Regeringskansliets rättsdatabaser

Allmänna bestämmelser 1 § Med svävare förstås i denna förordning ett transportmedel som är konstruerat för att vid framdrivandet bäras upp av en från dess maskineri alstrad luftkudde. Som svävare betraktas dock inte ett transportmedel som är avsett att föras av gående. Med lätt svävare förstås en svävare med en vikt av högst 1 000 kilo. I vikten inräknas inte vikten av personer ombord, drivmedel, bagage, last, förråd, flytbar livräddningsutrustning, bärbar brandsläcknings- och nödutrustning och permanent barlast. 2 § Svävare får användas endast i område som anges i 5 och 6 §§. Svävare får inte användas utan tillstånd om inte annat följer av 4 §. För vissa svävare fordras också godkännande. 2 a § Ägaren av en svävare är skyldig att se till att svävaren inte används utan föreskrivet tillstånd eller godkännande eller i strid mot ett meddelat villkor. Förordning (1999:349). Tillstånd 3 § Tillstånd att använda svävare meddelas efter samråd med Transportstyrelsen och berörda kommuner av länsstyrelsen i det län där svävaren huvudsakligen skall användas. Skall svävare användas för färd till något annat land, meddelas dock tillstånd av regeringen. Förordning (2008:1123). 4 § Svävare får användas utan tillstånd i tjänsteutövning inom Polismyndigheten, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Tullverket och den kommunala räddningstjänsten. Förordning (2014:1253). 5 § Tillstånd att använda svävare över vattenområde får ges till den som avser att använda svävare för räddningstjänst eller näringsverksamhet eller den som visar att han av annan orsak har ett särskilt behov av att använda svävare. 6 § Tillstånd att använda svävare inom särskilt anordnat tävlings- eller övningsområde får ges till sammanslutning för svävarverksamhet, om svävarfarten inte medför olägenheter från säkerhets- eller miljövårdssynpunkt eller för annat allmänt eller enskilt intresse. 7 § Tillstånd att använda svävare kan begränsas till viss tid och till visst område. I tillståndet skall anges vilket slag av svävare som avses med tillståndet och om svävaren skall användas yrkesmässigt. Tillståndet skall förenas med de villkor som behövs för att motverka olägenheter av svävarfarten eller som fordras av andra skäl. 8 § Om trafik med svävare förorsakar olägenheter som inte är ringa, får den som meddelat tillståndet föreskriva nya eller ändrade villkor för att motverka olägenheterna. 9 § Om det vid användande av svävare förekommer sådana missförhållanden att fortsatt svävarfart inte är lämplig skall tillståndet återkallas, om inte särskilda skäl talar emot det. Tillståndet får också återkallas, om olägenheter av svävarfarten inte kan avhjälpas och dessa är betydande. Tillståndet får även återkallas, om det inte längre finns behov av tillståndet. Godkännande m. m. 10 § Svävare som inte är lätt svävare och svävare som skall gå i yrkesmässig trafik får inte användas utan att svävaren godkänts av Transportstyrelsen. Användningen av svävare inom Försvarsmakten och Försvarets materielverk samt för befolkningsskydd och räddningstjänst fordrar inget godkännande. Förordning (2008:1123). 11 § För svävare som skall godkännas meddelar Transportstyrelsen säkerhetsföreskrifter och föreskrifter om besättningens storlek och personalens kvalifikationer. Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om tillsyn av godkänd svävare. Kustbevakningen utövar tillsyn av godkänd svävare som myndigheten äger eller brukar. Kustbevakningen skall vid tillsyn samråda med Transportstyrelsen. Förordning (2008:1123). 12 § Transportstyrelsen meddelar i fråga om svävare föreskrifter om förande av dagbok, rapportering av sjöolyckor samt transport av farligt gods. Förordning (2008:1123). 13 § För godkännande och tillsynsförrättning utgår avgift enligt taxa som fastställs av Transportstyrelsen. Förordning (2008:1123). Trafikföreskrifter 14 § Den som framför en svävare skall anpassa färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt så att människor och djur inte störs i onödan och att skador på mark och växtlighet undviks. Ansvarsbestämmelser m.m. 15 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. använder en svävare utan föreskrivet tillstånd eller godkännande eller i strid mot ett meddelat villkor, 2. bryter mot föreskrifter som har meddelats av Transportstyrelsen med stöd av 11 eller 12 § , 3. bryter mot 14 § . Till böter döms även ägaren till en svävare om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som har ankommit på honom för att hindra att svävaren används utan föreskrivet tillstånd eller godkännande eller i strid mot ett meddelat villkor. Straff döms inte ut enligt denna paragraf om gärningen är belagd med straff i sjölagen (1994:1009). Förordning (2008:1123). 16 § Transportstyrelsen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga länsstyrelsens beslut enligt denna förordning. Länsstyrelsen ska särskilt underrätta Transportstyrelsen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten om ett sådant beslut. I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2018:950). Avgifter för vissa ärenden 17 § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt 3 § denna förordning. för ansökningsavgiftens storlek m. m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass Färd inom Sverige (3 § första meningen) 5 Färd till annat land (3 § andra meningen) 8 Förordning (1992:358). Övergångsbestämmelser 1986:305 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986. Tillstånd som har meddelats enligt förordningen (1966:159) om tillstånd för brukande av svävare skall fortfarande gälla under tillståndstiden, dock längst till utgången av år 1987. 2008:1123 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009. Föreskrifter som har meddelats av Sjöfartsverket anses vid tillämpningen av förordningen vara meddelade av Transportstyrelsen.