under vilken han uppburit sådan ersättning enligt lagstiftningen i den förra staten, förutsatt att perioden föll inom de sista tolv månaderna före den första dag för vilken arbetslöshetsersättning utbetalas enligt lagstiftningen i den förra staten. Sektion 4. Ålderspension och efterlevandeförmån enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium Artikel 14 1. Om inte annat följer av bestämmelserna i andra stycket av denna artikel, skall i fall då en person har rätt till ålderspension enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium utan åberopande av bestämmelserna i konventionen, den pensionen utges och bestämmelserna i artikel 15 i konventionen icke tillämpas. 2. Utan hinder av andra bestämmelser i denna artikel eller konventionens artikel 15 skall en gift kvinna, som inte har rätt till ålderspension enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket på grundval av egna försäkringsperioder men som har rätt till en ålderspension av kategori B enligt denna lagstiftning på grundval av försäkringsperioder fullgjorda av hennes make, ha rätt att kräva ålderspension enligt nämnda artikel 15. I fall då hon till följd av nämnda artikel 15 skulle vara berättigad till ålderspension enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket, skall hon ha rätt att välja denna pension framför den ålderspension av kategori B som annars skulle utges på grundval av hennes makes försäkringsperioder enligt denna lagstiftning. Artikel 15 1. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 10 och andra stycket av artikel 14 i denna konvention, skall i fall då en person har rätt till ålderspension enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium enbart med åberopande av bestämmelserna i konventionen, försäkringsperioder som han fullgjort enligt lagstiftningen i Sverige betraktas som försäkringsperioder fullgjorda enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium, och hans rätt till ålderspension enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium fastställas enligt andra och tredje styckena i denna artikel. 2. Försäkringsmyndigheten inom Förenade Konungarikets territorium skall fastställa a) först beloppet av den teoretiska pension som skulle utges, om alla försäkringsperioder som personen fullgjort enligt lagstiftningen i båda staterna hade fullgjorts enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium och därefter b) den del av hela den teoretiska pensionen som svarar mot förhållandet mellan summan av de försäkringsperioder personen fullgjort enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket, eller i en del av dess territorium, och summan av alla försäkringsperioder som han fullgjort enligt lagstiftningen i båda staterna. Det sålunda proportionellt beräknade beloppet skall utgöra den pension som utges. 3. Vid beräkningen enligt andra stycket i denna artikel skall, när alla försäkringsperioder som fullgjorts av en person enligt lagstiftningen a) antingen i Förenade Konungariket eller ön Man uppgår till mindre än ett medräkningsbart år eller i förekommande fall mindre än ett kvalificerande år, eller avser enbart perioder före den 6 april 1975 och sammanlagt uppgår till mindre än 50 veckor, eller b) på Jersey motsvarar en mindre årlig avgiftsfaktor än 1,00, eller c) på Guernsey uppgår till mindre än 50 veckor, dessa perioder behandlas som om de hade fullgjorts enligt lagstiftningen i en annan del av Förenade Konungarikets territorium, enligt vilken rätt till pension föreligger eller skulle föreligga om dessa perioder tas i beräkning. När ingen rätt till pension föreligger eller skulle föreligga i någon annan del av Förenade Konungarikets territorium skall dessa perioder lämnas utan avseende. 4. Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket i denna artikel gäller följande: a) försäkringsmyndigheten inom Förenade Konungarikets territorium skall medräkna endast försäkringsperioder (fullgjorda enligt lagstiftningen i endera staten) som skulle ha medräknats vid fastställandet av pensioner enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium, om de fullgjorts enligt nämnda lagstiftning, och skall när det gäller en kvinna i förekommande fall enligt denna lagstiftning medräkna försäkringsperioder som fullgjorts av hennes make; b) hänsyn skall icke tas till inkomstberoende avgifter som betalats enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket eller på ön Man före den 6 april 1975, och beloppet av inkomstförmåner som utges på grundval av sådana avgifter skall läggas till beloppet av den pension som utges enligt nämnda lagstiftning enligt andra stycket i denna artikel; c) hänsyn skall icke