Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1986:171 ·
Visa register
Luftfartsförordning (1986:171)
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1986-02-27
Omtryck: SFS 2005:38
Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1399
Övrigt: Rättelseblad 2008:1122 har iakttagits.
Ikraft: 1987-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:770
Upphävd: 2010-09-01
Rätten till luftfart inom svenskt område
1 § Frågor om tillstånd till luftfart enligt 1 kap. 2 § andra
stycket luftfartslagen (1957:297) prövas av Transportstyrelsen.
Tillstånd skall avse en viss tid. Styrelsen skall återkalla
tillstånd om det finns anledning till det.
Förordning (2008:1122).
Restriktionsområden för luftfart m.m.
2 § Restriktionsområden är sådana områden där rätten till
luftfart är inskränkt av andra anledningar än för kontroll av
trafiken. Farliga områden är sådana områden där det kan
förekomma verksamheter som innebär fara för luftfartens
säkerhet.
I fråga om vissa restriktionsområden finns särskilda
bestämmelser i förordningen (2005:801) om restriktioner för
luftfart inom vissa områden. Förordning (2005:1232).
3 § Transportstyrelsen får föreskriva att ett område skall vara
restriktionsområde, om så behövs med hänsyn till militär
verksamhet eller om allmän ordning och säkerhet kräver det. Om
föreskriften rör militära förhållanden skall samråd ske med
Försvarsmakten. Om föreskriften avser längre tid än två veckor
skall samråd ske med länsstyrelsen.
Transportstyrelsen får också föreskriva att ett område skall
vara restriktionsområde, om det behövs för att luftfarten inte
skall orsaka skador eller olägenheter i naturmiljön eller om
det behövs för att ta till vara friluftslivets intressen.
Samråd skall ske med länsstyrelsen eller, om föreskriften rör
militära förhållanden, med Försvarsmakten.
Förordning (2008:1122).
4 § När Transportstyrelsen föreskriver att ett område ska vara
restriktionsområde, ska styrelsen ange de inskränkningar i
rätten till luftfart inom området som behövs. När det krävs av
hänsyn till allmän ordning och säkerhet får all luftfart inom
området förbjudas för en viss tid, dock högst två veckor.
Föreskrifterna för ett sådant restriktionsområde som avses i
3 § andra stycket får inte utformas så att de hindrar den
luftfart som behövs med hänsyn till ortsbefolkningens intresse.
Luftfart för Lantmäteriet får alltid ske inom området.
Förordning (2008:1122).
5 § Transportstyrelsen får föreskriva att ett område skall vara
farligt område, om det på grund av något sådant förhållande som
avses i 3 § första stycket föreligger fara för luftfartens
säkerhet men faran inte är så stor att ett restriktionsområde
behöver inrättas. Styrelsen får meddela ytterligare
föreskrifter om luftfarten inom ett farligt område.
Förordning (2008:1122).
Bestämmelser om vissa utländska luftfartyg m.m.
6 § Bestämmelserna i 3 kap. 1-3 §§, 4 § första och tredje
styckena, 5 och 7-9 §§, 4 kap. 1-3 §§ och 5 kap. 1-5 och
7-10 §§ luftfartslagen (1957:297) samt 13-20, 22, 23, 26-28,
45, 52 och 92-103 §§ denna förordning tillämpas också, i den
utsträckning överenskommelse härom enligt artikel 83 bis i
Chicagokonventionen har träffats med registreringsstaten, på
utländska luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av svenska
brukare.
De i första stycket angivna bestämmelserna i luftfartslagen och
i denna förordning tillämpas inte, i den utsträckning
överenskommelse har träffats enligt första stycket, på svenska
luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av utländska brukare.
Luftfartygsregistret m.m.
7 § Föreskrifter om luftfartygsregistret och om
brukarförteckningen finns i förordningen (1986:172) om
luftfartygsregistret m.m.
Nationalitets- och registreringsbeteckning
8 § Nationalitetsbeteckningen för ett svenskt luftfartyg är
bokstäverna SE.
Registreringsbeteckningen är en grupp om tre tecken, som består
av bokstäver eller siffror eller bokstäver och siffror i
kombination. Beteckningen bestäms för varje luftfartyg av
Transportstyrelsen. Förordning (2008:1122).
Nationalitets- och registreringsbevis
9 § Nationalitets- och registreringsbevis utfärdas i enlighet
med formulär som bestäms av Transportstyrelsen.
Förordning (2008:1122).
10 § Tillstånd till luftfart enligt 1 § utgör också ett sådant
bevis om nationaliteten som avses i 2 kap. 15 § luftfartslagen
(1957:297).
11 § När ett luftfartyg avregistreras eller anteckning görs
enligt 9 § förordningen (1986:172) om luftfartygsregistret m.m.
om hinder för avregistrering, skall nationalitets- och
registreringsbeviset lämnas tillbaka till Transportstyrelsen.
Förordning (2008:1122).
Märkning av luftfartyg
12 § Luftfartyg skall märkas genom målning eller på annat
likvärdigt sätt. Transportstyrelsen meddelar ytterligare
föreskrifter om märkningen. Förordning (2008:1122).
Tillsyn över luftvärdigheten
13 § Transportstyrelsen granskar konstruktionsunderlag för
varje typ av luftfartyg och prövar materielen i den omfattning
som styrelsen finner nödvändigt (typgranskning).
Om luftfartyget godkänns, utfärdar styrelsen ett typcertifikat.
Transportstyrelsen får godta typgranskningar som har gjorts i
andra stater. I sådana fall utfärdas ett typaccepteringsbevis.
Om det finns särskilda skäl kan styrelsen medge att
typgranskningen ersätts av en besiktning enligt 14 §.
Förordning (2008:1122).
14 § Varje luftfartygs luftvärdighet skall fortlöpande
övervakas genom Transportstyrelsens försorg. Övervakning kan
ske i form av besiktning, utredning och
materielkontrollflygning eller genom kombination av dessa
åtgärder. Förordning (2008:1122).
15 § Övervakningen av luftvärdigheten skall genomföras på det
sätt och på de tider som Transportstyrelsen föreskriver. Extra
besiktningar skall göras när fartygets ägare, innehavare eller
brukare begär det. Förordning (2008:1122).
16 § Transportstyrelsen får uppdra åt särskild sakkunnig att
sköta besiktning och tillsyn enligt 3 kap. 2 § luftfartslagen
(1957:297). Förordning (2008:1122).
17 § Om Transportstyrelsen anser att det är nödvändigt med
provflygningar eller andra materielprov, skall den för vars
räkning proven görs biträda med den personal som behövs och
tillhandahålla materiel, drivmedel och liknande.
Förordning (2008:1122).
18 § Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
hur ett luftfartyg skall konstrueras, byggas, provas, utrustas
och vidmakthållas för att motsvara säkerhetskraven. Styrelsen
får också meddela föreskrifter om typgranskningar, besiktningar
och annan tillsyn över luftvärdigheten.
Om det behövs för att underlätta tillsynen över luftfartygs
luftvärdighet, får Transportstyrelsen föreskriva att även
tillbehör och reservdelar till luftfartyg liksom annan sådan
utrustning för fartyg eller ombordvarande som har betydelse för
säkerheten skall fylla vissa krav och vara underkastade viss
tillsyn. Detsamma gäller i fråga om material som används vid
tillverkning av luftfartyg eller annan flygmateriel.
Transportstyrelsen kan också besluta att ett luftfartyg skall
ändras i något avseende. Föreskrifter i fråga om
radioutrustning skall meddelas efter samråd med Post- och
telestyrelsen. Förordning (2008:1122).
Luftvärdighetsbevis och flyghandbok
19 § Ett luftvärdighetsbevis skall gälla viss tid eller tills
vidare. Giltighetstiden skall anges på beviset.
Transportstyrelsen får uppdra åt särskild sakkunnig att utfärda
och förnya luftvärdighetsbevis.
Om ett luftvärdighetsbevis inte kan utfärdas, får ett
interimistiskt bevis utfärdas som gäller under vissa villkor.
Villkoren skall anges på beviset.
Om Transportstyrelsen begär det, skall ett ogiltigt
luftvärdighetsbevis genast lämnas till styrelsen.
Förordning (2008:1122).
20 § Utöver luftvärdighetsbeviset skall finnas en flyghandbok
eller motsvarande handling. Den skall innehålla upplysningar om
vad som skall iakttas då luftfartyget används vid luftfart och
uppgifter i övrigt om vad som behövs för en säker användning av
luftfartyget. Transportstyrelsen meddelar ytterligare
föreskrifter om detta. Förordning (2008:1122).
21 § Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om godkännande av
utländska luftvärdighetsbevis. Förordning (2008:1122).
22 § Transportstyrelsen får beträffande luftfartyg som inte
uppfyller villkoren i 3 kap. 4 § luftfartslagen (1957:297) om
luftvärdighetsbevis eller andra bevis medge att luftfartyget
används vid luftfart inom svenskt område på vissa villkor och
för viss tid, om luftfartyget uppfyller säkerhetens krav.
Medgivandet skall återkallas, om det finns anledning till det.
Förordning (2008:1122).
23 § Frågor om medgivande enligt 3 kap. 9 § luftfartslagen
(1957:297) att använda ett luftfartyg som inte uppfyller
villkoren beträffande luftvärdighet och miljövärdighet prövas
av Transportstyrelsen. Medgivandet får förenas med villkor.
När ett luftfartyg används med ett medgivande enligt första
stycket, får bara den personal som behövs för flygningen
tillåtas följa med. Förordning (2008:1122).
