Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1988:655 · Visa register
Grundskoleförordning (1988:655)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1988-06-02
Ändring införd: t.o.m. SFS 1994:621
Ikraft: 1988-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1994:1194
Upphävd: 1995-07-01 överg.best.
1 kap. Inledande föreskrifter 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om grundskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). Förordning (1992:742). 2 § I denna förordning avses med nedan angivna ord följande: Arbetsenhet Klasser i grundskolan som har viss gemensam verksamhet. Grupp Elever som tillfälligt undervisas gemensamt exempelvis i visst ämne eller i viss ämnesgrupp eller tillvalskurs. Klass Elever som regelmässigt undervisas gemensamt i olika ämnen och ämnesgrupper. Lektion En tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas. Lärokurs Den undervisning och annan verksamhet som enligt gällande läroplan skall förekomma i grundskolan. Läromedel Sådant som kan användas för att nå målen för utbildningen. Skoldagar De dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum. Stadievecko- Det sammanlagda antalet veckotimmar i ett ämne, en timmar ämnesgrupp eller en tillvalskurs som förekommer på ett stadium i grundskolan. Styrelsen Styrelsen för utbildningen. Veckotimme En lektion i veckan i en årskurs. Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektor skall också benämnas rektor. Förordning (1993:756). 3 § Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1991:1083). 4 § Grundskolan skall ha ändamålsenliga lokaler. Den skall också ha lämpligt fördelade bibliotek samt annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Förordning (1991:1083). 5 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) s köts av kommunen såsom huvudman för utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstin get är ense om detta. Förordning (1992:742). 2 kap. har upphävts genom förordning (1991:1083). 3 kap. Samverkansformer Allmän föreskrift 1 § I detta kapitel finns allmänna föreskrifter om samverkan mellan olika intressegrupper och särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och klassråd. Förordning (1991:1083). Samverkan mellan olika intressegrupper 2 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller i den mån det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga. Förordning (1991:1083). Elevvårdskonferens 3 § Det skall finnas en elevvårdskonferens för varje arbetsområde för rektor för att behandla elevvårdsfrågor. Förordning (1991:1083). 4 § I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå 1. rektor, 2. företrädare för elevvården, 3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den arbetstagare som rektor utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. Förordning (1991:1083). 5 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll. Förordning (1991:1083). Klassråd 6 § För varje klass i grundskolan skall det finnas ett klassråd. Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande. Förordning (1991:1083). 7 § Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Förordning (1991:1083). 4 kap. Utbildningens organisation Arbetsenheter, klasser och grupper 1 § I 4 kap. 3 § första stycket skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om årskurser och stadier. Förordning (1991:1083). 2 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper. Klasser skall sammanföras till arbetsenheter. Till en arbetsenhet kan föras två eller flera klasser i en årskurs, i flera årskurser på samma stadium eller i flera årskurser på olika stadier. Beslut enligt denna paragraf skall meddelas av styrelsen. Förordning (1991:1083). Schema 3 § För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema för undervisningen. Rektor fastställer schema. Förordning (1991:1083). Lärotider m. m. 4 § I 4 kap. 3 § andra stycket skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om läsår. Läsåret skall omfatta 40 veckor samt börja i augusti och sluta senast i juni. Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. Förordning (1992:742). 5 § Det vanliga skolarbetet skall ersättas med lärarledd idrott och friluftsverk samhet under fyra dagar (åtta halvdagar) varje läsår (friluftsdagar) enligt beslut av styrelsen. En av friluftsdagarna får bytas ut mot en dag för kulturaktiviteter. Förordning (1992:742). 6 § Skoldagen får omfatta högst fem timmar och 20 minuter för elever i årskurserna 1 och 2 samt högst åtta timmar för elever i årskurserna 3--9. Styrelsen skall besluta hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och senast får sluta. Förordning (1991:1083). 7 § Styrelsen får besluta att skoldagen skall utformas som samlad skoldag. Ett sådant beslut skall fattas särskilt för varje rektors arbetsområde. Beslutet får begränsas till ett visst stadium eller en viss årskurs. Förordning (1991:1083). 