tas enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket till någon försäkringsperiod som fullgjorts efter det att personen i fråga uppnått pensionsåldern, men den höjning av förmånen som kan följa av en sådan period enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket skall läggas till beloppet av de förmåner enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket som har beräknats enligt andra stycket i denna artikel; d) i fall då en obligatorisk försäkringsperiod fullgjord enligt lagstiftningen i Sverige sammanfaller med en frivillig försäkringsperiod fullgjord enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket, skall endast den obligatoriska försäkringsperioden medräknas varvid förutsätts att det pensionsbelopp, som skall utges enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket enligt bestämmelserna i andra stycket i denna artikel, skall höjas med det belopp, varmed den enligt nämnda lagstiftning utgående pensionen skulle ha höjts, om alla frivilliga avgifter enligt nämnda lagstiftning hade medräknats; e) i fall då en avgiftsperiod fullgjord enligt lagstiftningen i Sverige sammanfaller med en likvärdig period fullgjord enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket skall den senare perioden icke medräknas; f) i fall då det icke är möjligt att exakt fastställa den tidsperiod, inom vilken vissa försäkringsperioder fullgjorts, skall dessa betraktas som om de icke sammanföll med andra försäkringsperioder och medräknas, om detta är till fördel. Artikel 16 Om en person icke samtidigt uppfyller villkoren för rätt till ålderspension enligt lagstiftningen i båda staterna, skall hans rätt till pension enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium fastställas när han uppfyller villkoren i nämnda lagstiftning. Bestämmelserna i artikel 15 i konventionen skall tillämpas, och pensionsbeloppet skall omräknas när villkoren för rätt till ålderspension enligt den svenska lagstiftningen är uppfyllda. Artikel 17 Bestämmelserna i artiklarna 14--16 i konventionen skall, med de ändringar som betingas av olikheten i förmånerna, gälla efterlevandeförmåner. Sektion 5. Pensioner enligt lagstiftningen i Sverige Artikel 18 1. Om medborgare i Förenade Konungariket liksom personer som anges i artikel 3 tredje stycket i konventionen icke uppfyller de villkor som enligt den svenska lagstiftningen gäller för dem i fråga om rätt till folkpension, skall de, vare sig de är bosatta i Sverige eller annorstädes, ha rätt till folkpension enligt de regler som gäller för utomlands bosatta svenska medborgare. 2. Handikappersättning som icke utgår som tillägg till folkpension, vårdbidrag för handikappade barn, pensionstillskott och inkomstprövade pensionsförmåner utbetalas till personer som anges i första stycket, om de är bosatta i Sverige, varvid reglerna i nämnda stycke gäller i tillämpliga delar. 3. Bestämmelserna i svensk lagstiftning om rätt till folkpension för svenska medborgare som är bosatta utom Sverige berörs icke av artikel 4 i konventionen. Artikel 19 I fall då en medborgare i den ena staten eller en person som anges i artikel 3 tredje stycket i konventionen icke fullgjort erforderliga svenska försäkringsperioder för att uppfylla villkoren för rätt till folkpension enligt de bestämmelser som gäller för utom Sverige bosatta svenska medborgare, skall försäkringsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium medräknas i den mån de icke sammanfaller med svenska försäkringsperioder. Artikel 20 1. I fall då försäkringsperioder har fullgjorts både enligt den svenska försäkringen för tilläggspension och enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium, skall dessa perioder, i den mån de icke sammanfaller, läggas samman om så erfordras för förvärv av rätt till tilläggspension. 2. Vid beräkning av tilläggspensionens belopp skall beaktas endast försäkringsperioder fullgjorda enligt svensk lagstiftning. 3. Bestämmelserna i svensk lagstiftning om beräkning av tilläggspension för personer födda 1923 eller tidigare berörs icke av konventionen. Sektion 6. Förmåner vid arbetsskada (olycksfall i arbete och yrkessjukdom) Artikel 21 1. I fall då en person är anställd inom den ena statens territorium och lagstiftningen i den andra staten gäller för honom enligt någon av bestämmelserna i artiklarna 5--9 i konventionen, skall den senare lagstiftningen tillämpas vid anspråk på förmån med anledning av olycksfall i arbete eller yrkessjukdom som uppstått under anställningen, som om olycksfallet hade inträffat eller sjukdomen ådragits inom den senare statens territorium. I fall då förmån skulle ha utgetts med anledning av anspråket om personen vistades inom den senare statens territorium, skall förmånen utges när han vistas inom den förra statens territorium. 