Särskilda bestämmelser angående luftvärdigheten hos utländska
luftfartyg
24 § På ett utländskt luftfartyg som används i Sverige får
besiktning och tillsyn i övrigt av luftvärdigheten ske i den
utsträckning som behövs för att
1. godkänna fartygets luftvärdighetsbevis eller förnya ett
sådant godkännande,
2. utfärda ett svenskt luftvärdighetsbevis för fartyget, eller
3. medge luftfart inom svenskt område.
Besiktningar och annan tillsyn får dock alltid ske i den
utsträckning som behövs när
1. fartygets luftvärdighet kan ifrågasättas,
2. fartygets ägare eller innehavare begär det, eller
3. en behörig myndighet i den stat som har tillsyn över
fartygets luftvärdighet begär det.
Besiktningar får också ske i form av stickprovskontroller utan
att det finns någon särskild misstanke om de genomförs på ett
icke-diskriminerande sätt. Förordning (2006:436).
25 § Vid tillämpning av 12 kap. 1 § luftfartslagen (1957:297)
skall följande gälla för ett luftfartyg som inte är registrerat
här i landet. Transportstyrelsen får i samarbete med den stat
som ansvarar för det berörda luftfartygets drift, eller den
stat där luftfartyget är registrerat, bestämma villkor som är
nödvändiga för att luftfartyget skall kunna tillåtas flyga till
en flygplats där bristerna kan rättas till. Om bristerna
påverkar giltigheten av luftfartygets luftvärdighetsbevis får
startförbudet endast hävas om operatören får tillstånd av den
stat eller de stater vars territorier kommer att överflygas
under denna flygning. Förordning (2008:1122).
25 a § Transportstyrelsen skall samla in och bevara information
som rör besiktningar av och tillsyn över luftfartyg i enlighet
med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/36/EG av den 21 april 2004 om säkerheten i fråga om
luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i
gemenskapen, särskilt artikel 3, samt delta i
informationsutbyte enligt artikel 5 i samma direktiv.
Förordning (2008:1122).
Miljövärdighet
26 § Transportstyrelsen meddelar ytterligare föreskrifter om
vad som krävs för att luftfartyg skall anses miljövärdiga från
buller- och luftföroreningssynpunkt och om i vilka fall
miljövärdighetsbevis krävs för registrering. Föreskrifterna
skall i huvudsak överensstämma med de regler, som vid varje
tidpunkt gäller enligt annex 16 till Chicagokonventionen.
I fråga om miljövärdighet och miljövärdighetsbevis i övrigt
gäller bestämmelserna i denna förordning om luftvärdighet och
luftvärdighetsbevis i tilllämpliga delar.
Förordning (2008:1122).
Rätt att bygga luftfartyg m.m.
27 § Sådan verksamhet som avses i 3 kap. 10 § luftfartslagen
(1957:297) får inte bedrivas utan tillstånd av
Transportstyrelsen. Transportstyrelsen fastställer de krav som
skall gälla av säkerhetsskäl.
Tillstånd ges för viss tid eller tills vidare. Det kan förenas
med villkor. Om innehavaren åsidosätter dessa villkor i
väsentlig mån eller om han inte längre uppfyller de krav som
har fastställts enligt första stycket, skall tillståndet
återkallas.
Om verksamheten avser en enskild persons byggande av luftfartyg
för egen räkning får Transportstyrelsen uppdra åt en särskild
sakkunnig att utfärda de tillstånd som styrelsen föreskriver.
Detsamma gäller tillstånd för utförande av underhålls-,
reparations- och ändringsarbeten på luftfartyg, tillbehör och
reservdelar.
Transportstyrelsen får föreskriva att tillstånd inte behövs för
enklare underhålls- och reparationsarbeten.
Förordning (2008:1122).
Allmänna regler om luftfartygs bemanning
28 § Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om det antal
besättningsmän med viss behörighet som krävs för varje typ av
luftfartyg (minimibesättning).
I flyghandboken eller motsvarande handling skall anges det
lägsta antalet besättningsmän för vilka krävs
luftfartscertifikat. Förordning (2008:1122).
Luftfartscertifikat m.m.
29 § Ansökan om elevtillstånd och luftfartscertifikat och om
förnyelse och utökning av sådana tillstånd och certifikat skall
göras skriftligen.
Till en ansökan om elevtillstånd skall fogas besked om
personutredning. I fråga om denna utredning gäller
föreskrifterna om personutredning vid ansökan om
körkortstillstånd.
Transportstyrelsen får också förelägga den som söker
luftfartscertifikat att inge besked om personutredning.
Sökanden skall i ansökningen uppge om han innehar körkort.
Förordning (2008:1122).
30 § Transportstyrelsen fastställer de åldersgränser som gäller
för behörighet att inneha luftfartscertifikat.
Efter samråd med Socialstyrelsen fastställer Transportstyrelsen
de villkor i fråga om fysisk och psykisk lämplighet som gäller
för att elevtillstånd skall kunna ges och för att certifikat
skall kunna utfärdas, utökas eller förnyas. Därvid kan
föreskrivas att vissa undersökningar får utföras bara av läkare
med viss specialistkompetens eller av vissa angivna läkare
eller psykologer. Förordning (2008:1122).
31 § Har upphävts genom förordning (2008:1122).
32 § Transportstyrelsen fastställer de krav i fråga om
sökandens kunskaper, erfarenhet och skicklighet som gäller för
att luftfartscertifikat skall kunna utfärdas, utökas eller
förnyas. Styrelsen får anordna prov med sökandena i dessa
avseenden (certifikatprov).
Transportstyrelsen får uppdra åt annan att genomföra
certifikatprov. Förordning (2008:1122).
33 § Giltighetstiden skall anges på elevtillstånd och
luftfartscertifikat.
34 § Transportstyrelsen får kontrollera att en innehavare av
luftfartscertifikat kan förrätta den tjänst som certifikatet
avser (certifikatkontroll).
Transportstyrelsen får förelägga certifikatinnehavaren att
genomgå en sådan kontroll. Ett föreläggande kan prövas av
domstol endast i samband med frågan om återkallelse på grund av
att föreläggandet inte har följts. Förordning (2008:1122).
35 § Den som skall genomgå certifikatprov eller
certifikatkontroll skall biträda med den personal som behövs
och tillhandahålla materiel, drivmedel och liknande.
36 § Transportstyrelsen får förelägga den som innehar
luftfartscertifikat eller elevtillstånd att lämna intyg
angående sin fysiska och psykiska lämplighet som
certifikatinnehavare. Ett föreläggande kan prövas av domstol
endast i samband med frågan om återkallelse på grund av att
föreläggandet inte har följts. Förordning (2008:1122).
37 § Har upphävts genom förordning (2008:1122).
38 § När ett luftfartscertifikat har återkallats eller försatts
ur kraft, skall innehavaren genast lämna certifikatet till
Transportstyrelsen. Förordning (2008:1122).
39 § Transportstyrelsen för register över innehavare av
elevtillstånd, certifikat och behörighetsbevis samt utländska
certifikat och bevis som har godkänts (certifikatregistret).
I registret förs in sådana uppgifter om innehavarnas fysiska
och psykiska lämplighet som innehavare av elevtillstånd,
certifikat eller behörighetsbevis om behövs för tillämpningen
av bestämmelserna härom i luftfartslagen (1957:297) och i denna
förordning. Förordning (2008:1122).
40 § Beslut enligt 4 kap. 15 § andra stycket luftfartslagen
(1957:297) om erinran skall delges innehavaren av elevtillstånd
eller certifikat.
41 § Beslut enligt 4 kap. 16 § luftfartslagen (1957:297) om
omhändertagande av luftfartscertifikat får meddelas av
polismyndigheter eller åklagare, chefer för
flygtrafikledningsorgan och av Transportstyrelsen. Ett sådant
beslut får inte överklagas.
Beslutet skall delges innehavaren, som omedelbart skall
överlämna certifikatet till den som har meddelat beslutet. Om
någon annan än Transportstyrelsen har meddelat beslutet, skall
det genast anmälas till styrelsen. Beslutet skall därefter
snarast möjligt och senast inom 48 timmar sändas till styrelsen
tillsammans med certifikatet och en rapport om det inträffade.
Styrelsen prövar skyndsamt om certifikatet skall återlämnas
till innehavaren. Anser styrelsen att certifikatet inte skall
återlämnas på grund av sådana omständigheter som anges i 4 kap.
16 § första stycket luftfartslagen, skall omhändertagandet
omedelbart anmälas till Förvaltningsrätten i Linköping.
Transportstyrelsen skall också anmäla till förvaltningsrätten när
styrelsen har beslutat att omhänderta ett certifikat enligt 4
kap. 16 § första stycket luftfartslagen.
Om certifikatet inte skall återlämnas på grund av sådana
omständigheter som anges i 4 kap. 16 § andra stycket
luftfartslagen, skall Transportstyrelsen försätta certifikatet
ur kraft. Förordning (2009:1399).
42 § Förvaltningsrättens beslut i ärenden om återkallelse eller varning
skall delges parterna. Förordning (2009:1399).
43 § När Transportstyrelsen eller förvaltningsrätten har försatt ett
luftfartscertifikat eller ett elevtillstånd ur kraft på grund
av misstanke om brott, skall underrättelse om beslutet genast
lämnas till förundersökningsledaren eller åklagaren eller, om
åtal har väckts, till domstolen. Förordning (2009:1399).
44 § Bestämmelserna i 31, 38 och 40-42 §§ gäller också i fråga
om godkännande av utländska luftfartscertifikat, sådana
utländska certifikat som har godkänts och innehavare av sådana
certifikat.
