Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1988:971 ·
Visa register
Förordning (1988:971)
med länsstyrelseinstruktion
Departement: Civildepartementet ST
Utfärdad: 1990-06-22
Ikraft: 1988-10-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:1510
Upphävd: 1991-07-01 överg.best.
Länsstyrelserna
1 § I varje län finns en länsstyrelse.
För länsstyrelsen i Norrbottens län finns särskilda föreskrifter.
/r3/ Uppgifter
2 § Länsstyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den
mån inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda
förvaltningsuppgifter.
3 § Länsstyrelsen skall ge noggrann akt på länets tillstånd och behov
samt främja länets utveckling och befolkningens bästa.
I frågor som har betydelse även för angränsande län skall länsstyrelsen
främja det för länen gemensamma intresset.
4 § Länsstyrelsen skall särskilt ägna sig åt
-- den regionala utvecklingen,
-- hushållningen med naturresurser,
-- plan- och byggnadsväsendet,
-- naturvården,
-- miljöskyddet,
-- livsmedelskontrollen,
-- kulturmiljön,
-- hälsoskyddet,
-- den sociala omvårdnaden,
-- väg- och trafikväsendet,
-- den civila försvarsberedskapen,
-- räddningstjänsten,
-- de allmänna valen,
-- polisverksamheten,
-- administrativ samverkan inom statsförvaltningen. */k/ Förordning
(1990:251).
5 § Länsstyrelsen skall genomföra eller hos en annan
förvaltningsmyndighet eller regeringen föreslå de åtgärder som är
nödvändiga eller lämpliga för länet.
6 § Länsstyrelsen bör underrätta regeringen om vad som är särskilt
viktigt för regeringen att få veta om länet och händelser som inträffat
där.
7 § Länsstyrelsen skall med beaktande av fastställda nationella mål
verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet i
länet samordnas och anpassas efter de regionalpolitiska målen och kravet
på en långsiktigt god hushållning med naturresurserna.
8 § Länsstyrelsen skall inom sitt verksamhetsområde övervaka att vad som
enligt lag eller annan författning åligger statliga myndigheter blir
fullgjort.
Detsamma gäller sådana förvaltningsuppgifter som har anförtrotts
kommuner eller landstingskommuner eller som har lämnats över till
enskilda.
9 § Länsstyrelsen är -- utom i Stockholms län -- huvudman för
priskontorsverksamheten.
10 § Det finns särskilda bestämmelser om att länsstyrelsen i Gotlands
län har ytterligare uppgifter.
11 § I den mån det inte är en uppgift för någon annan myndighet, skall
länsstyrelsen förvalta statliga lån.
Länsstyrelsen skall därvid särskilt bevaka att skuldförbindelser behålls
i kraft och att säkerheter är betryggande.
12 § Föreskrifter om länsstyrelsernas medverkan i totalförsvaret finns i
förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets
civila del.
Utöver vad som framgår av den nyssnämnda förordningen skall
länsstyrelsen vid planering och genomförande av verksamheten i fred
beakta de krav som totalförsvaret ställer. Samråd skall därvid ske med
berörda totalförsvarsmyndigheter.
/r3/ Verksförordningens tillämpning
13 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på länsstyrelserna.
/r3/ Myndighetens ledning
14 § Landshövdingen är chef för länsstyrelsen.
15 § Vid länsstyrelsen i Stockholms län finns en länsöverdirektör. Vid
de övriga länsstyrelserna finns en chefstjänsteman som är länsråd.
Ställföreträdare för landshövdingen är i Stockholms län
länsöverdirektören och i övriga län länsrådet.
/r3/ Styrelsen
16 § Bestämmelser om antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen finns
i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse.
Landshövdingen är styrelsens ordförande.
/r3/ Organisation
17 § Inom länsstyrelsen -- utom i Stockholms län och Gotlands län --
finns följande enheter:
-- juridiska enheten,
-- regionalekonomiska enheten,
-- miljövårdsenheten,
-- planenheten,
-- försvarsenheten,
-- kulturmiljöenheten,
-- allmänna enheten,
-- administrativa enheten.
Vidare finns det en länsveterinär.
Länsstyrelsen får lägga samman den juridiska och den allmänna enheten
till en enhet.
