Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1984:111 · Visa register
Tjänstledighetsförordning (1984:111)
Departement: Finansdepartementet ESA
Utfärdad: 1984-03-15
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:1298
Ikraft: 1984-04-01
Tillämpningsområde m.m. 1 § I denna förordning finns föreskrifter om prövningen av vissa frågor om tjänstledighet från anställningar vid myndigheterna under regeringen, dock inte affärsverken. Föreskrifterna tillämpas bara, om något annat inte följer av lag, av föreskrifter som har meddelats av regeringen eller av kollektivavtal. Förordning (1991:1747). 2 § En arbetstagares rätt till tjänstledighet regleras i bland annat följande föreskrifter: Författning Föreskrift om tjänstledighet Regeringsformen 4 kap. 10 § - för att fullgöra uppdrag som ledamot av riksdagen Anställningsförordningen (1994:373) 19 § - i vissa fall får en anställd med fullmakt ha flera anställningar Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 6 § Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning 1 § Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 17 § - för att delta i förhandling Arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap. 5 och 15 §§ - för att fullgöra uppgifter som skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté Lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m. 3 § Denna förordning (1984:111) 5 § Lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare 3 § Lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård 3 § Kommunallagen (2017:725) 4 kap. 11 § - för att fullgöra kommunala förtroendeuppdrag 4 kap. 34 § - för att tjänstgöra som politisk sekreterare Föräldraledighetslagen (1995:584) 3-9 §§ Lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet 1 § Lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl 1 § Lagen (2022:102) om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenade kungariket 1-3 §§ Förordning (2022:1298). 3 § Har upphävts genom förordning (1991:369). 4 § Har upphävts genom förordning (1991:369). Ledighet för utlandstjänstgöring m.m. 5 § En arbetstagare hos en statlig myndighet skall beviljas tjänstledighet för en anställning under högst åtta år i Nordiska ministerrådets sekretariat, i Nordiska rådets presidiesekretariat eller i en samnordisk institution. Vid tillämpningen av första stycket beaktas -- avtalet (SÖ 1989:60) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte tilläggsprotokoll, -- avtalet (SÖ 1989:67) mellan samma länder den 9 december 1988 om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda. Förordning (1991:369). 5 a § En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för en tidsbegränsad anställning i Europeiska unionens institutioner eller organ. En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör medges tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten. Medgivande till ledighet bör lämnas, om det inte finns synnerliga skäl för något annat. Förordning (1996:41). 6 § En arbetstagare, vars make är anställd hos en statlig myndighet och i denna anställning stationerad utomlands, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten, om det inte finns synnerliga skäl för något annat. Tjänstledighet enligt första stycket får omfatta sammanlagt högst fyra år eller, om maken är anställd inom utrikesförvaltningen, sammanlagt högst 12 år. Förordning (1991:369). 7 § En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för anställning utomlands inom offentlig eller privat biståndsverksamhet, om det inte finns synnerliga skäl för något annat. En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten utomlands, om det inte finns synnerliga skäl för något annat. Tjänstledighet enligt andra stycket bör omfatta sammanlagt högst fyra år. Förordning (1991:369). 7 a § En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för en verksamhet som i huvudsak bedrivs utomlands i direkt syfte att främja svensk export. En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten utomlands. Tjänstledighet enligt andra stycket får omfatta sammanlagt högst fyra år. Förordning (1991:369). 7 b § Vid tillämpningen av 5-a, 6, 7 och 7-a-§§ likställs med make den som arbetstagaren varaktigt sammanbor med under äktenskapsliknande förhållanden. Förordning (1996:41). Föräldraledighet 8 § En arbetstagare bör, utöver vad som sägs i föräldraledighetslagen (1995:584), i regel beviljas förkortning av arbetstiden (partiell ledighet) för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller 12 år. Med skolår avses här tiden från en hösttermins början till nästa hösttermins början. Förordning (1999:863). 9 § Vid tillämpningen av 8 § likställs med förälder både fosterförälder och den som stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern. Förordning (1991:369). Ledighet för vissa kommunala uppdrag 10 § En arbetstagare som av en beslutande församling eller nämnd i en kommun eller en region har fått ett uppdrag som grundar sig på en författningsbestämmelse, bör beviljas tjänstledighet för att fullgöra uppdraget, om det inte finns synnerliga skäl för något annat. Förordning (2019:1006). Ledighet för facklig anställning 10 a § Tjänstledighet bör i regel beviljas för en anställning som facklig funktionär hos en arbetstagarorganisation som har till uppgift att ta till vara arbetstagarnas intressen på en myndighet. Förordning (1991:369). Annan ledighet 10 b § Även i andra fall än som avses i 5--10 a §§ eller i någon annan författning får en arbetstagare beviljas tjänstledighet, om det finns särskilda skäl för det och det kan ske utan olägenheter för myndighetens verksamhet. Vid prövningen av frågor om partiell tjänstledighet skall myndigheten särskilt ta hänsyn till arbetstagarens familjesociala förhållanden. Förordning (1991:1747). Avslutande bestämmelser 11 § Tjänstledighet bör tidsbegränsas. Förordning (1991:369). 12 § Tjänstledighet för längre tider bör i regel inte beviljas en arbetstagare som har varit anställd bara en kortare tid hos myndigheten. Förordning (1991:369). 13 § Har upphävts genom förordning (1991:369). 14 § Har upphävts genom förordning (1988:1023). 15 § Om tjänstledigheter som grundas på samma omständighet är åtskilda bara av tjänstgöringsfria dagar, skall den senaste tjänstledigheten anses omfatta också dessa mellanliggande dagar, även när detta inte framgår av tjänstledighetsbesluten. Som tjänstgöringsfrihet enligt första stycket räknas inte ferier för personal vid statliga skolor. Förordning (1991:369). 16 § En myndighets beslut i ärenden om tjänstledighet enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (1999:863). Övergångsbestämmelser 1991:369 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 1999:863 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.