I fråga om behörighetsbevis och innehavare av sådana bevis
gäller bestämmelserna i 29-36, 38, 40 och 41 §§.
45 § Transportstyrelsen kan medge att den som inte har något
luftfartscertifikat men som kan antas i huvudsak uppfylla
villkoren för ett sådant får tjänstgöra på luftfartyg under en
viss tid och på vissa villkor. Sådan tjänstgöring får dock inte
ske på svenska luftfartyg i internationell trafik. Medgivandet
skall återkallas om det finns skäl till det.
Förordning (2008:1122).
46 § Transportstyrelsen får medge att luftfartyg används till
luftfart av utbildningsskäl eller av någon annan särskild
anledning även om föreskrivna krav i fråga om bemanning inte är
uppfyllda.
När ett luftfartyg används med ett sådant medgivande, får inga
betalande passagerare följa med. Förordning (2008:1122).
Befälhavare
47 § Luftfartygets ägare utser fartygets befälhavare och dennes
ersättare. Om någon annan brukar luftfartyget, skall han utse
befälhavare och ersättare om han enligt avtal med ägaren har
rätt att göra det.
Om ingen befälhavare har utsetts, skall den främste av förarna
vara befälhavare. Detsamma gäller om befälhavaren är förhindrad
och ingen ersättare finns. Om det inte finns någon förare och
fartyget inte är under flygning, skall den främste av de övriga
som tjänstgör ombord vara befälhavare.
Transportstyrelsen får meddela bestämmelser om vem som är
befälhavare vid certifikatprov och vid flygningar som avser
kontroll av besättning eller materiel.
Den som är under 21 år eller som har god man eller förvaltare
enligt 11 kap. 4 eller 7 § föräldrabalken får inte vara
befälhavare på luftfartyg som används i förvärvssyfte.
Förordning (2008:1122).
48 § Om ett luftfartyg har råkat i nöd och gällande
föreskrifter om luftfarten av säkerhetsskäl inte har kunnat
följas, skall befälhavaren genast underrätta ett
flygtrafikledningsorgan om detta. Han skall snarast lämna
rapport till Transportstyrelsen om det inträffade.
Förordning (2008:1122).
49 § Om befälhavaren har omhändertagit någon som har begått
brott ombord, skall han snarast underrätta polismyndigheten
eller flygtrafikledningsorganet på de orter där luftfartyget
skall landa.
Om befälhavaren av ordnings- eller säkerhetsskäl har landsatt
någon, skall han snarast underrätta polismyndigheten eller
flygtrafikledningsorganet på den ort där landsättningen har
skett.
Om befälhavaren avser att överlämna någon som har begått ett
svårare brott ombord till en behörig myndighet, skall han
snarast underrätta polismyndigheten eller
flygtrafikledningsorganet på den ort där överlämnandet skall
ske.
När ett överlämnande har skett till en utländsk myndighet skall
befälhavaren snarast underrätta Rikspolisstyrelsen.
50 § Om rapportering enligt 5 kap. 8 § luftfartslagen
(1957:297) finns närmare bestämmelser i förordningen (1990:717)
om undersökning av olyckor.
Transportstyrelsen meddelar ytterligare föreskrifter om
befälhavarens skyldigheter enligt 5 kap. 2 § första stycket
luftfartslagen och om underrättelse och rapport som avses i
48 § denna förordning. Förordning (2008:1122).
Tjänsten ombord på ett luftfartyg
51 § Transportstyrelsen meddelar efter samråd med
Socialstyrelsen förbud eller liknande föreskrifter för
besättningen på luftfartyg i fråga om tjänstgöring under
påverkan av alkohol eller andra medel.
Transportstyrelsen meddelar efter samråd med Arbetsmiljöverket
föreskrifter om arbets- och vilotider vid luftfart.
Förordning (2008:1122).
52 § Bestämmelserna i 47 § andra stycket skall tillämpas även i
fråga om utländska luftfartyg vid luftfart inom svenskt område.
Bestämmelserna i 5 kap. 2 § första stycket, 8 och 10 §§
luftfartslagen (1957:297) och i 48-50 §§ denna förordning skall
tillämpas i fråga om befälhavare på utländska luftfartyg vid
luftfart inom svenskt område.
Allmänna flygplatser
53 § Transportstyrelsen prövar frågor om tillstånd att inrätta
och driva allmänna flygplatser samt fastställer villkor för
tillståndet. Om sådant tillstånd har meddelats av regeringen,
får Transportstyrelsen fastställa villkor för tillståndet.
Förordning (2008:1122).
54 § Transportstyrelsen beslutar vilka krav som skall vara
uppfyllda för att ett område skall godkännas för att tas i bruk
som allmän flygplats. Därvid skall luftfartens intressen
beaktas. Hänsyn skall också tas till de kringboende, närbelägna
militära anläggningar, annan trafik i närheten och flygplatsens
inverkan på natur- och kulturmiljön. Kraven skall avse
beskaffenheten och utrustningen av flygplatsområdet. Vidare kan
krävas att markeringar och andra anordningar sätts upp utanför
området. Krav kan också ställas på att det i närheten inte
finns hinder, märken eller belysningar som kan medföra fara för
luftfarten.
Kraven får fastställas allmänt för flera flygplatser eller
särskilt för en viss flygplats. Förordning (2008:1122).
55 § Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om underhåll och
drift av allmänna flygplatser.
Föreskrifterna skall så långt det är möjligt utformas så att
verksamheten vid flygplatsen är förenlig med kravet på skydd
för människors hälsa och miljön och inte blir störande för
omgivningen. Förordning (2008:1122).
56 § Innan Transportstyrelsen fastställer krav enligt 54 §
eller utfärdar föreskrifter enligt 55 §, skall styrelsen
samråda med företrädare för de intressen som berörs. Samråd
skall ske med Försvarsmakten om det är fråga om inverkan på
militära anläggningar.
Föreskrifter i fråga om flygplatsernas radioutrustning utfärdas
av Transportstyrelsen efter samråd med Post- och telestyrelsen.
Förordning (2008:1122).
57 § Transportstyrelsen utfärdar föreskrifter om tillträde till
allmänna flygplatser och om upprätthållande av ordningen där.
Länsstyrelsen utfärdar föreskrifter som gäller en viss
flygplats efter samråd med flygplatsen. Förordning (2008:1122).
58 § Transportstyrelsen prövar frågor om godkännande av
allmänna flygplatser. Styrelsen skall samråda med Post- och
telestyrelsen i den del beslutet avser radioutrustning till
flygplatsen. Förordning (2008:1122).
59 § Transportstyrelsen utövar tillsyn över allmänna
flygplatser och utrustningen där. Post- och telestyrelsen
utövar tillsyn över radioutrustningen till flygplatsen.
Transportstyrelsen föreskriver vilka upplysningar av betydelse
för säkerheten och vilka statistiska uppgifter i fråga om en
allmän flygplats och trafiken där som innehavaren av
flygplatsen är skyldig att lämna. Förordning (2008:1122).
Enskilda flygplatser
60 § Den som vill inrätta en flygplats som inte är avsedd för
allmänt bruk (enskild flygplats) skall anmäla detta till
Transportstyrelsen senast 90 dagar innan anläggningsarbetena
påbörjas. Vill någon driva en tidigare inrättad enskild
flygplats, skall han anmäla detta senast 90 dagar innan han tar
flygplatsen i bruk. Till anmälningen skall fogas uppgifter om
arten och omfattningen av den avsedda luftfarten. Vidare skall,
om det behövs, bifogas en redovisning för trafikunderlaget och
de ekonomiska förutsättningarna för flygplatsens drift.
Transportstyrelsen fastställer de villkor för inrättandet,
underhållet och driften av flygplatsen som behövs med hänsyn
till trafiksäkerheten eller till flygplatsens inverkan på
omgivningen. Styrelsen skall förbjuda att flygplatsen inrättas
eller drivs, om det krävs med hänsyn till totalförsvaret,
säkerheten eller flygplatsens inverkan på omgivningen. Avser
anmälningen inrättandet av en flygplats som skall kunna
användas under instrumentväderförhållanden (trafikflygplats),
utbyggnad av en flygplats till trafikflygplats eller ombyggnad
av en trafikflygplats, skall förbud också meddelas om det
behövs med hänsyn till investeringens lönsamhet och dess
inverkan på andra flygplatser i regionen.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också om
någon vill bygga om en enskild flygplats eller ändra driften på
ett sätt som inte är av ringa betydelse.
I ärenden enligt denna paragraf skall Transportstyrelsen
samråda med Försvarsmakten och med företrädare för de andra
intressen som berörs. I fråga om radioutrustning skall samråd
ske med Post- och telestyrelsen.
Transportstyrelsen får uppdra åt annan att fastställa villkor
som avses i andra stycket i fråga om flygplatser som används
bara i mindre omfattning. Förordning (2008:1122).
61 § Om en enskild flygplats uppfyller kraven för en allmän
flygplats, kan Transportstyrelsen godkänna flygplatsen (godkänd
enskild flygplats).
Bestämmelserna i 57 och 59 §§ gäller också i fråga om godkända
enskilda flygplatser. Förordning (2008:1122).
Militära flygplatser
62 § Om en militär flygplats helt eller delvis har upplåtits
för civil luftfart, meddelar Försvarsmakten bestämmelser om
samordningen av den militära och den civila verksamheten.
Samråd skall ske med Luftfartsverket och Transportstyrelsen.
För den civila verksamheten på militära flygplatser gäller i
övrigt bestämmelserna i denna förordning och de föreskrifter
som meddelas med stöd av förordningen. Förordning (2004:1122).