Länsstyrelsen får inrätta ett kansli som biträder landshövdingen och
länsrådet. Länsstyrelsen får också inrätta en social funktion utanför
den allmänna enheten. */k/ Förordning (1990:251).
18 § Inom länsstyrelsen i Stockholms län finns tre avdelningar, nämligen
plan eringsavdelningen, förvaltningsavdelningen och administrativa
avdelningen.
Varje avdelning leds av ett länsråd.
Avdelningarna är uppdelade i följande enheter:
-- planeringsavdelningen: juridiska enheten, regionalekonomiska enheten,
miljövårdsenheten, planenheten, försvarsenheten och kulturmiljöenheten,
-- förvaltningsavdelningen: allmänna enheten, trafikenheten och
socialenheten,
-- administrativa avdelningen: personalenheten och ekonomienheten.
Inom planeringsavdelningen finns en länsveterinär.
Länsstyrelsen får inrätta ett kansli inom planeringsavdelningen samt ett
kansli som biträder landshövdingen och länsöverdirektören. */k/
Förordning (1990:251).
19 § Inom länsstyrelsen i Gotlands län finns följande enheter:
-- regionalekonomiska enheten,
-- miljövårdsenheten,
-- planenheten,
-- försvarsenheten,
-- kulturmiljöenheten,
-- rättsenheten,
-- administrativa enheten.
Vidare finns det en länsveterinär.
Länsstyrelsen får inrätta ett kansli som biträder landshövdingen och
länsrådet. */k/ Förordning (1990:251).
20 § Inom länsstyrelserna finns -- utom i Stockholms län, Uppsala län,
Kronobergs län, Gotlands län, Blekinge län, Malmöhus län, Göteborgs och
Bohus län, Värmlands län och Jämtlands län -- en expedition med en
länspolischef som chef.
I de län som regeringen bestämmer finns också en biträdande
länspolischef.
/r3/ Styrelsens ansvar och uppgifter
21 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) skall
styrelsen besluta om
-- viktigare frågor om samhällsplanering och regionala
utvecklingsinsatser eller andra för länets utveckling betydelsefulla
åtgärder,
-- viktigare frågor om polisverksamheten,
-- viktigare frågor om länsstyrelsens organisation, arbetsordning eller
verksamhetsinriktning,
-- viktigare frågor i övrigt inom länsstyrelsens verksamhetsområden.
Styrelsen får inte avgöra frågor som avser polisledning i särskilt fall.
22 § Styrelsen skall årligen besluta om förslag till beräkning av de
statliga utgifterna för civilförsvaret under nästa budgetår. Förslaget
skall senast den 31 juli lämnas till statens räddningsverk.
23 § Styrelsen får överlåta till landshövdingen att besluta sådana
föreskrifter som inte är av principiellt slag eller annars av större
vikt.
Landshövdingen får i sin tur, om det finns särskilda skäl för det,
överlåta till någon annan tjänsteman att besluta sådana föreskrifter.
/r3/ Personalföreträdare
24 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
länsstyrelserna.
/r3/ Personalansvarsnämnden
25 § Länsstyrelsens personalansvarsnämnd består -- förutom av
landshövdingen och personalföreträdarna -- av länsrådet, chefen för den
administrativa enheten och den förste länsassessor som länsstyrelsen
bestämmer.
26 § I länsstyrelsen i Stockholms län består personalansvarsnämnden --
förutom av landshövdingen och personalföreträdarna -- i stället av
länsöverdirektören, chefen för planeringsavdelningen, chefen för
förvaltningsavdelningen och chefen för den administrativa avdelningen.
/r3/ Vissa tjänstemäns uppgifter
27 § Länsrådet och i Stockholms län länsöverdirektören biträder
landshövdingen med att leda och samordna länsstyrelsens verksamhet.
