Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1983:913 · Visa register
Lag (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge;
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1983-11-24
Övrigt: Endast den svenska texten är med i bilagorna.
Ikraft: 1984-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:384
Upphävd: 1988-01-01 överg.best.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknade den 22 mars 1983 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del av detta gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga 1 till denna lag. Avtalets bestämmelser i artikel 3 punkt 1 a om att uttrycket "Finland" inte inbegriper landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten skall inte gälla. Lag (1986:640). 1 a § Den överenskommelse mellan Sveriges regering och Danmarks regering om beskattning av s. k. gränsgångare som undertecknades den 15 april 1986 skall gälla för Sveriges del. Överenskommelsens innehåll framgår av bilaga 2 till denna lag. Lag (1986:640). 2 § Avtalets och överenskommelsens beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Lag (1986:640). 3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet eller överenskommelsen, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 28 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos riksskatteverket. Lag (1986:640). 4 § Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet enligt avtalet eller överenskommelsen skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna. Lag (1986:640). Övergångsbestämmelser 1983:913 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I anslutning härtill bestämmer regeringen från vilken tidpunkt lagen skall tillämpas på inkomst och förmögenhet som omfattas av lagen och fram till vilken tidpunkt äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas. 1985:642 Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari 1984 eller senare och beträffande förmögenhet som taxeras år 1985 eller senare. 1987:384 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Genom lagen upphävs lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. 3. Den upphävda lagen skall dock gälla till dess regeringen annorledes bestämmer. Bilaga 1 AVTAL mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet Regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige har, föranledda av önskan att ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, överenskommit om följande: Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en eller flera av de avtalsslutande staterna. Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet 1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och förmögenhet, som påförs för envar av de avtalsslutande staternas, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna uttages. 2. Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring. 3. De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är: a) I Danmark: 1) inkomstskatten till staten; 2) folkpensionsbidraget; 3) det särskilda folkpensionsbidraget; 4) bidraget till dagpenningfonden; 5) sjömansskatten; 6) den särskilda inkomstskatten; 7) utdelningsskatten; 8) den kommunala inkomstskatten; 9) kyrkoskatten; 10) den amtskommunala inkomstskatten; och 11) förmögenhetsskatten till staten; (i det följande benämnda "dansk skatt"). b) I Finland: 1) den statliga inkomst- och förmögensskatten; 2) kommunalskatten; 3) kyrkoskatten; 4) sjömansskatten; och 5) källskatten; (i det följande benämnda "finsk skatt"). c) I Island: 1) den statliga inkomstskatten; 2) den kommunala inkomstskatten; och 3) den statliga förmögenhetsskatten; (i det följande benämnda "isländsk skatt"). d) I Norge: 1) inkomst- och förmögenhetsskatten till staten; 2) inkomst- och förmögenhetsskatten till kommunerna; 3) inkomstskatten till fylkena; 4) den gemensamma skatten till skattefördelningsfonden; 5) avgifter till staten på ersättning till utländska artister; och 6) sjömansskatten; (i det följande benämnda "norsk skatt"). e) I Sverige: 1) den statliga inkomstskatten, däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten; 2) bevillingsavgiften för vissa offentliga föreställningar; 3) ersättningsskatten; 4) utskiftningsskatten; 5) den kommunala inkomstskatten; och 6) den statliga förmögenhetsskatten; (i det följande benämnda "svensk skatt"). 4. Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning. 5. Avtalet tillämpas inte i fråga om någon avtalsslutande stat på särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på beskattning av arv och gåva. Artikel 3 Allmänna definitioner 1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse: a) "Danmark" åsyftar Konungariket Danmark; "Finland" åsyftar Republiken Finland; "Island" åsyftar Republiken Island; "Norge" åsyftar Konungariket Norge; "Sverige" åsyftar Konungariket Sverige; uttrycket omfattar även varje utanför respektive stats territorial vatten beläget område, inom vilket denna stat enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med internationell rätt har rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag (sådant område benämns i detta avtal "kontinentalsockel"); uttrycket "Danmark" inbegriper inte Färöarna och Grönland; uttrycket "Finland" inbegriper inte landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; uttrycket "Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön), Jan Mayen och de norska områdena ("biland") utanför Europa; b) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning; c) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som i beskattnings hänseende behandlas såsom juridisk person; d) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i annan avtalsslutande stat" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i annan avtalsslutande stat; e) "medborgare" åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat och juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat; f) "internationell trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten; g) "behörig myndighet" åsyftar: 1) i Danmark: ministern för skatter och avgifter; 2) i Finland: finansministeriet; 3) i Island: finansministern; 4) i Norge: finans- och tulldepartementet; 5) i Sverige: finansministern; eller den myndighet i envar av dessa stater åt vilken uppdrages att handha frågor rörande detta avtal. 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas. Artikel 4 Hemvist 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där. 2. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, bestäms hans hemvist på följande sätt: a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i flera stater, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena); b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsinstressen eller om han inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas; c) om han stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare; d) om han är medborgare i flera stater eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande stater frågan genom ömsesidig överenskommelse. 3. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 annan person än fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning. Artikel 5 Fast driftställe 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs. 2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt: a) plats för företagsledning; b) filial; c) kontor; d) fabrik; e) verkstad; och f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar. 3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än tolv månader. 4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta: a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor; b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande; c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg; d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företaget; e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art; f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)-e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art. 5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken stycke 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtals slutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag - utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 2 - ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som - om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda stycke. 6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. 7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslutande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra. Artikel 6 Inkomst av fast egendom 1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inberipen inkomst av lantbruk och skogsbruk) belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. 2. a) Om inte bestämmelserna i punkt b) föranleder annat, har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. 3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom. 4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom, berättigar innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen. 5. Bestämmelserna i styckena 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning. 6. Bestämmelserna i stycke 4 tillämpas även på inkomst på grund av nyttjanderätt som innehas av företag eller som används vid självständig yrkesutövning. Artikel 7 Inkomst av rörelse 1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på sådant sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället. 2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i envar av de berörda avtalsslutande staterna till det fasta driftstället den inkomst som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör. 3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. 4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i stycke 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överenstämmer med principerna i denna artikel. 5. Inkomst anses inte hänförlig till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta drifttällets försorg för företaget. 6. Vid tillämpningen av föregående stycken bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat. 7. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel. Artikel 8 Sjöfart och luftfart 1. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela inkomsten, beskattas inkomsten endast i den stat där företaget har hemvist. 2. Om företag som bedriver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen belägen i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist. 3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. Artikel 9 Företag med intressegemenskap 1. I fall då a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i annan avtalsslutande stat eller äger del i detta företags kapital, eller b) samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i annan avtalsslutande stat eller äger del i dessa företags kaptial, iakttages följande. Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. 2. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i stycke 1, skall behörig myndighet i annan avtalsslutande stat som berörs av frågan underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som har hemvist i sådan annan stat. När anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande om inkomstens fördelning. Artikel 10 Dividend 1. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas i denna andra stat. 2. I fall då mottagare av dividend med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 3, dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns. 3. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar dividenden har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men den skatt som sålunda påförs får inte överstiga: a) 5 procent av dividendens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för personsammanslutning och dödsbo) som direkt behärskar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital; b) 15 procent av dividendens bruttobelopp i övriga fall. 4. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 3 a) får isländsk skatt på dividend höjas från 5 procent till högst 15 procent i den mån sådan dividend dragits av från det utbetalande bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skatt. 5. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 3 a) får norsk skatt på dividend höjas till högst 15 procent. Denna bestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till avdrag vid statsbeskattningen för utdelad vinst. 6. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra begränsningarna enligt styckena 3-5. Bestämmelserna i styckena 3-5 berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas. 7. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skattehänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. 8. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 skall dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark i denna andra stat vara undantagen från beskattning i den mån detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stat, om båda bolagen hade varit hemmahörande där. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 skall dividend från bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark till bolag med hemvist i Danmark vara undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk lagstiftning. I den mån beloppet av dividend, som för ett skatteår utbetalas av bolag med hemvist i Danmark till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat, motsvaras av dividend, som det förstnämnda bolaget, direkt eller genom förmedling av juridisk person, under samma eller tidigare skatteår uppburit på aktier eller andra andelar i bolag med hemvist i tredje stat, gäller emellertid undantag från skatt i annan avtalsslutande stat enligt första avsnittet endast om a) den dividend, som uppburit på aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat, underkastats beskattning i Danmark eller, b) om så inte är fallet, dividenden skulle ha varit undantagen från skatt i annan avtalsslutande stat, om aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat innehafts direkt av bolaget med hemvist i annan avtalsslutande stat. I fråga om dividend från bolag med hemvist i Island till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat gäller undantag från beskattning i annan avtalsslutande stat enligt första avsnittet endast i den mån dividenden vid beräkning av isländsk skatt inte får avdragas från det isländska bolagets inkomst. 9. Utan hinder av bestämmelserna i styckena 3-5 kan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna komma överens om att dividend, som tillfaller i överenskommelse namngiven institution med allmänt välgörande eller annat allmännyttigt ändamål, vilken enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där insitutionen har hemvist är undantagen från skatt på dividend, skall i annan avtalsslutande stat vara befriad från skatt på dividend från bolag i denna andra stat. 10. om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från annan avtalsslutande stat, får denna andra stat inte beskatta dividend som bolaget betalar, utom i den mån dividenden betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. 11. Uttrycket "personsammanslutning" i denna artikel avser: a) i fråga om Danmark: "interessentskab", "kommanditselskab" och "partrederi"; b) i fråga om Finland: öppet bolag, kommanditbolag, partrederibolag och annan sammanslutning som avses i 4 § 2 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74) och som inte beskattas såsom självständigt skattesubjekt; c) i fråga om Island: "sameignarfelög" och "samlög" som inte beskattas såsom självständiga skattesubjek; d) i fråga om Norge: varje sammanslutning utom "aksjeselskap" och "kommandittaksjeselskap"; e) i fråga om Sverige: handelsbolag, kommanditbolag och enkelt bolag. Artikel 11 Ränta 1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stat, beskattas endast i denna andra stat. 2. I fall då mottagare av ränta med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i stycke 1, ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns. 3. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inberipna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranlder att räntebeloppet, med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. Artikel 12 Royalty 1. Roytalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stat, beskattas endast i denna andra stat. 2. I fall då mottagare av royalty med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtals slutande stat än den där han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive själv ständig yreksverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i stycke 1, royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns. 3. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (biograffilm samt film och band för radio- och televisionssändning häri inbegripna), patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur. 4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalas mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. Artikel 13 Realisationsvinst 1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 och som är belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. 2. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktie eller annan andel som avses i artikel 6 stycke 4, får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen. 3. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning. 4. Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik samt lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela vinsten, beskattas vinsten endast i den stat där företaget har hemvist. 5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i styckena 1-4 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. 6. Bestämmelserna i stycke 5 berör inte Norges rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst på grund av överlåtelse av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör person som har hemvist i annan avtalsslutande stat och som under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen av aktierna har haft hemvist i Norge. 7. Bestämmelserna i stycke 5 berör inte Sveriges rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som person med hemvist i annan avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar utgörs av fast egendom, under förutsättning att personen i fråga har haft hemvist i Sverige under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen. Artikel 14 Självständig yrkesutövning 1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i annan avtals slutande stat har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del därav som är hänförlig till denna stadigvarande anordning. 2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar. Artikel 15 Enskild tjänst 1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19, 20 och 21 föranleder annat, beskattas lön, arvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i annan avtalsslutande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där. 2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslutande stat, endast i den förstnämnda staten, om a) mottagaren vistas i denna andra stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, och b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat eller på dennes vägnar, samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra stat. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskattas inkomst av arbete som utförs ombord på a) danskt, finskt, isländskt, norskt eller svenskt skepp endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs utländskt skepp, som befraktas på så kallad bareboat basis av ett företag i en avtalsslutande stat, med danskt, finskt, isländskt, norskt respektive svenskt skepp; b) luftfartyg i internationell trafik endast i den avtalsslutande stat där den som förvärvar arbetsinkomsten har hemvist; c) fiske-, sälfångst- eller valfångstfartyg endast i den avtalsslutande stat där den som förvärvar arbetsinkomsten har hemvist, även då inkomsten för arbetet utgår i form av viss lott eller andel av vinsten av fiske-, sälfångst- eller valfångstverksamheten. Artikel 16 Styrelsearvode Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. Artikel 17 Artister och idrottsmän 1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan avtalsslutande stat i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat. 2. I fall då inkomst genom verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten. 3. Om den avtalsslutande stat, där verksamhet som avses i styckena 1 och 2 utövas, enligt sin lagstiftning inte kan beskatta där angiven inkomst, beskattas inkomsten endast i den avtalsslutande stat där mottagaren har hemvist. Artikel 18 Pension, livränta och utbetalning enligt sociallagstiftningen 1. Pension och livränta som betalas från en avtalsslutande stat samt utbetalning enligt sociallagstiftningen i en avtalsslutande stat beskattas endast i denna stat. 2. Med uttrycket "livränta" försås ett fastställt belopp, som betalas periodiskt på fastställda tider under vederbörandes livstid eller under angiven eller fastställbar tidrymd och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller pennigars värde. Artikel 19 Offentlig tjänst 1. Ersättning (med untantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga institutioner till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars, lokala myndigheters eller offentligrättsliga institutioners tjänst, beskattas endast i denna stat. 2. Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den avtalsslutande stat där arbetet utförs, om mottagaren är person med hemvist i denna stat och a) är medborgare i denna stat; eller b) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet; eller c) inte kan beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas. Artikel 20 Studerande och praktikanter 1. Person som vistas i en avtalsslutande stat uteslutande för a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat, eller b) affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna avtalsslutande stat, och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i en annan avtalsslutande stat, beskattas inte i den förtnämnda staten för belopp som han erhåller från källa utanför denna stat för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning. 2. Person som studerar vid universitet eller annan undervisnings anstalt i en avtalsslutande stat och som under tillfällig vistelse i annan avtalsslutande stat har anställning i denna andra stat under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfarenhet i anslutning till studierna, beskattas i sistnämnda avtalsslutande stat endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger en genomsnittlig månadsinkomst av 2 000 svenska kronor eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Från beskattning enligt denna punkt undantages dock sammanlagt högst 6 000 svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Förenämnda belopp innefattar personligt avdrag för kalenderåret i fråga. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i stycke 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet. Artikel 21 Affärsverksamhet och anställning utanför en avtalsslutande stats kust 1. Om inte bestämmelserna i styckena 2 och 3 föranleder annat, anses sådan person med hemvist i en avtalsslutande stat, som utanför annan avtalsslutande stats kust bedriver affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av naturtillgångar på denna andra stats havsbottenområde, ha fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat. 2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte, om verksamheten pågår under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under loppet av en tidrymd av tolv månader. 3. Vid tillämpningen av stycke 2 gäller, att verksamhet, som bedrivs av ett företag som har intressegemenskap med annat företag, anses bedriven av det förstnämnda företaget, om verksamheten i väsentlig grad är densamma som den som bedrivs av detta andra företag. Företag anses ha intressegemenskap, om det ena företaget direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av det andra företaget eller äger del i detta företags kapital eller om samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av båda företagen eller äger del i dessa företags kapital. 4. Bestämmelserna i artikel 8 stycke 1 tillämpas på inkomst av transport av personal och materiel med skepp eller luftfartyg till havsbottenområde som avses i stycke 1 eller av drift av bogserbåtar, försörjningsfartyg och andra fartyg som används för liknande uppgifter i samband med verksamhet som avses i nämnda stycke. 5. Bestämmelserna i artikel 13 stycke 4 och artikel 23 stycke 3 tillämpas på vinst på grund av överlåtelse av skepp, båtar och luftfartyg som avses i stycke 4 respektive förmögenhet bestående av sådana skepp, båtar och luftfartyg. 6. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal gäller följande om beskattningen av lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av arbete vilket utförs utanför annan avtalsslutande stats kust för arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet där som avses i stycke 1: a) Om inte bestämmelserna i punktera b) - d) föranleder annat, får sådan ersättning beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en tidrymd av tolv månader. b) Sådan ersättning beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten om 1) arbetet har samband med utnyttjandet av oljeförekomster som befinner sig på mittlinjen mellan en avtalsslutande stat och annan stat, 2) avtal föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna, och 3) utnyttjandet sker samtidigt på båda sidor om mittlinjen. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast efter överenskommelse därom mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna. c) Sådan ersättning beskattas enligt bestämmelserna i artikel 15 stycke 3 a), om arbetet utförs ombord på båt eller skepp som avses i stycke 4 av denna artikel. d) Sådan ersättning beskattas endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning, om arbetet utförs ombord på luftfartyg som avses i stycke 4 av denna artikel. 7. Med uttrycket "havsbottenområde" förstås i denna artikel havsbottnen och dennas underlag inom en avtalsslutande stats territorialvatten samt denna stats kontintalsockel. Artikel 22 Annan inkomst 1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör. 2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte om inkomsttagaren har hemvist i en avtalsslutande stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. Ingår i fast driftställe eller stadigvarande anordning fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 eller aktier eller annan andel som avses i artikel 6 stycke 4 beskattas emellertid inkomst av sådan egendom eller andel med tillämpning av bestämmelserna i artikel 6. Artikel 23 Förmögenhet 1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. 2. Aktie eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 stycke 4, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen. 3. Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp och luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela förmögenheten, beskattas förmögenheten endast i den stat där företaget har hemvist. 4. All annan förmögenhet, oavsett var denna är belägen, som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat. 5. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 4 får emellertid förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, eller av lös egendom, som är hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, beskattas i denna andra stat. Artikel 24 Dödsbo Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos dödsbo med hemvist i en avtalsslutande stat, får inte beskattas hos dödsbodelägare med hemvist i annan avtalsslutande stat. Artikel 25 Undanröjande av dubbelbeskattning 1. Danmark a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innhar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutnade stat, skall Danmark, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 andra avsnittet eller punkt b) föranleder annat. 1) från denna persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalas i denna andra avtalsslutande stat; 2) från denna persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådana avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Danmark inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den danska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. 2. Finland a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Finland, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkt b) föranleder annat, 1) från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalas i denna andra avtalsslutande stat; 2) från denna persons finska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den finska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den finska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. 3. Island a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inte bestämmelserna i punkterna b) eller c) föranleder annat, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning. b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 10 får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inte bestämmelserna i stycke 8 första avsnittet av nämnda artikel föranleder annat, från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet skall emelelrtid inte överstiga den del av den isländska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat. c) Om inkomst, som person med hemvist i Island förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt bestämmelserna i avtalet är undantagen från beskattning där, får Island likväl vid bestämmandet av beloppet av den isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt. 4. Norge a) Om personmed hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i punkterna b), c) eller d) föranleder annat, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning. b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 10 eller artikel 21 får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet föranleder annat, från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten, beräknad utan sådan avräkning som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat. c) Om inkomst, som person med hemvist i Norge förvärvar eller förmögenhet, som sådan person innehar, enligt bestämmelserna i avtalet är undantagen från beskattning där, får Norge likväl vid bestämmande av beloppet av den norska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt. d) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 stycke 6 och som får beskattas i Norge, skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på vinsten. 5. Sverige a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkterna b), c) eller d) föranleder annat, 1) från denna persons svenska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat; 2) från denna persons svenska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den svenska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Vid tillämpningen av punkt a) skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad medgivits vid finsk inkomst- eller förmögenhets beskattning av ett svenskt företags fasta driftsställe i Finland, från svensk skatt på företagets inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskatt respektive förmögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte hade medgivits. c) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Sverige inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den svenska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. d) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 stycke 7 och som får beskattas i Sverige, skall Sverige från denna persons svenska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på vinsten. Artikel 26 Begränsning av beskattningsrätten Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar får inte beskattas i annan avtalsslutande stat, såvida inte beskattning uttryckligen är tillåten enligt detta avtal. Artikel 27 Förbud mot diskriminering 1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i annan avtalsslutande stat bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en eller flera av de avtalsslutande staterna. 2. Beskattningen av fast driftställe eller stadigvarande anordning, som företag eller person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag eller person med hemvist i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i annan avtals slutande stat sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den förstnämnda staten. Bestämmelsen medför inte heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för dividend eller annan utbetalning till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat. Bestämmelsen i första avsnittet hindrar inte heller en avstalsslutande stat att beskatta inkomst, som fast driftställe förvärvar, enligt reglerna i denna stats egen lagstiftning, om det fasta driftstället tillhör aktiebolag eller därmed jämförligt bolag i annan avtalsslutande stat. Beskattningen skall dock motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag eller därmed jämförligt bolag med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten på dess inkomst, beräknad utan avdrag för utdelad vinst. 3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 stycke 1, artikel 11 stycke 4 eller artikel 12 stycke 4 tillämpas, är ränta, royalty och annan utbetalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalssutande stat har till person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten. 4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i en eller flera av de andra avtalsslutande staterna, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat. 5. Bestämmelserna i denna artikel anses inte medföra förpliktelse för Norge att medge medborgare i annan avtalsslutande stat, som inte är född i Norge av norska föräldrar, de särskilda skatteförmåner som enligt 22 § skattelagen den 18 augusti 1911 medges norsk medborgare och person född i Norge av norska föräldrar (person med norsk "infödsrett"). 6. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. Artikel 28 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse 1. Om en person anser att i en eller flera av de avtalsslutande staterna vidtagits åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpningen av artikel 27 stycke 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. 2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med behörig myndighet i annan avtalsslutande stat, som berörs av frågan, i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Om den stat hos vars behöriga myndighet personen i fråga har framlagt saken inte själv berörs av frågan, skall denna behöriga myndighet överlämna saken till behörig myndighet i någon av de stater som berörs av frågan. 3. Om svårigheter eller tvivelsmål uppkommer mellan avtalsslutande stater beträffande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. De behöriga myndigheterna i avtalsslutande stater kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som inte omfattas av detta avtal eller för att genom särskild överenskommelse lösa frågor som, utan att vara reglerade i avtalet, på grund av olikhet i vederbörande staters principer för skattens beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de skatter som avses i artikel 2. Innan beslut fattas i fråga som avses i första avsnittet, skall reslutatet av överläggningar som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande stater. Finner behörig myndighet i en avtalsslutande stat att överläggningar bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande stater, skall på begäran av den behöriga myndigheten i den förstnämnda avtalsslutande staten sådana överläggningar äga rum utan dröjsmål. Artikel 29 Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän. Artikel 30 Territoriell utvidgning 1. Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erforderliga ändringar utvidgas till att omfatta de områden som undantagits från avtalets tillämpningsområde enligt bestämmelserna i artikel 3 stycke 1 a), under förutsättning att där påförs skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de som avses i detta avtal. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor, häri inbegripet bestämmelser om upphörande, som kan särskilt överenskommas mellan de avtalsslutande staterna genom diplomatisk noteväxling. 2. Om detta avtal enligt artikel 32 upphör att gälla skall, såvida inte annat överenskommits mellan de avtalsslutande staterna, avtalet upphöra att gälla även beträffande varje område vartill avtalet utvidgats enligt denna artikel. Artikel 31 Ikraftträdande 1. Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutande stater meddelat det finska ministeriet för utrikesärendena, att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respektive stat. Det finska ministeriet för utrikesärendena underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden. 2. Sedan detta avtal trätt i kraft, tillämpas dess bestämmelser på inkomst som förvärvas från och med den 1 januari närmast efter ikraftträdandet och på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare. 3. Nedanstående avtal skall upphöra att gälla och skall inte längre tillämpas i fråga om inkomst eller förmögenhet på vilka förevarande avtal blir tillämpligt enligt stycke 2: Överenskommelse den 19 oktober 1925 mellan Republiken Finland och Konungariket Danmark om befrielse från kommunalskatt för vissa personer; Avtal den 22 februari 1957 mellan Konungariket Danmark och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar; Avtal den 23 januari 1964 mellan Republiken Island och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet; Avtal den 7 april 1964 mellan Republiken Finland och Konungariket Danmark för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet samt förhindrande av kringgående av skatt, med senare ändringar; Avtal den 30 mars 1966 mellan Republiken Island och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar; Avtal den 21 maj 1970 mellan Konungariket Danmark och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar; Avtal den 1 november 1971 mellan Konungariket Norge och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet; Avtal den 12 januari 1972 mellan Republiken Finland och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet; Avtal den 2 mars 1972 mellan Republiken Finland och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet och förhindrande av kringgående av skatt; Avtal den 27 juni 1973 mellan Republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar; Avtal den 16 november 1973 mellan Konungariket Danmarks regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Artikel 32 Upphörande Detta avtal skall förbli i kraft utan tidsbegränsning men avtalsslutande stat kan på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna senast sex månader före utgången av ett kalenderår. Har uppsägningstiden iakttagits, upphör avtalet att gälla i förhållandet mellan den stat som verkställt uppsägningen och övriga avtalsslutande stater: a) i fråga om inkomst som förvärvas den 1 januari året närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare, samt b) i fråga om förmögenhet för vilken skatt utgår på grund av beskattning andra kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare. Avtalet skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var och en av de andra avtalsslutande staternas regeringar. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigande, undertecknat detta avtal. Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exemplar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har lika vitsord. PROTOKOLL Vid undertecknande av det i dag mellan regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet har undertecknade överenskommit om följande bestämmelser som utgör en integrerande del av avtalet: I. Till artikel 5 I fall då ett företag i en avtalsslutande stat samtidigt har flera platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i annan avtalsslutande stat och verksamheten vid någon av dessa platser pågår mer än tolv månader, kan de behöriga myndigheterna i dessa stater genom överenskommelse söka avgöra, om sådana platser tillsammans utgör fast driftställe i den andra avtalsslutande staten. Motsvarande skall gälla, om ett företag i en avtalsslutande stat har flera på varandra följande platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i den andra staten och den sammanlagda tiden för verksamheten överstiger 12 månader. II. Till artiklarna 7 och 15 1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 beskattas inkomst, vilken företag i Norge eller Sverige förvärvar genom verksamhet som bedrivs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där företaget har hemvist, om verksamheten avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelser enligt stycke 4. 