Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1981:774 ·
Visa register
Utsökningsbalk (1981:774)
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1981-06-25
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:786
Övrigt: SFS 1989:844 ikrafttr.- och överg.best. till 1989:842
1 kap. Inledande bestämmelser
Tillämpningsområde
1 § Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller
annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller
annan förpliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om
kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd.
Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning.
Verkställighet som avser annan förpliktelse eller säkerhetsåtgärd
sker i den ordning som anges i 16 kap. Lag (1995:298).
2 § Har i annan lag meddelats bestämmelse som avviker från denna balk,
gäller den bestämmelsen.
Exekutiv myndighet
3 § Verkställighet åvilar Kronofogdemyndigheten.
Mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs av kronofogde eller
annan tjänsteman hos Kronofogdemyndigheten (förrättningsman).
Lag (2006:672).
4 § Mot förrättningsman gäller samma jäv som i 4 kap. rättegångsbalken
föreskrivs i fråga om domare. Jäv får ej grundas på åtgärd som
förrättningsmannen har vidtagit i tjänsten eller på gärning som har
förövats mot honom i eller för hans tjänst.
5 § Känner förrättningsman till omständighet som kan antagas utgöra jäv
mot honom, skall han självmant ge det till känna.
Har fråga om jäv mot förrättningsman uppkommit och har ej annan trätt i
hans ställe, skall kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävsfrågan.
Förrättningsmannen får själv pröva jävsfrågan endast om annan tjänsteman
ej kan träda i hans ställe utan olägligt uppskov.
Förrättningsman som är jävig får utan hinder därav vidtaga åtgärd som ej
kan uppskjutas utan olägenhet.
Vissa föreskrifter om mål och parter m.m.
6 § Utsökningsmål handläggs som enskilt mål eller allmänt mål.
Allmänt mål är mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift
och andra medel som staten har rätt till och som får utsökas utan
föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare föreskriver,
annan liknande fordran som staten eller en kommun har rätt till. I
annan lag kan föreskrivas att även mål om uttagande av någon
annan fordran är allmänt mål.
Annat mål än som avses i andra stycket är enskilt mål. Lag
(1993:893).
7 § Den som begär verkställighet hos kronofogdemyndigheten kallas
sökande. I allmänt mål anses staten eller kommun som sökande.
Sökandens motpart hos kronofogdemyndigheten benämns svarande eller, i
mål som rör fordran mot honom, gäldenär. När viss egendom svarar för
fordran, skall vad som sägs om gäldenär i tillämpliga delar gälla
ägaren, även om han ej är personligen betalningsskyldig.
Den som ej är sökande eller svarande kallas tredje man. Tredje man hos
vilken en gäldenär själv har fordran kallas sekundogäldenär.
Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast
egendom
8 § Vad som sägs i denna balk om registrerat skepp, registrerat
luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om ej
annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som utom
riket är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel
eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är
intecknad utom riket.
Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock
ej tillämpliga på egendom som avses i första stycket. Lag (2001:377).
9 § Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge
skall härvid vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället
avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel. Lag (2001:377).
10 § Vad som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller
intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även
andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om ej annat föreskrivs.
11 § Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet,
samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom.
Vad som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.
12 § Vad som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar
även vilandebevis.
2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten
Ansökan m.m.
1 § En ansökan om verkställighet görs muntligen eller
skriftligen.
Ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning
verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte
sökanden i målet har angett att verkställighet inte ska ske.
En ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget
meddelades. Lag (2021:790).
2 § Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.
När en ansökan görs ska den exekutionstitel som ligger till
grund för ansökan ges in.
Om anspråket grundas på ett löpande skuldebrev eller någon
annan handling, vars uppvisande utgör villkor för en rätt att
kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse
fullgörs, ska den handlingen ges in i original.
Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om den är ett
utslag i mål om betalningsföreläggande eller om den är en dom
eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag
eller annan författning har översänts till
Kronofogdemyndigheten från en domstol eller en annan
myndighet. Lag (2021:790).
3 § Ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd
på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om
den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars
finns särskilda skäl. Lag (2022:1320).
4 § Har upphävts genom lag (2006:672).
5 § Om en ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund
för prövning i sak och om sökanden inte följer ett föreläggande att
avhjälpa bristen, skall ansökan avvisas. Lag (1993:893).
6 § Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för
och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, i den mån
ej annat föreskrivs i denna paragraf.
Ombud behöver ej styrka sin behörighet genom fullmakt annat än om
kronofogdemyndigheten finner det behövligt.
Visar ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han
eljest olämplig, får kronofogdemyndigheten avvisa honom som ombud eller
biträde i målet.
7 § I 22 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om
hur ankomstdagen för handlingar bestäms.
En handling som avser en anmälan eller någon annan åtgärd som
ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller
beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om
innehållet i handlingen har hunnit bli känt för
förrättningsmannen före nämnda tidpunkt. Lag (2020:920).
8 § Kronofogdemyndigheten får vid behov anlita tolk. Tolk som ej fullgör
uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.
I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som ej är
avfattad på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.
9 § Underlåter part eller tredje man att fullgöra något som åligger
honom i utsökningsmål och finns anledning antaga att han har laga
förfall, skall underlåtenheten ej leda till påföljd eller eljest läggas
honom till last i målet. Auktion eller bevakningssammanträde skall dock
ej inställas annat än om synnerliga skäl föreligger.
Har någon förelagts att väcka talan inom viss tid och visar han laga
förfall före utgången av den tiden, skall kronofogdemyndigheten sätta ut
ny tid.
I fråga om vad som skall räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 §
rättegångsbalken.
Förhör
10 § Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om
det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig
personligen vid vite av högst femtusen kronor.
Till ett sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas.
Sökanden får föreläggas att inställa sig vid påföljd av att
hans eller hennes ansökan annars förfaller. Sökanden får
föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst
femtusen kronor. Lag (2022:799).
11 § Förhör får vid behov hållas med tredje man som är
sakägare eller som enligt denna balk är skyldig att lämna
upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig
personligen vid vite av högst femtusen kronor. Lag (2022:799).
12 § Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 10
eller 11 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med
vitet har förfallit, får vitet inte dömas ut.
En svarande eller tredje man som har kallats att inställa sig
till förhör vid vite får hämtas om han eller hon uteblir från
förhöret. Lag (2022:799).
13 § Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas
skälig ersättning av allmänna medel för inställelsen.
14 § Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antagas medföra att den
enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller
betydande men, kan kronofogdemyndigheten förordna att uppgiften ej får
röjas obehörigen.
Tvångsmedel
15 § När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 §
eller 16 kap. 9 eller 12 § eller 13 § jämförd med 4 kap. 14 och
15 §§ förelägger svaranden eller tredje man att fullgöra eller
underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till belopp
som finnes behövligt.
Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första
stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den
tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av
Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet
förfallit, får det ej dömas ut.
Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan Kronofogdemyndigheten
ge nytt vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har
vunnit laga kraft. Lag (2006:672).
16 § Efterkommer ej gäldenären eller tredje man föreläggande
enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 13 § jämförd med
nämnda lagrum, får han häktas, om synnerliga skäl föreligger.
Fråga om häktning prövas, efter framställning av
Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 §
prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.
När framställning om häktning har gjorts, skall förhandling äga
rum inför rätten. Till förhandlingen skall
Kronofogdemyndigheten och, om hinder ej möter, den som avses
med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om skäl föreligger
därtill. Har han kallats till förhandlingen eller kan det
antagas att han har avvikit eller eljest håller sig undan,
utgör hans utevaro ej hinder för prövning av yrkandet. I fråga
om rätt till biträde och kostnader i målet har vad som
föreskrivs i rättegångsbalken om försvarare och om
rättegångskostnader i brottmål motsvarande tillämpning.
Rätten skall med högst två veckors mellanrum hålla förhandling
för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande skall
vara häktad. Föreligger ej längre skäl för häktning, skall
rätten omedelbart förordna att den häktade skall friges. Ingen
får hållas häktad längre tid än tre månader i målet.
Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt
denna paragraf har vad som gäller enligt rättegångsbalken om
häktning av misstänkt motsvarande tillämpning.
Lag (2006:672).
17 § Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om
det behövs för att verkställighet skall kunna ske.
Behöver förrättningsmannen ha tillträde till utrymme som är tillslutet,
får han låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt. Han får
dock ej bereda sig tillträde till bostad i innehavarens frånvaro annat
än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till
innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan
antagas att denne håller sig undan eller om eljest särskilda skäl
föreligger.
För att genomföra förrättning får förrättningsmannen i övrigt använda
tvång i den mån det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna.
Våld mot person får dock brukas endast om förrättningsmannen möter
motstånd och i den mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan
anses försvarligt.
Beslut
18 § Beslut skall, i den mån det behövs, ange de skäl på vilka det
grundas.
Beslut som får överklagas skall innehålla upplysning om vad den som vill
föra talan mot beslutet skall iakttaga. Sådan upplysning får dock
utelämnas när den är uppenbart obehövlig.
19 § Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får
dock inte utsökas innan det beslut, genom vilket
kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet, har vunnit laga kraft.
Verkställigheten fortgår även om kronofogdemyndighetens beslut
överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller
förordnas av en domstol. Lag (1993:516).
20 § Beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant
förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av
kronofogdemyndigheten. Om det ej är obehövligt, skall part och annan
sakägare beredas tillfälle att yttra sig innan rättelse sker.
21 § Vad som i balken sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även
sådan åtgärd av kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje
mans rätt.
Prövning av tvist
22 § I tvist vid fördelning av medel som enligt 13 kap. 7 § tredje
stycket prövas av kronofogdemyndigheten anses talan väckt när borgenären
anmälde sitt anspråk.
Om talan ej uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål,
skall kronofogdemyndigheten anmoda borgenären att avhjälpa bristen.
23 § Kronofogdemyndigheten skall sätta ut muntlig förhandling i tvisten
och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling
tillämpas bestämmelserna om förhör i 10 § första stycket andra meningen
och andra stycket tredje meningen, 11 § andra meningen, 12 § första
stycket och 14 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör ej hinder för
prövning av tvisten.
Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål.
Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock ej
tillämpas.
Tvisten avgörs i samband med fördelning av de medel som tvisten rör.
Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.
24 § Har enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 §
andra stycket föreläggande meddelats att väcka talan vid
domstol, skall tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18
kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut,
om ej annat följer av andra stycket.
Om föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller
26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller
12 § rättegångsbalken, gäller om domstols behörighet vad som
sägs där.
Har föreläggande meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket
eller 9 kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet
vad som i allmänhet är föreskrivet därom. I fall som avses i 4
kap. 23 § andra stycket skall tvisten prövas, när fråga är om
pantbrev i fastighet, av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 §
rättegångsbalken och annars av den tingsrätt som enligt 18 kap.
1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.
Har ett föreläggande meddelats enligt 3 kap. 16 § gäller om
domstols behörighet vad som sägs i 43 § första stycket lagen
(1999:116) om skiljeförfarande.
I föreläggande skall anges vid vilken domstol talan i första
hand bör väckas. Lag (2006:672).
Ställande av säkerhet m.m.
25 § Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av
pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas såsom
för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer
gemensamt, vara solidarisk. Är säkerheten inte godkänd av den
till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas av
Kronofogdemyndigheten.
Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa
säkerhet, får godtas utfästelse av penninginrättningen att
infria den förpliktelse som säkerheten ska avse.
Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.
Lag (2008:991).
26 § När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten
enligt 3 kap. 22 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §,
får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt
egendom. Borgen får genast utsökas. Om säkerheten utgörs av
företagshypotek, får utmätning genast ske i den egendom som
omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när
företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än
gäldenärens. Lag (2008:991).
27 § Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver
inte ställa säkerhet.
Vite får inte föreläggas staten. Lag (2019:841).
Fordran som ej är förfallen samt ränta
28 § Fordran, som ej är förfallen till betalning och ej löper med ränta
före förfallodagen, beräknas till det belopp som efter fem procent årlig
ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är
lägre än fem procent.
29 § När medel som sökanden eller annan sakägare har fått lyfta skall
betalas tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den
dag medlen utbetalades till och med den dag återbetalning skall ske och
enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.
Ränta utgår dock ej i den mån det beror på den som är berättigad till
medlen att de ej har betalats tillbaka.
Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål
30 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ samt 10 § andra stycket gäller
inte i allmänt mål. I fråga om sökanden i ett sådant mål gäller
inte 6 § och inte heller 29 § i fall då exekutionstiteln
upphävs.
Sökanden i allmänt mål företräds av Kronofogdemyndigheten. Om
fråga uppkommer om avvisning enligt 2 kap. 5 § eller invändning
görs mot verkställighet enligt 3 kap. 21 § för dock sökanden
själv sin talan. I tvister som avses i 4 kap. 20-23 och 26 §§,
9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt
när talan förs i ett överklagat utsökningsmål företräds
sökanden av Skatteverket.
I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningsuppdraget har
förts in i Kronofogdemyndighetens system för automatisk
databehandling och uppgifterna är tillgängliga för myndigheten.
När indrivning begärs enligt särskilda bestämmelser, anses
ansökan gjord när ansökningshandlingarna har kommit in till
Kronofogdemyndigheten. Lag (2006:672).
3 kap. Exekutionstitlar
Inledande bestämmelser
1 § Verkställighet får under de förutsättningar som anges i
detta kapitel ske på grund av följande exekutionstitlar:
1. domstols dom, utslag eller beslut,
2. förlikning som är stadfäst av en domstol och
medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av en
domstol,
3. godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av
ordningsbot eller godkänt avgiftsföreläggande,
4. skiljedom eller beslut om avskrivning av ett
skiljeförfarande,
5. förbindelse angående underhållsbidrag,
6. förvaltningsmyndighets beslut som
a) innefattar betalningsskyldighet, förutsatt att beslutet får
överklagas i annan ordning än den som gäller för
laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725),
eller
b) får verkställas enligt en särskild föreskrift,
7. handling som enligt en särskild föreskrift får läggas till
grund för verkställighet, och
8. Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om
betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt
betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av
Kronofogdemyndigheten.
Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs,
i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut,
Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om
betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt
betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av
Kronofogdemyndigheten. Vidare gäller det som sägs i balken om
skiljedom även beslut om avskrivning av skiljeförfarande.
Lag (2022:1320).
2 § I vad mån verkställighet på grund av utländsk exekutionstitel får
äga rum här i riket framgår av särskilda föreskrifter.
Dom
3 § Dom får verkställas utan särskilda villkor, när den har vunnit laga
kraft.
Har talan fullföljts endast mot viss del av dom, får domen i övrigt, när
det kan ske, verkställas såsom lagakraftägande dom, om ej annat
förordnas med anledning av den fullföljda talan.
4 § Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och
under villkor som anges i 5–9 §§.
Bestämmelser om hinder mot att utmätt egendom säljs eller influtna
medel betalas ut finns i 8 kap. 4 § samt 13 kap. 1 och 14 §§.
Lag (1995:298).
5 § Verkställighet får genast ske av
1. dom i växelmål eller checkmål,
2. tredskodom varigenom betalningsskyldighet har ålagts den part som
uteblivit eller inte uppfyllt vad som sägs i 44 kap. 7 a eller 7 b §
rättegångsbalken, om inte något annat förordnas med anledning av ansökan
om återvinning. Lag (1991:848).
6 § Annan dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts än som
avses i 5 § får verkställas genast, om inte gäldenären hos
Kronofogdemyndigheten
1. nedsätter pengar till belopp som svarar mot
betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte
förrättningskostnader eller
2. som pant ställer ett motsvarande tillgodohavande hos bank
eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på
tillgodohavandet för tiden därefter eller
3. när domen har meddelats av underrätt ställer annan säkerhet
för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.