2. I fall då en person på grund av sin anställning lämnar den ena statens territorium för att bege sig till den andra statens territorium och råkar ut för olycksfall innan han kommit till sistnämnda territorium, skall i fråga om anspråk på förmån med anledning av olycksfallet gälla att a) olycksfallet skall behandlas som om det hade inträffat inom territoriet i den stat, vars lagstiftning gällde för honom när olycksfallet inträffade, och b) vid fastställandet av om hans anställning omfattades av lagstiftningen i nämnda stat skall bortses från att han icke befann sig inom dess territorium. Artikel 22 1. I fall då en person har råkat ut för olycksfall i arbete eller ådragit sig yrkessjukdom som omfattas av lagstiftningen i den ena staten och senare råkar ut för olycksfall i arbete eller ådrar sig yrkessjukdom som omfattas av lagstiftningen i den andra staten, skall vid fastställandet av graden av arbetsoförmåga enligt den senare statens lagstiftning hänsyn tas till det förra olycksfallet eller den förra sjukdomen som om olycksfallet eller sjukdomen omfattades av sistnämnda lagstiftning. 2. I fall då en person ådrar sig en yrkessjukdom efter att ha varit anställd inom endast den ena statens territorium i en sysselsättning som enligt denna stats lagstiftning kan ha orsakat sjukdomen, skall nämnda lagstiftning tillämpas, även om sjukdomen först konstateras inom den andra statens territorium. Detta gäller också om sjukdomen förvärras, förutsatt att personen icke under mellantiden varit ytterligare utsatt för samma risk inom den senare statens territorium. 3. I fall då en person ådrar sig en yrkessjukdom efter att ha varit anställd i båda staternas territorier i en sysselsättning som enligt båda staternas lagstiftning kan ha orsakat sjukdomen och skulle bli berättigad till förmån på grund av sjukdomen enligt båda staternas lagstiftning, antingen med stöd av konventionen eller på annat sätt, skall förmånen utges endast enligt lagstiftningen i det land inom vars territorium han sist var anställd i denna sysselsättning innan sjukdomen konstaterades. 4. I fall då en person har drabbats av försämring av en yrkessjukdom, för vilken förmån har utgetts enligt bestämmelserna i andra eller tredje styckena i denna artikel, skall följande gälla: a) om personen icke haft ytterligare anställning i sysselsättningar som kan ha orsakat sjukdomen eller försämringen eller haft sådan anställning endast inom den stats territorium, enligt vars lagstiftning förmån har utgetts, skall varje ytterligare förmån som han kan få rätt till som följd av försämringen utges endast enligt nämnda lagstiftning; b) om personen framställer anspråk enligt lagstiftningen i den stat, inom vars territorium han är anställd, på grund av att sjukdomen förvärrats medan han var anställd inom denna stats territorium i sysselsättningar som enligt nämnda stats lagstiftning kan ha orsakat försämringen, skall det behöriga organet i denna stat vara skyldigt att utge förmån endast med avseende på den försämring som fastställts enligt nämnda stats lagstiftning. Artikel 23 I fall då, med bortseende från bestämmelserna i denna artikel och med beaktande av bestämmelserna i artikel 22 fjärde stycket b) i konventionen, en person skulle ha haft rätt till förmån vid olycksfall i arbete eller yrkessjukdom enligt båda staternas lagstiftning, skall förmånen utges uteslutande enligt lagstiftningen i den stat, inom vars territorium personen sist var anställd. Sektion 7. Förmån för efterlevande barn enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium Artikel 24 1. Framställs anspråk på förmån för efterlevande barn enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium skall försäkringsperioder eller vistelseperioder som fullgjorts enligt svensk lagstiftning eller i förekommande fall inom svenskt territorium betraktas som försäkringsperioder eller vistelseperioder fullgjorda enligt Förenade Konungarikets lagstiftning eller inom dess territorium. 2. I fall då en person skulle ha rätt till förmån för efterlevande barn enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium utan åberopande av första stycket, om personen eller barnet för vilket förmånen begärs var bosatt inom denna stats territorium, skall förmånen utges medan personen eller barnet är bosatt i Sverige. 