Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1986:366 · Visa register
Upphandlingsförordning (1986:366)
Departement: Finansdepartementet BA
Utfärdad: 1986-05-07
Ikraft: 1986-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1993:1491
Upphävd: 1994-01-01 överg.best.
Allmänna bestämmelser 1 § Denna förordning skall tillämpas vid statliga myndigheters upphandlingar, om regeringen inte föreskriver annat. För vissa myndigheter gäller dessutom förordningen (1980:849) om tillämpning av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling. 2 § Med upphandling förstås köp eller beställning av varor, byggnadsarbeten, anläggningsarbeten eller motsvarande arbeten eller av tjänster. Med leverantör förstås den som tillhandahåller en vara eller utför ett arbete eller en tjänst. 3 § Vid upphandling skall myndigheten utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt iaktta affärsmässighet samt behandla anbud och anbudsgivare objektivt. Myndigheten skall särskilt beakta att samverkan med andra myndigheter sker för att tillgodose statens intressen, att möjligheterna till anskaffning genom teknikupphandling prövas vid långsiktigt syftande anskaffningar, att kraven på kvalitet och prestanda inte ställs högre än vad som behövs i varje särskilt fall. Val av upphandlingsform 4 § Upphandling skall ske genom sluten upphandling, förhandlingsupphandling eller direktupphandling. Sluten upphandling sker genom infordrande, prövning och antagande av anbud utan förhandling med anbudsgivare. Förhandlingsupphandling sker genom infordrande, prövning och antagande av anbud, varvid beslutet får föregås av förhandling med anbudsgivare. Direktupphandling sker genom köp eller beställning utan infordrande av anbud i särskild ordning. Myndigheten skall vid varje upphandling välja den upphandlingsform som bedöms lämplig med hänsyn till kravet på affärsmässighet. Förfrågningsunderlaget 5 § Av det underlag för anbudsinfordran som myndigheten tillhandahåller leverantörerna (förfrågningsunderlaget) skall det framgå vilken upphandlingsform och vilka krav, bestämmelser och upplysningar som gäller för upphandlingen. Infordrande av anbud 6 § Anbud skall infordras genom annonser eller skrivelser. Vid förhandlingsupphandling får anbud infordras även på annat sätt, om inte annat är särskilt föreskrivet i lag eller förordning. Vid anbudsinfordran genom annonsering skall annons införas i Post- och Inrikes Tidningar samt, om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt, även i andra tidningar. Mottagande och öppnande av anbud m. m. 7 § Försändelser med anbud skall öppnas vid ett och samma tillfälle och så snart som möjligt efter anbudstidens utgång av minst två personer som myndigheten utsett. På begäran av en anbudsgivare får en av handelskammare utsedd person närvara, om det sker utan kostnad för statsverket. Om det finns synnerliga skäl, får anbuden vid förhandlingsupphandling öppnas allteftersom de kommer in, om inte annat är särskilt föreskrivet i lag eller förordning. Myndigheten skall se till att anbud med tillhörande handlingar samt anbudsförteckningar, sammanställningar och dylikt förvaras på ett betryggande sätt. Kontroller m. m. 8 § Innan ett anbud antas skall myndigheten, om det inte är onödigt, kontrollera om anbudsgivaren är registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt inhämta uppgift om anbudsgivaren står i skuld för några skatter eller allmänna avgifter. Om myndigheten beslutar att anlita en anbudsgivare som står i skuld för skatter eller allmänna avgifter, skall kronofogdemyndigheten underrättas om detta. På kronofogdemyndighetens begäran skall myndigheten också lämna uppgift om anbudsgivarens ersättning för uppdraget och när denna skall betalas ut. 9 § Ett anbud får inte antas, om det har lämnats av en arbetstagare eller uppdragstagare hos en statlig myndighet som har att ta befattning med upphandlingsärendet eller om anbudsgivaren inte är registrerad för betalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt eller arbetsgivaravgifter trots att han är skyldig till det. Myndigheten avgör huruvida ett anbud skall antas, om det har lämnats av någon annan arbetstagare eller uppdragstagare hos staten än som avses i första stycket, om anbudsgivaren själv eller någon på hans vägnar har lämnat, utlovat eller erbjudit gåva eller annan otillbörlig förmån till en tjänsteman eller någon annan person som för statens räkning haft hand om upphandlingsärendet, om det har kommit in efter anbudstidens utgång och det är uppenbart att förseningen skett utan anbudsgivarens vållande eller om det finns anledning att anta att konkurrens vid anbudsgivningen har förhindrats genom anbudskartell eller annan överenskommelse mellan leverantörer. Prövning av anbud 10 § Myndigheten skall pröva alla anbud som lämnats, även sådana som lämnats av anbudsgivare som inte särskilt tillfrågats. 11 § Det anbud skall antas som med beaktande av samtliga affärsmässigt betingade omständigheter är att anse som förmånligast, om inte annat följer av 9 §. Vid jämförelse mellan anbud från en anbudsgivare som är skattskyldig enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt och från en anbudsgivare som inte är skattskyldig enligt nämnda lag skall sistnämnda anbudsgivares anbud räknas upp med belopp motsvarande den mervärdesskatt han skulle ha varit tvungen att erlägga om han varit skattskyldig. Är två eller flera anbud likvärdiga, får myndigheten välja mellan anbuden eller begära in skiljebud från de berörda anbudsgivarna. Myndigheten får förkasta samtliga anbud om priserna är för höga, om anbuden i övrigt är oförmånliga eller om upphandlingen inte bör fullföljas. Förskott 12 § Myndigheten får lämna skäligt förskott på betalningen, om leverantören har begärt förskott när anbudet lämnades. Om det finns synnerliga skäl, får myndigheten även i annat fall medge leverantören sådant förskott. I sistnämnda fall skall leverantören alltid åläggas att betala ränta. För förskott och ränta skall myndigheten fordra att säkerhet ställs och vidmakthålls. Myndigheten får pröva om säkerhet skall krävas för material m. m. som myndigheten tillhandahåller. Dokumentation, underrättelse och sekretess 13 § Hos myndigheten skall finnas dokumenterat de skäl på vilka ett anbud har antagits och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid anbudsprövningen. När ett anbud har antagits skall myndigheten underrätta anbudsgivaren om detta snarast möjligt. Underrättelsen skall ske före utgången av den tid under vilken anbudet är bindande för anbudsgivaren. Anbudsgivare vars anbud inte har antagits skall så snart som möjligt lämnas besked om detta. 14 § Om en myndighet skall träffa avtal om upphandling som med hänsyn till rikets säkerhet bör hemlighållas, skall myndigheten med leverantören träffa skriftlig överenskommelse om de säkerhetsbestämmelser som behövs i det särskilda fallet. Föreskrifter om personalkontroll vid upphandling finns i personalkontrollkungörelsen (1969:446). Myndigheten skall därvid följa de föreskrifter som meddelas av rikspolisstyrelsen i samråd med överbefälhavaren. Första stycket gäller i tillämpliga delar när myndigheten infordrar anbud för upphandling som avses i samma stycke. Den myndighet som i sin verksamhet har att träffa avtal som avses i första eller andra stycket skall utse en tjänsteman att direkt under myndighetens chef handlägga ärenden enligt denna paragraf. Övriga bestämmelser 15 § Myndigheten får komma överens med leverantören om ändring i avtalade villkor eller medge att leverantören överlåter avtalet på någon annan, om det kan anses förenligt med myndighetens intressen. Myndigheten skall därvid iaktta affärsmässighet. 16 § Beslut i upphandlingsärenden enligt denna förordning får inte överklagas. 17 § Riksrevisionsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1993:1491 Författningarna 1, 2 och 4 skall fortfarande tillämpas på upphandlingar som påbörjats före utgången av år 1993.