8 § Samlad skoldag innebär att verksamhet anordnas även under de delar av skoldagen som inte tas upp av lektioner eller annan verksamhet som skall förekomma enligt denna förordning eller enligt läroplanen eller av behövlig tid för vila och måltid. Styrelsen bestämmer om verksamheten skall vara obligatorisk eller frivillig för eleverna. Vid utformningen av den samlade skoldagen skall, särskilt för elever på lågstadiet, eftersträvas att tiden i skolan för en och samma elev inte växlar mellan veckans dagar. Förordning (1991:1083). 9 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag--fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Förordning (1992:742). 10 § Styrelsen får besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. Förordning (1991:1083). 11 § Under skoldagen skall samling anordnas, om inte rektor på grund av särskilda skäl medger undantag. Samlingen får omfatta sammanlagt högst en timme i veckan. Förordning (1989:645). 12 § Beslut om befrielse för en elev från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten fattas av rektor, såvida inte elevens vårdnadshavare med stöd av 3 kap. 12 § tredje stycket skollagen (1985:11 00) har begärt att frågan skall prövas av styrelsen. Förordning (1992:742). 13 § har upphävts genom förordning (1991:1083). 14 § har upphävts genom förordning (1992:742). 15 § Huvuddelen av elevernas arbete skall utföras under skoldagen. Hemuppgifter får inte ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag. Läroplan 16 § För grundskolan gäller en läroplan. Den innehåller 1. mål och riktlinjer för skolans verksamhet, 2. timplaner, 3. föreskrifter för timplaner och 4. kursplaner. Läroplanen fastställs av regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, av statens skolverk. Sådana kursplaner som är lokalt utarbetade och som avser andra tillvalskurser än treåriga kurser i franska, tyska och hemspråk fastställs av styrelsen. Till läroplanen hör också kommentarmaterial. Detta är inte bindande. Förordning (1991:1083). 17 § Inom rektors arbetsområde skall det finnas en arbetsplan. Närmare föreskrifter om arbetsplanen finns i läroplanen. Förordning (1991:1083). 18 § Vid samundervisning av en eller flera av årskurserna 1--3 eller av årskurserna 3 och 4 får styrelsen besluta om ökning respektive minskning av veckotimtiden. Det sammanlagda antalet stadieveckotimmar på låg- och mellanstadierna för en elev får dock inte ändras. Förordning (1991:1083). Läromedel 19 § Av 4 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel bestående av material som täcker väsentliga delar av ett ämne, en ämnesgrupp eller ett kursmoment enligt läroplanen och som är ägnat att ge fasthet och sammanhang i studierna. Förordning (1991:1083). 20 § har upphävts genom förordning (1991:1083). 21 § Eleverna skall som gåva få behålla sådana läromedel och andra väsentliga hjälpmedel som de behöver av pedagogiska skäl eller kan komma att behöva som underlag för fortsatta studier eller som de i övrigt kan ha särskild nytta av att kunna gå tillbaka till. Med läromedel avses här sådana läromedel som sägs i 19 § andra stycket. Förordning (1991:1083). 5 kap. Särskilda stödinsatser Allmän föreskrift 1 § I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilda stödinsatser enligt detta kapitel fattas inom ramen för tillgängliga resurser av rektor, om inte något annat följer av 15 och 21 §§. Förordning (1991:1083). Extra tid för grundläggande färdighetsämnen 2 § Om den tid som enligt timplanen för ett stadium är avsedd för undervisning i grundläggande färdighetsämnen, i första hand matematik och svenska, inte räcker för att en elev skall uppnå en normal kunskaps- och färdighetsnivå i ämnet eller ämnena, får mer tid än som följer av timplanen användas för eleven. Den ytterligare tid som behövs bör i den utsträckning som är möjlig tas ut utöver gällande antal stadieveckotimmar. Om det behövs får i stället timplanejämkningar ske. Därvid får antalet veckotimmar i färdighetsämnet ökas med motsvarande minskning av antalet veckotimmar i annat eller andra ämnen. Innan beslut fattas om sådana stödinsatser skall samråd ske med eleven och dennes vårdnadshavare. Förordning (1991:1083). Stödundervisning under en begränsad tid 3 § Stödundervisning får anordnas för elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid. Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till sådan utbildning. Stödundervisning kan också ges elever som företräder eleverna vid sådan samverkan som avses i 3 kap. 2 § samt elevskyddsombud, om de gått miste om lektioner på grund av sina uppdrag och behöver stödundervisning. Förordning (1991:1083). Hemspråksundervisning 4 § Hemspråksundervisning består av 1. undervisning i hemspråket som ett ämne, och 2. studiehandledning på hemspråket i ett eller flera andra ämnen. Förordning (1994:621). Undervisning i hemspråket som ett ämne 5 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och använder det språket i sitt umgänge med eleven på ett sådant sätt att det språket utgör det dagliga umgängesspråket för eleven (hemspråk), skall eleven få undervisning i sitt hemspråk, förutsatt att 1. eleven har grundläggande kunskaper i hemspråket, och 2. eleven behöver och önskar få sådan undervisning. En samisk, tornedalsfinsk eller zigensk elev har dock rätt att få undervisning i det egna språket, även om det inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. Förordning (1994:621). 