28 § Enhetscheferna skall särskilt bevaka
-- chefen för den juridiska respektive den allmänna enheten att lagar
och andra författningar följs,
-- chefen för den regionalekonomiska enheten att regionalekonomiska
synpunkter beaktas,
-- chefen för miljövårdsenheten att miljö- och hälsoskydds- samt
naturvårdssynpunkter beaktas,
-- chefen för planenheten att plansynpunkter beaktas,
-- chefen för kulturmiljöenheten att kulturmiljöns synpunkter beaktas,
-- chefen för försvarsenheten att totalförsvarets krav och
räddningstjänstens behov tillgodoses,
-- chefen för den administrativa enheten och i Stockholms län den
administrativa avdelningen att föreskrifterna om medelsförvaltningen
beaktas och att administrativ samverkan inom statsförvaltningen i länet
främjas.
Länsveterinären skall särskilt bevaka att livsmedelskontrollen,
djurskyddet och epizootibekämpandet iakttas. */k/ Förordning (1990:251).
29 § Länspolischefen svarar för de ärenden som enligt polislagen
(1984:387) eller polisförordningen (1984:730) ankommer på länsstyrelsen.
Han skall inom länet följa polisverksamheten rörande brott mot rikets
säkerhet.
30 § Biträdande länspolischefen är länspolischefens ställföreträdare.
Han utövar länspolischefens tjänst när denne har förhinder. Han skall i
övrigt enligt länspolischefens bestämmande biträda länspolischefen i
dennes verksamhet.
31 § Vid tillfälligt förhinder för länspolischefen och biträdande
länspolischefen fullgörs deras uppgifter av den polismästare inom länet
som länsstyrelsen bestämmer.
/r3/ Arbetsordning
32 § I länsstyrelsens arbetsordning skall närmare anges vilka ärenden
som enligt 21 § skall prövas av styrelsen.
Arbetsordningen skall också innehålla bestämmelser om fördelningen av
ärenden inom länsstyrelsen och om de olika enheternas medverkan när
beslut fattas.
33 § Ett exemplar av arbetsordningen skall sändas till länsstyrelsernas
organisationsnämnd.
/r3/ Ärendenas handläggning
34 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst sju andra
ledamöter är närvarande.
Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra
ledamöter är närvarande.
35 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner
sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelande
mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för
beslutförhet.
Om detta förfarande inte är lämpligt, får landshövdingen ensam avgöra
ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med
styrelsen.
36 § Den som i ett styrelseärende vill anmäla avvikande mening enligt 19
§ första eller andra stycket förvaltningslagen (1986:223) skall göra det
innan sammanträdet med styrelsen avslutas.
37 § Landshövdingens ställföreträdare får närvara och yttra sig vid
styrelsens sammanträden. Detsamma gäller den som är avdelningschef,
länspolischef, länspolismästare, byråchef, enhetschef eller
länsveterinär, när ett ärende som hör till hans verksamhetsområde
föredras av någon annan inför styrelsen.
/r3/ Polisfrågor
38 § Om något annat inte följer av 39 §, beslutar länspolischefen ensam
i ärenden som skall handläggas på länspolischefens expedition och som
inte skall avgöras av styrelsen.
I länsstyrelsens arbetsordning får föreskrivas att någon annan
tjänsteman på expeditionen får besluta i sådana ärenden.
39 § På föredragning av länspolischefen beslutar landshövdingen i
ärenden
1. som avser polisens verksamhetsformer eller som avses i 6 § tredje
stycket första och andra meningen polislagen (1984:387), när det är
fråga om allvarliga ordningsstörande händelser eller andra händelser,
som kräver extraordinär polisverksamhet eller fordrar särskilda
överväganden om användningen av polisstyrkorna, eller när
omständigheterna i något annat fall kräver det,
2. som avses i 11 § allmänna ordningsstadgan (1956:617),
3. som avses i 2 § lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,
4. som avser andra, särskilt viktiga frågor.
40 § De uppgifter som länspolischefen har enligt denna förordning
fullgörs i Stockholms län, Uppsala län, Kronobergs län, Blekinge län,
Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län, Värmlands län respektive
Jämtlands län av polischefen (länspolismästaren) vid polismyndigheterna
i Stockholm, Uppsala, Växjö, Karlskrona, Malmö, Göteborg, Karlstad
respektive Östersund. Länspolismästaren får dock inte på länsstyrelsens
vägnar handlägga ärenden som avser:
-- tillsyn av den egna myndigheten,
-- tillsättning av tjänster vid polismyndigheterna i länet,
-- överprövning av polismyndigheternas beslut samt
-- lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m. m.,
lagen (1974:191) om bevakningsföretag, lagen (1980:578) om
ordningsvakter, 36 a § fiskeriförordningen (1982:126) och 53 §
jaktförordningen (1987:905). Förordning (1990:1341).