Fullgör gäldenären vad som nu har sagts först sedan åtgärd har
vidtagits för verkställighet av domen, skall åtgärden återgå,
om det kan ske. Lag (2006:672).
7 § Har högre rätt förklarat talan mot dom varigenom
betalningsskyldighet har ålagts förfallen, får domen verkställas genast,
om ej annat förordnas med anledning av ansökan om målets återupptagande.
Har hovrätt vägrat en part prövningstillstånd vid talan mot tingsrätts
dom, varigenom betalningsskyldighet har ålagts parten, får domen
verkställas genast, om inte annat förordnas med anledning av talan mot
hovrättens beslut. Lag (1987:755).
8 § Dom varigenom någon har förpliktats att utge lös egendom får
verkställas genast, om säkerhet ställs för återbäring av egendomen jämte
avkastning. Detta gäller dock ej, om förpliktelsen har ålagts som
särskild rättsverkan av brott.
9 § Dom, som enligt annan lag eller enligt förordnande av domstolen får
verkställas innan den har vunnit laga kraft, verkställs såsom
lagakraftägande dom, om ej annat följer av lagen eller förordnandet.
10 § Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut
genom vilket en sådan ansökan har beviljats eller klagan över
domvilla hindrar inte verkställighet, om inte rätten beslutar annat.
Lag (1994:1038).
Utslag och beslut i mål om betalningsföreläggande och handräckning
samt europeiskt betalningsföreläggande
11 § Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller
handräckning genom vilket någon har ålagts betalningsskyldighet
får verkställas genast, om inte något annat beslutas med anledning
av ansökan om återvinning eller överklagande. Har gäldenären sökt
återvinning eller överklagat, tillämpas det som sägs i 6 § om
underrätts dom. Lag (1994:1038).
12 § Utslag eller beslut i mål om handräckning verkställs, utom
i fall som avses i 11 §, såsom lagakraftägande dom, om inte något
annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller
överklagande. Lag (1994:1038).
12 a § Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats
verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan
särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22
eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett
europeiskt betalningsföreläggande. Lag (2008:881).
Förlikning och medlingsöverenskommelse
13 § Förlikning som är stadfäst av domstol och
medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av
domstol verkställs som lagakraftägande dom, om inte annat
beslutas med anledning av talan mot domen eller beslutet eller
talan om ogiltigförklaring av förlikningen eller
medlingsöverenskommelsen. Lag (2011:862).
Strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot
14 § Godkänt strafföreläggande och godkänt föreläggande av
ordningsbot verkställs som en dom som har fått laga kraft.
Lag (2021:80).
Skiljedom
15 § En skiljedom som grundas på skiljeavtal får
verkställas, om
1. skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för
part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll
finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har
förts, och
2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och
undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om
skiljeförfarande.
I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen
verkställas, om
1. domen i denna del inte har angripits inom föreskriven tid,
och
2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och
undertecknande i 31 § första stycket lagen om
skiljeförfarande.
Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan
verkställighet sker.
Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan
överenskommelse om inskränkning i parternas rätt att föra
talan mot skiljedomen som anges i 51 § lagen om
skiljeförfarande, gäller vad som föreskrivs där.
Lag (2018:1989).
16 § Finns det anledning att anta att en skiljedom som enligt
15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång
om detta, skall kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att
inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka
talan i saken mot svaranden. Lag (1999:118).
17 § Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar
en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av
bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen
(1999:116) om skiljeförfarande. Lag (1999:118).
18 § Finns inte på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §
hinder mot verkställighet av skiljedomen, verkställs den som
lagakraftägande dom, om inte annat förordnas av den domstol där
talan mot skiljedomen förs.
Har sökanden förelagts att väcka talan enligt 16 § får
skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor
som gäller för icke lagakraftägande underrättsdomar. Sedan
talan om skiljedomens giltighet väckts av sökanden eller
svaranden får domstolen bestämma om verkställigheten. Väcks
inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan
prövning i sak skall vid tillämpning av 22 § anses som om
skiljedomen hade upphävts. Lag (1999:118).
Förbindelse angående underhållsbidrag
19 § Skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse angående
underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken verkställs
såsom lagakraftägande dom.
I fråga om underhållsbidrag, som skall utges till gäldenärens make för
makens egen del eller för makarnas barn, får verkställighet dock äga rum
endast om makarna under den tid som bidraget avser ej varaktigt bodde
tillsammans och alltjämt ej gör det.
Har talan rörande en förbindelse väckts vid domstol, kan denna förordna
att verkställighet ej får äga rum tills vidare. Lag (1987:793).
Annan exekutionstitel
20 § En förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när det
har fått laga kraft. Ett sådant beslut får dock verkställas
innan det har fått laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.
Vid verkställighet av ett beslut enligt första stycket
tillämpas 23 § tredje stycket.
I fråga om verkställighet på grund av handling som avses i 1 §
första stycket 7 gäller vad som är särskilt föreskrivet.
Lag (2022:1320).
Invändningar mot verkställighet
21 § Visar svaranden att han har fullgjort betalningsskyldighet eller
annan förpliktelse som ansökningen om verkställighet avser, får
verkställighet ej äga rum. Detsamma gäller om svaranden till kvittning
åberopar fordran, som har fastställts genom exekutionstitel vilken får
verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt
fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.
Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas
mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och kan invändningen ej
lämnas utan avseende, får verkställighet ej heller äga rum.
Föreligger fall som avses i första eller andra stycket och har åtgärd
för verkställighet redan vidtagits i målet, skall åtgärden återgå, om
det kan ske.
Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i
första eller andra stycket hindrar ej att saken prövas i rättegång.
Upphävande av exekutionstitel
22 § Upphävs en exekutionstitel, skall sökt verkställighet
omedelbart inställas. Redan vidtagen åtgärd för verkställighet skall
såvitt möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om inte annat
har förordnats. I mål om utmätning skall dock vidtagen åtgärd inte
utan särskilt förordnande återgå förrän det avgörande varigenom
exekutionstiteln har upphävts har vunnit laga kraft.
I mål om utmätning skall kronofogdemyndigheten på begäran utsöka vad
borgenären skall betala tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tas i
anspråk. I annat mål skall myndigheten på begäran återställa
besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte
möter.
Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit
genom verkställigheten. Lag (1995:298).
Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål
23 § Bestämmelserna i 3 13 och 15 20 §§ samt 22 § första stycket
tredje och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej
i allmänt mål.
Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller
vite eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som
innefattar betalningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen
eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt
mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är
särskilt föreskrivet.
Exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagakraftägande dom.
I stället för vad som sägs i 22 § första stycket tredje och fjärde
meningarna gäller att återgång av utmätning skall ske genast, när
exekutionstiteln har upphävts. Lag (1995:298).
24 § Har innehållet i exekutionstitel tagits upp i saköreslängd,
restlängd eller annan sådan handling som har upprättats enligt särskild
föreskrift, får verkställighet äga rum på grund av handlingen.
4 kap. Utmätning
Inledande bestämmelser
1 § Utmätning får äga rum när verkställighet som avser
betalningsskyldighet är medgiven enligt 3 kap. Utmätning får också ske
när kronofogdemyndigheten enligt särskild bestämmelse i denna balk får
utsöka fordran eller kostnad.
1 a § Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda
tider skall betala underhållsbidrag till make, förutvarande make,
eget barn eller annans barn skall avse samtliga bidrag som är
förfallna vid verkställighetstillfället. Sökanden kan dock begära att
verkställigheten skall begränsas till vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för preskriberade underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken och föräldrabalken. Lag (1995:298).
2 § Genom utmätning får tagas i anspråk egendom som ej är undantagen på
grund av bestämmelse i denna balk eller på grund av särskild föreskrift.
I den mån pantbrev i skepp eller fastighet ej utgör säkerhet för fordran
får det utmätas hos den intecknade egendomens ägare. Motsvarande gäller
skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till
luftfartyg.
För utmätning av lön och vissa andra förmåner gäller enligt 7 kap.
särskilda villkor.
Utmätningsordningen
3 § Utmätning skall ske endast om det belopp som kan beräknas
flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter
utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig.
Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan
tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta
kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om ej annat
följer av 4--6 §§. Lag (1993:1650).
4 § Sökande, vars fordran är förenad med särskild förmånsrätt, har rätt
att i första hand få utmätning av egendom vari förmånsrätten gäller.
Annan tillgång får ej utmätas för fordringen, om det är till skada för
annan sökande, såvida ej utmätning sker på villkor att betalning i
första hand skall utgå ur den egendom vari förmånsrätten gäller.
5 § Registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar
till luftfartyg eller fast egendom får endast om sökanden begär det
utmätas för fordran som ej är förenad särskild förmånsrätt i egendomen.
6 § Tillgångar som hör samman får ej skiljas utan särskilda skäl.
Tillbehör till fartyg, luftfartyg eller fastighet får ej utmätas
särskilt för sig.
Omfattar inteckning i luftfartyg även reservdelar, får ej någon av de på
viss plats förvarade reservdelarna utmätas särskilt för sig utan
inteckningshavarens samtycke.
7 § Lös egendom får utmätas endast om egendomen är tillgänglig vid
förrättningen eller om egendomen ändå på grund av registrering,
upplysningar vid förhör eller annan utredning kan identifieras och
hinder ej kan antagas möta mot säkerställande av utmätningen enligt vad
som sägs i 6 kap.
Här i riket registrerat skepp eller luftfartyg får dock utmätas även om
hinder mot säkerställande av utmätningen kan antagas föreligga.
Förfarandet
8 § Har upphävts genom lag (2006:672).
9 § Kronofogdemyndigheten ska i den utsträckning som det
behövs med hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande
uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i
övrigt utreda gäldenärens anställnings- och
inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har
utmätningsbar egendom. Kronofogdemyndigheten får vidta de
utredningsåtgärder som är befogade. Lag (2022:799).
9 a § Om gäldenären enligt utredningen saknar tillgångar till
full betalning av utmätningsfordringen, skall
Kronofogdemyndigheten snarast underrätta sökanden och
gäldenären om detta. Sökanden skall också underrättas om vilka
utredningsåtgärder som myndigheten avser att vidta senare under
målets handläggning. Lag (2007:277).
9 b § Om gäldenären under handläggningstiden försätts i
konkurs, skall målets handläggning avbrytas. Gäller målet en
fordran med panträtt i viss egendom, följer det av 3 kap. 7 §
konkurslagen (1987:672) att det skall handläggas vidare i den
del som avser utmätning i egendomen. Pågår löneutmätning gäller
7 kap. 19 §.
Egendom som har utmätts före konkursen får säljas och influtna
medel redovisas i den utsträckning som följer av 3 kap. 8 §
konkurslagen. Detsamma gäller för åtgärder mot arbetsgivare
enligt 7 kap. 21 §. Lag (2007:277).
9 c § Har upphävts genom lag (2007:277).
9 d § Har upphävts genom lag (2007:277).
9 e § Har upphävts genom lag (2007:277).
9 f § Har upphävts genom lag (2007:277).
9 g § Har upphävts genom lag (2007:277).
10 § Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de
handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.
Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar
över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om
sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år.
Lag (2007:277).
11 § Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär,
ska utmätning för fordringarna ske samtidigt, om inte
utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs
oskäligt.
Om utmätningen avser ersättning enligt 2-4 §§ lagen (1998:714)
om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,
och ersättningen får utmätas endast för fordringar som avser
skadestånd på grund av brott, gäller första stycket endast för
sådana fordringar.
Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av
underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan
utmätning. Lag (2022:753).
12 § Innan utmätning sker skall underrättelse om målet sändas till
gäldenären med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt.
Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få
tillräcklig tid att bevaka sin rätt.
Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egendom eller
är saken eljest brådskande, behöver gäldenären ej underrättas.
Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och
det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig.
13 § Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande,
om det ej behövs att han får tillfälle att yttra sig vid förrättningen.
13 a § Har upphävts genom lag (2007:277).
Upplysningsplikt
14 § Gäldenären är skyldig att inom den tid som
Kronofogdemyndigheten bestämmer lämna de uppgifter om sina
tillgångar som myndigheten bedömer kan vara av betydelse i
målet.
Kronofogdemyndigheten får förelägga gäldenären att ge in en
förteckning över sina tillgångar. Vid behov får myndigheten
förordna en lämplig person att biträda gäldenären vid
upprättande av förteckningen.
Kronofogdemyndigheten får också förelägga gäldenären att på
heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina
tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i en
förteckning. Lag (2022:799).
15 § Tredje man är skyldig att inom den tid som
Kronofogdemyndigheten bestämmer
- uppge huruvida gäldenären har en fordran hos eller något
annat mellanhavande med honom eller henne, som kan vara av
betydelse för bedömningen av i vilken utsträckning gäldenären
har utmätningsbar egendom, och
- lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av
mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av
betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar.
Lag (2022:799).
16 § Bestämmelser om förhör med gäldenären eller tredje man och om
tvångsmedel i samband med att upplysningar begärs av gäldenären eller
tredje man finns i 2 kap. 10-16 §§.
Förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom
17 § Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör
gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare.
18 § Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin
besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan.
I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock
att egendomen anses tillhöra gäldenären, om denne är inskriven som ägare
och det ej framgår att egendomen tillhör annan.
19 § Om gäldenären är gift och varaktigt sammanbor med sin
make och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses
gäldenären som ägare till egendomen, om det inte görs
sannolikt att de är samägare till egendomen enligt lagen
(1904:48 s. 1) om samäganderätt och det inte heller framgår
att egendomen tillhör den andre eller någon annan. Detsamma
gäller, när gäldenären varaktigt sammanbor med annan under
äktenskapsliknande förhållanden.
Om gäldenären och någon annan än som avses i första stycket
har lös egendom i sin gemensamma besittning, får egendomen
eller andel i den utmätas endast om det framgår att egendomen
eller andelen tillhör gäldenären.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om registrerat
skepp eller registrerat luftfartyg. Lag (2024:786).
20 § Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man
har påstått bättre rätt till egendomen, skall kronofogdemyndigheten, om
skäl föreligger, förelägga tredje mannen att inom en månad från det att
föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot sökanden och
gäldenären. Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först
sedan utmätning har skett.
Efterkommer tredje man ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt mot
sökanden, om ej denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot
tredje mannen.
21 § Sedan utmätt lös egendom har sålts eller utmätt fordran har drivits
in, gäller 20 § beträffande rätten till influtna medel, om ej tredje
mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden.
22 § Kan viss lös egendom ej utmätas enligt 17-19 §§ men föreligger
sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären, får egendomen utmätas
med förbehåll för tredje mans rätt.
Kronofogdemyndigheten skall, om det ej av särskilda skäl är obehövligt,
förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs
honom väcka talan i saken mot tredje mannen. Efterkommer sökanden ej
föreläggandet, skall utmätningen hävas, om ej tredje mannen inom den
angivna tiden har väckt talan i saken mot sökanden.
Första och andra styckena gäller ej i fråga om registrerat skepp eller
registrerat luftfartyg.
23 § Har fordran eller annan rättighet blivit utmätt och råder ovisshet
om fordringens eller rättighetens bestånd, skall kronofogdemyndigheten,
om skäl föreligger, förelägga sökanden att inom en månad från det att
föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot tredje mannen.
Efterkommer sökanden ej föreläggandet, skall utmätningen hävas, om ej
tredje mannen inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot
sökanden.
Första stycket gäller även när ovissheten i fall som avses i 2 § andra
stycket rör i vad mån utmätt pantbrev eller annan inteckningshandling
utgör säkerhet för fordran.
Förhållandet till tredje man vid utmätning av fast egendom
24 § Fast egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör
gäldenären. Har gäldenären lagfart på egendomen, får utmätning ske, om
det ej framgår att egendomen tillhör annan.