2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Norge eller Sverige förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där denna person har hemvist, om arbetet avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk- svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt stycke 4. 3. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 beträffande företag i, respektive person med hemvist i Norge eller Sverige skall äga motsvarande tillämpning beträffande företag i, respektive person med hemvist i Finland eller Norge. 4. De behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande stater skall genom ömsesidig överenskommelse fastställa de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka bestämmelserna i styckena 1-3 skall tillämpas. III. Till artiklarna 7, 10-15, 19, 20 och 23 1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7, artikel 10 stycke 2, artikel 11 stycke 2 och artikel 12 stycke 2 beskattas inkomst, som företag i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund endast i den stat där företaget har hemvist. 2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 13 stycke 3 beskattas vinst, som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar på grund av överlåtelse av där angiven egendom vilken används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget respektive personen har hemvist. 3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 14 stycke 1, artikel 15 stycke 1, artikel 19 och artikel 20 beskattas inkomst, som person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där personen har hemvist. 4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 23 stycke 5 beskattas där angiven förmögenhet, som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige innehar och som används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget respektive personen har hemvist. IV. Till artiklarna 8, 13, 15 och 23 1. Bestämmelserna i artikel 8 stycke 1, artikel 13 stycke 4 och artikel 23 stycke 3 tillämpas i Danmark, Norge och Sverige i fråga om delägarna i konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) på inkomst eller realisationsvinst som förvärvas samt förmögenhet som innehas av konsortiet i förhållande till den andel dessa delägare innehar i konsortiet. 2. Bestämmelserna i artikel 15 stycke 3 b) tillämpas även på inkomst av arbete som utförs ombord på luftfartyg som används i inrikestrafik av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS). V. Till artiklarna 8, 13 och 23 Andel i inkomst av verksamhet som avses i artikel 8 stycke 1, andel i vinst på grund av överlåtelse av egendom som avses i artikel 13 stycke 4, samt andel i förmögenhet som avses i artikel 23 stycke 3 som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller innehar på grund av delägarskap i företag, beskattas endast i denna stat, om a) delägarna har hemvist i olika avtalsslutande stater, och b) företaget drivs av bolag eller annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare, av vilka minst en tillika är obegränsat ansvarig, samt c) det inte är uppenbart, att företaget har sin verkliga ledning endast i en avtalsslutande stat. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse om tillämpning av de i första avsnittet angivna beskattningsprinciperna även i fall då där angivna förutsättningar inte föreligger. VI. Till artikel 12 När en bestämmelse som medger Finland rätt att beskatta s.k. industriell royalty som betalas från Finland intagits i de avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Finland ingått med flertalet av de industrialiserade medlemsstaterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), skall förhandlingar mellan de avtalsslutande staterna snarast möjligt inledas i syfte att få till stånd en motsvarande rätt för den avtalsslutande stat från vilken royaltyn härrör i förhållande till de övriga avtalsslutande staterna. VII. Till artikel 15 Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 styckena 1 och 2 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Finland, Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan Finland och Sverige respektive Finland och Norge, förvärvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i annan av dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat. Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist. VIII. Till artiklarna 15 och 19 Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 styckena 1 och 2 och artikel 19 stycke 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan dessa stater, förvärvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat. Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat, där han har hemvist. IX. Till artiklarna 18 och 19 I den mån Norge på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta inkomst som avses i artiklarna 18 och 19, beskattas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hemvist. X. Till artikel 20 1. Person som vistas i annan avtalsslutande stat än Island uteslutande för a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna andra avtalsslutande stat, eller b) affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna andra avtalsslutande stat, och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i Island, beskattas för inkomst av anställning i den förstnämnda avtalsslutande staten endast för den del av inkomsten som överstiger 20 000 svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Förenämnda belopp omfattar under vistelse i Finland, Norge eller Sverige personligt avdrag för kalenderåret i fråga. Under vistelse för utbildning i Danmark skall, om ett högre belopp enligt gällande bestämmelser anses erforderligt för ifrågavarande persons uppehälle, detta högre belopp undantagas från dansk beskattning. Sistnämnda bestämmelse skall dock inte tillämpas i fall då studierna eller utbildningen är av underordnad betydelse i förhållande till den anställning för vilken angivna ersättning har utgått. 2. Skattefrihet enligt stycke 1 medges endast för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller praktiktjänstgöringen, dock högst för sex på varandra följande kalenderår. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i styckena 1 och 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnt belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet. XI. Till artikel 25 1. Bestämmelserna i artikel 25 stycke 3 kan på begäran av Island ändras och ersättas av följande text: "a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkt b) föranleder annat, 1) från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat; 2) från denna persons isländska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den isländska inkomstsskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Island inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den isländska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där." Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas a) på skatt på inkomst, som förvärvas den 1 januari närmast efter det sådan underrättelse skett eller senare, och b) på skatt på förmögenhet, som utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efter det sådan underrättelse skett eller senare. 2. Bestämmelserna i artikel 25 stycke 4 kan på begäran av Norge ändras och ersättas av följande text: "a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkt b) eller c) föranleder annat, 1) från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutadne stat; 2) från denna persons norska förmögenhetskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutadne stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den norska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskatts endast i annan avtalsslutande stat, får Norge inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomst skatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. c) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 stycke 6 och som får beskattas i Norge, skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på vinsten." Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas a) på skatt på inkomst, som förvärvas den 1 januari närmast efter det sådan underrättelse skett eller senare, och b) på skatt på förmögenhet, som utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efter det sådan underrättelse skett eller senare. XII. Till artikel 31 1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 31 styckena 2 och 3 skall artikel 15 stycke 4 i avtalet den 16 november 1973 mellan Konungariket Danmarks regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet alltjämt gälla och dess bestämmelser tillämpas på inkomst som förvärvas före utgången av tredje kalenderåret efter det förevarande avtal trätt i kraft. Efter utgången av den i första avsnittet angivna tiden upphör där angivna bestämmelser i avtalet den 16 november 1973 att gälla. De i första avsnittet angivna bestämmelserna i avtalet den 16 november 1973 har följande lydelse: "Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 beskattas inkomst, vilken uppbäres av s.k. gränsgångare med hemvist i en avtalsslutande stat för arbete utfört i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda avtalsslutande staten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse anses såsom gränsgångare sådan anställd person, som regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist men som normalt utför sitt arbete i den andra avtalsslutande staten." 2. I fråga om skattefrihet i Finland och Sverige för flottningsförening, som bildats för att handha flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled, gäller vad därom särskilt är överenskommet. 3. Angående grunderna för fördelningen mellan Norge och Sverige av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster gäller vad därom särskilt är överenskommet. Protokollet skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikes ärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var och en av de andra avtalsslutande staternas regeringar. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigande, undertecknat detta protokoll. Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exemplar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har lika vitsord. "Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 beskattas inkomst, vilken uppbäres av s.k. gränsgångare med hemvist i en avtalsslutande stat för arbete utfört i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnd avtalsslutande staten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse anses såsom gränsgångare sådan anställd person, som regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist men som normalt utför sitt arbete i den andra avtalsslutande staten." 2. I fråga om skattefrihet i Finland och Sverige för flottningsförening, som bildats för att handha flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled, gäller vad därom särskilt är överenskommet. 3. Angående grunderna för fördelningen mellan Norge och Sverige av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster gäller vad därom särskilt är överenskommet. Protokollet skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikes ärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var och en av de andra avtalsslutande staternas regeringar. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigande, undertecknat detta protokoll. Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exemplar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, varivd på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har lika vitsord. Bilaga 2 Överenskommelse mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering om beskattning av s. k. gränsgångare Sveriges regering och Danmarks regering, som önskar ingå en överenskommelse om beskattning av s. k. gränsgångare, har enats om följande bestämmelser: Artikel 1 1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 i avtalet den 22 mars 1983 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Sverige förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete som utförs i Danmark, endast i Sverige, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Sverige. 2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 i avtalet den 22 mars 1983 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Danmark förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete som utförs i Sverige, endast i Danmark, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Danmark. 3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas endast om arbetet pågar under en sammanhängande tid av minst sex månader. 4. Med uttrycket "varaktigt personligt arbete'' avses anställningsförhållande som ingåtts i avsikt att vara den skattskyldiges huvudsakliga sysselsättning. 5. Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist. 6. Andra bestämmelser i avtalet än artikel 15 punkterna 1 och 2 påverkas inte av denna överenskommelse. Artikel 2 Denna överenskommelse träder i kraft den dag då de båda staterna meddelat varandra att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respektive stat och tillämpas på inkomst som förvärvas från och med den 1 januari 1987. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat denna överenskommelse. Som skedde i Stockholm den 15 april 1986 i två exemplar på danska och svenska språken, vilka båda texter har lika vitsord. Namnunderskrifter Övergångsbestämmelser 1987:384 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Genom lagen upphävs lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Dannmark, Finland, Island och Norge. 3. Den upphävda lagen skall dock gälla till dess regeringen annorledes bestämmer.