41 § I Stockholms län, Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län är den
biträdande chefen (biträdande länspolismästaren) vid polismyndigheten i
Stockholm, Malmö respektive Göteborg länspolismästarens
ställföreträdare.
Han utövar länspolismästarens tjänst när denne har förhinder och
inträder efter beslut av länspolismästaren även i övrigt i dennes ställe
vid behandling av vissa ärenden eller grupper av ärenden enligt de
närmare föreskrifter som beslutas av länsstyrelsen.
42 § När länspolismästaren och i förekommande fall biträdande
länspolismästaren har förhinder, utövas länspolismästarens tjänst av den
polismästare, polisöverintendent eller polisintendent inom länet som
länsstyrelsen bestämmer.
/r3/ Väg- och trafikfrågor
43 § Vägdirektören i länets vägförvaltning är föredragande i ärenden om
allmänna vägar, om vägmärken och säkerhetsanordningar samt om
statsbidrag till väg- och gatuhållning, till byggande och drift av väg-
och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik, till byggande av
spåranläggningar, terminaler och vänthallar för lokal och regional
kollektiv persontrafik, till investeringar i trafiksignalanläggningar,
till byggande av cykelleder eller till enskild väghållning.
Länsstyrelsen kan bestämma att vägdirektören skall besluta ensam i
sådana ärenden.
Länsstyrelsen kan vidare bestämma att vägdirektören skall besluta ensam
eller på annat sätt delta i handläggningen av andra ärenden som rör väg-
och trafikväsendet.
Första stycket tillämpas inte på ärenden som avses i 36--38 eller 67 §
väglagen (1971:948) eller 11 § vägkungörelsen (1971:954). Länsstyrelsen
kan bestämma att vägdirektören på något annat sätt än som beslutande
eller föredragande skall delta i handläggningen av sådana ärenden.
44 § Ärenden som rör trafik- och vägplaneringen skall beredas av en
särskild beredningsgrupp.
45 § Beredningsgruppen består av länsrådet -- i Stockholms län chefen
för planeringsavdelningen -- och andra företrädare för länsstyrelsen
samt vägdirektören och företrädare för dels statens järnvägar, dels
banverket, dels trafikhuvudmannen enligt lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektivtrafik.
Länsrådet -- i Stockholms län chefen för planeringsavdelningen -- är
gruppens ordförande.
46 § Länsstyrelsen får efter samråd med vägdirektören förordna någon
annan tjänsteman vid vägförvaltningen som är utsedd av vägverket att i
vägdirektörens ställe delta i handläggningen av ärenden som avses i 43
och 44 §§.
47 § Länsstyrelsen får förordna en tjänsteman vid länsstyrelsen att
biträda länsvägnämnden med protokollföring, om nämnden begär det.
48 § Länsstyrelsen betalar arvoden och ersättning för resekostnader till
ordföranden och övriga ledamöter i länsvägnämnden samt till den
tjänsteman som enligt 47 § har förordnats att biträda nämnden med
protokollföring.
/r3/ Lantmäterifrågor
48 a § Chefen för länets överlantmätarmyndighet är föredragande i
ärenden enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen
(1973:1149), ledningsrättslagen (1973:1144), lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering samt lagen (1939:608) om enskilda
vägar.
Länsstyrelsen kan bestämma att chefen för överlantmätarmyndigheten skall
besluta ensam i sådana ärenden.
Länsstyrelsen kan vidare bestämma att chefen för
överlantmätarmyndigheten skall besluta ensam eller på annat sätt delta i
handläggningen av andra ärenden som rör lantmäterifrågor. */k/
Förordning (1990:251).
48 b § Länsstyrelsen får efter samråd med chefen för
överlantmätarmyndigheten förordna någon annan tjänsteman vid det
statliga lantmäteriet i länet att i chefens ställe delta i
handläggningen av ärenden som avses i 48 a §. */k/ Förordning
(1990:251).