Användningen av olika flygplatser
63 § Vid persontransporter i förvärvssyfte skall luftfartyg
använda allmänna flygplatser, godkända enskilda flygplatser
eller militära flygplatser. På de villkor som
Transportstyrelsen bestämmer får även andra områden användas
som flygplatser vid sådana transporter.
Transportstyrelsen beslutar om fördelningen av luftfarten
mellan flera närbelägna allmänna eller godkända enskilda
flygplatser. Fördelningen mellan sådana flygplatser och
närbelägna militära flygplatser som har upplåtits för civil
luftfart bestäms av styrelsen efter samråd med Försvarsmakten.
Förordning (2008:1122).
Begränsningar i rätten att landa
64 § Om det behövs av hänsyn till samfärdsel, fiske eller andra
näringar, naturvård eller friluftsliv, skall Transportstyrelsen
efter samråd med länsstyrelsen meddela förbud för luftfartyg
att landa inom ett visst område utan styrelsens tillstånd.
Att luftfartyg inte får landa inom vissa nationalparker framgår
av föreskrifter som gäller för dessa nationalparker.
Förordning (2008:1122).
Kontrollerat luftrum m.m.
65 § Vid flygplatser som används vid linjefart skall finnas
luftrum där kontroll av lufttrafiken är anordnad (kontrollerat
luftrum). Är trafiken vid flygplatsen av mindre omfattning, får
Transportstyrelsen i stället meddela särskilda föreskrifter för
flygningen där.
Transportstyrelsen bestämmer omfattningen av de luftrum som
avses i första stycket. Styrelsen meddelar också föreskrifter
om vilka anläggningar som skall finnas för att underlätta
lufttrafiken där.
Luftrum som avses i första stycket kan också på ansökan av
innehavaren av en godkänd flygplats, som inte används vid
linjefart, inrättas vid flygplatsen. Förordning (2008:1122).
66 § Det skall finnas kontrollerat luftrum för flygning på
sträcka i den omfattning Transportstyrelsen bestämmer.
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om flygvägar i
kontrollerat luftrum.
Om det behövs för uppsikten över lufttrafiken får
Transportstyrelsen föreskriva att den som flyger utanför
kontrollerat luftrum skall lämna uppgifter om detta i förväg
och följa styrelsens föreskrifter för flygningen.
Förordning (2008:1122).
67 § Flygfyrar och andra anläggningar för att underlätta
lufttrafiken får inte inrättas utan Transportstyrelsens
tillstånd. Frågor om tillstånd till radioanläggningar prövas
dock av Post- och telestyrelsen efter samråd med
Transportstyrelsen och Försvarsmakten enligt särskilda
bestämmelser.
Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om inrättandet,
underhållet och driften av anläggningarna och om tillsynen över
dem. Förordning (2008:1122).
68 § Transportstyrelsen skall i frågor som avses i 65, 66 eller
67 § samråda med Försvarsmakten. Om det behövs skall styrelsen
också samråda med Post- och telestyrelsen eller med andra
myndigheter. Förordning (2008:1122).
69 § Transportstyrelsen utövar tillsyn över de anläggningar som
avses i 65, 66 eller 67 §. I fråga om radioanläggningar utövas
tillsynen även av Post- och telestyrelsen.
Förordning (2008:1122).
Markering av hinder m.m.
70 § Radioanläggningar får inte anordnas så att de kan
förväxlas med eller störa anläggningar för lufttrafiken eller
så att de i övrigt kan innebära fara för trafiksäkerheten.
Detsamma gäller belysningar och andra anordningar.
Transportstyrelsen lämnar på begäran förhandsbesked om en
planerad anordning är sådan att den inte får inrättas. Rör
frågan en radioanläggning, skall styrelsen samråda med Post-
och telestyrelsen.
Den som bryter mot bestämmelserna i första stycket kan vid vite
föreläggas att vidta rättelse. Ett sådant beslut meddelas av
Post- och telestyrelsen om det är fråga om en radioanläggning
och av Transportstyrelsen i övriga fall.
Förordning (2008:1122).
71 § Om det utgör en fara för trafiksäkerheten att en byggnad
uppförs eller att en mast eller liknande sätts upp, får
Transportstyrelsen besluta om sådan markering som inte innebär
något avsevärt men för markägarna eller dem som har särskild
rätt till marken.
Transportstyrelsen skall även i övrigt verka för att byggnader,
master, naturföremål och liknande markeras för att fara för
trafiksäkerheten skall undvikas.
Transportstyrelsen skall samråda med Luftfartsverket och
företrädare för de intressen som berörs.
Förordning (2008:1122).
72 § Har upphävts genom förordning (2004:1113).
73 § Om en markering har gjorts enligt 71 § eller på grund av
andra föreskrifter och någon vill vidta åtgärder som kan
innebära att markeringen ändras eller inte längre fyller sin
funktion tillfredsställande, skall han anmäla det till
Transportstyrelsen. Anmälan skall göras senast 30 dagar innan
åtgärden vidtas. Styrelsen kan besluta om ändrad markering
tills frågan avgörs slutligt. Om någon vidtar åtgärderna utan
att följa bestämmelserna om anmälningsskyldighet, kan
Transportstyrelsen på hans bekostnad återställa förhållandena i
det tidigare skicket eller vid vite förelägga honom att vidta
rättelse. Förordning (2008:1122).
Flygtrafiktjänst
74 § Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om
flygledningstjänst, informationstjänst för luftfarten,
flygvädertjänst, flygräddningstjänst och flygteletjänst samt
meddelar de flygsäkerhetsföreskrifter som behövs för
flygtrafiktjänsten. Föreskrifter skall i förekommande fall
meddelas efter samråd med Försvarsmakten samt, när det gäller
flygvädertjänsten, efter samråd med Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut. Förordning (2008:1122).
Avgifter för användningen av flygplatser m.m.
75 § Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om
avgiftssättning för användning av allmänna flygplatser eller
andra allmänna anläggningar eller tjänster för luftfarten.
Luftfartsverket meddelar, med iakttagande av sådana
bestämmelser som meddelats enligt första stycket, föreskrifter
inom sitt verksamhetsområde om avgifter för användningen av
flygplatser och för flygtrafiktjänster. Förordning (2008:1122).
Viss personal inom markorganisationen
76 § Bestämmelserna i 29, 30, 32-38 och 41 §§ gäller också i
fråga om certifikat för flygledare i flygtrafikledningstjänst,
flygtekniker eller flygklarerare och i fråga om innehavare av
sådana certifikat.
Transportstyrelsen får av utbildningsskäl eller av annan
särskild anledning medge undantag från kravet på innehav av ett
sådant certifikat. Förordning (2008:1122).
77 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om
behörighetsbevis enligt 6 kap. 15 § andra stycket
luftfartslagen (1957:297). I fråga om sådant behörighetsbevis
och om innehavare av sådana bevis gäller bestämmelserna i 29,
30, 32-36, 38, 40 och 41 §§.
Transportstyrelsen får beträffande organisationer som
Transportstyrelsen bestämmer medge undantag från kravet på
certifikat enligt 6 kap. 15 § första stycket luftfartslagen.
Förordning (2008:1122).
78 § Bestämmelsen i 5 kap. 10 § luftfartslagen (1957:297)
gäller också den som efter tillsyn överlämnar luftfartyget
såsom klart för flygning.
Linjefart i förvärvssyfte
79 § En ansökan om tillstånd till linjefart i förvärvssyfte
skall innehålla uppgifter om de förhållanden som avses i 7 kap.
2 § andra stycket och 3 § luftfartslagen (1957:297).
80 § Transportstyrelsen skall pröva ansökningar om tillstånd
till linjefart mellan Sverige och en annan stat.
För den linjefart som ett luftfartsföretag bedriver enligt en
överenskommelse mellan Sverige och en annan stat eller en
internationell organisation behövs ett särskilt tillstånd bara
om detta är förutsatt i överenskommelsen. Företaget skall
alltid lämna Transportstyrelsen de upplysningar som styrelsen
behöver för att meddela närmare villkor om trafiken.
Om linjefarten berör en stat mot vilken sanktioner eller andra
handelshinder gäller, där väpnad konflikt pågår eller om andra
motsvarande omständigheter föreligger eller om det i övrigt
finns särskilda skäl, skall styrelsen med eget yttrande
överlämna frågan till regeringen. Förordning (2008:1122).
Annan luftfart i förvärvssyfte än linjefart
81 § Frågor om tillstånd till annan luftfart i förvärvssyfte än
linjefart prövas av Transportstyrelsen.
Frågor om tillstånd prövas dock alltid av regeringen om de
avser tillstånd för en statlig myndighet eller om tillståndet
förutsätter medgivande av regeringen enligt 7 kap. 3 § sjunde
stycket luftfartslagen (1957:297).
Transportstyrelsen får medge undantag från kravet på tillstånd
i fråga om bemannade uppstigningar med ballonger eller
luftskepp.
Vid ansökan om tillstånd gäller bestämmelserna i 79 §.
I tillståndet skall anges om och i vilken utsträckning detta
avser transporter av passagerare eller gods eller om det bara
avser viss annan luftfart. Förordning (2008:1122).
82 § Ett luftfartyg som är registrerat i en främmande stat som
har biträtt Chicagokonventionen och som används för annan
luftfart än linjefart får flyga och landa inom svenskt område
utan tillstånd enligt 7 kap. 1 § första stycket luftfartslagen
(1957:297).
Även om tillstånd inte behövs får Transportstyrelsen föreskriva
att passagerare eller gods inte får tas ombord eller sättas i
land inom riket utan styrelsens medgivande.