3. I fall då, med bortseende från bestämmelserna i detta stycke, en person skulle ha rätt till förmån för efterlevande barn för ett och samma barn enligt lagstiftningen i båda staterna, antingen med åberopande av konventionen eller på annat sätt, skall han ha rätt till förmån endast enligt lagstiftningen i den stat inom vars territorium barnet är bosatt. Sektion 8. Barnbidrag Artikel 25 1. Framställs anspråk på barnbidrag enligt lagstiftningen i den ena staten, skall bosättningsperioder fullgjorda enligt lagstiftningen i den andra staten betraktas som bosättningsperioder fullgjorda enligt lagstiftningen i den förra staten. 2. Om rätt till barnbidrag föreligger för samma barn och för samma period enligt lagstiftningen i båda staterna, skall barnbidrag utges endast enligt lagstiftningen i Sverige om barnet är bosatt där och enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium om barnet är bosatt där. Sektion 9. Återfående av förskotterade och för mycket utbetalda belopp Artikel 26 1. I fall då ett behörigt organ i den ena staten har utbetalat en förmån i förskott för viss period, kan senare retroaktiva utbetalningar av motsvarande förmån för samma period enligt lagstiftningen i den andra staten innehållas, varvid det belopp som innehålls icke får överstiga det förskotterade beloppet. I fall då ett behörigt organ i den ena staten har utgett för mycket i förmån för en period, för vilken ett behörigt organ i den andra staten senare har att utge en motsvarande förmån, skall vid tillämpning av första meningen i detta stycke det för mycket utbetalade beloppet betraktas som en förskottsbetalning. 2. I fall då en person har mottagit socialhjälp enligt lagstiftningen i den ena staten för en period för vilken personen senare blir berättigad till förmån enligt lagstiftningen i den andra staten, skall det behöriga organet i den senare staten, på begäran av det behöriga organet i den förra staten och för dess räkning, av det belopp som skall utbetalas för perioden innehålla det belopp varmed den utgivna socialhjälpens belopp översteg det belopp som skulle ha betalats, om förmånen enligt den senare statens lagstiftning hade utgetts innan socialhjälpsbeloppet fastställdes, och skall överföra det innehållna beloppet till det behöriga organet i den förra staten. AVDELNING IV. ÖVRIGA BESTÄMMELSER Artikel 27 1. De behöriga myndigheterna i de båda staterna skall vidta de administrativa åtgärder som erfordras för tillämpning av konventionen. 2. De behöriga myndigheterna i de båda staterna skall snarast möjligt underrätta varandra om de åtgärder som de vidtar för tillämpningen av konventionen och om ändringar i den nationella lagstiftningen, i den mån ändringarna berör tillämpningen av konventionens bestämmelser. 3. De behöriga myndigheterna, försäkringsmyndigheter och behöriga organ i de båda staterna kan vid tillämpning av konventionen skriftväxla direkt med varandra, med personer som berörs av konventionen och med deras rättsliga företrädare. 4. För att underlätta tillämpningen av konventionens bestämmelser skall förbindelseorgan upprättas. Artikel 28 1. Vid tillämpning av konventionen skall de behöriga myndigheterna, försäkringsmyndigheter och behöriga organ i de båda staterna lämna varandra bistånd, inbegripet läkarundersökningar, i samma utsträckning som vid tillämpning av sin egen lagstiftning. Sådant bistånd lämnas utan vederlag. 2. I fall då en förmån enligt lagstiftningen i den ena staten skall utges till person inom den andra statens territorium, kan utbetalningen göras av det behöriga organet i den senare staten på begäran av det behöriga organet i den förra staten. Artikel 29 1. I fall då lagstiftningen i den ena staten föreskriver att intyg eller andra handlingar som inges enligt nämnda lagstiftning skall helt eller delvis vara befriade från skatter, lagstadgade avgifter, konsulära avgifter eller förvaltningsavgifter, skall denna befrielse gälla för intyg eller andra handlingar som inges enligt den andra statens lagstiftning eller enligt bestämmelserna i konventionen. 2. Uppgifter, intyg och andra handlingar som erfordras för tillämpning av konventionen behöver icke legaliseras genom diplomatisk eller konsulär myndighet. Artikel 30 Intyg, uppgifter och andra handlingar som skrivits på endera statens officiella språk får icke underkännas av den anledningen att de är skrivna på främmande språk. Artikel 31 1. Ansökningar, meddelanden eller besvär som enligt lagstiftningen i en stat skall ha ingetts till försäkringsmyndigheten eller den behöriga myndigheten i denna stat inom en föreskriven tid, skall anses ha ingetts till denna myndighet i rätt tid, om de inom samma tid ingetts till en försäkringsmyndighet eller behörig myndighet i den andra staten. 2. En ansökan om förmån som inges enligt den ena statens lagstiftning skall, om ej annat stadgas i tredje stycket i denna artikel, bedömas som en ansökan om motsvarande förmån enligt den andra statens lagstiftning, i den mån sistnämnda förmån skall utges enligt konventionens bestämmelser. 