25 § När överlåtelse av fast egendom beror av villkor som ännu ej är
uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att egendomen utmäts för fordran hos
överlåtaren. Utmätningen omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt
mot den som har förvärvat egendomen. Uppfylls villkoret, gäller
utmätningen därefter endast överlåtarens rätt mot förvärvaren.
Utmätning av fast egendom får även äga rum för fordran hos den som har
förvärvat egendomen, fastän hans förvärv beror av villkor. Återgår hans
förvärv, omfattar utmätningen därefter endast den rätt som han i sådant
fall har mot den som överlät egendomen.
26 § Utmäts fast egendom och påstår tredje man bättre rätt till
egendomen, gäller vad som sägs i 20 och 21 §§.
Utmätningsverkan av domstols beslut eller av betalning till
kronofogdemyndigheten, m.m.
27 § Har domstol eller Kronofogdemyndigheten fastställt att
förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i
registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade
reservdelar till luftfartyg eller fast egendom anses egendomen
omedelbart utmätt.
Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos
Kronofogdemyndigheten inom två månader från det att beslutet
eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan förfaller
dessutom om borgenären hos Kronofogdemyndigheten anmäler att
han inte kommer att begära försäljning. Lag (2006:672).
28 § Medel vilka gäldenären betalar till kronofogdemyndigheten i
anhängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej har
skett med villkor som strider häremot.
Verkan av utmätning
29 § När utmätning har beslutats, får gäldenären ej till skada för
sökanden förfoga över egendomen genom överlåtelse eller på annat sätt,
om ej kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av
särskilda skäl.
Första stycket utgör ej hinder mot pantsättning av pantbrev eller annan
inteckningshandling som gäller i egendomen. Om förbud mot pantsättning
av sådan handling när den har tagits i förvar av kronofogdemyndigheten
finns bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §.
Om nyttjandet av utmätt egendom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 §
andra stycket och 12 kap. 6-10 §§.
30 § Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om inte
annat följer av andra, fjärde, femte eller sjätte stycket
eller 7 kap. 13 §.
Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg,
intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast
egendom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående
anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas
på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, ska den
utmätning som skedde först ha företräde. Om här i landet
registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir
utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av
Kronofogdemyndigheten, ska den rätt som har vunnits genom den
förra utmätningen gälla som panträtt.
Utmätning av fast egendom eller av luftfartyg i vilket en
rättighet skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg
ger företräde framför rättighet i egendomen, om ärende
angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den
inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks.
Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen
(1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av
finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering
av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som
förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i
stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen.
Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en
rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.
Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är
registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat medför
förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den
lagen.
Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är
registrerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU)
2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller
unionsregistrets funktion medför förmånsrätt genom
kontoföringsmyndighetens beslut om avstängning av
tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.
Lag (2020:1175).
31 § Utmätning ger kronofogdemyndigheten rätt att vidtaga de åtgärder
beträffande egendomen som behövs för att sökandens rätt skall tagas till
vara. Kronofogdemyndigheten har härvid samma befogenheter som annars
tillkommer egendomens ägare. Myndigheten får dock ej väcka talan vid
domstol eller svara i mål angående egendomen.
32 § Har upphävts genom lag (2006:672).
Hävande av utmätning och annan rättelse
33 § Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att
utmätt egendom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas,
såvida inte tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin
rätt mot sökanden. Har egendomen sålts, gäller hävandet av
utmätningen endast rätten till influtna medel.
Utmätningen skall också hävas, om försäljning av egendomen
eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett
överskott som gör åtgärden försvarlig. Lag (2007:277).
34 § Finner kronofogdemyndigheten av annat skäl än som anges i 33 § att
viss egendom ej borde ha utmätts, skall rättelse ske. Sådan rättelse får
dock ej vidtagas senare än två veckor från utmätningsbeslutet.
35 § Kronofogdemyndigheten skall, om ej särskilda skäl föranleder annat,
höra sökanden innan rättelse sker enligt 33 eller 34 §.
Särskilda bestämmelser om allmänna mål
36 § Bestämmelserna i 10 § andra stycket skall inte tillämpas i
ett allmänt mål. Bestämmelser om uppskov i allmänna mål finns i
7-9 §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar
m.m.
Bestämmelserna i 11 § skall inte tillämpas i allmänt mål om
Kronofogdemyndigheten har avbrutit indrivningen enligt 18 §
första stycket andra meningen lagen om indrivning av statliga
fordringar m.m. Lag (2007:331).
5 kap. Undantag från utmätning
Undantag med hänsyn till gäldenärens behov
1 § Från utmätning undantas
1. kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens
personliga bruk, till skäligt värde,
2. möbler, husgeråd och annan utrustning, i den mån egendomen är
nödvändig för ett hem och dess skötsel,
3. arbetsredskap och annan utrustning som behövs för gäldenärens
förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som
i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt värde,
4. föremål med sådant övervägande personligt värde för gäldenären att
det måste anses uppenbart obilligt att taga egendomen i anspråk,
5. hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande
bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får
överlåtas,
6. bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande
bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt
tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till
gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att bostadsrätten
undantas från utmätning,
7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter, i den
mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för
underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att
vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.
2 § När gäldenären har familj, bestäms vad som får undantagas enligt 1 §
med skälig hänsyn även till vad familjen brukar eller behöver.
Om gäldenären eller någon som tillhör hans familj lider av lyte eller
allvarlig sjukdom, skall det också beaktas.
Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till gäldenärens
underhållsbörda.
3 § Vid utmätning hos dödsbo gäller 1 och 2 §§ i fråga om dödsboet
tillhörig egendom som den dödes efterlevande familj brukar eller
behöver. I stället för 1 § 7 gäller dock att sådan egendom som avses där
skall undantagas i den mån det behövs för underhåll enligt 18 kap. 5 §
andra stycket ärvdabalken.
I övrigt är 1 och 2 §§ ej tillämpliga vid utmätning hos juridisk person.
4 § Om egendom som avses i 1 § 1-3 har sådant värde att den ej kan
undantagas enligt vad som sägs där, får utmätning ske med förbehåll att
gäldenären efter egendomens försäljning skall av den behållna
köpeskillingen få ut visst skäligt belopp för att kunna anskaffa vad han
behöver i den sålda egendomens ställe.
Undantag på grund av egendomens beskaffenhet eller särskild
föreskrift
5 § Egendom, som till följd av sin beskaffenhet, enligt föreskrift vid
gåva eller i testamente eller på annan grund som gäller mot envar ej får
överlåtas, får ej heller utmätas, om ej annat följer av andra stycket
eller av särskild föreskrift.
Egendom, som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om
återtaganderätt för kreditgivaren, får utmätas utan hinder av att
egendomen ej får överlåtas.
6 § Medel, som för särskilt angivet ändamål har anvisats
gäldenären av staten, kommun eller annan menighet eller av
samfund, stiftelse eller inrättning med allmännyttigt syfte
eller har samlats in bland allmänheten, får ej utmätas, om det
strider mot det angivna ändamålet.
Sedan medlen har betalats ut, gäller förbudet mot utmätning så
länge de hålls avskilda.
Första och andra styckena gäller också medel för begravning som
tillfaller ett dödsbo på grund av en försäkring eller en
utfästelse av en arbetsgivare, i den mån beloppet inte
överstiger det för dödsåret gällande prisbasbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2005:108).
7 § Skadestånd, som tillkommer gäldenären med anledning av
personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller
annat sådant, får inte utmätas medan skadeståndet innestår hos
den som ska betala ut det. Om skadeståndet har bestämts att
betalas i form av livränta, gäller förbudet mot utmätning
rätten till livräntan.
När skadeståndet har betalats ut får det som hålls avskilt
inte utmätas, om skadeståndet ska tillgodose ett kvarstående
försörjningsbehov eller, i annat fall, om mindre än två år har
gått från utbetalningen.
Om utmätningsfordringen avser skadestånd på grund av brott,
gäller första och andra styckena inte ersättning enligt 2-4 §§
lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra
tvångsåtgärder. Lag (2022:753).
8 § Rätt till pension eller till annan livränta än som avses i 7 § får
ej utmätas i den mån rättigheten behövs för gäldenärens försörjning och
fullgörande av underhållsskyldighet som åvilar honom. Detta gäller dock
ej, om gäldenären vid förvärv av rättigheten har åsidosatt tillbörlig
hänsyn mot sina borgenärer.
9 § När rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant
ej får utmätas, får ej heller rätt till vederlag för utnyttjande av
rättigheten utmätas innan denna har utnyttjats så som förutsätts för att
vederlag skall utgå och vederlaget kan beräknas.
10 § Om förbud mot utmätning i vissa andra fall gäller särskilda
föreskrifter.
11 § Beträffande utmätning av lön och vissa andra förmåner finns
bestämmelser i 7 kap.
12 § Medel som ej får utmätas medan de innestår hos annan får ej heller
sedan de har betalats ut utmätas förrän dagen efter utbetalningen.
Pantsatt egendom m.m.
13 § Bestämmelserna om förbud mot utmätning i 1-9 §§ hindrar ej att
egendom som avses där utmäts för fordran som är förenad med pant- eller
retentionsrätt i egendomen.
Nämnda bestämmelser hindrar ej heller utmätning av egendom som har
belagts med kvarstad för fordran eller tagits i anspråk genom
betalningssäkring.
Förfarandet vid prövningen
14 § Gäldenären skall lämna de uppgifter som är tillgängliga för honom
och som behövs för kronofogdemyndighetens prövning av vad som bör
undantagas från utmätning. Myndigheten skall förfara efter vad som är
känt eller kan utrönas utan omgång.
15 § Anvisar gäldenären viss egendom till utmätning, hindrar
bestämmelserna om förbud mot utmätning i 1-12 §§ ej att egendomen
utmäts, om den kan överlåtas och utmätning ej uppenbart strider mot vad
som är påkallat av hänsyn till gäldenärens eller hans familjs behov.
6 kap. Säkerställande av utmätning
Lös egendom
1 § Utmätning av lös egendom skall säkerställas enligt vad som sägs i
detta kapitel.
Säkerställande enligt 2-8 §§ skall ske utan dröjsmål. Utmäts här i riket
registrerat skepp eller luftfartyg trots att hinder föreligger mot att
säkerställa utmätningen, skall säkerställande ske utan dröjsmål sedan
hindret har bortfallit.
När registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade
reservdelar till luftfartyg enligt 4 kap. 27 § anses utmätta, skall
åtgärd för säkerställande ej utan särskilt yrkande vidtagas innan
försäljning har begärts.
2 § Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars
uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller
begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska tas i
förvar.
Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som
är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg
hos den intecknade egendomens ägare, ska pantbrevet eller
inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning
av pantbrev avser ett datapantbrev, ska Kronofogdemyndigheten
begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar att
sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen
(1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att den
statliga lantmäterimyndigheten utfärdar ett skriftligt
pantbrev enligt 8 § nämnda lag.
Om det kan antas att en sådan handling som avses i första
eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, ska i
stället sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas
förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än
Kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.
Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen
(1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av
finansiella instrument ska säkerställas genom registrering av
utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som
förvaltas enligt 3 kap. nämnda lag, ska säkerställandet i
stället ske genom underrättelse till förvaltaren om
utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt
i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.
Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är
registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat ska
säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den
lagen.
Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är
registrerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU)
2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller
unionsregistrets funktion ska säkerställas genom
kontoföringsmyndighetens beslut om avstängning av
tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.
Lag (2020:1175).
3 § Utmäts annan fordran eller rättighet än som avses i 2 §, skall
sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra
sin förpliktelse till annan än kronofogdemyndigheten eller den som
myndigheten anvisar.
Vid utmätning av rättighet som avses i 7 kap. jordabalken eller av
byggnad på ofri grund skall fastighetens ägare underrättas. Om utmätning
av bostadsrätt underrättas bostadsrättsföreningen.
4 § Annan lös egendom än som avses i 2 och 3 §§ skall tagas i förvar
eller, om den lämnas i gäldenärens besittning, förseglas eller märkas
som utmätt, såvida det ej framstår som obehövligt.
Utmätt egendom som ej tas i förvar eller förseglas får nyttjas av
gäldenären, om ej kronofogdemyndigheten beslutar annat.
5 § Pantbrev eller annan inteckningshandling, som gäller i
utmätt skepp eller luftfartyg eller i utmätta reservdelar till
luftfartyg eller i utmätt egendom som är intecknad enligt lagen
(2008:990) om företagshypotek och inte är belånad, får tas i
förvar. Sedan handlingen har tagits i förvar, får den inte
pantförskrivas utan Kronofogdemyndighetens tillstånd.
Lag (2008:991).
6 § Förbehåll om återtaganderätt hindrar ej att egendomen tas i förvar,
förseglas eller märks, om den har utmätts hos förvärvaren.
Överlåtaren skall underrättas om utmätningen.
7 § Egendom som är i tredje mans besittning får tas i förvar,
förseglas eller märkas, när en sådan åtgärd föreskrivs i
2-5 §§. Om ett beslut om utmätning av pantbrev avser ett
datapantbrev och tredje man är registrerad som pantbrevshavare,
får Kronofogdemyndigheten begära att den statliga
lantmäterimyndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder
som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte
får vidtas.
I fråga om pantbrev och andra inteckningshandlingar som är
belånade tilllämpas bestämmelserna i första stycket endast om
det finns särskilda skäl. Om egendomen inte tas i förvar eller
ett sådant beslut som avses i första stycket andra meningen
inte meddelas, ska i stället förbud meddelas innehavaren att
utan Kronofogdemyndighetens tillstånd lämna ut egendomen eller
vidta någon annan åtgärd med den till skada för sökanden.
Om tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i egendom
som tas i förvar, innehar Kronofogdemyndigheten egendomen för
tredje mannens räkning. Lag (2008:542).
8 § Handling, som ej är nämnd i 2 eller 5 § men som visar gäldenärens
rätt till utmätt egendom eller vars omhändertagande är påkallat för att
hindra förfogande över egendomen eller som behövs vid nyttjande av
denna, får tagas i förvar. Detta gäller även om handlingen innehas av
tredje man.
9 § Kronofogdemyndigheten skall så snart som möjligt förteckna och
värdera utmätt lös egendom. Vid behov får sakkunnig person anlitas för
värderingen.
Även handlingar som tas i förvar skall förtecknas.
10 § Utöver vad som följer av 1-9 §§ skall kronofogdemyndigheten vidtaga
de åtgärder som i varje särskilt fall behövs för att utmätning skall
säkerställas.
10 a § När ett utmätt fartyg eller luftfartyg omfattas av
tullövervakning, får Kronofogdemyndigheten begära hjälp av
Tullverket för att hindra att fartyget eller luftfartyget
avgår. För att hindra fartyget eller luftfartyget att avgå har
Tullverket samma befogenheter som myndigheten har enligt
3 kap. tullbefogenhetslagen (2024:710). Detsamma gäller när
gods i fartyget eller luftfartyget har utmätts. Lag (2024:713).
11 § Utmäts egendom som redan är utmätt för annan fordran eller som är
belagd med kvarstad, skall åtgärderna för säkerställande av utmätningen
anpassas därefter.
Provisorisk åtgärd
12 § Kan utmätning av viss lös egendom ej ske genast, får
kronofogdemyndigheten likväl vid behov taga egendomen i förvar eller
vidtaga annan åtgärd som anges i 1-10 §§.
När sådan åtgärd har vidtagits, gäller vad som sägs i 4 kap. 29 §.
Åtgärden får ej bestå längre än som är nödvändigt. Har utmätning ej
följt inom två veckor, skall åtgärden hävas.