Första stycket gäller inte i fråga om luftfart för vilken det
krävs tillstånd även om verksamheten inte äger rum i
förvärvssyfte. Förordning (2008:1122).
Undantag från krav på svensk nationalitet i vissa fall
83 § Om det finns särskilda skäl, får Transportstyrelsen medge
undantag från bestämmelserna i 7 kap. 3 § luftfartslagen
(1957:297) om krav på svensk nationalitet för tillstånd till
luftfart i inrikes trafik.
Vid tillämpningen av 79-82 §§ skall Transportstyrelsen beakta
vad som följer av gällande avtal mellan Europeiska gemenskapen
och Schweiziska edsförbundet om luftfart.
Förordning (2008:1122).
Utbildning av luftfartspersonal
84 § Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om den utbildning
som behövs för certifikat och behörighetsbevis.
Skolor för sådan utbildning som krävs för certifikat och
behörighetsbevis får inte drivas utan tillstånd av
Transportstyrelsen även om verksamheten inte äger rum i
förvärvssyfte.
Utbildningen vid en skola får genomgås bara av den som har
elevtillstånd. Transportstyrelsen får dock medge att
utbildningen påbörjas innan sådant tillstånd har utfärdats.
Förordning (2008:1122).
85 § Om ett luftfartyg med dubbla manövreringsanordningar vid
utbildningen av förare eller vid certifikatprov framförs av en
elev utan luftfartscertifikat, skall en medföljande lärare
anses som förare av fartyget.
En lärare som följer med ombord är befälhavare i elevens
ställe.
Avancerad flygning, flyguppvisning m.m.
86 § Avancerad flygning får, även om den inte äger rum i
förvärvssyfte, inte ske utan tillstånd av Transportstyrelsen.
Förordning (2008:1122).
87 § Sådana fallskärmshopp från luftfartyg som inte företas i
nödläge får utföras bara med Transportstyrelsens tillstånd.
Transportstyrelsen får uppdra åt annan att pröva frågor om
tillstånd. Förordning (2008:1122).
88 § Avancerade flygningar och fallskärmshopp som sker över
eller i omedelbar närhet av tättbebyggda samhällen eller större
folksamlingar, andra flyguppvisningar samt flygtävlingar som
kan antas vara av större intresse för allmänheten får inte
anordnas utan tillstånd av polismyndigheten.
Polismyndigheten får fastställa de villkor som behövs för att
upprätthålla ordningen och säkerheten. Villkoren får avse
skyldighet för anordnaren att anlita ordningsvakter och annan
personal. De får inte medföra att anordnaren belastas med
onödiga kostnader eller att verksamheten onödigtvis försvåras
på annat sätt.
Om det behövs, skall polismyndigheten inhämta
Transportstyrelsens yttrande över ansökningar om tillstånd.
Förordning (2008:1122).
Övrig luftfartsverksamhet av särskild art
89 § Även om förvärvssyfte inte föreligger krävs
Transportstyrelsens tillstånd till
1. luftfart för besprutning och för annan spridning av ämnen
från luften,
2. luftfart för geologiska undersökningar eller för
inspektioner av kraftledningar, linbanor och liknande,
3. bogsering med luftfartyg av annat luftfartyg eller av släp,
4. deltagande i räddningstjänst,
5. deltagande i övning för befolkningsskydd och
räddningstjänst,
6. trafikövervakning,
7. skogsbrandbevakning, eller
8. målgång och övervakning av riskzon för Försvarsmaktens
räkning.
I fall som avses i första stycket 4-8 krävs inte tillstånd, om
luftfarten inte är av större omfattning eller i övrigt äger rum
under särskilda omständigheter. Förordning (2008:1122).
Vissa sjuktransporter m.m.
90 § Den som har rätt att bedriva luftfart inom riket får i
trängande fall utföra persontransporter i samband med ambulans-
eller räddningsflygning.
Om någon har utfört en sådan transport utan att ha tillstånd
till det, skall han snarast anmäla det till Transportstyrelsen.
Förordning (2008:1122).
Uthyrning av luftfartyg m.m.
91 § För sådan verksamhet som innebär att luftfartyg upplåts
till andra utan att förare ställs till förfogande eller att
annan flygmateriel upplåts krävs Transportstyrelsens tillstånd.
Om inte annat föreskrivs, får dock upplåtelse ske utan
tillstånd mellan dem som har rätt att utöva luftfart i
förvärvssyfte, om upplåtelsen avser sådant som används i den
luftfart som upplåtaren har tillstånd till.
Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om upplåtelse enligt
första stycket och får medge undantag från kravet på tillstånd.
Förordning (2008:1122).
Allmänna föreskrifter angående luftfartsverksamhet
92 § Transportstyrelsen meddelar de föreskrifter i fråga om
luftfartsverksamhet som behövs av säkerhetsskäl och för att i
övrigt undvika olyckor och olägenheter vid luftfärder.
Transportstyrelsen får uppdra åt annan att biträda med
förvaltningsuppgift i anslutning till föreskrifter som avses i
första stycket. Avser föreskrifterna luftfartsverksamhet som
inte bedrivs i förvärvssyfte med luftfartyg som nämns i 27 §
tredje stycket och i 133 § första stycket denna förordning får
förvaltningsuppgift som Transportstyrelsen överlämnar åt annan
innefatta myndighetsutövning.
Den som utövar luftfartsverksamhet skall lämna de uppgifter av
betydelse för säkerheten, de statistiska uppgifter i fråga om
verksamheten samt de uppgifter enligt förordningen (1994:1808)
om behöriga myndigheter på den civila luftfartens område som
Transportstyrelsen föreskriver. Styrelsen kan även föreskriva
att ägare och brukare av luftfartyg som inte utövar verksamhet
liksom befälhavare skall lämna sådana upplysningar.
Förordning (2008:1122).
Reglering av lufttrafiken m.m.
93 § Föreskrifter om trafikregler finns i kungörelsen
(1961:563) angående trafikregler för luftfarten.
94 § Från ett luftfartyg får inte kastas eller släppas ut
föremål om det kan medföra skador, sjukdomar eller olägenheter
för människors hälsa. Transportstyrelsen får meddela
ytterligare föreskrifter om detta.
Transportstyrelsen får också meddela föreskrifter om vad som
ska iakttas för att skador genom buller och liknande störningar
från luftfartyg ska undvikas.
När det behövs ska Transportstyrelsen samråda med
Socialstyrelsen.
Föreskrifter om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från
luftfartyg finns i 14 kap. 7 § första stycket miljöbalken.
Förordning (2008:1122).
95 § Om det krävs av säkerhetsskäl eller av hänsyn till allmän
ordning, får Transportstyrelsen föreskriva att luftfartyg vid
flygning inom svenskt område skall följa vissa flygvägar eller
framföras inom vissa områden.
Föreskrifter som anges i första stycket får också meddelas om
det krävs för ett effektivt användande av luftrummet eller för
samordning av civil och militär flygverksamhet som berör
luftrummet. Förordning (2008:1122).
96 § Transportstyrelsen får bestämma att bara vissa flygplatser
får användas vid flygningar till och från Sverige.
Det finns särskilda bestämmelser om skyldigheten att i vissa
fall använda tullflygplatser vid sådana flygningar.
Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om var luftfartyg får
passera rikets gräns och vilka flygvägar som skall följas inom
riket till och från gränsen. Styrelsen får föreskriva villkor
för flygningar över gränsen. Föreskrifterna skall meddelas
efter samråd med Tullverket. Förordning (2008:1122).
Landningsskyldighet
97 § En sådan anmaning att landa som avses i 8 kap. 3 §
luftfartslagen (1957:297) får lämnas av Transportstyrelsen. Om
en landning är nödvändig av säkerhetsskäl eller om styrelsen
har särskilt föreskrivit det, får anmaningen också lämnas av
ett flygtrafikledningsorgan. Förordning (2008:1122).
98 § Transportstyrelsen eller ett flygtrafikledningsorgan
skall, om inte säkerhetsskäl eller andra särskilda skäl talar
emot det, hindra ett luftfartyg att avgå eller anmana det att
landa
1. på begäran av förundersökningsledaren i ett brottmål, om det
behövs för efterspanandet av en person som är häktad eller
anhållen eller på sannolika skäl misstänkt för ett brott för
vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer, eller
annars för utredningen av ett sådant brott,
2. på begäran av en polismyndighet, om det är absolut
nödvändigt för efterspanandet av en person som är häktad eller
anhållen eller som har avvikit från en kriminalvårdsanstalt
eller en annan anstalt där han har varit intagen på grund av en
myndighets beslut, eller
3. på begäran av en tulltjänsteman, om det är absolut
nödvändigt för att en riktig tullkontroll skall kunna göras.
Första stycket tillämpas inte om brottet har begåtts på ett
utländskt luftfartyg och ett ingripande inte får ske på grund
av föreskrifter i en internationell överenskommelse som Sverige
har biträtt. Förordning (2008:1122).
99 § Om ett luftfartyg inte landar trots en anmaning enligt 97
eller 98 §, får den som har lämnat anmaningen begära hjälp av
Försvarsmakten för att få fartyget att landa. Detsamma gäller
om fartyget inte kan nås med en anmaning. Frågan om hjälpen
skall ges prövas av Försvarsmakten med hänsyn till tillgången
på lämpliga luftfartyg, trafiksäkerheten och andra sådana
omständigheter.
Om ett luftfartyg utan tillstånd befinner sig inom ett sådant
restriktionsområde som avses i 2 § andra stycket och det kan
antas att man på fartyget känner till detta, får Försvarsmakten
förmå fartyget att lämna området eller att landa. Luftfartyg i
linjefart och andra luftfartyg, som kan antas ha passagerare
ombord, skall inte förmås att landa om det inte finns
synnerliga skäl till det. Förordning (1994:379).