3. I fall då en ansökan om ålderspension ingetts enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium, skall bestämmelserna i andra stycket i denna artikel icke tillämpas med avseende på ålderspension enligt lagstiftningen i Sverige, om sökanden anger att ansökan avser pension endast enligt lagstiftningen inom detta territorium. 4. En handling som ingetts för tillämpning av lagstiftningen i Sverige kan när det är tillämpligt betraktas som ett enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket lämnat meddelande om avgång ur tjänst. 5. I fall då bestämmelserna i första, andra eller fjärde styckena i denna artikel är tillämpliga skall den myndighet, till vilken en ansökan, ett meddelande, en besvärsskrift eller annan handling har ingetts, utan dröjsmål vidarebefordra handlingen till försäkringsmyndigheten i den andra staten. Artikel 32 1. Utbetalning enligt bestämmelserna i konventionen kan göras i den valuta som gäller i den stat, vars behöriga organ gör utbetalningen, och en sådan utbetalning innebär full befrielse från förpliktelsen. 2. I fall då ett behörigt organ i den ena staten enligt bestämmelserna i artikel 28 andra stycket i konventionen har utgett en förmån i stället för det behöriga organet i den andra staten, skall ersättning för de av det förra behöriga organet utbetalade beloppen lämnas i den senare statens valuta. 3. Överföringar enligt konventionens bestämmelser skall ske i överensstämmelse med de överenskommelser som vid överföringstillfället gäller mellan de båda staterna. Artikel 33 1. Tvist om tolkningen eller tillämpningen av konventionen skall lösas genom överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i vardera staten. 2. Om tvisten icke kan lösas på detta sätt, skall den på begäran av endera staten underställas en skiljedomstol som skall vara sammansatt på följande sätt: a) vardera staten skall utse en skiljeman inom en månad efter det begäran om skiljedom mottagits. De två skiljemännen skall bland medborgarna i en tredje stat utse en tredje skiljeman inom två månader från den dag då den stat som sist utsåg sin skiljeman underrättade den andra staten härom; b) om endera staten icke skulle utse en skiljeman inom den föreskrivna tiden, kan den andra staten begära att presidenten i Internationella Domstolen, eller, om denne är medborgare i den ena av staterna, vicepresidenten eller den därnäst äldste domaren i denna domstol som inte är medborgare i endera staten, utser skiljemannen. Liknande förfarande skall tillämpas på begäran av endera staten, om de båda skiljemännen icke kan enas om utseendet av den tredje skiljemannen. 3. Skiljedomstolens utslag skall grundas på majoritetsbeslut. Utslaget skall vara bindande för båda staterna. Varje stat skall bära kostnaderna för den skiljeman som denna stat utsett. Återstående kostnader skall fördelas lika på de båda staterna. Skiljedomstolen skall fastställa sin procedurordning. AVDELNING V. ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 34 1. När denna konvention träder i kraft skall den i Stockholm den 9 juni 1956 undertecknade konventionen upphöra att gälla och avlösas av denna konvention. 2. Förmåner som beviljats eller rättigheter som förvärvats av en person enligt bestämmelserna i den i Stockholm den 9 juni 1956 undertecknade konventionen skall kvarstå, och rättigheter som någon håller på att förvärva enligt nämnda konvention den dag då den nya konventionen träder i kraft skall regleras enligt bestämmelserna i den nya konventionen. 3. Förmåner, med undantag av engångsbelopp, skall utbetalas enligt bestämmelserna i denna konvention med avseende på händelser som inträffade före den dag då den trädde i kraft. Ett olycksfall som inträffade eller en sjukdom som visade sig före nämnda dag skall dock icke enbart med stöd av konventionen betraktas som olycksfall i arbete eller yrkessjukdom, om så icke skulle ha blivit fallet enligt den lagstiftning eller konvention som gällde när olycksfallet inträffade eller sjukdomen visade sig. För fastställande av rätt till förmåner enligt bestämmelserna i konventionen medräknas försäkrings-, bosättnings-, sysselsättnings- och vistelseperioder som fullgjorts före dess ikraftträdande. 4. Tredje stycket i denna artikel grundar ingen rätt till utbetalning av förmåner för tid före konventionens ikraftträdande. 