Biträde av Polismyndigheten
12 a § Om egendom som har påträffats i Polismyndighetens
verksamhet utmäts, får Kronofogdemyndigheten begära biträde av
Polismyndigheten för att ta egendomen i förvar enligt 2 och 4-
8 §§. Detsamma gäller om sådan egendom ska tas i förvar enligt
12 §. Lag (2022:799).
Fast egendom
13 § Om säkerställande av utmätning av fast egendom och om nyttjande av
sådan egendom finns bestämmelser i 12 kap. 3-10 §§.
14 § Utmäts fast egendom i fall som avses i 4 kap. 25 §, skall
förvärvaren eller, när utmätning sker hos förvärvaren, överlåtaren
underrättas och förbud meddelas honom att till annan än
kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar betala eller
återbetala köpeskilling eller utge annat som på grund av avtalet kan
tillkomma gäldenären.
7 kap. Utmätning av lön m.m.
Allmänna bestämelser
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om
utmätning av
1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön,
ackordslön, provision eller annan gottgörelse,
2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om
dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares,
3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt
till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan
rättighet eller för överlåtelse av rörelse,
4. belopp som utgår som pension eller livränta,
5. föräldrapenningsförmåner, sjukpenning,
rehabiliteringspenning och närståendepenning enligt
socialförsäkringsbalken samt annan ersättning som lämnas
på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning,
arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan
tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner
som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning
ersättningen inte avser att kompensera för särskilt
angivna kostnader eller ska återbetalas.
Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när
gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person.
Lag (2010:1229).
2 § Vad som föreskrivs om utmätning av lön gäller även utmätning av
annan förmån som avses i 1 §, om inte annat anges. Bestämmelser om
arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen. Lag (1995:298).
Villkor för utmätning
3 § Lön som innestår hos arbetsgivaren får utmätas genom att
arbetsgivaren åläggs att innehålla och betala ut en viss del av lönen
till kronofogdemyndigheten. Beslutet om utmätning får avse framtida
utbetalningar av lön eller viss lönepost.
Utmätning av lön skall ske endast om det är försvarligt med hänsyn
till det belopp som kan beräknas flyta in. Lag (1995:298).
4 § Lön får tas i anspråk genom utmätning endast till den del den
överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll
samt till fullgörande av betalningsskyldighet mot annan som vid
utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för
fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1 skall även
betalningsskyldighet mot annan som har lika rätt som sökanden
beaktas.
Om utmätningen avser ackordslön, provision eller annan ersättning
som innestår för längre tid än en månad, skall särskild hänsyn tas
till detta förhållande. Lag (1996:1032).
5 § Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom
utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av belopp
multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i oktober månad närmast föregående år och
prisläget i oktober 2020 (normalbelopp). Beloppen är
- 60 200 kronor för ensamstående,
- 99 450 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda,
- 32 170 kronor för ett barn som är 0-6 år,
- 38 610 kronor för ett barn som är 7-10 år,
- 45 050 kronor för ett barn som är 11-14 år, och
- 51 480 kronor för ett barn som är 15 år eller äldre.
Normalbeloppen ska anses innefatta alla vanliga
levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt
och läggs till normalbeloppen.
Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2021:790).
6 § Utmätning av lön för underhållsbidrag som avses i 4 kap.
1 a § första stycket får ske endast om bidragsbeloppet utestår
obetalt eller om gäldenären vid två eller flera tillfällen
under de senaste två åren före utmätningsbeslutet har
underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning att
anta att detta skall upprepas.
Utmätning får bara ske för bidragsbelopp som är förfallet när
verkställighet skall ske eller som förfaller näst därefter.
Lag (2004:479).
Förfarandet
7 § Innan ett beslut om utmätning meddelas, skall gäldenären ges
tillfälle att yttra sig, om det inte avsevärt skulle fördröja
handläggningen. Om det inte finns särskilda skäl för det, behöver
gäldenären dock inte höras när han byter anställning och beslut skall
meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren. Lag (1995:298).
8 § Vid utmätning av lön skall kronofogdemyndigheten bestämma dels
hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle
(utmätningsbeloppet), dels förbehållsbeloppet. I stället för att
fastställa ett utmätningsbelopp får myndigheten bestämma att all lön
som överstiger förbehållsbeloppet skall tas i anspråk.
Vid utmätning av sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 §
första stycket 5 bestäms utmätningsbeloppet och förbehållsbeloppet
per dag. Om sådan ersättning betalas ut för mer än en dag, skall
utmätningsbelopp och förbehållsbelopp för samtliga dagar som ingår i
ersättningsperioden räknas samman. Lag (1995:298).
8 a § Vid utmätning för ett engångsbelopp som avser underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt 14 § skall kronofogdemyndigheten vid behov
fördela beloppet på särskilda poster efter vad som är skäligt med
hänsyn till den tid som beloppet är avsett för och övriga
omständigheter. De särskilda posterna anses vid utmätningen förfallna
enligt vad som bestämts vid fördelningen. Lag (1995:298).
9 § Om det finns särskilda skäl, får kronofogdemyndigheten ålägga
arbetsgivaren att anpassa sättet för löneutbetalningen så att
utmätningen kan verkställas i lämplig ordning. Lag (1995:298).
10 § Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns
anledning till det. Ett beslut behöver dock inte ändras om
ändringen skulle vara obetydlig.
Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas,
ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är
uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp.
Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i
4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar
förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det
finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden
fullgör bidragsskyldigheten. Lag (2021:790).
11 § Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller
gäldenären bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På
begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om
sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl på grund
av gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska
förhållanden samt omständigheterna i övrigt. Lag (2021:790).
12 § Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren om ett
beslut om utmätning och beslut i frågor som avses i 9 11 §§.
Lag (1995:298).
Företrädesordning
13 § Utmätning av lön medför förmånsrätt när det belopp som skall
innehållas har förfallit till betalning.
När sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 § första
stycket 5 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha
förfallit till betalning med utmätningsbeloppet varje dag som
ersättningsperioden omfattar. Lag (1995:298).
14 § Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd
ordning företräde framför andra fordringsanspråk:
1. fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken
och föräldrabalken,
2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 §
konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,
3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.,
4. fordran som avser skadestånd på grund av brott.
Företrädesrätten enligt första stycket 1 gäller även sådant
utländskt underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om
bidragsfordringen vid verkställighetstillfället inte är äldre
än fem år. Lag (2022:753).
15 § Avdrag för preliminär skatt har företräde framför utmätning
av lön. En fordran enligt 14 § första stycket 1 har företräde
framför förrättningskostnaderna i målet. Lag (1997:490).
16 § Vid samtidig utmätning för flera fordringar med företrädesrätt
enligt 14 § första stycket 1 skall det innehållna beloppet fördelas
efter de löpande fordringarnas storlek. Om mer än som svarar mot de
löpande fordringarna har utmätts, har belopp som har stått ute längre
företräde vid fördelningen av det överskjutande beloppet.
En delbetalning som flyter in på en viss berättigads fordran
avräknas i första hand på den fordran som har stått ute längst.
Lag (1996:1032).
17 § Bor gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och
överstiger underhållsbidrag till maken eller till makarnas
barn vad som skäligen bör tillkomma den
underhållsberättigade, får bidraget vid tillämpningen av 14
och 16 §§ jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken
utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får
sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta
överstiger vad som skäligen behövs för den
underhållsberättigades försörjning.
Har gäldenären rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 §
föräldrabalken, får belopp som på denna grund tillgodoräknas
honom eller henne inte tas i anspråk genom utmätning för
fordran, som tillkommer annan än den underhållsberättigade
eller någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran
som avser underhållsstöd till samma barn. Lag (2015:756).
18 § Har utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 14 § beviljats
i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för annan fordran, har den förra
fordringen företräde till betalning ur vad som flyter in till följd
av den senare utmätningen. I fråga om fordran med företrädesrätt
enligt 14 § första stycket 1 gäller detta i fråga om belopp som har
förfallit till betalning när beslutet om utmätning av rättigheten
meddelas eller förfaller näst därefter.
Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3
eller 4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för ytterligare fordran, skall den
senare utmätningen anses ha skett även för den obetalda delen av den
förra fordringen. Lag (1996:1032).
19 § Även om gäldenären är i konkurs får utmätning enligt detta kapitel
ske för fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1.
Utmätning får också ske för konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i konkurs under pågående utmätning av lön för
någon annan fordran än sådan som har företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1, skall utmätningen fortsätta för konkursboets
räkning, om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten skall
upphöra. Lag (1996:1032).
Arbetsgivares skyldigheter
20 § Arbetsgivaren skall innehålla utmätningsbeloppet endast till
den del som lönen överstiger förbehållsbeloppet.
Arbetsgivaren skall betala ut det innehållna beloppet till
kronofogdemyndigheten på tid och sätt som myndigheten bestämmer.
Kronofogdemyndigheten får, i de fall regeringen föreskriver det,
besluta att det innehållna beloppet skall betalas ut till en annan
myndighet än kronofogdemyndigheten.
Om det finns särskild anledning till det, får arbetsgivaren åläggas
att omedelbart betala ut det innehållna beloppet till
kronofogdemyndigheten. Lag (1995:298).
21 § Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot ett beslut om
utmätning eller underlåter han att inom föreskriven tid eller på
anfordran betala ut det innehållna beloppet till
kronofogdemyndigheten, får hos arbetsgivaren genast utsökas vad denne
skulle ha innehållit eller har innehållit. Lag (1995:298).
22 § Arbetar gäldenären i annans förvärvsverksamhet utan lön eller
mot uppenbart för låg ersättning och kan utmätning därför inte ske
eller ske endast med för lågt belopp, får kronofogdemyndigheten
ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har
meddelats och till dess annat beslutas, till myndigheten utge så
mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade
betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall
gäldenären och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.
En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön.
Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom
beslutet, gäller vad som sägs i 21 §. Lag (1995:298).
Särskilda bestämmelser
23 § Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av
lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är
gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av
fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även
om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller
när medel har innehållits för fordran som avser
underhållsbidrag, om fordringen tillkommer
Försäkringskassan enligt 19 kap. 29 §
socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1229).
24 § Sedan lön har betalats ut, kan medlen utmätas endast i enlighet
med vad som sägs i 5 kap. Lag (1995:298).
Straffbestämmelse
25 § En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter
att inom föreskriven tid tillställa kronofogdemyndigheten belopp som
skulle ha innehållits enligt beslut om utmätning, döms till böter.
Lag (1995:298).
8 kap. Allmänna bestämmelser om exekutiv försäljning m. m.
Inledande bestämmelser
1 § Utmätt egendom säljs genom kronofogdemyndighetens försorg.
I 9 kap. finns bestämmelser om indrivning av utmätt fordran och om
åtgärder efter utmätning av pantbrev eller intecknat skuldebrev.
Bestämmelser om försäljning av utmätt egendom gäller i tillämpliga delar
även när egendom skall säljas exekutivt under konkurs.
2 § Om sökanden beträffande egendom för vilken enligt 10-12 kap.
skyddsbelopp skall bestämmas visar att hans fordran är förenad med
bättre särskild förmånsrätt än som följer av utmätningen, kan han begära
att försäljningsvillkoren bestäms med hänsyn till förstnämnda
förmånsrätt. Härvid tillämpas vad som föreskrivs om borgenärs
anslutningsrätt.
Tidsfrist för försäljning och hinder mot försäljning
3 § Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej hinder
möter. I 10-12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister beträffande egendom
som avses där.
Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen på begäran
av utmätningssökanden eller gäldenären. På begäran av gäldenären får
anstånd beviljas endast om utmätningssökanden medger det eller särskilda
skäl föreligger.
4 § När utmätning har skett med stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen ej
säljas utan gäldenärens samtycke förrän exekutionstiteln har vunnit laga
kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller
beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären
har sökt återvinning eller överklagat.
Lös egendom som har betydande värde eller fast egendom får ej heller i
annat fall säljas utan gäldenärens samtycke, om ej exekutionstiteln har
vunnit laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom.
Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård
skall utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som
möjligt. Lag (1990:748).
5 § Har tredje man eller sökanden enligt 4 kap. 20, 22 eller 26 §
förelagts att väcka talan, får den utmätta egendomen ej utan tredje
mannens samtycke säljas innan tvisten har blivit slutligt avgjord eller,
när föreläggande har givits tredje man, tiden för väckande av talan har
gått ut. Försäljning får dock ske, om det kan antagas att tvisten ej
påverkar köpeskillingen i väsentlig mån eller om egendomen är sådan som
avses i 4 § tredje stycket i detta kapitel.
Pågår i annat fall rättegång om utmätt egendom, får
kronofogdemyndigheten ge det anstånd med försäljningen som är påkallat
av omständigheterna.
6 § När utmätning har skett hos dödsbo, får egendomen ej utan dödsboets
samtycke säljas innan en månad har förflutit från det att bouppteckning
förrättades eller tiden för förrättandet gick ut eller, om boet
förvaltas av boutredningsman, innan uppgörelse har skett med
borgenärerna. Försäljning får dock ske, om sökanden har särskild
förmånsrätt i egendomen på annan grund än utmätningen eller om egendomen
är sådan som avses i 4 § tredje stycket.
När andel i dödsbo har utmätts, bör skifte avvaktas, om det ej medför
oskäligt dröjsmål.
7 § Särskilda bestämmelser om hinder mot försäljning av fast egendom
finns i 12 kap.
Andel i egendom
8 § Har utmätning skett av andel i viss egendom som tillhör två eller
flera och är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig, kan
kronofogdemyndigheten på yrkande av sökanden, gäldenären eller annan
delägare förordna att hela egendomen skall säljas. När någon av nämnda
sakägare har framställt sådant yrkande, skall de övriga beredas
tillfälle att yttra sig över yrkandet. I fråga om hinder mot
försäljningen gäller 6 och 7 §§ lagen om samäganderätt.
Första stycket gäller ej andel i fordran, om andelen utan olägenhet kan
drivas in för sig. Är så ej fallet, gäller första stycket i fråga om
såväl indrivning som försäljning av hela fordringen.
9 § Bifalls yrkande om försäljning som avses i 8 §, anses hela egendomen
utmätt. Försäljning får ej äga rum innan beslutet har vunnit laga kraft,
såvida ej egendomen är sådan som avses i 4 § tredje stycket.
Framställs ej yrkande som avses i 8 § eller vinner sådant yrkande ej
bifall, skall den utmätta andelen bjudas ut till försäljning i den
ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet eller, i
fråga om andel i fordran, drivas in när det kan ske. Detsamma gäller, om
yrkande som avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen
eller indrivning av hela fordringen ej kommer till stånd.
Tredje mans rätt till betalning
10 § När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller
gods i fartyg eller av luftfartyg som ej är registrerat eller gods i
luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt eller
luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han
anmäler sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs
eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning skall äga
rum.
Borgenär, som har gjort anmälan som avses i första stycket, kan, om hans
rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs
för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet ej
läggas ned därför att frågan om försäljning för utmätningssökandens
fordran förfaller.
11 § Borgenär, vars fordran är förenad med handpanträtt eller
retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid
i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå från
sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej
försäljning eller, i fråga om utmätt fordran, indrivning sker för
fordran med lika eller bättre rätt.
12 § Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i utmätt egendom
på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få
betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i
10 § första stycket.
13 § En borgenär, vars fordran är förenad med företagshypotek i
utmätt egendom, har rätt att få betalning ur egendomen, om
borgenären anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan
egendomen säljs. Om försäljning sker under hand eller utmätt
fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs,
görs anmälan senast när fördelning ska äga rum.
Sökanden har dock företräde i den mån betalning till en
borgenär som avses i första stycket är obehövlig för att trygga
borgenären och dem som har sämre förmånsrätt i egendomen på
grund av företagshypotek. Vid prövningen ska hänsyn tas även
till säkerhet som borgenären på annan grund har i egendom som
tillhör gäldenären. Lag (2008:991).