100 § Anmälan enligt 8 kap. 3 § andra stycket luftfartslagen
(1957:297) om att ett luftfartyg har kommit in i ett område där
luftfart är förbjuden eller inskränkt skall göras till ett
flygtrafikledningsorgan eller till Transportstyrelsen. En
anmälan som görs sedan fartyget har landat får göras hos
polismyndigheten.
Transportstyrelsen får efter samråd med Försvarsmakten
fastställa signaler som visar att ett luftfartyg befinner sig i
ett sådant restriktionsområde som avses i 2 § andra stycket.
Förordning (2008:1122).
101 § När ett luftfartyg under flygning till eller från svenskt
område har landat enligt 97-100 §§, skall befälhavaren
omedelbart anmäla detta till närmaste tullkontor. Förordning
(1999:502).
Inskränkningar i rätten att transportera gods m.m.
102 § Transportstyrelsen får efter samråd med andra
myndigheter, vars verksamhet berörs, föreskriva villkor för
transport med luftfartyg av sådant gods som
1. medför brandfara eller fara för explosioner eller
olägenheter för människors hälsa,
2. påverkar fartygets instrument eller radioutrustning,
3. avger gas eller radioaktiv strålning eller något annat som
kan påverka fartyget, besättningen eller passagerarna, eller
4. av andra liknande orsaker måste anses farligt för säkerheten
eller störande för ordningen ombord. Styrelsen får besluta att
godset får transporteras bara med vissa luftfartyg eller helt
förbjuda att det transporteras med luftfartyg.
Andra skjutvapen än tjänstevapen får inte medföras i
passagerarutrymmet på luftfartyg som används i förvärvssyfte
för persontransporter. Transportstyrelsen får medge undantag
från förbudet.
I fråga om transport av farligt gods med luftfartyg i vissa
fall finns särskilda bestämmelser. Förordning (2008:1122).
103 § Vid transport av varor eller ämnen som är explosiva,
radioaktiva eller brandfarliga eller av kemiska produkter skall
också iakttas vad som i eller med stöd av lagen (2006:263) om
transport av farligt gods eller i övrigt föreskrivs om sådant
gods.
Det finns särskilda föreskrifter om tillstånd till transport av
krigsmateriel och om vad som förstås med krigsmateriel.
Förordning (2006:317).
Fartygshandlingar m.m.
104 § På ett luftfartyg skall under färd medföras
1. nationalitets- och registreringsbeviset eller ett tillstånd
till luftfart enligt 1 §, och
2. luftvärdighetsbeviset, flyghandboken och fartygets
resedagbok eller motsvarande handlingar.
Transportstyrelsen får medge undantag från dessa bestämmelser i
fråga om luftfartyg i inrikes trafik. Styrelsen får också
föreskriva att luftfartyg skall ha ytterligare
fartygshandlingar och att dessa skall medföras ombord.
Transportstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur
fartygshandlingarna skall upprättas, föras och förvaras.
Förordning (2008:1122).
105 § Varje besättningsman på ett luftfartyg skall medföra sitt
luftfartscertifikat eller sitt behörighetsbevis eller en
motsvarande handling.
Transportstyrelsen får föreskriva att besättningsmän skall
medföra även andra handlingar. Förordning (2008:1122).
106 § När ett luftfartyg visiteras enligt 8 kap. 8 §
luftfartslagen (1957:297), skall befälhavaren visa upp de
fartygshandlingar som finns tillgängliga. Besättningsmännen
skall visa upp de handlingar som avses i 105 §.
Bevis om försäkring i vissa fall
106 a § Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter
om ingivande och företeende av bevis om försäkring enligt 9
kap. 14 § samt 10 kap. 2 a och 2 b §§ luftfartslagen
(1957:297). Förordning (2008:1122).
Flygräddningstjänst
107 § Bestämmelser om flygräddningstjänst inom svenskt område
finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och förordningen
(2003:789) om skydd mot olyckor.
Utanför svenskt område skall Sjöfartsverket eller den som
verket utser leda flygräddningstjänsten över de delar av
havet, där flygräddningstjänsten ankommer på svenska
myndigheter.
Flygräddningstjänsten skall inte begränsas med hänsyn till
luftfartygets nationalitet eller nationaliteten hos de
ombordvarande. Förordning (2008:1122).
108 § Har upphävts genom förordning (1986:1108).
109 § Har upphävts genom förordning (1986:1108).
110 § En befälhavare som upptäcker att ett annat luftfartyg är
i nöd skall, om det inte uppenbarligen saknar betydelse,
1. hålla det nödställda luftfartyget i sikte så länge som det
behövs,
2. försöka bestämma sin position,
3. underrätta flygräddnings- eller flygtrafikledningsorgan
enligt föreskrifter som meddelas av Transportstyrelsen, och
4. följa de anvisningar som han får från dessa organ.
Bestämmelserna i första stycket gäller dock bara om åtgärderna
inte medför någon fara för det egna luftfartyget, besättningen
eller passagerarna.
Om befälhavaren inte får kontakt med något flygräddnings- eller
flygtrafikledningsorgan, skall han försöka få kontakt med andra
luftfartyg eller sjögående fartyg. Han skall samordna den
räddningsverksamhet som kan komma till stånd tills han får
kontakt med flygräddnings- eller flygtrafikledningsorganet
eller tills något annat luftfartyg eller sjögående fartyg åtar
sig samordningen.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller också när befälhavaren
upptäcker att ett sjögående fartyg är i nöd, att någon i annat
fall befinner sig i sjönöd eller att någons liv i övrigt måste
anses vara i fara. Förordning (2008:1122).
111 § En befälhavare som inte deltar i flygräddningstjänst men
som på radio uppfattar nödanrop eller meddelanden om nödläge
skall, om det inte uppenbarligen saknar betydelse,
1. utmärka den uppgivna platsen för nödläget på en karta,
2. pejla sändningen om detta är möjligt,
3. underrätta flygräddnings- eller flygtrafikledningsorgan, och
4. efter eget bedömande bege sig mot platsen för nödläget tills
han får anvisningar från dessa organ.
112 § Den som tjänstgör vid en flygplats eller annan anläggning
för luftfarten är skyldig att tjänstgöra även på tjänstefri tid
när detta behövs för flygräddningstjänsten.
113 § Den som äger ett luftfartyg som används vid luftfart
eller, om fartyget inte används av ägaren, den som brukar det i
hans ställe skall kunna ge omedelbara upplysningar om den nöd-
och räddningsutrustning som finns på fartyget. Ägaren eller
brukaren skall också se till att alla de anvisningar finns
tillgängliga ombord som behövs för att luftfartyget skall kunna
delta i flygräddningstjänst i det område där fartyget färdas.
114 § Föreskrifterna i 7 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor om ersättning av staten för medverkan i räddningstjänst
ska gälla för sådan flygräddningstjänst utanför svenskt område
som leds av Sjöfartsverket eller den som verket utser.
Förordning (2008:1122).
115 § Transportstyrelsen meddelar efter samråd med andra
berörda myndigheter närmare föreskrifter om
flygräddningstjänsten. Förordning (2008:1122).
Undersökning av luftfartsolyckor och tillbud
116 § Om undersökning från säkerhetssynpunkt av
luftfartsolyckor och tillbud till sådana olyckor finns närmare
bestämmelser i förordningen (1990:717) om undersökning av
olyckor. Förordning (2007:492).
Händelser inom civil luftfart
117 § Följande personer skall i enlighet med 11 kap. 8 §
luftfartslagen (1957:297) till Transportstyrelsen rapportera
händelser som de noterat vid utövandet av sina funktioner:
1. operatören eller befälhavaren på ett motordrivet luftfartyg
vars maximala startvikt överstiger 400 kilogram och som används
under tillsyn av svensk myndighet,
2. den som under tillsyn av svensk myndighet bedriver
verksamhet som avser konstruktion, tillverkning, underhåll
eller modifiering av ett motordrivet luftfartyg vars maximala
startvikt överstiger 400 kilogram, eller av dess utrustning
eller delar av denna,
3. den som under tillsyn av svensk myndighet undertecknar ett
intyg om verkstadsrevision eller idrifttagande av ett
motordrivet luftfartyg vars maximala startvikt överstiger 400
kilogram, eller av dess utrustning eller delar av denna,
4. den som utövar en funktion för vilken det krävs
flygledarcertifikat eller som hanterar annan flygtrafiktjänst,
5. den som är chef vid en flygplats som är öppen för
kommersiell trafik här i landet,
6. den som utövar en funktion som har samband med installation,
modifiering, underhåll, reparation, översyn, flygkontroll eller
inspektion av anläggningar för flygnavigation, kommunikation
och övervakning som svensk myndighet skall ansvara för,
7. den som vid en flygplats som är öppen för kommersiell trafik
här i landet utövar en funktion som har samband med hantering
på marken av luftfartyg vars maximala startvikt överstiger 400
kilogram, inbegripet bränslepåfyllning, service,
iordningställande av lastbesked, lastning, avisning och
bogsering.
Enskilda får också rapportera till Transportstyrelsen via ett
rapporteringssystem som en luftfartsorganisation har upprättat
1. i enlighet med föreskrifter som meddelats av
Transportstyrelsen, eller
2. i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma
bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av
en europeisk byrå för luftfartssäkerhet eller bestämmelser som
meddelats med stöd av den förordningen. Förordning (2008:1122).