5. Vid tillämpning av första meningen i tredje stycket i denna artikel gäller: a) rätt till förmån som en person förvärvat enligt bestämmelserna i konventionen skall, på framställning av personen i fråga, fastställas med verkan från dagen för dess ikraftträdande, om framställningen gjorts inom två år från nämnda dag; b) rätt till förmån som en person förvärvat enligt bestämmelserna i den i Stockholm den 9 juni 1956 undertecknade konventionen kan, på framställning av personen i fråga, fastställas på nytt enligt bestämmelserna i denna konvention med verkan från dagen för dess ikraftträdande, om framställningen gjorts inom två år från nämnda dag; c) i fall då framställning om att förmånen skall fastställas på nytt görs mer än två år efter dagen för konventionens ikraftträdande, skall utbetalning ske från den dag som är fastställd i den ifrågavarande lagstiftningen utan tillämpning av den förevarande konventionen. Artikel 35 Konventionen skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten utväxlas i London så snart som möjligt. Konventionen skall träda i kraft första dagen i tredje månaden efter den månad under vilken ratifikationsinstrumenten utväxlas. Artikel 36 Konventionen skall gälla utan tidsbegränsning. Vardera staten kan skriftligen säga upp konventionen att upphöra efter sex månader från uppsägningen. Artikel 37 Upphör konventionen att gälla skall rätten till en förmån som en person förvärvat enligt dess bestämmelser upprätthållas, och förhandlingar skall ske för att reglera andra rättigheter som någon då håller på att förvärva med stöd av dessa bestämmelser. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna konvention. Som skedde i Stockholm den 29 juni 1987 i två exemplar på svenska och engelska språken, vilka texter äger lika vitsord. För regeringen i Konungariket Sverige G. Sigurdsen För regeringen i Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland Richard Parsons Bilaga 2 Protokoll om medicinsk vård Vid undertecknandet av konventionen om social trygghet denna dag mellan regeringen i Konungariket Sverige och regeringen i Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (i det följande kallad "konventionen") har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, som önskar bereda den som är bosatt inom endera av de båda staternas territorier omedelbar medicinsk vård under tillfällig vistelse inom den andra statens territorium, kommit överens om följande: Artikel 1 1. I detta protokoll avses med a) "medicinsk vård": i) med avseende på Förenade Konungariket och ön Man, vård som tillhandahålls i enlighet med gällande lagstiftning om nationell hälsovård i Förenade Konungariket och ön Man, genom hälsovårdsmyndigheterna respektive ön Mans hälsovårds- och socialförsäkringsdepartement; ii) med avseende på ön Jersey, medicinsk och annan vård på sjukhus, däri inbegripet tandvård, ögonvård och läkemedel, tillhandahållen av Jerseys parlaments hälsovårdskommitte'; iii) med avseende på öarna Guernsey, Alderney, Herm, Jethou och Sark, sjukhusvård som tillhandahålls av Guernseys parlaments hälsovårdsmyndighet; iv) med avseende på Sverige, sjukvårdsförmåner enligt den svenska sjukförsäkringslagstiftningen. b) "bosatt": i) med avseende på Förenade Konungariket och ön Man, den som är bosatt i Förenade Konungariket eller på ön Man och som innehar antingen ett giltigt pass i Förenade Konungariket eller ett av följande dokument: ett nationellt hälsovårdskort vad avser Storbritannien och ön Man, eller ett hälsovårdskort vad avser Nordirland; ii) med avseende på ön Jersey, den som är bosatt på nämnda ö och som innehar ett giltigt pass i Förenade Konungariket eller ett bevis, utfärdat av Jerseys parlaments socialförsäkringskommitte'; iii) med avseende på öarna Guernsey, Alderney, Herm, Jethou och Sark, den som är bosatt på någon av dessa öar och som innehar antingen ett giltigt pass i Förenade Konungariket eller ett försäkringsbevis, utfärdat av Guernseys parlaments socialförsäkringsmyndighet, eller annat bevis om sin bosättningsort; iv) med avseende på Sverige, den som är bosatt i Sverige och som innehar antingen ett giltigt svenskt pass eller ett besked eller intyg om försäkring, utfärdat av en svensk allmän försäkringskassa. 2. Andra uttryck har samma innebörd som i konventionen. Artikel 2 1. Om någon som är bosatt inom den ena statens territorium tillfälligt vistas inom den andra statens territorium och behöver omedelbar medicinsk vård, skall han ges sådan medicinsk vård, inräknat läkemedel, som av kliniska skäl anses omedelbart nödvändig, på villkor som inte är mindre förmånliga än de som gäller för den som är bosatt där. Myndigheterna där skall bära alla kostnader för vården frånsett de avgifter som normalt betalas av den som är bosatt inom denna stats territorium. 