/r3/ Viss tjänstgöringsskyldighet
49 § Det finns särskilda bestämmelser om skyldighet för tjänstemän vid
länsarbetsnämnden, länsbostadsnämnden, lantbruksnämnden,
skogsvårdsstyrelsen, fiskenämnden eller länsskolnämnden samt polischefen
och polisintendenten vid polismyndigheten i Visby att, som föredragande
eller på något annat sätt, delta i handläggningen av vissa ärenden och i
övrigt biträda länsstyrelsen.
/r3/ Särskilt samråd m. m.
50 § Har en central myndighet -- dock inte affärsverken eller banverket
-- meddelat beslut som rör lokalisering av en anläggning eller
fördelning av resurser inom ett län och finns det inte någon sökande,
klagande eller annan part i ärendet, skall länsstyrelsen begära att
regeringen omprövar beslutet, om länsstyrelsen finner att det strider
mot de regionalpolitiska målen för länet.
Går beslutet emot länsstyrelsens mening i frågan, skall den centrala
myndigheten genast underrätta länsstyrelsen om beslutet.
51 § Har länsstyrelsen meddelat ett beslut av väsentlig betydelse för en
central myndighets verksamhet och finns det inte någon sökande, klagande
eller annan part i ärendet, skall länsstyrelsen genast underrätta den
centrala myndigheten om beslutet, om detta går emot den mening som
uttalats av myndigheten eller dess regionala organ.
52 § I frågor som avses i 50 och 51 §§ bör samråd ske mellan den
centrala myndigheten eller dess regionala organ och länsstyrelsen.
Länsstyrelsen bör samråda med länsstyrelsen i ett annat län i frågor av
betydelse för båda länen.
53 § Länsstyrelsen bör, i den mån det inte strider mot vad som är
föreskrivet i lag eller någon annan författning, informera motsvarande
myndighet i angränsande nordiska länder i sådana frågor om
samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser som kan antas ha
betydelse för den myndighetens verksamhet.
/r3/ Val av styrelse m. m.
54 § Föreskrifter om val av styrelsens ledamöter utom landshövdingen och
av suppleanter för dessa finns i lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse.
I Malmöhus län väljer landstinget nio och kommunfullmäktige i Malmö
kommun fem ledamöter. I Göteborgs och Bohus län väljer landstinget fem
och kommunfullmäktige i Göteborgs kommun nio ledamöter.
55 § Ledamöter och suppleanter skall vara kyrkobokförda i länet.
Föreskrifter om krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha
sådana uppdrag finns i 11 kap. 9 § regeringsformen.
56 § Bland ledamöterna och suppleanterna bör det finnas erfarenhet från
kommunal och landstingskommunal verksamhet och erfarenhet från
verksamhet i näringslivet och arbetstagarorganisationer.
57 § Val av ledamöter eller suppleanter skall vara proportionellt, om
det begärs av minst så många ledamöter i landstinget eller
kommunfullmäktige som motsvarar den kvot som erhålls, om antalet
närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat
med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast
högre hela tal.
Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns det föreskrifter i
lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige m. m.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring.
58 § Ledamöter och suppleanter i styrelsen väljs för tre år, räknat från
och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige har ägt rum.
Om val till landstinget eller till kommunfullmäktige som har valt
ledamöter och suppleanter i styrelsen har upphävts och omval har ägt rum
eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och
mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen
för ledamöterna och suppleanterna två månader efter det att omvalet
eller sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall
landstinget eller fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och
suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.
59 § Om en ledamots eller en suppleants behörighet upphör, förfaller
hans uppdrag omedelbart.
60 § Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringtiden, inträder en suppleant i ledamotens ställe för
återstoden av tjänstgöringstiden. Suppleanten inträder enligt den
ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet.
Om en ledamot eller suppleant som inte har utsetts vid proportionellt
val avgår, utses en ny ledamot eller suppleant för återstoden av
tjänstgöringstiden.
/r3/ Tjänstetillsättning m. m.
61 § Landshövdingen förordnas av regeringen för en bestämd tid.
Länsöverdirektören i Stockholms län utnämns av regeringen.
Tjänster som länsråd och administrativ direktör tillsätts av regeringen
efter anmälan av landshövdingen. Tjänster som länspolischef tillsätts av
regeringen efter förslag av länsstyrelsen.