118 § Händelse har i denna förordning samma innebörd som i 11
kap. 8 § luftfartslagen (1957:297).
Transportstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om
rapportering av händelser enligt första stycket. Därvid skall
Transportstyrelsen iaktta bestämmelserna i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13 juni 2003 om
rapportering av händelser inom civil luftfart.
Förordning (2008:1122).
119 § Transportstyrelsen skall hantera det system som behövs
för att samla in, utvärdera, bearbeta, lagra, skydda och sprida
information om händelser som rapporteras.
Insamlade rapporter skall lagras i en databas hos
Transportstyrelsen. I denna databas skall även uppgifter om
haverier och tillbud lagras. Statens haverikommission skall ha
full tillgång till denna databas. Förordning (2008:1122).
120 § När Transportstyrelsen tar emot en händelserapport skall
styrelsen, om det behövs, underrätta den behöriga myndigheten i
den medlemsstat
1. där händelsen ägt rum,
2. där luftfartyget är registrerat,
3. där luftfartyget är tillverkat, eller
4. där operatören har erhållit sin behörighet.
Förordning (2008:1122).
121 § Transportstyrelsen skall minst en gång per år
sammanställa och offentliggöra en säkerhetsöversikt med
information om de händelser som rapporterats. När så bedöms
lämpligt får Transportstyrelsen också offentliggöra rapporter
om dessa utformas på sådant sätt att uppgiftslämnarens eller
tredje parts identitet inte röjs. Förordning (2008:1122).
122 § Enskilda personers namn, adress och andra direkt
utpekande personuppgifter får inte registreras i den databas
som anges i 119 § andra stycket. Förordning (2007:492).
123 § En myndighet skall avstå från att inleda andra rättsliga
förfaranden än straffrättsliga förfaranden som gäller
oöverlagda eller oavsiktliga lagöverträdelser som den får
kännedom om endast på grund av att de rapporterats inom ramen
för systemet för obligatorisk rapportering av händelser. Detta
gäller dock inte om det rör sig om lagöverträdelser som begåtts
av grov oaktsamhet. Förordning (2007:492).
Informationsutbyte
124 § Transportstyrelsen skall vara svensk kontaktpunkt och
delta i ett informationsutbyte, som innebär att all relevant
säkerhetsinformation som lagras i en databas enligt 119 § skall
ställas till förfogande för behöriga myndigheter i andra
medlemsstater inom Europeiska unionen och för Europeiska
gemenskapernas kommission i den utsträckning det följer av
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002
av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser
på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk
byrå för luftfartssäkerhet,
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 av
den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster
inom det gemensamma europeiska luftrummet ("förordning om
tillhandahållande av tjänster"),
3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG av den 21
april 2004 om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land
som använder flygplatser i gemenskapen,
4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13
juni 2003 om rapportering av händelser inom civil luftfart.
Förordning (2008:1122).
125 § Uppgifter hos Statens haverikommission och
Transportstyrelsen får lämnas ut till en utländsk myndighet
eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av
bestämmelser om informationsutbyte mellan medlemsstater och
Europeiska gemenskapernas kommission i de rättsakter som anges
i 124 §.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 1 kap.
3 § sekretesslagen (1980:100). Förordning (2008:1122).
126 § Bestämmelserna i 124 och 125 §§ skall även tillämpas i
förhållande till andra stater som är bundna av de rättsakter
som anges i 124 §. Förordning (2007:492).
Undantag från avgångsförbud
127 § Bestämmelsen i 12 kap. 2 § första stycket luftfartslagen
(1957:297) om rätten för innehavare av allmän flygplats att
hindra ett luftfartygs avgång på grund av att avgifter inte har
betalats gäller inte i fråga om luftfartyg som används i
internationell linjefart.
Avgifter för registrering m.m.
128 § Avgifter skall betalas för
1. registrering och jämförliga åtgärder i fråga om luftfartyg,
2. övervakning av luftvärdigheten hos luftfartyg och annan
flygmateriel,
3. utfärdande av elevtillstånd samt utfärdande, förnyelse och
utökning av certifikat och behörighetsbevis, och
4. tillstånd, auktorisering, övervakning och inspektion som rör
sådan verksamhet som kontrolleras av Transportstyrelsen.
För certifikatkontroll betalas ingen avgift.
Förordning (2008:1122).
129 § Den som utför en förrättning enligt 128 § och den som
Transportstyrelsen har utsett till hans biträde har rätt till
ersättning för förrättningen. Detta gäller dock inte den som är
anställd i Transportstyrelsen om förrättningen ingår i hans
tjänst. Förordning (2008:1122).
130 § Transportstyrelsen fastställer avgifter och ersättningar
enligt 128 och 129 §§ med hänsyn till förrättningens eller
arbetets art och omfattning och andra liknande omständigheter.
Om en förrättning har medfört utlandsresor, skall även
kostnaderna för dessa ersättas.
Om en förrättning inte har kunnat fullföljas och detta inte
beror på förrättningsmannen, skall avgiften ändå betalas.
Transportstyrelsen får föreskriva att betalning skall ske i
förskott. Förordning (2008:1122).
Luftfartyg av särskild beskaffenhet m.m.
131 § Luftfartyg som inte har någon förare ombord får sändas
upp och framföras bara med Transportstyrelsens tillstånd och på
de villkor som styrelsen bestämmer. I frågor om sådana
tillstånd skall styrelsen samråda med Försvarsmakten.
Bestämmelserna i 2-8 kap. luftfartslagen (1957:297) samt
bestämmelserna i denna förordning med undantag av 89, 94 och
116 §§ gäller inte i fråga om modelluftfartyg, fasta ballonger
eller drakar.
Transportstyrelsen meddelar föreskrifter i fråga om sådana
luftfartyg som avses i denna paragraf och om raketer och
skjutmål. Om en föreskrift berör den militära verksamheten,
skall samråd ske med Försvarsmakten.
Transportstyrelsen meddelar även föreskrifter om fallskärmar,
hängglidare, flygskärmar och andra enkla konstruktioner.
Förvaltningsuppgift i anslutning till sådana föreskrifter får
överlåtas på annan, även om uppgiften innefattar
myndighetsutövning. Förordning (2008:1122).
132 § Bestämmelserna i 2 kap. luftfartslagen (1957:297) gäller
inte i fråga om luftfartyg som inte införs i
luftfartygsregistret eller bihanget till detta.
Transportstyrelsen kan dock meddela föreskrifter om särskild
registrering av dessa luftfartyg. Bestämmelsen i 2 kap. 3 §
luftfartslagen skall då tillämpas. Styrelsen meddelar
ytterligare föreskrifter om registreringen och om nationalitet
och märkning av sådana luftfartyg. Föreskrifterna får avvika
från 8-12 §§ denna förordning. Förordning (2008:1122).
133 § Transportstyrelsen får efter samråd med Försvarsmakten i
fråga om luftfart inom svenskt område med luftfartyg som inte
är motordrivna medge undantag från bestämmelserna i 3 kap., 4
kap. och 5 kap. 2 § andra stycket luftfartslagen (1957:297)
samt 13-15, 19-21, 27-38, 41 och 44-46 §§ denna förordning och
meddela ytterligare föreskrifter av betydelse för säkerheten
vid luftfarten. Detsamma gäller i fråga om motordrivna
luftfartyg som är konstruerade huvudsakligen för segelflygning
eller som är lättare än luften eller som annars är av enkel
konstruktion med låg vikt och liten motor. Föreskrifter och
beslut om undantag får meddelas bara om säkerhetsskäl eller
hänsyn till det allmänna inte hindrar det.
Om föreskrifter har meddelats om att de som tjänstgör på sådana
luftfartyg skall ha särskilda bevis angående sin behörighet
gäller 4 kap. 9-12 §§, 14 § i de delar den avser återkallelse,
15-18, 21-26 och 28 §§ luftfartslagen och i 32-36, 38, 40 och
41 §§ denna förordning.
Sådana luftfartyg som anges i första stycket får fullgöra sin
landningsskyldighet enligt 8 kap. 3 § luftfartslagen på varje
lämpligt område i närheten. Om en särskild landningsplats
anvisas, skall fartyget landa där om det är möjligt av
säkerhetsskäl.
Bestämmelserna i tredje stycket gäller också för sjöflygplan.
Förordning (2008:1122).
134 § I fråga om luftfartyg som byggs här i riket för militärt
bruk eller med det huvudsakliga syftet att erfarenheter skall
vinnas av tillverkning av militära luftfartyg gäller inte 2-5
eller 8 kap. luftfartslagen (1957:297) med undantag av 5 kap.
8 § och inte heller 7-23, 26, 28-38, 40-49, 86-89, 97-101,
104-106, 113 eller 128 § denna förordning. Försvarsmakten
meddelar nödvändiga föreskrifter i dessa avseenden.
Transportstyrelsens befogenheter enligt 27, 51 och 92 §§ denna
förordning tillkommer i stället Försvarsmakten.
Vid beslut enligt första stycket skall Försvarsmakten samråda
med Transportstyrelsen när det gäller frågor som kan ha
betydelse för den civila luftfartens säkerhet.
Förordning (2008:1122).
