Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1986:54 · Visa register
Förordning (1986:54) med instruktion för statens ansvarsnämnd
Departement: Civildepartementet
Utfärdad: 1986-01-30
Ikraft: 1986-04-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:1102
Upphävd: 1988-12-15
Inledande bestämmelser 1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 2 och 3, 9 § och 14--18 §§, tillämpas på statens ansvarsnämnd. Med chefen förstås vid tillämpningen av verksstadgan nämndens ordförande. 2 § Med statligt reglerade anställningar förstås anställningar där enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Uppgifter 3 § Att ansvarsnämnden prövar de frågor som avses i 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning beträffande vissa arbetstagare med statligt reglerade anställningar framgår av 15 kap. 4 § första stycket samma lag och av särskilda bestämmelser meddelade av regeringen med stöd av det sistnämnda lagrummet. Organisation 4 § Att ansvarsnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och tre andra ledamöter framgår av 15 kap. 4 § andra stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning. För de tre sistnämnda ledamöterna finns personliga ersättare till det antal som regeringen bestämmer. Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för högst tre år. 5 § Sekreterare åt ansvarsnämnden förordnas av regeringen. Ärendenas handläggning 6 § Om handläggningen av ärenden som avses i 3 § finns föreskrifter i lagen (1976:600) om offentlig anställning. 7 § Den myndighet där arbetstagaren är eller senast har varit anställd skall i ärendet anses som hans motpart, om inte särskilda skäl talar emot det. Första stycket avser inte ärenden som har tagits upp på anmälan av riksdagens ombudsman, justitiekanslern eller en allmän åklagare. 8 § Ansvarsnämnden sammanträder på kallelse av ordföranden. 9 § Ansvarsnämnden är beslutför när minst tre ledamöter, bland dem ordföranden, är närvarande. När ett ärende av principiell natur eller av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns föreskrifter om rätt att få en avvikande mening antecknad. Förordning (1986:965). 10 § Om ett ärende är så brådskande att ansvarsnämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan minst tre ledamöter, bland dem ordföranden. Gäller ärendet avstängning och kan det inte lämpligen avgöras på detta sätt, får ordföranden besluta ensam. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. 11 § Ärendena avgörs efter föredragning. Föredragningen av ett ärende ankommer på sekreteraren eller på en särskilt förordnad föredragande. Ordföranden får ta över beredningen och föredragningen av ett ärende. 12 § Ordföranden utfärdar på ansvarsnämndens vägnar sådana anmaningar som avses i 14 kap. 1 § första stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena samt pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar eller överklagande av nämndens beslut. Förordning (1986:965). 13 § Ansvarsnämnden får bereda dem som kan lämna upplysningar i ett ärende tillfälle att närvara vid ett sammanträde. Detta gäller inte vid överläggningar till beslut. Nämnden får av allmänna medel bevilja dem som har närvarit skälig ersättning för inställelsekostnader. Överprövning 14 § Om talan mot ansvarsnämndens beslut enligt 3 § finns föreskrifter i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister och lagen (1976:600) om offentlig anställning. 15 § Ansvarsnämndens beslut enligt 13 § andra stycket får överklagas hos kammarrätten.