14 § har upphävts genom lag (1994:480).
15 § Säljs egendom exekutivt under konkurs, skall betalning
utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 §
konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egendomen, om kostnaderna
anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.
När egendom säljs exekutivt under konkurs eller utmätt fordran
drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är
förenad med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen
(1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler
sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs
eller, om försäljning sker under hand eller utmätt fordran
drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när
fördelning skall äga rum. Lag (2003:531).
16 § Om rätt till betalning när registrerat skepp, registrerat
luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom
har utmätts gäller bestämmelserna i 10-12 kap.
Angående rätt till betalning ur överskott, när fordran ej har anmälts i
tid, finns bestämmelser i 13 kap.
Avbrytande av verkställigheten
17 § Verkställigheten skall avbrytas, om influtna medel förslår att
täcka sökandens fordran och fordringar med lika eller bättre rätt till
betalning ur medlen samt kostnad som skall tagas ut i målet.
Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt av 10
kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §.
Handräckning efter försäljning
18 § När utmätt egendom har sålts, har köparen rätt att vid behov få
handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av vad
han har förvärvat. Därvid gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 16
kap. 2-9, 11 och 12 §§.
Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål
19 § Bestämmelserna i 3 § gäller ej i allmänt mål. I sådant mål skall
försäljning av utmätt egendom ske utan dröjsmål, om ej hinder möter
eller anstånd lämnas av kronofogdemyndigheten.
9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av
utmätt fordran m. m.
Allmänna bestämmelser om försäljning
1 § Utmätt lös egendom säljs på offentlig auktion eller under hand. För
försäljning under hand gäller särskilda förutsättningar enligt 8 §.
Kronofogdemyndigheten får uppdraga åt annan att hålla auktion.
Detta kapitel gäller ej sådan lös egendom som avses i 10 eller 11 kap.
Försäljning på auktion
2 § En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt.
Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för
fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla
uppgift om sammanträdet.
Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt berörs
av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte
en underrättelse är uppenbart obehövlig. Lag (2014:151).
3 § Vid auktionen skall kronofogdemyndigheten, när anledning föreligger,
lämna en kortfattad redogörelse för vad som har förekommit i målet.
Vidare skall, när det finns anledning, borgenär som har rätt till
betalning ur egendomen uppmanas att anmäla sin fordran samt villkoren
för försäljningen anges.
4 § Ett bud får inte godtas, om det är sannolikt att en
avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.
Om en tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i
utmätt egendom och egendomen ska säljas för fordran med sämre
rätt, får försäljning ske endast om köpeskillingen räcker
till betalning av tredje mannens fordran.
Trots första och andra styckena ska ett bud godtas, om
samtliga berörda sakägare medger det. Lag (2014:151).
5 § Köpeskillingen för egendomen ska betalas genast efter det
att ett bud har godtagits. Kronofogdemyndigheten får dock ge
anstånd med betalningen utom i fråga om handpenning.
Egendomen ska hållas inne till dess full betalning sker.
Om köpeskillingen eller handpenning inte betalas genast efter
det att budet har godtagits, ska egendomen bjudas ut på
nytt.
Om anstånd har getts, blir budet ogiltigt, om full betalning
inte sker inom föreskriven tid. Lag (2014:151).
6 § Om det inte lämnas något bud som godtas och fullföljs
genom att köpeskillingen eller handpenning betalas genast,
ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden
avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit
ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.
Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit
såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan
säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljningsförsök inte
göras.
Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en
fordran som har skett för en auktion gäller även för ett
senare försäljningsförsök.
Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska
utmätningen hävas. Detta gäller dock inte medel som har
influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna
åtgärder. Lag (2014:151).
7 § När en ny auktion hålls sedan ett bud har blivit ogiltigt
enligt 5 § tredje stycket, ska handpenningen användas till
betalning av förrättningskostnaderna för den förra auktionen
och för vård och förvaltning av egendomen från det att budet
blev ogiltigt till dess att den nya auktionen hålls. Om
köpeskillingen vid den nya auktionen är lägre än det bud som
har godtagits vid den förra, ska återstoden av handpenningen
användas för att täcka skillnaden. Det som inte behöver tas i
anspråk ska återlämnas när köpeskillingen vid den nya
auktionen har betalats. Om inte egendomen blir såld vid den
nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.
Om en ny auktion inte hålls, ska handpenningen användas till
betalning av förrättningskostnader som inte har kommit till
nytta. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas.
Lag (2014:151).
Försäljning under hand
8 § Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att högre
köpeskilling kan uppnås därigenom och sådan försäljning även i övrigt är
ändamålsenlig. Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt
beror av försäljningen skall beredas tillfälle att yttra sig i frågan,
om anledning föreligger därtill.
Försäljning får dock ej ske under hand, om egendomen häftar för sjö-
eller luftpanträtt eller ovisshet råder härom samt det ej är känt vem
som gör anspråk på sådan panträtt eller var han uppehåller sig.
9 § Innan egendom säljs under hand skall anbud fordras in. I fråga om
försäljningsvillkoren tillämpas 4 och 5 §§.
Lämnas ej anbud som godtas, skall auktion sättas ut. Detta gäller dock
ej, om sökanden avstår därifrån eller om auktion har hållits tidigare
och det därjämte saknas anledning antaga att egendomen kan säljas inom
rimlig tid. Skall nytt försäljningsförsök ej göras, gäller 6 § fjärde
stycket.
Blir köpet ogiltigt till följd av att full betalning ej sker inom
föreskriven tid, gäller bestämmelserna i 7 §. Vad som sägs om auktion i
7 § första stycket gäller även försäljning under hand.
Försäljning av egendom som innehas under förbehåll om
återtaganderätt
10 § Har utmätning skett av egendom som gäldenären har
förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för
kreditgivaren, får egendomen säljas endast om köpeskillingen
förslår till betalning av kreditgivarens fordran eller
försäljningen med kreditgivarens samtycke i målet sker med
förbehåll för hans eller hennes rätt enligt avtalet.
Kreditgivarens fordran bestäms enligt 36 §
konsumentkreditlagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen
(1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Är
inte någon av dessa lagar tillämplig på avtalet, bestäms
fordringen likväl enligt sistnämnda paragraf, varvid jämkning
får ske efter vad som är skäligt.
Sker försäljningen med förbehåll för kreditgivarens rätt,
svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för
gäldenären för dennes skyldigheter enligt avtalet.
Lag (2010:1848).
Indrivning av utmätt fordran
11 § Om utmätt fordran är förfallen till betalning, skall
kronofogdemyndigheten utan dröjsmål anmoda sekundogäldenären att betala
sin skuld till myndigheten.
Betalar sekundogäldenären ej frivilligt, skall kronofogdemyndigheten
utsöka fordringen, om exekutionstitel finns.
Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 § första stycket får tillämpas även när
sekundogäldenären underlåter att betala utmätt fordran utan att ovisshet
råder om fordringens bestånd.
12 § Är utmätt fordran ej förfallen till betalning, får
kronofogdemyndigheten träffa avtal med sekundogäldenären om förtida
betalning av fordringen och om den nedsättning av fordringens belopp som
kan föranledas därav.
13 § Kan utmätt fordran ej drivas in inom rimlig tid, får den säljas.
Åtgärder efter utmätning av pantbrev m.m.
14 § När pantbrev i skepp eller fastighet har blivit utmätt, skall den
intecknade egendomen tagas i anspråk, om sökanden yrkar det inom en
månad från utmätningen.
Har föreläggande meddelats enligt 4 kap. 23 § andra stycket, får beslut
att egendomen tas i anspråk ej meddelas innan tvisten har blivit
slutligt avgjord, om ej domstolen finner att hinder ej möter.
När kronofogdemyndigheten har meddelat beslut att den intecknade
egendomen tas i anspråk, anses den utmätt.
15 § Har sökanden ej inom tid som anges i 14 § första stycket yrkat att
den intecknade egendomen skall tagas i anspråk, skall pantbrevet
pantförskrivas till honom.
Pantförskrivning sker genom att kronofogdemyndigheten till sökanden
utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för hans fordran och överlämnar
pantbrevet eller, om annan än den intecknade egendomens ägare innehar
detta, underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen
skall anges att innehavaren ej får lämna ut handlingen till skada för
sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom
får ej pantförskrivas för sig.
Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande
pantförskrivning av pantbrevet.
16 § Bestämmelserna i 14 och 15 §§ gäller även när skuldebrev som är
intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg har utmätts hos
den intecknade egendomens ägare.
Pantförskrivning av inteckningshandlingen omfattar ej personligt
betalningsansvar som enligt handlingen åvilar utmätningsgäldenären.
10 kap. Försäljning av registrerat skepp
Inledande bestämmelser
1 § Utmätt skepp som är infört i fartygsregistrets skeppsdel säljs på
offentlig auktion. Lag (2001:377).
2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i
eller villkorlig rätt till skepp.
Tidsfrist för försäljning
3 § Utmätt skepp bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i
fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det
att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndigheten, om ej
hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §.
Utlösnings- och anslutningsrätt
4 § Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av skeppets
försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens
ställe.
Den som vill utlösa sökanden skall, innan skeppet har sålts, till
kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och uppkomna
förrättningskostnader.
5 § Borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, kan
begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är
ostridig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär,
vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning,
retentionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen
(1970:979), sådan befogenhet.
Skall arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs
utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den
fordringen.
Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har
begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned
därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets
räkning förfaller.
I fråga om rätt att utlösa borgenär eller konkursbo som har anslutit sig
enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.
Åtgärder före auktion
6 § Auktion skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen
skall innehålla uppgift om sammanträde för fördelning av köpeskillingen.
Innehavare av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall i
kungörelsen uppmanas att anmäla sin rätt till kronofogdemyndigheten
senast vid auktionen.
7 § Minst trettio dagar före auktionen skall underrättelser om
försäljningen sändas till sökanden och ägaren samt till kända
borgenärer som har sjöpanträtt, panträtt på grund av inteckning
eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall
underrättelse genast sändas till honom. Har registermyndigheten
uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort
skall om möjligt sändas med flygpost. Lag (1994:480).
8 § Har auktionen ej blivit utlyst så som anges i 6 och 7 §§, skall den
inställas och ny tid sättas ut, om bristen är väsentlig och ej kan
avhjälpas på annat sätt.
Förhandling och sakägarförteckning
9 § Vid början av auktionen skall kronofogdemyndigheten lämna en
kortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och för vidtagna
åtgärder. Innehavare av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall
uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran anmälts hos
kronofogdemyndigheten före auktionen, skall det meddelas.
Närvarande sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda
anspråk och de villkor som skall gälla för försäljningen.
När förhandlingen har avslutats, upprättas sakägarförteckning.
10 § I sakägarförteckningen upptas, förutom exekutionsfordringen,
fordran som är förenad med sjöpanträtt, panträtt på grund av
inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna.
Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan
kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet
därjämte utmätt, upptas fordran som skall utgå med förmånsrätt
enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979).
Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning
avses även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt 9
kap. 14 § samt rätt till betalning på grund av ägarhypotek.
Lag (1994:480).
11 § Fordringarna upptas efter det företräde som gäller enligt lag.
Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapitalbelopp, om
ej borgenären yrkar annat.
Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen.
Fordran upptas även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är
panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas, upptas
fordringen med det företräde som tillkommer den om inteckningen
beviljas.
När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet
som sökande utan förmånsrätt, om ej annat följer av 5 §.
12 § Fordran upptas med det belopp till vilket den beräknas uppgå
den dag då fördelningssammanträde skall äga rum. Beträffande
fordran med sjöpanträtt skall iakttagas vad som föreskrivs i 3 kap.
41 § andra stycket andra meningen sjölagen (1994:1009). Panträtt
på grund av inteckning får ej åtnjutas för mer än pantbrevets
belopp jämte tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Understiger
fordringen pantbrevets belopp, upptas återstoden som ägarhypotek.
Om i skeppet gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och någon
fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej har blivit anmäld,
upptas pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp
beräknat tillägg.
Ägarhypotek upptas utan tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.
Lag (1994:1010).
13 § I övrigt anges i sakägarförteckningen
1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) samt
vilka fordringar som är skyddade,
2. det lägsta bud som måste avges för att skeppet enligt 14 § skall få
säljas,
3. betalningsvillkoren.
Villkor för försäljning
14 § Vid försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för
skeppet och andra medel som finns att tillgå.
15 § Köpeskillingen skall betalas kontant. Efter medgivande av borgenär,
vars fordran enligt sakägarförteckningen är förenad med panträtt på
grund av inteckning, får dock vad som faller inom köpeskillingen och
pantbrevets belopp innestå i avräkning på köpeskillingen, om det ej är
fråga om sådan fordran som avses i 11 § tredje stycket.
I sakägarförteckningen skall anmärkas, om fordran ej får innestå.
16 § Den som ropar in skeppet är skyldig att efter inropet
lämna handpenning som motsvarar en sjättedel av
köpeskillingen, dock inte mindre än de förrättningskostnader
som ska utgå ur skeppet.
Handpenningen ska betalas kontant, om inte inroparen ställer
säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran
som är förenad med panträtt på grund av inteckning i skeppet,
om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.
Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte
lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 §
ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp.
Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast
vid det sammanträde som enligt 6 § har kungjorts för
köpeskillingens fördelning.
När köpeskillingen har betalats till fullo, får köparen komma
i besittning av skeppet.
Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre
ägaren blir fri från ansvar härför. Lag (2019:841).
17 § På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan
försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den
återstående kontanta köpeskillingen samt köparens rätt att komma i
besittning av skeppet, ske på andra villkor än som anges i detta
kapitel. Skyddsbeloppet får höjas även om borgenär som ej själv har
begärt försäljning motsätter sig det.
Auktionen
18 § Innan skeppet ropas ut skall redogörelse lämnas för innehållet i
sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas om att skeppet ropas ut
med förbehåll att inrop skall prövas enligt 19 §.
19 § Innan inrop godtas skall kronofogdemyndigheten pröva, om det i 14 §
angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är
förhållandet får inropet ej godtagas, om det är sannolikt att avsevärt
högre köpeskilling kan uppnås.
Utan hinder av första stycket skall inrop godtagas, om samtliga berörda
sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop godtas fastän
förrättningskostnaderna ej har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen
ej täcks.
20 § Sedan inrop har godtagits skall inroparen omedelbart lämna
föreskriven handpenning. Kronofogdemyndigheten kan dock på begäran göra
ett kort uppehåll i handläggningen för att bereda inroparen tillfälle
att anskaffa handpenning, om uppehållet ej kan antagas medföra
beaktansvärd olägenhet. Lämnas ej handpenning, skall skeppet ropas ut på
nytt.
Fullgör ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 16 § fjärde
stycket, är inropet ogiltigt.
21 § Sker ej inrop som godtas och fullföljs genom att handpenning
lämnas, skall nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom
en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 § andra
stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår
därifrån.
Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas
anledning antaga att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får
kronofogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.
Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 6-20 §§. Anmälan av
fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.
Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta
gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av
redan vidtagna åtgärder.
22 § När ny auktion hålls sedan inrop har blivit ogiltigt enligt 20 §
andra stycket, skall handpenningen tagas i anspråk i den mån det behövs
för att sammanlagt samma belopp skall uppnås som vid den förra auktionen
jämte ränta därå, beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från utsatt
dag för köpeskillingens fördelning till och med den nya dagen för sådan
fördelning och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den
nya auktionen skall täckas. Detta gäller även om ändrade förhållanden
har inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas när den
nye inroparen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir skeppet ej
sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.
Hålls ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av
förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas
i anspråk skall återlämnas.
23 § Köparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 16 § fjärde
stycket även om auktionen överklagas.
Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen komma i besittning
av skeppet, om ej annat har förordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 §
innan han har blivit berättigad därtill. Får han på grund av sådant
förordnande ej komma i besittning av skeppet och är hindret ej hävt inom
tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han
frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om
han gör anmälan därom hos kronofogdemyndigheten medan hindret alltjämt
består.
Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål
24 § Bestämmelsen i 3 § gäller ej i allmänt mål.
11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m. m.
1 § Beträffande exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg och
intecknade reservdelar till luftfartyg tillämpas 10 kap., om ej annat
föreskrivs nedan.
I fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reservdelar till
sådana luftfartyg skall även tillämpas lagen (1955:229) i anledning av
Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt
erkännande av rätt till luftfartyg.
Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller
villkorlig rätt till luftfartyg eller reservdelar.
2 § Vad som sägs om sjöpanträtt i 10 kap. 5, 7 och 10 §§ skall
i stället gälla luftpanträtt.
Kungörandet av auktion enligt 10 kap. 6 § skall ske minst sex
veckor i förväg. Underrättelser enligt 10 kap. 7 § skall sändas
i rekommenderade brev minst en månad före auktionen. Innehåller
inskrivningsregistret för luftfartyg uppgift om adress, skall
den användas.
Vad som sägs i 10 kap. 8 § är tillämpligt även när bestämmelse
i andra stycket har åsidosatts. Lag (2004:84).
2 a § Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och
9 §§ ska även gälla innehavare av rättighet som ska iakttas
vid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser
ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska
iakttas vid auktionen.
I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i
10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för
vilken inskrivning sökts.
I stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och
tredje styckena ska 12 kap. 26 § första och tredje styckena
tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges.
Som innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även
avses innehavare av en rättighet enligt lagen (2015:860) om
internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Lag (2015:861).
3 § Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall i
stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen
(1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10
kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett
belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.
Om reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning
för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall
bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har
åsatts reservdelarna av sakkunniga som kronofogdemyndigheten har
anlitat.
I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel,
den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej
har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar
mot två tredjedelar av köpeskillingen minskad med
förrättningskostnaderna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 §
handpenning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den
ej skall tillkomma inroparen.
3 a § Nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll, om
rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen.
Om sakägarförteckningen upptar en rättighet som inte enligt
första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll, skall
luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för rättighetens
bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det
senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än
rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som
eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid
det senare utropet företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör
inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.
Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter
som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut
utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med
förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och
efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes
ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud
har företräde framför detta, om det inte leder till sämre
täckning av fordran som har bättre rätt än någon av
rättigheterna.
När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker
fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin
rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud
utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden
som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.
Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är
villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det
sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott
behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som
bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas,
skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och
den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och
annat tillskott som bjuds.
Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett
visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av
andra-femte styckena anses täckt.
Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer
säkerhet, skall det gälla. Lag (2004:84).
4 § Vid försäljning av flera luftfartyg skall varje luftfartyg ropas ut
för sig. Luftfartyg som är i samma ägares hand och svarar för samma
fordringar skall dock ropas ut gemensamt, om ägaren eller borgenär ej
begär särskild försäljning av visst eller vissa luftfartyg. Särskild
sakägarförteckning skall upprättas för egendom som ropas ut för sig.
Beträffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall i
förteckningen anmärkas att mindre belopp än som anges i förteckningen
kan komma att falla på egendomen till följd av att köpeskillingen för
annan egendom lämnar tillgång till betalning av fordringen eller del
därav.
Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om försäljning av
luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får
dock ej ropas ut gemensamt, om fordran har bevakats av borgenär som ej
har inteckning i reservdelarna.
Reservdelar som ej ropas ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av
ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med förbehåll att
försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även
till de bud som avges för andra poster kan godtagas enligt 10 kap. 19 §.
5 § Omfattar inteckning flera luftfartyg eller luftfartyg och
reservdelar, får fordringen innestå enligt 10 kap. 15 § endast om all
den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt
utrop.
I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227)
om inskrivning av rätt till luftfartyg.
12 kap. Försäljning av fast egendom
Inledande bestämmelser
1 § Utmätt fast egendom säljs på offentlig auktion, om ej annat följer
av 15 eller 57 §.
2 § Vad som i detta kapitel sägs om fordran som är förenad med panträtt
gäller även fordran för vilken fast egendom har tagits i anspråk enligt
9 kap. 14 § samt, om ej annat följer av särskilda bestämmelser i
kapitlet, rätt till betalning på grund av ägarhypotek.
Förberedande åtgärder
3 § Utmätt fastighet skall beskrivas och värderas så snart det är
lämpligt med hänsyn till det fortsatta förfarandet. Tillbehör skall
anges i beskrivningen och värderas för sig i den mån det är påkallat med
hänsyn till deras värde eller av annan orsak.
Om fastighet som är intecknad gemensamt med annan fastighet skall säljas
och särskilt taxeringsvärde saknas för någon av fastigheterna, skall var
och en av dem värderas.
Vid behov får sakkunnig person anlitas för beskrivning och värdering.
4 § Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla de handlingar som
visar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som
besvärar fastigheten eller om tillbehör till denna och uppge vilka som
har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens
försäljning. Kronofogdemyndigheten skall även på annat sätt söka
införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som
rättighet utgör och det vederlag som utgår.
5 § Pantbrev som gäller i fastigheten och inte är belånat får
tas i förvar av Kronofogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har
tagits i förvar, får det inte pantförskrivas utan myndighetens
tillstånd.
I fråga om datapantbrev ska Kronofogdemyndigheten i stället
begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar om att
sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen
(1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas. När ett sådant
beslut har meddelats, får pantbrevet inte användas för
pantsättning utan Kronofogdemyndighetens tillstånd.
Lag (2008:542).
Förvaltning av utmätt fastighet
6 § Ägare till utmätt fastighet får ej minska dess värde genom att
överlåta tillbehör eller genom att annat än till husbehov avverka skog,
bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja
naturtillgångarna eller förändra fastigheten. Om ej annat följer av 8
eller 9 §, får han i övrigt tillgodogöra sig vanlig avkastning till dess
fastigheten har sålts och skall tillträdas av köparen. Sådan rätt
föreligger dock ej i fråga om växande gröda eller annan avkastning som
har förklarats ingå i försäljningen.
Ägaren får ej upplåta rättighet som går utöver vad som är medgivet
enligt första stycket. Kronofogdemyndigheten kan förbjuda honom att
upplåta rättighet som kan försvåra fastighetens försäljning.
På begäran av ägaren kan kronofogdemyndigheten medge undantag från
första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i
utmätningssökandens rätt och i övrigt är lämpligt.
7 § På begäran av borgenär kan kronofogdemyndigheten vid behov taga vård
om tillbehör till fastigheten.
8 § Arrendeavgift, hyra eller annan avkastning som förfaller till
betalning under förfarandets gång skall, om borgenär begär det och skäl
föreligger, uppbäras av kronofogdemyndigheten eller syssloman som
myndigheten förordnar. Kronofogdemyndigheten skall i sådant fall utan
dröjsmål meddela den betalningsskyldige förbud att betala till annan än
myndigheten eller sysslomannen.
9 § Kan det befaras att ägaren vanvårdar fastigheten eller förfogar över
den i strid med 6 § eller att egendomen på annat sätt försämras i större
mån, kan kronofogdemyndigheten på begäran av borgenär förordna syssloman
att omhändertaga och förvalta fastigheten.
10 § Arrendeavgift, hyra och annan avkastning som syssloman uppbär skall
redovisas till kronofogdemyndigheten vid tidpunkt som myndigheten
bestämmer.
Tidsfrist för försäljning
11 § Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen
eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket,
från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndigheten,
om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får
ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.
Utlösnings- och anslutningsrätt
12 § Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av fastighetens
försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens
ställe.
Den som vill utlösa sökanden skall, innan fastigheten har sålts, till
kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och uppkomna
förrättningskostnader.
13 § Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i
fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen
(1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans fordran, om
hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till
konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med
panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.
Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt
till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten.
Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran
avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under
konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är
en juridisk person.
Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det
hos kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.
Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i
fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har
begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas
ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller
konkursboets räkning förfaller.
I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller
andra stycket tillämpas bestämmelserna i 12 §. Lag (1994:444).
Försäljning av fastighetstillbehör
14 § Är det sannolikt att tillbehör kan med fördel säljas för sig utan
samtidig försäljning av fastigheten i övrigt, skall
kronofogdemyndigheten sätta ut sammanträde för prövning av frågan. Till
sammanträdet skall kronofogdemyndigheten kalla sökanden, fastighetens
ägare och envar för myndigheten känd innehavare av panträtt i
fastigheten eller av annan rättighet som kan påverkas av försäljningen.
Blir vid sammanträdet närvarande sakägare ense om att tillbehör bör
säljas för sig, förordnar kronofogdemyndigheten i enlighet därmed, om ej
särskilda skäl föranleder annat. Uppnås ej enighet om särskild
försäljning, får kronofogdemyndigheten förordna därom endast om
synnerliga skäl föreligger.
Råder tvist om tillbehör, tillämpas vad som sägs i 8 kap. 5 §.
15 § Särskild försäljning av tillbehör sker enligt bestämmelserna om
försäljning av utmätt lös egendom i allmänhet.
Tillbehör som säljs för sig upphör att höra till fastigheten, även om
det ej skiljs från denna.
16 § Vad som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör
tillkommer dem som har fordringar med rätt i fastigheten med det
företräde mellan dem som gäller enligt lag. Den som har fordran med
panträtt i fastigheten kan avstå från betalning utan att det minskar
hans rätt i fastigheten i övrigt. Innehavare av fordran med panträtt på
grund av gemensam inteckning får dock ej avstå från betalning ur
tillbehörsmedel under annan förutsättning än att samtycke till
avståendet har lämnats av såväl ägare till övriga av inteckningen
besvärade fastigheter som innehavare av panträtt vilken gäller i en
eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än
inteckningen.
Avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på
auktion skall ske senast vid bevakningssammanträdet och kan därefter ej
återkallas.
17 § Om medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör
förslår att förnöja sökanden samt dem som har bättre rätt och ej har
avstått från betalning, skall förfarandet avbrytas, såvida ej egendomen
är avträdd till konkurs och förvaltaren begär att förfarandet skall
fortgå.
Åtgärder före försäljning på auktion
18 § Tid och plats för auktion på fastighet bestäms av
kronofogdemyndigheten.
Fastighetens ägare och innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är
skyldiga att låta fastigheten visas på lämplig tid.
19 § För förhandling om försäljningen skall bevakningssammanträde hållas
antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag före denna.
20 § Auktionen skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt.
Kungörelsen skall innehålla uppgift om bevakningssammanträde och
sammanträde för fördelning av köpeskillingen.
Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen
skall i kungörelsen uppmanas att anmäla sin rätt till
kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet.
Har kronofogdemyndigheten förordnat om särskild försäljning av
tillbehör, får kungörelsen ej utfärdas förrän försäljningen har vunnit
laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan
försäljning har förfallit.
21 § Sökanden, ägaren samt kända innehavare av fordringar och
rättigheter som bör iakttagas vid auktionen skall i god tid särskilt
underrättas om denna.
Har anslutning enligt 13 § ägt rum, skall underrättelse därom ske enligt
första stycket.
22 § Har auktionen och sammanträdena ej blivit utlysta så som anges i 20
och 21 §§, skall de inställas och nya tider sättas ut, om bristen är
väsentlig och ej kan avhjälpas på annat sätt.
Bevakningssammanträde
23 § Vid bevakningssammanträdet skall kronofogdemyndigheten lämna en
kortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och för vidtagna
åtgärder. Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid
auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran eller
rättighet anmälts hos kronofogdemyndigheten före sammanträdet, skall det
meddelas.
Närvarande sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda
anspråk och de villkor som skall gälla för försäljningen.
Om tillbehör har sålts för sig, behandlas särskilt hur den behållna
köpeskillingen för tillbehöret skall användas, i den mån det inverkar på
villkoren för fastighetens försäljning.
Sakägarförteckning
24 § När förhandlingen vid bevakningssammanträdet har avslutats,
upprättas sakägarförteckning.
25 § I sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen
1. fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1
eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning
senast den tillträdesdag som anges i 36 §,
2. fordran som är förenad med panträtt i fastigheten,
3. nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som besvärar
fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på skriftlig
handling som är tillgänglig eller avser hyra av en bostadslägenhet i
en fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen
har tillträtt lägenheten, dock ej sådan rättighet som skall bestå
oavsett fastighetens försäljning,
4. förrättningskostnaderna.
Om fastigheten hör till konkursbo, upptas även arvode och annan
kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen. Lag (1994:480).
26 § Fordringar och rättigheter upptas efter det företräde som gäller
enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens
kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar annat.
Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen.
Fordran eller rättighet upptas även om den är beroende av villkor eller
tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning
beviljas eller är inskrivning av rättighet sökt men ännu ej beviljad,
upptas fordringen eller rättigheten med det företräde som tillkommer den
om inteckningen eller inskrivningen beviljas.
När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet
som sökande utan förmånsrätt, om ej anslutning har skett enligt 13 §.
27 § Fordran upptas med det belopp till vilket den beräknas
uppgå på tillträdesdagen, dock med den begränsning som kan
följa av att panträtt ej får åtnjutas för mer än pantbrevets
belopp jämte tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Understiger
fordringen pantbrevets belopp, upptas återstoden som
ägarhypotek.
Om i fastigheten gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och
någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej har
blivit anmäld, upptas pantbrevets belopp och ett till tio
procent av detta belopp beräknat tillägg.
Ägarhypotek upptas utan tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken.
Om ett pantbrevs belopp är bestämt i utländsk valuta skall, vid
tillämpningen av första och andra styckena, pantbrevets belopp
jämte tillägg räknas om till svenska kronor. Före omräkningen
skall det göras ett påslag om fem procent på pantbrevets belopp
jämte tillägg. Påslaget skall dock inte föranleda någon ökning
av det belopp som upptas som ägarhypotek. Lag (2004:448).
28 § Rättighet upptas utan att något belopp anges.
29 § I övrigt anges i sakägarförteckningen
1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) samt
vilka fordringar som är skyddade,
2. i vad mån behållen köpeskilling för tillbehör skall användas för
betalning av fordringar som har upptagits i förteckningen,
3. det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt 32 § skall
få säljas,
4. vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade utan
förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid
försäljningen,
5. betalningsvillkoren och tillträdesdag.
Av fordran som gäller endast i andel i fastigheten skall vid tillämpning
av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens
storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre
rätt än exekutionsfordringen samt förrättningskostnaderna är fullt
täckta.
Köpeskilling för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av
fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i
sakägarförteckningen.
30 § I sakägarförteckningen skall i förekommande fall erinras om
1. verkan av underlåten uppsägning av arrende- eller hyresavtal i fall
som avses i 46 § andra stycket samt rätt till förlängt avtal eller
skadestånd som enligt lag tillkommer arrendator eller hyresgäst om han
blir uppsagd med anledning av fastighetens försäljning,
2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst som enligt lag tillkommer
bostadsrättshavare,
3. rätt att bo kvar på fastigheten som kronofogdemyndigheten enligt 36 §
tredje stycket har medgivit ägaren.
31 § Om försäljningen enligt 37 § skall ske på avvikande villkor,
upprättas sakägarförteckningen i enlighet därmed.
Villkor för försäljning på auktion
32 § Vid försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för
fastigheten, behållen köpeskilling för tillbehör i den mån den enligt
sakägarförteckningen skall användas till betalning av fordringar inom
skyddsbeloppet, behållen avkastning och andra medel som finns att
tillgå.
33 § Tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan
särskilt förbehåll. Annan nyttjanderätt samt servitut och rätt till
elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har
bättre rätt än exekutionsfordringen.
I andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut
och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas
anledning antaga att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd
skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall rätt till
betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran.
Bestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot beslut
angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap.
Rättighet som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt
förbehåll och ej heller har förbehållits enligt andra stycket kan
skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 §.
34 § I avräkning på köpeskillingen för fastigheten skall innestå
kapitalbeloppet av sådan fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med
panträtt och ej enligt sakägarförteckningen skall betalas med
köpeskilling för tillbehör. Detta gäller dock ej, om
1. fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och
borgenären har yrkat kontant betalning,
2. fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller
3. fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastigheten.
För ägarhypotek skall, även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant
betalning alltid erläggas.
I den mån avräkning ej skall ske enligt första stycket skall
köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om ej inroparen visar
att han har avtalat annat med den som enligt sakägarförteckningen är
betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen är ovisst vem ett
belopp tillkommer, får det ej avräknas.
35 § Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet
lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen,
dock inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller
mindre än de förrättningskostnader som ska utgå ur
fastigheten.
Handpenningen ska betalas kontant, om inte inroparen ställer
säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran
som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av
köpeskillingen och kan anses betryggande.
Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte
lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 §
ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp.
Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast
vid det sammanträde som enligt 20 § har kungjorts för
köpeskillingens fördelning. Lag (2019:841).
36 § Som tillträdesdag räknas den dag då enligt kungörelse
fördelningssammanträdet skall äga rum. Kronofogdemyndigheten kan dock
medge inroparen att taga vård om fastigheten eller del därav före
tillträdesdagen.
Kronofogdemyndigheten får förordna att obetald avkastning av
fastigheten, som enligt 8 eller 9 § har skolat betalas till myndigheten
eller syssloman och som har förfallit under tiden till och med den dag
köparen har tillträtt fastigheten, skall tillkomma denne. Om sådan
avkastning i annat fall betalas till köparen, skall denne redovisa
därför till kronofogdemyndigheten.
Har förre ägaren ej annan bostad, kan kronofogdemyndigheten tillåta
honom att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter
tillträdesdagen.
37 § På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan
försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den
återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på
andra villkor än som anges i detta kapitel. Skyddsbeloppet får höjas
även om borgenär som ej själv har begärt försäljning motsätter sig det.
Begäran som avses i första stycket skall framställas senast vid
bevakningssammanträdet.
Auktion
38 § Vid auktionen skall, i den mån det är påkallat med hänsyn till
värdet av fastighetens tillbehör eller av annan orsak, anges vilken
egendom som skall följa fastigheten och i vad mån egendom som framstår
som tillbehör ej skall följa den. Vad sålunda har angivits är avgörande
för vad försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår i
försäljningen vad som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Råder
tvist om tillbehör, skall det anmälas.
Redogörelse skall lämnas för innehållet i sakägarförteckningen.
Upplysning skall lämnas om att fastigheten ropas ut med förbehåll att
inrop skall prövas enligt 40 §.
39 § Om sakägarförteckningen upptager rättighet som ej enligt 33 §
första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har
förbehållits enligt 33 § andra stycket, skall fastigheten först ropas ut
utan förbehåll om rättighetens bestånd och därefter med sådant
förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med
bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt
som eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid det
senare utropet företräde. Att ägarhypotek ej täcks utgör ej hinder mot
att bud med förbehåll för rättigheten godtas.
Upptager sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som
avses i första stycket, skall fastigheten först ropas ut utan förbehåll
för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll först endast för
den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal
rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera
rättigheter än annat bud har företräde framför detta, om det ej leder
till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av
rättigheterna.
När bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med bättre
rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala
skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller
så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre
rätt.
Om rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att
betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna
beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, ej ensamt eller i
förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans
rättighet skall skyddas, skall fastigheten ropas ut med förbehåll för
rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare
bud och annat tillskott som bjuds.
Om borgenär vars fordran ej har blivit täckt genom visst bud godtager
budet, skall fordringen vid tillämpning av första-fjärde styckena anses
täckt.
Om rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det
gälla.
40 § Innan inrop godtas skall kronofogdemyndigheten pröva, om det i 32 §
angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är
förhållandet får inropet ej godtagas, om det är sannolikt att avsevärt
högre köpeskilling kan uppnås.
Utan hinder av första stycket skall inrop godtagas, om samtliga berörda
sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop godtas fastän
förrättningskostnaderna ej har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen
ej täcks.
41 § Sedan inrop har godtagits skall inroparen omedelbart lämna
föreskriven handpenning. Kronofogdemyndigheten kan dock på begäran göra
ett kort uppehåll i handläggningen för att bereda inroparen tillfälle
att anskaffa handpenning, om uppehållet ej kan antagas medföra
beaktansvärd olägenhet. Lämnas ej handpenning, skall fastigheten ropas
ut på nytt.
I fall som avses i 39 § skall handpenning lämnas för varje inrop, även
om fastigheten skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå,
återlämnas handpenningen.
Fullgör ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde
stycket, är inropet ogiltigt.
42 § Sker ej inrop som godtas och fullföljs genom att handpenning
lämnas, skall nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom
en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 § tredje
stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår
därifrån.
Har två auktioner hållits utan att fastigheten har blivit såld och
saknas anledning antaga att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får
kronofogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.
Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 18-41 §§. Anmälan av
fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för
senare auktion.
Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta
gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av
redan vidtagna åtgärder.
43 § När ny auktion hålls sedan inrop har blivit ogiltigt enligt 41 §
tredje stycket, skall handpenningen tagas i anspråk i den mån det behövs
för att sammanlagt samma belopp skall uppnås som vid den förra auktionen
jämte ränta därå, beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från
tillträdesdagen till och med den nya tillträdesdagen och för att även
förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen skall täckas.
Detta gäller även om fastigheten säljs med förbehåll för rättighet som
ej har förbehållits vid den förra auktionen eller ändrade förhållanden
har inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas när den
nye inroparen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir fastigheten
ej såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.
Hålls ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av
förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas
i anspråk skall återlämnas.
44 § Sedan auktion som har lett till försäljning av fastigheten har
vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet
enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar kronofogdemyndigheten köpebrev.
Visar inroparen att han har bjudit för annans räkning, skall köpebrev
utfärdas till denne.
Vissa rättsföljder av auktion
45 § Sedan fastigheten har sålts svarar den ej för fordran som avses i
25 § första stycket 1.
Borgenär som har pantbrev kan ej efter fastighetens försäljning mot
köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran än som
har avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från
tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad som föranleds av
fordringsförhållandet.
Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse har avräknats på den kontanta köpeskillingen och den
förre ägaren blir fri från ansvar härför. I fall som avses i 44 § andra
stycket blir även den som har gjort inropet betalningsskyldig.
46 § Köpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 §
fjärde stycket får tillträda fastigheten på den dag som har bestämts för
köpeskillingens fördelning. Han svarar därefter för ägares skyldigheter
i den mån de skall fullgöras efter tillträdesdagen.
Vill köparen att i sakägarförteckningen upptagen arrende- eller
hyresrätt, som ej är skyddad enligt 33 § första stycket eller har
förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, skall
upphöra, åligger det honom att inom en månad från tillträdesdagen säga
upp avtalet. I annat fall gäller avtalet mot honom. Beträffande den
tidpunkt vid vilken arrende- eller hyresavtal skall upphöra med
anledning av uppsägning gäller vad som är föreskrivet i fråga om
uppsägning efter frivillig överlåtelse av fastighet.
Om rätt i vissa fall för arrendator eller hyresgäst att begära
förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns
särskilda föreskrifter.
47 § I fråga om rättighet som ej skall upphöra omedelbart efter
fastighetens försäljning gäller följande bestämmelser.
På arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten som
förfaller till betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende,
mer än ett år efter tillträdesdagen får rättighetshavaren ej avräkna
fordran hos den förre ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej heller
betalning som rättighetshavaren har erlagt till den förre ägaren eller
annan uppgörelse med denne.
Fordran som rättighetshavare har förvärvat eller förskottsbetalning
eller uppgörelse som har skett efter det att fastigheten har utmätts får
ej åberopas mot köparen, om rättighetshavaren ägde eller hade bort äga
kännedom om utmätningen.
Angående rättighetshavares rätt till ersättning av tidigare ägare, om
rättigheten upphör med anledning av fastighetens försäljning, finns
bestämmelser i 7 kap. 19 och 20 §§ jordabalken.
Underlåter köpare att fullgöra tidigare ägares skyldigheter mot
rättighetshavare enligt 46 § första stycket, gäller i fråga om
skyldighet för tidigare ägare att ersätta rättighetshavaren dennes skada
vad som sägs i 7 kap. 20 § första och tredje styckena jordabalken.
48 § Köparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde
stycket även om auktionen överklagas.
Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen tillträda
fastigheten på den bestämda dagen, om ej dessförinnan annat har
förordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 §. Får han på grund av sådant
förordnande ej tillträda fastigheten och är hindret ej hävt inom tre
månader från den bestämda tillträdesdagen, får han frånträda köpet och
återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan
därom hos kronofogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.
Gemensamt intecknade fastigheter
49 § När någon av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas på
auktion, har den som har fordran med panträtt på grund av den gemensamma
inteckningen rätt att indraga annan av de intecknade fastigheterna i
försäljningen, om den svarar för det intecknade beloppet eller del av
detta före den fastighet som skall säljas. Skall denna säljas för
panträttshavarens fordran eller för fordran som har lika eller bättre
rätt, får han även indraga fastighet som svarar för inteckningen först
efter den fastighet som skall säljas.
Yrkande om indragning skall framställas hos kronofogdemyndigheten senast
vid bevakningssammanträdet. Fastighetens ägare skall beredas tillfälle
att yttra sig över yrkandet. Bevakningssammanträde och auktion skall
inställas och nya tider sättas ut, om det behövs för att yrkandet skall
hinna prövas.
Bifalls yrkandet, anses den indragna fastigheten utmätt när beslutet
meddelas. Den får ej säljas innan beslutet har vunnit laga kraft.
50 § Om en av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas på
auktion, skall fordran med panträtt på grund av den gemensamma
inteckningen upptagas i sakägarförteckningen med det belopp för vilket
fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Beloppet
skall betalas kontant, om ej annat avtalas mellan köparen och den som
enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad.
51 § Om samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning skall
säljas på auktion och förhållande som anges i 52 § andra stycket ej
föreligger, upprättas gemensam sakägarförteckning för fastigheterna.
Rättighet i någon av fastigheterna skall härvid anses upplåten i dem
alla. Vid auktionen ropas fastigheterna ut gemensamt.
52 § Skall flera av gemensamt intecknade fastigheter men ej alla säljas
på auktion, gäller 53-55 §§.
När samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning skall
säljas, gäller likaledes 53-55 §§, om
1. fastigheterna har olika ägare,
2. någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i
försäljningen,
3. någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam
inteckning,
4. någon av fastigheterna besväras av särskild inteckning,
5. någon fastighets ansvar för gemensam inteckning ej avser
inteckningens hela belopp,
6. det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastigheterna
som ej skall bestå oavsett om fastigheten säljs, eller
7. det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero
därav.
Yrkande som avses i andra stycket 6 eller 7 skall framställas senast vid
bevakningssammanträdet.
53 § Särskild sakägarförteckning skall upprättas för varje fastighet som
skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen hade begärts
på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej
exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av
gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket
fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan
ansvaret komma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det
anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om
sådant ansvar kan ifrågakomma.
När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid
beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om
fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta
fastigheten.
54 § Vid auktionen skall fastigheterna ropas ut var för sig. Därefter
skall de ropas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande
gemensamt utrop skall även eljest äga rum, om full betalning ej har
uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller
fastigheternas ägare är ense om att de skall ropas ut gemensamt.
Uppnås vid gemensamt utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda
utropen, skall budet vid det gemensamma utropet ha företräde. Den
köpeskilling som har bjudits vid det gemensamma utropet skall fördelas
på fastigheterna efter de värden som har åsatts dem i målet. Fastighets
andel i den gemensamma köpeskillingen utgör dock minst vad som har
bjudits för den fastigheten vid särskilt utrop. Har någon av
fastigheterna ropats ut med tillbehör som ej ingick i det värde efter
vilket dess andel i köpeskillingen skall beräknas eller ropats ut utan
tillbehör som omfattades av nämnda värde, skall den fastighetens värde
vid tillämpningen av det sagda jämkas efter vad som påkallas av nämnda
förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess andel i
köpeskillingen och andra tillgängliga medel ej till skyddsbeloppet och
skall därför frågan om den fastighetens försäljning förfalla, skall de
övriga fastigheterna ropas ut gemensamt.
Uppnås ej bud som förslår till betalning av någon del av
exekutionsfordringen, får ej någon av fastigheterna säljas.
Har fastighet indragits i försäljningen med stöd av 49 §, skall den
ursprungligen utmätta fastigheten ropas ut först. Om därvid ej uppnås
bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen, får
fastigheten ej säljas. Blir den ej såld, skall ej heller den indragna
fastigheten säljas.
Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med panträtt på
grund av gemensam inteckning får ej säljas för den fordringen innan det
har visat sig att betalning ej kan utgå ur den fastighet som svarar i
första hand. I andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om
dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten
skall svara eller ställer säkerhet för beloppet. Gemensamt utrop av
fastigheterna behöver ej ske annat än om särskilda skäl föreligger.
55 § Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop, skall förbehållet
gälla även vid efterföljande gemensamt utrop. Har rättigheten ej
förbehållits vid det särskilda utropet, tillämpas 39 § även vid det
gemensamma utropet.
Vid tillämpning av 40 § skall prövningen huruvida avsevärt högre
köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga
fastigheter som har ropats in vid auktionen.
Handpenning skall lämnas efter varje inrop, även om inropad fastighet
skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas
handpenningen.
Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i
såld fastighet betalas kontant, om ej köparen och den som enligt
sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.
Fortsatt inteckningsansvar
56 § Sådant förordnande av kronofogdemyndigheten om fortsatt
inteckningsansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas
på begäran av köparen.
Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra
eller tredje meningen jordabalken, får förordnande om fortsatt
inteckningsansvar meddelas beträffande gemensam inteckning som
besvärar fastigheten endast om fastigheten i förhållande till de
andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela
inteckningen och den fordran som är förenad med panträtt på
grund av inteckningen har blivit täckt. Om medel som har influtit
genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets
belopp, får förordnande ej meddelas beträffande motsvarande del
av inteckningen.
Begäran om förordnande enligt denna paragraf skall framställas
senast vid sammanträdet för köpeskillingens fördelning eller, vid
försäljning under hand, innan kronofogdemyndigheten utfärdar
köpebrev. Därvid skall pantbrevet ges in, om det inte redan är
tillgängligt för kronofogdemyndigheten eller om
kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge
undantag. Lag (1994:444).
Försäljning under hand
57 § En utmätt fastighet får säljas under hand, om en försäljning i
sådan ordning bedöms vara mer ändamålsenlig än försäljning på
auktion och det är tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter
som belastar fastigheten. Vid bedömningen av om en försäljning
under hand är mer ändamålsenlig skall särskilt beaktas
förutsättningarna för att därigenom erhålla en högre köpeskilling
för fastigheten än vid försäljning på auktion.
Fastigheten får inte säljas under hand om en inskriven rättighet har
sämre rätt än en fordran som är förenad med panträtt om
fordringen inte täcks av köpeskillingen. Försäljning får dock ske om
innehavare av sådan fordran samtycker till en sådan försäljning. En
fastighet som är gemensamt intecknad med annan fastighet får inte
säljas under hand. Lag (1994:444).