Ansvarsbestämmelser
135 § Till böter döms den som
1. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 §,
2. bryter mot 23 § andra stycket eller 27 § första stycket,
3. i strid mot villkor som har föreskrivits vid medgivande
till luftfart enligt 46 § första stycket eller mot 46 § andra
stycket låter någon följa med ombord,
4. utövar tjänst som befälhavare utan att vara behörig,
5. bryter mot 48 eller 49 §,
6. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 51
eller 57 §,
7. bryter mot Transportstyrelsens föreskrifter eller villkor i
fråga om inrättande, underhåll och drift av flygplatser,
8. bryter mot 60 § första, andra eller tredje stycket, mot
63 § första stycket eller de villkor som har föreskrivits med
stöd därav, mot förbud enligt 64 § första stycket eller mot
föreskrifter enligt 67 § andra stycket,
9. försummar sina skyldigheter enligt 74 § andra stycket,
10. bryter mot 84 § andra stycket, 86 § eller 87 § första
stycket,
11. anordnar flyguppvisningar utan tillstånd enligt 88 § eller
inte följer av polismyndigheten för sådana uppvisningar
föreskrivna villkor,
12. bryter mot 89 §,
13. bryter mot 90 § andra stycket, mot 91 § första stycket
eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 91 § andra
stycket,
14. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 92 §
första stycket,
15. bryter mot 94 § första stycket eller mot föreskrifter som
har meddelats med stöd därav eller av 94 § andra stycket,
16. bryter mot 101 §,
17. är ägare eller brukare av luftfartyg och underlåter att se
till att det för fartyget finns de i 104 § första och andra
styckena angivna fartygshandlingarna eller bryter mot
Transportstyrelsens föreskrifter om hur handlingarna skall
upprättas, föras eller förvaras,
18. är befälhavare och underlåter att se till att de i 104 §
första och andra styckena angivna fartygshandlingarna finns
ombord och att de upprättas, förs eller förvaras i enlighet med
Transportstyrelsens föreskrifter,
19. bryter mot 105 § eller mot föreskrifter som har meddelats
med stöd därav,
20. bryter mot 106 § eller 110-113 §§,
21. inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt 117 §,
22. bryter mot 131 § första stycket eller mot föreskrifter som
har meddelats med stöd av 131 § tredje stycket.
I fall som avses i första stycket 19 skall dock inte dömas till
ansvar om det visas att försummelsen berodde på ett tillfälligt
förbiseende och handlingen visas upp för polismyndigheten,
åklagaren eller flygtrafikledningsorganet vid den flygplats där
förseelsen upptäcktes senast den tredje vardagen efter
återkomsten från flygningen. Förordning (2008:1122).
136 § För gärning som är belagd med straff enligt brottsbalken
eller enligt luftfartslagen (1957:297) skall inte dömas till
ansvar enligt denna förordning.
137 § Den som inte lämnar uppgifter och upplysningar enligt de
föreskrifter som Transportstyrelsen har meddelat med stöd av
59 § andra stycket, 61 § andra stycket eller 92 § tredje
stycket kan av styrelsen föreläggas att vid vite fullgöra sina
skyldigheter. Förordning (2008:1122).
Underrättelser till Transportstyrelsen
138 § Om en innehavare av luftfartscertifikat har
1. dömts för
a) brott vid tjänstgöring ombord på luftfartyg eller inom
markorganisationen,
b) olovligt tillgrepp av luftfartyg eller motordrivet fordon,
c) brott mot lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om
säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller 10 kap. 2 § första,
andra eller tredje stycket järnvägslagen (2004:519),
2. dömts till annan påföljd än böter för brott som avses i
a) 3 kap. brottsbalken,
b) 4 kap. brottsbalken,
c) 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 § brottsbalken eller 6 kap. 1
eller 4 och 15 §§ brottsbalken,
d) 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken eller någon av dessa
paragrafer jämte 8 kap. 12 § brottsbalken,
e) 13 kap. brottsbalken,
f) 17 kap. 1, 2, 4 eller 5 § brottsbalken,
sänder domstolen genast en kopia av domen och uppgift om
certifikatet till Transportstyrelsen.
När en domstol meddelar dom eller beslut i ett mål där
underrättelseskyldighet har förelegat enligt första stycket,
underrättar domstolen Transportstyrelsen.
Om en innehavare av luftfartscertifikat har åtalats för något
brott som anges i första stycket och certifikatet har
omhändertagits eller försatts ur kraft, underrättar domstolen
omedelbart Transportstyrelsen om åklagaren lägger ned åtalet
eller domstolen frikänner den tilltalade.
Läggs förundersökningen ned eller beslutar åklagaren att inte
väcka åtal när ett certifikat har omhändertagits eller försatts
ur kraft, sänds underrättelse om detta till Transportstyrelsen
av den myndighet som meddelar beslutet. Förordning (2008:1122).
139 § Har upphävts genom förordning (2009:1362).
140 § Bestämmelserna i 138 § gäller också i fråga om
innehavare av elevtillstånd och av sådana certifikat som
anges i 6 kap. 15 § första stycket luftfartslagen (1957:297)
och av behörighetsbevis.
Bestämmelserna i 138 § gäller också i fråga om den som
innehar ett utländskt certifikat som har godkänts här i
riket. De gäller också i fråga om innehavare av utländska
behörighetsbevis som har godkänts här i riket eller som
gäller även utan sådant godkännande. Transportstyrelsen
bestämmer om den utländska myndighet som har utfärdat
certifikatet eller beviset ska underrättas om det
inträffade. Förordning (2009:1362).
141 § Om en polismyndighet finner anledning anta att den som
innehar certifikat, behörighetsbevis, godkännande eller
tillstånd inte uppfyller kraven för innehavet, skall
myndigheten anmäla detta till Transportstyrelsen.
Om en läkare eller psykolog vid en undersökning av någon som
avses i första stycket finner att denne är uppenbart olämplig
att inneha certifikatet, behörighetsbeviset, godkännandet eller
tillståndet, skall läkaren eller psykologen anmäla det till
Transportstyrelsen. Förordning (2008:1122).
Underrättelser till Utrikesdepartementet
142 § Om en utlänning är misstänkt för att ha begått ett
svårare brott ombord på ett luftfartyg och har överlämnats till
en svensk polismyndighet, skall myndigheten omedelbart
underrätta Utrikesdepartementet om detta och om utredningens
resultat. Åklagaren skall underrätta departementet om sitt
beslut i åtalsfrågan.
Detsamma gäller när en svensk medborgare är misstänkt för att
ha begått ett sådant brott ombord på ett utländskt luftfartyg.
Luftfart för statsändamål
143 § Om inget annat sägs gäller bestämmelserna i denna
förordning inte i fråga om
1. luftfart med svenska militära luftfartyg,
2. militära flygplatser,
3. annan militär markorganisation,
4. militär utbildning, eller
5. annan verksamhet vid Försvarsmakten. Förordning (1994:379).
144 § Transportstyrelsen kan i fråga om sådana luftfartyg som
avses i 15 kap. 2 § luftfartslagen (1957:297) meddela särskilda
föreskrifter om vad som sägs i 3-5 och 8 kap. med undantag av
4 a och 4 b §§ samt 12 kap. 1 § luftfartslagen och i 13-15,
19-23, 27-38, 41, 44-48, 89, 97-101, 104 och 128 §§ denna
förordning. Styrelsen får också medge undantag från dessa
bestämmelser.
Om Transportstyrelsen föreskriver att den som tjänstgör på ett
sådant luftfartyg skall ha ett särskilt bevis angående sin
behörighet gäller vad som föreskrivits om behörighetsbevis och
om innehavare av sådana bevis i 4 kap. 9, 11 och 12 §§, 14 § i
de delar den avser återkallelse, 15-18 och 21-28 §§
luftfartslagen och i 32-38 och 41 §§ denna förordning.
Förordning (2008:1122).
145 § Om ett sådant luftfartyg som avses i 15 kap. 3 §
luftfartslagen (1957:297) har fått tillstånd till luftfart inom
svenskt område, gäller bestämmelserna i denna förordning bara
om detta beslutades när tillståndet gavs.
Luftfart utanför svenskt område
146 § I de fall då en bestämmelse enligt 1 kap. 4 §
luftfartslagen (1957:297) gäller för svenska luftfartyg även
vid luftfart utom riket, skall de föreskrifter i denna
förordning som rör tillämpningen av bestämmelsen gälla under
samma förutsättningar.
Detsamma gäller i fråga om föreskrifter som Transportstyrelsen
eller andra myndigheter utfärdar med stöd av denna förordning.
Förordning (2008:1122).
Luftfartyg som är registrerade hos en internationell
organisation
147 § De bestämmelser i denna förordning som gäller i fråga om
luftfartyg som är registrerade i en annan stat skall på
motsvarande sätt tillämpas i fråga om luftfartyg som är
registrerade hos en internationell organisation.
Allmänna bestämmelser
148 § Den som utfärdar föreskrifter enligt denna förordning
skall iaktta de normer som Internationella civila
luftfartsorganisationen fastställer och andra internationella
förpliktelser som Sverige har åtagit sig.
149 § har upphävts genom förordning (2004:1113).
Övergångsbestämmelser
1986:171
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1987, då
luftfartskungörelsen (1961:558) och brevet den 3 februari 1967
angående medgivande av undantag från 7 kap. 3 § första stycket
luftfartslagen (1957:297) skall upphöra att gälla. Tillstånd
som har meddelats med stöd av luftfartskungörelsen eller brevet
gäller fortfarande.
4. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av
regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en
föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya
föreskriften.
1987:209
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1987. I fråga om
överträdelser som har skett före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
2005:228
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2005. Ärenden som
kommit in till regeringen före denna dag men inte avgjorts
skall, om inte regeringen beslutar annat, överlämnas till
Luftfartsstyrelsen för fortsatt handläggning och prövning.
2008:1122
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.
Föreskrifter som har meddelats av Luftfartsstyrelsen anses vid
tillämpningen av förordningen vara meddelade av
Transportstyrelsen.