2. Bestämmelserna i denna artikel är inte tillämpliga när någon som är bosatt inom den ena statens territorium beger sig till den andra statens territorium med direkt syfte att erhålla vård enligt detta protokoll i annat fall än då den vårdsökande är medlem av besättningen eller passagerare på ett fartyg eller flygplan på väg till eller från eller omdestinerat till någon av staternas territorium och behovet av omedelbar vård har uppstått under resan. Artikel 3 1. Behöriga myndigheter för verkställighet av detta protokoll är a) med avseende på Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands territorium, departementet för hälsovård och social trygghet och de andra myndigheter inom territoriet som är ansvariga för tillhandahållande av den i artikel 1 (1) angivna vården, b) med avseende på Sverige, riksförsäkringsverket. 2. Dessa behöriga myndigheter skall snarast möjligt underrätta varandra om sådana ändringar i lagstiftningen i sina respektive regeringars territorier, som i betydande grad kan påverka arten och omfånget av de förmåner som tillhandahålls enligt detta protokoll. Artikel 3 A 1. I den mån inte annat föreskrivs i andra stycket skall konventionen (men inte det därtill fogade protokollet om medicinsk vård) från den dag avtalet träder i kraft och vad avser förhållandet mellan Sverige och England, Skottland, Wales och Nordirland upphöra att gälla för alla personer för vilka bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och tillämpningsförordningen vid den tidpunkten gäller eller senare kommer att gälla. För personer för vilka konventionen enligt bestämmelserna i detta stycke upphör att gälla skall rättigheter som är under förvärvande enligt konventionen omedelbart före dagen för avtalets ikraftträdande fastställas enligt bestämmelserna i de nämnda förordningarna. 2. Bestämmelserna i konventionen skall fortsätta att gälla vad avser: a) en förmån, pension eller ersättning som beviljats före dagen för avtalets ikraftträdande; b) ansökan om en förmån, pension eller ersättning som har gjorts men som inte har avgjorts vid dagen för avtalets ikraftträdande; c) ansökan om en förmån, pension eller ersättning som har gjorts efter avtalets ikraftträdande, dock endast när ansökan avser rätt till en förmån, pension eller ersättning för tid före dagen för avtalets ikraftträdande. Förordning (1992:1090). Artikel 4 Uppstår någon meningsskiljaktighet om tillämpningen av detta protokoll, skall den lösas genom samråd mellan de behöriga myndigheterna. Artikel 5 Detta protokoll, som träder i kraft samtidigt med konventionen, skall utgöra en integrerande del av denna. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat detta protokoll. Som skedde i Stockholm den 29 juni 1987 i två exemplar på svenska och engelska språken, vilka båda texter äger lika vitsord. För regeringen i Konungariket Sverige G. Sigurdsen För regeringen i Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland Richard Parsons Bilaga 3 Överenskommelse om tillämpningen av konventionen mellan Konungariket Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet För tillämpningen av konventionen mellan Konungariket Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet har de behöriga myndigheterna i de fördragsslutande staterna i enlighet med bestämmelserna i konventionens artikel 27 första stycket slutit följande administrativa överenskommelse. AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Sektion 1 1. I denna överenskommelse a) avses med uttrycket "konvention" den konvention mellan Konungariket Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet som undertecknats i Stockholm den 29 juni 1987 b) avses med uttrycket "överenskommelse" denna överenskommelse. 2. Andra uttryck i denna överenskommelse skall ha samma betydelse som i konventionen, såvida icke annat anges i denna överenskommelse. Sektion 2 1. För tillämpningen av konventionen har följande förbindelseorgan utsetts a) i Förenade Konungariket i) i Storbritannien Department of Health and Social Security, Overseas Branch, Newcastle upon Tyne NE98 1YX ii) på Nordirland Department of Health and Social Services, Overseas Branch, Lindsay House, 8--14 Callender Street, Belfast, Northern Ireland BT1 5DP iii) på Isle of Man the Isle of Man Department of Health and Social Security, Markwell House, Market Street, Douglas, Isle of Man iv) på Jersey the States of Jersey Social Security Department, Philip Le Feuvre House, La Motte Street, St Helier, Jersey, Channel Islands v) på Guernsey the States Insurance Authority, Edward T Wheadon House, Le Truchot, St Peter Port, Guernsey, Channel Islands b) i Sverige i) riksförsäkringsverket, S-103 51 Stockholm ii) arbetsmarknadsstyrelsen, S-171 99 Solna, vad avser arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. 