Andra tjänster tillsätts av länsstyrelsen.
62 § Innan länsstyrelsen beslutar om förslag i fråga om tjänst som
länspolischef, skall länsstyrelsen samråda med rikspolisstyrelsen. */k/
Förordning (1989:1103).
63 § Innan länsstyrelsen beslutar om tillsättning av en tjänst som anges
i följande sammanställning, skall länsstyrelsen samråda med den centrala
myndighet som anges i sammanställningen.
Tjänst Central myndighet
miljövårdsdirektör statens naturvårdsverk
länsarkitekt plan- och bostadsverket
försvarsdirektör överstyrelsen för civil
beredskap
länsveterinär lantbruksstyrelsen,
statens livsmedelsverk
länsantikvarie riksantikvarieämbetet och
statens historiska museer
biträdande länspolischef rikspolisstyrelsen
föreståndare för priskontoret statens pris- och konkurrensverk
*/k/ Förordning (1990:251).
64 § Om länsstyrelsen och den centrala myndigheten inte enas i fråga om
tillsättandet av någon av de tjänster som anges i 63 §, skall
länsstyrelsen med sitt eget och myndighetens yttrande lämna över ärendet
till regeringen för beslut.
Vad som har sagts nu gäller dock inte tjänsten som föreståndare för
priskontoret.
65 § Den som utses till länspolischef eller biträdande länspolischef
skall vara jurist och ha genomgått polischefsutbildning.
66 § Bara svenska medborgare får ha eller utöva tjänster som
länsöverdirektör, länsråd, byråchef, enhetschef eller länsveterinär
eller som chef för det kansli som biträder landshövdingen och hans
ställföreträdare eller chefen för planeringsavdelningen.
67 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket
anställningsförordningen (1965:601) lämnas av länsstyrelsen även för de
tjänster som tillsätts av regeringen. Detta gäller dock inte tjänsten
som landshövding.
68 § Vad som sägs om statens ansvarsnämnd i 15 kap. 4 § första stycket
lagen (1976:600) om offentlig anställning gäller enhetschefer,
länsveterinärer och biträdande länspolischefer.
Övergångsbestämmelser
1988:971
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1988.
2. Genom förordningen upphävs
-- kungörelsen (1827:60 s. 1007) angående åtskilliga föreskrifter för
bevakandet av kronans rätt i de henne rörande rättegångar vid
domstolarna,
-- skrivelsen (1848:61 s. 2) med nådig förklaring, att kungl.
kungörelsen den 16 maj 1827, angående bevakande av kronans rätt i de
henne rörande rättegångar, även skall tillämpas i alla synemål, då
kronan är av- eller tillträdare m. m.,
-- kungörelsen (1849:5 s. 3) angående bevakande av kronans rätt i
husesyns mål,
-- kammarkollegiets cirkulärbrev (1873:29 s. 39) angående åtgärder för
bevakande av kronans rätt i husesynemål,
-- förordningen (1986:1122) med länsstyrelseinstruktion.
3. Länsstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som enligt äldre
föreskrifter åligger Kungl. Maj:ts befallningshavande eller
landshövdingen.
4. Föreskrifterna om vitesföreläggande i 10 § länsstyrelseinstruktionen
(1971:460) skall fortfarande gälla. Ärenden om sådana vitesförelägganden
avgörs av landshövdingen.
5. Gällande förordnanden som naturvårdsdirektör skall från
ikraftträdandet i stället avse förordnande som miljövårdsdirektör.
1990:1510
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1988:971) med
länsstyrelseinstruktion.
3. Länsstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som enligt äldre
föreskrifter åligger Kungl. Maj:ts befallningshavande eller
landshövdingen.
4. Föreskrifterna om vitesföreläggande i 10 § länsstyrelseinstruktionen
(1971:460) skall fortfarande gälla. Ärenden om sådana vitesförelägganden
avgörs av landshövdingen.
5. Om länsstyrelsen inrättar nämnder eller rennäringsdelegationer enligt
8 eller 10 § för tiden före den 1 juli 1992, skall ledamöter och
ersättare utses särskilt för tiden till utgången av juni 1992.