6 § Undervisning i hemspråk får inte omfatta mer än ett hemspråk för en elev. En zigensk elev som kommer från utlandet kan dock få undervisning i två hemspråk, om det finns särskilda skäl. Förordning (1994:621). 7 § En elev har rätt att få undervisning i sitt hemspråk sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Eleven har dock rätt till undervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning. Begränsningen gäller inte om undervisningen anordnas 1. som tillval för en elev, eller 2. för en samisk, tornedalsfinsk eller zigensk elev eller för en elev med finska eller ett nordiskt språk som hemspråk. Förordning (1994:621). 8 § har upphävts genom förordning (1994:621). 9 § En elev skall få undervisning i hemspråk i den omfattning som eleven behöver undervisningen. Förordning (1994:621). 10 § Innan beslut fattas om undervisning i hemspråk för en elev skall samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare. Förordning (1994:621). 11 § En kommun är inte skyldig att anordna undervisning i ett hemspråk som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att tillgå. En kommun är inte heller skyldig att anordna sådan undervisning, om antalet elever i en undervisningsgrupp är mindre än fem. Andra stycket gäller inte i fråga om undervisning i hemspråk för samiska, tornedalsfinska eller zigenska elever. Förordning (1991:1083). 12 § En elev som får undervisning i hemspråk får med den begränsning som anges i 7 § fortsätta att delta i den undervisningen, även om hemspråket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. Förordning (1994:621). Studiehandledning på hemspråket 12 a § En elev skall få studiehandledning på hemspråket om eleven behöver det. Förordning (1994:621). 12 b § En elev som har rätt till undervisning i hemspråk och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än hemspråket kan få studiehandledning på undervisningsspråket i stället för på hemspråket, om det finns särskilda skäl. Förordning (1994:621). Svenska som andraspråk 13 § Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som hemspråk, 2. elever som har svenska som hemspråk och som har tagits in från skolor i utlandet, 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt hemspråk. Undervisning i svenska som andraspråk är obligatorisk för elever som behöver undervisningen. Förordning (1991:1083). Specialundervisning 14 § Specialundervisning skall anordnas för elever som har behov av särskilt stöd. Specialpedagogiska insatser skall därvid i första hand göras inom den arbetsenhet eller klass som eleven tillhör. 15 § Specialundervisning i särskild undervisningsgrupp får anordnas för 1. elever med påtagliga fysiska funktionshinder, 2. elever med uttalade sociala och känslomässiga störningar, 3. elever med andra uttalade skolsvårigheter. Styrelsen skall efter samråd med eleven och dennes vårdnadshavare besluta i fråga om elevens uttagning till särskild undervisningsgrupp. Föreskrifter om möjlighet till särskild läkarundersökning finns i 14 kap. 3 § andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (1993:1187). 16 § För rörelsehindrade elever som undervisas i särskild undervisningsgrupp får vid behov för dem särskilt tillrättalagd undervisning anordnas. Därvid får avvikelser göras från tim- och kursplanerna. Särskild undervisning 17 § I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om särskild undervisning. Huvudmannen för ett sjukhus, ett barnhem eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvud män kommer överens om det. Bestämmelser i denna förordning om kommun eller styrelsen gäller i tillämpliga d elar också för sådana huvudmän och för institutionens ledning. Förordning (1992:742). 18 § Särskild undervisning skall i den utsträckning det är möjligt motsvara den utbildning eleven inte kan delta i. 19 § Särskild undervisning får ges en elev endast om läkare som ansvarar för elevens vård medger det. 20 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens vårdnadshavare medger det. Anpassad studiegång 21 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens intressen och förutsättningar, får styrelsen besluta att anpassad studiegång skall anordnas för eleven. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. I läroplanen finns närmare föreskrifter om anpassad studiegång. Förordning (1991:1083). 6 kap. Elever Inskrivning 1 § Under vårterminen varje år skall de barn i kommunen som under kalenderåret blir skolpliktiga skrivas in. Första stycket skall också tillämpas på barn som inte är skolpliktiga men som med stöd av 3 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall börja skolan redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år. Förordning (1991:1083). Elever från utlandet 2 § Barn som vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ett ärende om uppehållstillstånd eller under liknande omständigheter och som skulle ha vanlig skolplikt, om de var bosatta i riket, skall tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas, så snart skolgång är lämplig för dem med hänsyn till deras förhållanden. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om sådan skolgång. Barn som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till skolgång i grundskolan som barn bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. De skall på skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas stadigvarande. Förordning (1993:756). Uppflyttning m. m. 3 § Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1--8 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 4 eller 6 §. Förordning (1991:1083). 4 § Rektor får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. 5 § Rektor får besluta att under läsåret flytta en elev till högre årskurs, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. 6 § Rektor får på begäran av en elevs vårdnadshavare medge eleven att gå om en årskurs. Förordning (1991:1083). Betyg Bestämmande av betyg 7 § Eleverna i årskurserna 8 och 9 skall ges betyg i slutet av varje termin. 8 § Betyg ges med någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5. Betygsättningen skall ske med utgångspunkten att betyget skall ge en anvisning om elevens kunskaper och färdigheter i förhållande till övriga elever i samma årskurs i landet som helhet. Som bakgrund för bedömningen av vilket betyg som bäst svarar mot en elevs kunskaper och färdigheter skall vidare beaktas att betygen för en årskurs i landet som helhet bör fördela sig i huvudsak så att 1. betyget 3 är normalbetyget och 2. betygen 2 och 4 är vanligare än betygen 1 och 5. Förordning (1991:1083). 9 § I läroplanen finns föreskrifter om vilka ämnen och tillvalskurser betyg skall ges i. Om undervisningen i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen helt eller i huvudsak har varit ämnesövergripande, skall ett sammanfattande betyg ges för ämnesgruppen. I annat fall skall betyg sättas särskilt i varje ämne. 10 § I grundskolan skall användas standardprov i ämnena engelska, matematik och svenska som underlag för en anpassning av betygsnivån vid den enskilda skolan efter förhållandena i landet som helhet. Ytterligare föreskrifter om sådana prov får meddelas av statens skolverk. Förordning (1991:1083). 11 § När betyg ges för en elev i årskurs 9 skall även elevens prestationer i årskurserna 7 och 8 beaktas. Förordning (1991:1083). 12 § Betyg i barnkunskap eller musik skall inte ges för en elev i årskurs 9, om undervisning i ämnet eller ämnena inte har kunnat anordnas i någon årskurs på högstadiet för eleven. 13 § Läraren i ämnet, ämnesgruppen eller tillvalskursen sätter betyget. Om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektor. 13 a § En elev som har befriats från undervisning i religionskunskap med stöd av 3 kap. 12 § skollagen (1985:1100) skall i fråga om betyg och uppflyttning i högre årskurs behandlas som om religionskunskap inte in gick i läroplanen. Förordning (1992:742). 14 § Om en elev har varit frånvarande från utbildningen en längre tid, får rektor besluta att betyg inte skall sättas. 15 § Om ett ämne under en termin har haft så lågt antal timmar i en klass eller en arbetsenhet att det inte finns tillräckligt underlag för betygsättning, får rektor besluta att betyg inte skall sättas. 16 § Varje betyg skall antecknas i en betygskatalog. Beslut att inte sätta betyg för en elev skall också antecknas i betygskatalogen. Utfärdande av betyg m. m. 17 § För varje elev skall de betyg som har antecknats i betygskatalogen sammanföras till ett terminsbetyg, om inte slutbetyg skall utfärdas. Terminsbetyg skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer. 18 § Slutbetyg skall utfärdas när skolplikten upphör eller vid den tidigare tidpunkt när eleven tillfredsställande har slutfört årskurs 9. Även en elev som efter skolpliktens upphörande tillfredsställande har slutfört årskurs 9, skall erhålla slutbetyg. Slutbetyg skall innehålla uppgift om den högsta årskurs eleven genomgått samt om elevens senaste betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillvalskurser. Slutbetyg skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer. 19 § Om en elev avgår från en kommuns grundskola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om elevens avgång utfärdas. Intyget skall innehålla uppgift om 1. den årskurs från vilken eleven avgått, 2. tiden för avgången, 3. i fråga om elev på högstadiet, elevens tillvalskurs och kursval i ämnen med alternativa kurser enligt föreskrifter i läroplanen, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillvalskurser. Intyget skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer. 20 § Intyg om avgång skall sändas till styrelsen för den skola där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt. Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare. Förordning (1991:1083). 