2. Förbindelseorganen skall ha de uppgifter som anges i denna överenskommelse. För tillämpningen av konventionen kan de träda i omedelbar kontakt såväl med varandra som med berörda personer eller deras ombud. De skall bistå varandra vid tillämpningen av konventionen. 3. De intyg, rapporter och blanketter som kan erfordras för tillämpningen av denna överenskommelse skall fastställas av de berörda förbindelseorganen. AVDELNING II. TILLÄMPNING AV BESTÄMMELSERNA OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING Sektion 3 1. I fall som avses i artikel 6 första stycket och artikel 7 andra stycket i konventionen skall det behöriga organet eller förbindelseorganet i den stat vars lagstiftning skall tillämpas på begäran av den försäkrade eller dennes arbetsgivare utfärda ett intyg utvisande att denna lagstiftning fortfarande gäller för den försäkrade. 2. Vid tillämpning av sista punkten i artikel 6 första stycket och artikel 7 andra stycket i konventionen måste arbetsgivaren hos det behöriga organ eller förbindelseorgan vars lagstiftning skall tillämpas begära förlängning av tidigare utfärdat intyg, och om den behöriga myndigheten inom det territorium där personen är anställd lämnar medgivande till förlängningen skall den tillämpas fortsättningsvis. AVDELNING III. TILLÄMPNING AV DE SÄRSKILDA BESTÄMMELSERNA OM FÖRMÅNER VID SJUKDOM OCH BARNS FÖDELSE, MODERSKAPSHJÄLP Sektion 4 1. För tillämpning av artikel 11 i konventionen skall det behöriga organet i den stat, där ansökan om förmån görs, översända härför avsedda blanketter för ansökan om förmåner vid sjukdom eller barns födelse till det behöriga organet i den andra staten, som skall fylla i de uppgifter som begärs och, i den mån det behövs, kostnadsfritt bistå med läkarutlåtanden. 2. För tillämpning av artikel 12 i konventionen skall det behöriga försäkringsorganet på begäran sända det behöriga organet i Förenade Konungariket de upplysningar om försäkrings- eller bosättningsperioder och de övriga upplysningar som kan behövas. AVDELNING IV. TILLÄMPNING AV DE SÄRSKILDA BESTÄMMELSERNA OM ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING Sektion 5 Om en person med åberopande av artikel 13 i konventionen ansöker om arbetslöshetsersättning i den ena staten skall det behöriga organet i denna stat översända en blankett till det behöriga organet i den andra staten som skall fylla i de uppgifter som behövs. AVDELNING V. TILLÄMPNING AV DE SÄRSKILDA BESTÄMMELSERNA OM ÅLDERDOM, INVALIDITET OCH DÖDSFALL Sektion 6 Det behöriga organet i en stat skall, när det behövs för tillämpning av artiklarna 15--20 i konventionen, översända härför avsedd blankett till det behöriga organet i den andra staten, som skall fylla i de uppgifter som behövs. AVDELNING VI. TILLÄMPNING AV DE SPECIELLA BESTÄMMELSERNA OM ARBETSSKADA (OLYCKSFALL I ARBETE OCH YRKESSJUKDOM) Sektion 7 För tillämpning av artiklarna 21, 22 och 23 i konventionen skall det behöriga organet i den ena staten på begäran översända de uppgifter som behövs till det behöriga organet i den andra staten och kostnadsfritt bistå med läkarutlåtanden i den mån det är nödvändigt. AVDELNING VII. TILLÄMPNING AV DE SÄRSKILDA BESTÄMMELSERNA FÖR EFTERLEVANDE BARN Sektion 8 För tillämpning av artikel 24 i konventionen skall det behöriga organet i Sverige på begäran av det behöriga organet i Förenade Konungariket översända uppgift om försäkringsperioder eller vistelseperioder eller andra uppgifter som behövs. AVDELNING VIII. TILLÄMPNING AV DE SPECIELLA BESTÄMMELSERNA OM BARNBIDRAG Sektion 9 För tillämpning av artikel 25 i konventionen kan det behöriga organet i den ena staten hos det behöriga organet i den andra staten begära uppgift om bosättningsperioder i den senare staten. AVDELNING IX. ÖVRIGA BESTÄMMELSER Sektion 10 För tillämpning av artikel 26 i konventionen skall det behöriga organet i den ena staten på begäran av det behöriga organet i den andra staten översända de uppgifter som behövs för återbetalning av för mycket utbetalda belopp. Sektion 11 Det behöriga organet i en stat skall från det behöriga organet i den andra staten erhålla alla uppgifter och andra upplysningar om en förmånstagare, som kan behövas för tillämpningen av konventionen. AVDELNING X. SLUTBESTÄMMELSER Sektion 12 Denna överenskommelse skall träda i kraft samtidigt med konventionen. Som skedde i två exemplar i Stockholm och Newcastle upon Tyne den 7 september 1987 på svenska och engelska språken, vilka bägge texter äger lika vitsord. För den behöriga myndigheten i Sverige G. Sigurdsen För de behöriga myndigheterna i Förenade Konungariket E. Pollard