Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1984:309 · Visa register
Förordning (1984:309) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1984-05-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 1996:1471
Ikraft: 1984-06-20
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:569
Upphävd: 1999-07-01
Inledande bestämmelser 1 § Försvarsmakten skall rekrytera, organisera och utbilda en styrka för tjänstgöring utomlands (utlandsstyrka). Förordning (1994:374). 2 § Inom verksamhetsområdet för utlandsstyrkan fastställs tjänstgöringsområde eller tjänstgöringsområden av Försvarsmakten. Förordning (1994:374). 3 § Denna förordning tillämpas även på en civil polisavdelning för tjänstgöring i utlandsstyrkan. Förordning (1992:1160). Anställning m.m. 4 § Anställning i utlandsstyrkan sker genom skriftligt avtal. I avtalet skall den anställde förbinda sig att följa bestämmelserna i denna förordning och de föreskrifter som i övrigt är meddelade för styrkans verksamhet. Förordning (1992:1160). 5 § I utlandsstyrkan bör inte anställas någon som har högre kvalifikationer än uppgiften kräver. Förordning (1992:1160). 6 § Den som anställs i utlandsstyrkan får samtidigt inneha en annan statlig anställning, från vilken han är tjänstledig utan särskilt beslut om tjänstledigheten. Förordning (1994:374). 7 § Anställning i utlandsstyrkan skall vara tidsbegränsad till den tidpunkt då tjänstgöring enligt 13 § avslutas. Anställningen får dock tidsbegränsas till att avse endast den tid som krävs för tjänstgöring enligt 12 §. Anställningstiden skall som längst vara 25 månader. Förordning (1996:1471). 8 § Vid uppsägning av anställning enligt 7 § första stycket första meningen gäller en uppsägningstid av tre månader. Arbetsgivaren får dock medge den anställde kortare uppsägningstid. Om den anställde genomgått utbildning enligt 12 § utan att få godkända vitsord, får arbetsgivaren säga upp anställningen med en uppsägningstid av en månad. I fråga om anställning i utlandsstyrkan tillämpas inte 15-17 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (1996:1471). 9 § Enligt lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. framgår att anställda i utlandsstyrkan är krigsmän, när de tjänstgör utomlands. Förordning (1992:1160). 10 § Den som anställs i utlandsstyrkan får enligt Försvarsmakten bestämmande tilläggas militär tjänsteställning enligt organisationsplan för styrkan. Förordning (1994:374). Tjänstgöring m.m. 11 § Den som anställs i utlandsstyrkan är skyldig att fullgöra utbildning samt tjänstgöring utomlands. Förordning (1992:1160). 12 § Om inte regeringen bestämmer annat, omfattar utbildningen högst fyra veckor för befäl, två veckor för övrig personal samt dessutom två veckor allmänmilitär utbildning för kvinnlig personal. Härutöver tillkommer den tid som behövs för in- och utryckning. 13 § Om inte regeringen bestämmer annat, omfattar tjänstgöringen utomlands sammanlagt högst sju månader eller, för observatörer och personal i högkvartersstab, 13 månader. Härutöver tillkommer den tid som behövs i Sverige för inryckning, utrustning och andra förberedelser för tjänstgöringen utomlands samt för avrustning och utryckning. Dessutom är den anställde skyldig att enligt Försvarsmaktens bestämmande tjänstgöra utomlands under den tid som behövs för förberedelse- och avvecklingsarbete och överlämnande av materiel m.m. samt under den tid då återtransport till Sverige hindras eller fördröjs av krig eller andra utomordentliga förhållanden. Förordning (1994:374). Särskilda bestämmelser 14 § Om förmåner till anställda i utlandsstyrkan finns särskilda bestämmelser. Förordning (1992:1160). 15 § Om någon som anställts i utlandsstyrkan skadas under anställningen skall Försvarsmakten, även efter det att anställningen i utlandsstyrkan upphört, ha ett ansvar för att de rehabiliteringsuppgifter som enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring åvilar en arbetsgivare fullgörs. Försvarsmaktens ansvar för rehabilitering enligt denna förordning fråntar inte den skadades arbetsgivare dennes ansvar för rehabilitering enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen om allmän försäkring. Förordning (1996:1471). 16 § Anställda i utlandsstyrkan skall vid tillämpningen av 20 § lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. anses tjänstgöra vid den enhet där de genomgått utbildning enligt 12 §. Frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan får avgöras av, förutom den chef som avses i 20 § lagen om disciplinförseelser av krigsmän, m.m., chefen för försvarets internationella centrum eller chefen för en kontingent i utlandsstyrkan, om han har lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänstegrad. Förordning (1995:1259). 17 § Utrustning och förnödenheter för utlandsstyrkans löpande underhåll får utan hinder av gällande bestämmelser föras ut ur landet och åter föras in. Förordning (1992:1160). 18 § För uppgifter som avser utlandsstyrkans verksamhet får i Sverige utöver tillgänglig arbetskraft tillfälligt anställas ytterligare personal på tidsbegränsade förordnanden. Förordning (1992:1160). 19 § Den som inte är anställd vid utlandsstyrkan får under tjänsteresor till och från utlandet tilläggas militär tjänsteställning enligt Försvarsmaktens bestämmande. Förordning (1994:374). 20 § Beslut i ärenden om tillsättning av tjänst i utlandsstyrkan får inte överklagas. Förordning (1992:1160). 21 § har upphävts genom förordning (1994:374). Övergångsbestämmelser 1987:859 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1987. Bestämmelserna i 15 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 juni 1987. I fråga om den som har förordnats på tjänst i beredskapsstyrkan före ikraftträdandet gäller 7 och 8 §§ i deras äldre lydelse. 1996:1471 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelserna i 15 § skall tillämpas beträffande personer som skadats efter år 1992.