21 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektor får besluta om rättelse av betyg. I sådana fall skall nytt terminsbetyg eller slutbetyg utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga terminsbetyget eller slutbetyget makuleras. Anteckning om detta skall göras i betygskatalogen. Ledighet 22 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan. Styrelsen får föreskriva att intyg om anledningen till frånvaro skall lämnas. Förordning (1991:1083). 23 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Rektor får bevilja sådan ledighet sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Rektor får därvid delegera till klassföreståndare eller motsvarande att bevilja ledighet för högst två dagar i följd. Om det finns synnerliga skäl, får styrelsen bevilja längre ledighet än som följer av andra stycket. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från lektioner och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet. Förordning (1991:1083). Åtgärder för elevers tillrättaförande 24 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall l äraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig, skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Samråd skall ske med vårdnadshavaren, om det behövs. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av på gående lektion eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut. Förordning (1992:742). 25 § Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan före trädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som kommit fram vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Om detta inte lyckas eller om det finns andra särskilda skäl, skall rektor efter att ha hört elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd. Förordning (1992:742). Prövning 26 § I grundskolan finns följande typer av prövning, nämligen flyttningsprövning, särskild prövning och fyllnadsprövning, enligt föreskrifter i bilagan till denna förordning. Särskild prövning och fyllnadsprövning skall avläggas vid en grundskola med högstadium där undervisning i det aktuella ämnet anordnas. Prövningen får inte göras av lärare som har givit privatundervisning i ämnet åt den som skall prövas. Förordning (1991:1083). 7 kap. Överklagande 1 § Styrelsens beslut att en elev skall undervisas i särskild undervisningsgrupp enligt 5 kap. 15 § får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd. Förordning (1991:1083). 2 § har upphävts genom förordning (1991:1083). 3 § Beslut som rektor eller annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. 4 § har upphävts genom förordning (1991:1083). 5 § har upphävts genom förordning (1991:1083). 6 § Beslut av statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (1991:1083). Bilaga Föreskrifter om prövning i grundskolan Typ av Vem har rätt Vad får Betygsättning prövning att pröva? prövningen avse? Betygshandling 1. Flytt- Den som är Ett, två eller Betyg sätts ningspröv- elev i grund- tre ämnen i före- endast i ämne ning. skolan. gående årskurs, i årskurs 8. dock inte fri- villigt ämne. 2. Särskild A. Den som Hela lärokursen Betyg sätts. prövning. inte har ge- i grundskolan. Slutbetyg ut- nomgått grund- färdas enligt skolan och in- 6 kap. 18 §. te är elev i grundskolan. B. Den som Ämne, ämnesgrupp Betyg sätts. inte har ge- eller tillvals- Betygshandling nomgått grund- kurs som ingår i utfärdas av skolan. grundskolans rektor eller lärokurs. den rektor utser. 3. Fyll- Den som er- Ämne, kurs i Betyg sätts. nadspröv- hållit slut- ämne, ämnesgrupp Betygshandling ning. betyg från eller tillvals- utfärdas av årskurs 9 i kurs som ingår i rektor eller den grundskolan. grundskolans lä- rektor utser. rokurs. Den som erhållit slutbe- tyg i särskild kurs får inte pröva i allmän kurs. Övergångsbestämmelser 1988:655 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. 2. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften. 1988:1248 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången läsåret 1989/90. 1991:1083 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991. 2. De föreskrifter om betyg som skolöverstyrelsen meddelat med stöd av 6 kap. 11 § i paragrafens äldre lydelse fortsätter att gälla till dess regeringen beslutar något annat. 1992:742 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. 2. Om styrelsen före ikraftträdandet med stöd av 4 kap. 5 och 12 §§ i deras lydelse vid utgången av juni 1992 beslutat om fler än fyra friluftsdagar respektive tolv lovdagar för läsåret 1992/93 gäller de besluten utan hinder av 4 kap. 4 och 5 §§ i deras nya lydelse. 1994:1194 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Genom förordningen upphävs grundskoleförordningen (1988:655). 3. Följande bestämmelser i den nya förordningen skall inte tillämpas i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97: 2 kap. 1--13 §§ 4 kap. 5 § 5 kap. 5--7, 9, 13--15 och 20 §§ 7 kap. 1--19 §§ 4. Följande bestämmelser i den upphävda förordningen skall tillämpas i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97: 4 kap. 3, 5, 16 och 17 §§ 5 kap. 2, 3, 7, 9, 10, 12, 14--16 och 21 §§ 6 kap. 7--21 och 26 §§ Bilagan