58 § Vid försäljning under hand skall en sakägarförteckning
upprättas. Därvid tillämpas 25 och 26 §§, 27 § första, tredje
och fjärde styckena, 28 §, 29 § första stycket 1-3, 29 § andra
och tredje styckena samt 31 §.
I fråga om försäljningen och villkoren för denna tillämpas 32
och 34 §§, 37 § första stycket, 38 § första stycket samt 40 §.
Före försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig
handling skall förbehållas. Förbehåll skall också göras för
varje upplåten hyresrätt till en bostadslägenhet i en
fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen har
tillträtt lägenheten. I fråga om sådana rättigheter gäller
47 §.
Köparen skall lämna handpenning enligt vad som föreskrivs i
35 §. Återstoden av den kontanta köpeskillingen skall betalas
senast tio veckor efter det att köpehandlingen upprättades.
Försummas det, är köpet ogiltigt.
Blir köpet ogiltigt, gäller bestämmelserna i 43 § om
handpenning. Vad som sägs om auktion i 43 § första stycket
gäller även försäljning under hand.
Bestämmelserna i 45 § om vissa rättsföljder och 56 § första
stycket om fortsatt inteckningsansvar gäller även vid
försäljning under hand. Lag (2004:448).
59 § Innan fastigheten bjuds ut till försäljning under hand skall
ägaren och sökanden ges tillfälle att yttra sig. Innehavare av sådana
fordringar och rättigheter som avses i 25 § första stycket skall delges
en underrättelse om försäljningen och samtidigt uppmanas att
inom viss tid anmäla sin rätt till kronofogdemyndigheten.
En borgenär vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten
skall, om fordringen inte blir täckt av erbjuden köpeskilling, ges
tillfälle att köpa fastigheten till ett pris som överstiger den erbjudna
köpeskillingen. Lag (1994:444).
60 § Om inte något annat följer av 58 § eller 59 § andra stycket
bestämmer kronofogdemyndigheten köpevillkoren.
Försäljningen sker genom att en särskilt upprättad köpehandling
skrivs under av kronofogdemyndigheten och köparen.
Ägaren skall genast underrättas om försäljningen.
När köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 58 § fjärde
stycket och försäljningen vunnit laga kraft, skall
kronofogdemyndigheten utfärda köpebrev.
Bestämmelserna i 48 § gäller också i fråga om försäljning under
hand. Lag (1994:444).
61 § Säljs ej egendomen under hand, skall den bjudas ut till försäljning
på auktion, om ej sökanden avstår därifrån.
Försäljning av villkorlig rätt till fastighet eller av andel i
fastighet m. m.
62 § Bestämmelserna i 3-61 §§ gäller i tillämpliga delar även när
utmätning av fast egendom har skett medan gäldenärens rätt är villkorlig
och när utmätning av fast egendom ej har avsett hel fastighet, om ej
annat följer av 63-68 §§.
63 § Har, i fall då överlåtelse av fastighet är beroende av villkor,
fastigheten blivit utmätt för fordran hos överlåtaren, får försäljning
ej ske förrän det visar sig om villkoret uppfylls.
Vad som sägs i första stycket gäller också om del av fastighet genom
överlåtelse har kommit i särskild ägares hand och fastigheten har blivit
utmätt för fordran hos överlåtaren innan fastighetsbildning som enligt
lag utgör villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd.
Skulle det medföra betydande tidsutdräkt att avvakta huruvida
fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med
förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försäljningen
omfattar då även gäldenärens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för
gäldenärens skyldigheter mot förvärvaren.
64 § Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är
beroende av villkor, egendomen blivit utmätt för fordran hos
förvärvaren, skall kronofogdemyndigheten bjuda ut gäldenärens rätt till
egendomen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv
försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar
köparen för gäldenärens skyldigheter mot sin fångesman. Ansökan om
inteckning, som har gjorts samma dag som utmätningen eller senare,
förfaller genom försäljningen, om ej kronofogdemyndigheten på begäran av
köparen förordnar annat.
Kan det utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet
gällande villkoret uppfylls, kan anstånd med försäljningen medges tills
det visar sig om så blir fallet. Uppfylls villkoret, sker försäljning i
den ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast
egendom.
När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga
kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar
kronofogdemyndigheten köpehandling.
65 § Bestämmelserna i 63 och 64 §§ gäller ej, om den fordran för vilken
utmätning har skett var förenad med särskild förmånsrätt i fastigheten.
66 § Om villkoret uppfylls i fall som avses i 63 § eller om förvärvet
går åter i fall som avses i 64 § andra stycket, skall
kronofogdemyndigheten driva in eller bjuda ut till försäljning vad som
därefter tillkommer gäldenären och omfattas av utmätningen. Härvid
tillämpas den ordning som enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga om utmätt
fordran eller rättighet.
67 § Har endast andel i fastighet blivit utmätt men skall enligt 8 kap.
8 § hela fastigheten säljas på auktion, skall av sakägarförteckningen
framgå vilka fordringar och rättigheter som belastar varje särskild
andel. Skyddsbeloppet skall bestämmas så att fordringar, som gäller i
den först utmätta andelen enbart eller i nämnda andel jämte annan andel
och som har bättre rätt än exekutionsfordringen, samt
förrättningskostnaderna blir fullt täckta.
Är någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslutningsrätt
enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.
68 § När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och
försäljningen har vunnit laga kraft samt köparen har fullgjort sin
betalningsskyldighet, utfärdar kronofogdemyndigheten köpebrev.
Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål
69 § Bestämmelserna i 11 § gäller ej i allmänt mål.
13 kap. Redovisning av influtna medel
Allmänna bestämmelser om redovisning
1 § Medel som har flutit in till kronofogdemyndigheten i mål om
utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp
ringa och kan det antas att ytterligare medel kommer att flyta in i
målet, får myndigheten avvakta med redovisningen.
Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 §
andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den
tidpunkt då bidraget förfaller till betalning. Lag (1995:298).
2 § Vad som sägs i detta kapitel om influtna medel gäller även ränta som
utgår på medlen till och med den i 6 § angivna fördelningsdagen. Ränta
på belopp som innestår därefter tillkommer den som är berättigad till
beloppet.
3 § När köpare har ställt säkerhet för handpenning och köpeskillingen ej
betalas inom föreskriven tid, skall kronofogdemyndigheten taga
säkerheten i anspråk, om det behövs för betalning av vad köparen har att
svara för. Motsvarande gäller, när annan sakägare enligt 12 kap. 39
eller 54 § har ställt säkerhet för belopp som skall redovisas.
Fördelning
4 § För fördelning av influtna medel skall kronofogdemyndigheten hålla
fördelningssammanträde, när det är föreskrivet i balken eller när det i
annat fall är oklart hur medlen skall fördelas.
Sammanträde som ej har blivit utsatt i samband med kungörande av auktion
skall kungöras särskilt, om det är behövligt med hänsyn till okända
sakägare eller av annat skäl. Kungörande skall ske i god tid och på
lämpligt sätt. Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare skall
kallas till sammanträdet.
5 § Vid fördelningssammanträde skall kronofogdemyndigheten redogöra för
vad som skall fördelas och för de fordringar som har anmälts eller skall
beaktas utan anmälan.
6 § En fordran som skall beaktas skall tas upp med det belopp
som den uppgår till på fördelningsdagen.
Vid bedömningen av om en fordran är förenad med särskild
förmånsrätt i en fastighet skall ett pantbrev vars belopp är
bestämt i utländsk valuta räknas om till svenska kronor enligt
den kurs som gäller på fördelningsdagen. Pantbrevets belopp får
dock inte sättas högre än det belopp som har bestämts vid
omräkning enligt 12 kap. 27 § fjärde stycket.
Som fördelningsdag anses den dag till vilken
fördelningssammanträde är utsatt, även om det då finns något
hinder mot att verkställa fördelningen. Om det inte hålls något
sammanträde, anses den dag då kronofogdemyndighetens beslut
meddelas som fördelningsdag.
Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan
förrättningskostnad som avser endast det målet.
Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid,
skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.
Lag (2004:448).
7 § Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av
villkor eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt
inteckning beviljas, skall kronofogdemyndigheten avsätta vad som
belöper på fordringen i avvaktan på att villkoret uppfylls eller
förfaller eller att tvisten eller frågan om inteckning blir slutligt
avgjord. Avsättning skall dock ej ske i fall då tvist skall prövas
enligt tredje stycket.
Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall, om det ej av
särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det
att föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen
mot sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk
faller bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han
förlorat sin rätt till medlen, om ej motparten inom den angivna
tiden har väckt talan mot borgenären.
Kan fördelningen ej utan betydande olägenhet för parterna avslutas
utan att tvisten har blivit avgjord, skall kronofogdemyndigheten
själv pröva tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad
som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§. Lag (1994:480).
8 § När medel avsätts enligt 7 §, skall kronofogdemyndigheten ange hur
det skall förfaras med dem om fordringen faller bort helt eller delvis.
9 § Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, skall
fördelningen ske i enlighet därmed.
Särskilda bestämmelser beträffande registrerat skepp, registrerat
luftfartyg m. m. och fast egendom
10 § När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade
reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts på auktion, skall
behållen avkastning av egendomen, ersättning som har influtit med
anledning av misslyckat försök att sälja egendomen och tillskott som
någon har betalat för att bevara sin rätt vid försäljningen fördelas
tillsammans med köpeskillingen för egendomen. Medel som har influtit
genom särskild försäljning av tillbehör till fastighet skall fördelas
samtidigt som köpeskillingen för fastigheten.
Fördelningen skall ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det ej
framgår att fordran understiger vad som anges i förteckningen. Angående
begränsning av inteckningshavares rätt vid försäljning av intecknade
reservdelar till luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje
stycket.
Utdelning för fordran som ej har tagits upp i förteckningen utgår endast
av överskott, om sådant uppkommer.
11 § Bestämmelserna i 10 § första stycket gäller också när fastighet har
sålts under hand. Medlen skall fördelas i första hand enligt
köpevillkoren och i övrigt enligt de grunder som gäller för upprättande
av sakägarförteckning.
12 § Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att
egendomen har blivit såld, skall influtna medel fördelas enligt vad som
sägs där, om sakägarförteckning har upprättats, och i annat fall enligt
de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. Annan
borgenär än sökanden har dock ej rätt att få betalning ur medlen för
annat än ränta och kostnader, om hans fordran är förenad med panträtt på
grund av inteckning.
När tillbehör till fastighet har sålts för sig, skall borgenär, som ej
har avstått från betalning, få utdelning med tillämpning av 12 kap.
16 §, även om fastigheten ej säljs.
Avräkning
13 § Medel som tillkommer borgenär skall avräknas på ränta och annan
biförpliktelse före fordrans kapitalbelopp, om ej borgenären har yrkat
annat före fördelningen eller, om fördelning ej äger rum, före
utbetalningen.
Om ordningen mellan fordrans kapitalbelopp och biförpliktelser när
registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till
luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 §
första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket.
Utbetalning
14 § Medel får ej betalas ut utan att säkerhet ställs, om
1. utmätning har skett med stöd av 3 kap. 5 § 1 eller 6 § och
exekutionstiteln ej har vunnit laga kraft eller utmätning har skett på
grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller
handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat,
2. utmätning har skett hos dödsbo för fordran som ej var förenad
med särskild förmånsrätt i egendomen och den tid som anges i 8
kap. 6 § första stycket ej har gått till ända,
3. rätten till medlen är beroende av ett överklagande av
utmätningen eller den utmätta egendomens försäljning eller av
talan som avses i 4 kap. 20--22 eller 26 §,
4. fördelning som har skett vid fördelningssammanträde ej har
vunnit laga kraft,
5. i annat fall tvist råder om vem som är betalningsberättigad.
Lag (1994:1038).
14 a § Vid utmätning av lön för underhållsbidrag med företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 § tillämpas inte 14 § 3 eller 5. Om det finns
särskilda skäl, skall dock 14 § 5 tillämpas. Lag (1995:298).
15 § Har medel avsatts enligt 7 § första stycket på grund av tvist och
har tvisten prövats av domstol, får den vinnande parten mot säkerhet
lyfta medlen utan hinder av att avgörandet ej har vunnit laga kraft. I
annat fall får medel som har avsatts enligt 7 § första stycket, om skäl
föreligger, mot säkerhet betalas ut till den borgenär för vilken de har
avsatts eller, om denne ej vill lyfta medlen, till den som i andra hand
är berättigad till dem.
16 § Att en verkställd fördelning överklagas hindrar inte att belopp
som inte berörs av överklagandet betalas ut. Lag (1994:1038).
17 § När medel betalas ut, skall iakttagas vad som i allmänhet
gäller om skyldighet för borgenär att förete eller återställa
fordringsbevis eller säkerhet som har lämnats för fordran.
Pantbrev i skepp eller fastighet eller företagsinteckningsbrev,
vilket utgör säkerhet för fordran på vilken betalning har
utfallit, skall företes även om borgenären ej är skyldig att
återställa handlingen, om ej kronofogdemyndigheten finner skäl
att medge undantag. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat
i annan egendom, när skyldighet att förete eller återställa
skuldebrevet ej följer redan av första stycket.
När köparen åberopar att den som enligt sakägarförteckning är
berättigad till betalning har medgivit honom avräkning på
köpeskillingen, gäller vid kronofogdemyndighetens prövning av
överenskommelsen vad som föreskrivs i första och andra
styckena. Lag (2003:531).
18 § Om borgenär för vilken utdelning har beräknats ej inom ett år från
det att fördelningen har vunnit laga kraft företer fordringsbevis eller
i övrigt fullgör vad som krävs enligt 17 § för att han skall få lyfta
medlen, får dessa mot säkerhet betalas ut till den som i andra hand är
berättigad till dem, om ej särskilda skäl föreligger.
19 § Om alla berörda sakägare medger att belopp betalas ut utan säkerhet
när sådan annars krävs, skall det ske.
20 § Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall
kronofogdemyndigheten på begäran utsöka vad som skall betalas tillbaka.
Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel
som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan
sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som
har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för
betalning till honom.
20 a § Skall influtna medel fördelas mellan flera mål och
understiger det belopp som skall betalas ut i något av dessa 100
kronor, skall beloppet, om särskilda skäl inte föranleder något
annat, i stället fördelas mellan övriga mål där fordringen inte fått
full täckning.
Kronofogdemyndigheten är inte skyldig att betala ut belopp som
understiger 25 kronor. Om beloppet inte betalas ut, tillfaller
det staten. Lag (1993:1650).
Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål
21 § Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller ej i fråga om sökanden
i allmänt mål. I sådant mål gäller ej heller 4-6 §§, 7 § första-tredje
styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning skall ske med enskild
borgenär eller om det är särskilt föreskrivet att fördelningssammanträde
skall hållas. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket får ej tillämpas i
allmänt mål, om sökandens fordran berörs av tvisten.
14 kap. Verkan av exekutiv försäljning m. m.
1 § Exekutiv försäljning ger köparen samma rätt till den sålda egendomen
som frivillig försäljning, om ej annat följer av vad som sägs i detta
kapitel.
2 § När utmätning av viss egendom ger företräde framför överlåtelse av
egendomen, gäller det till förmån även för den som förvärvar egendomen
vid exekutiv försäljning. Detsamma gäller, när tredje man efter
föreläggande enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jämförd med 20 § har förlorat
sin rätt mot sökanden.
3 § Har exekutiv försäljning av registrerat skepp eller
luftfartyg som registrerats i luftfartygsregistret vunnit laga
kraft och köpeskillingen betalats skall, om gäldenären inte var
rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om gäldenärens åtkomst
var inskriven när försäljningen ägde rum.
När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft
och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat
förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans
företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som
åberopar att gäldenärens eller någon hans företrädares åtkomst
var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har
förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för
gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum.
Lag (2004:84).
4 § Om exekutivt såld egendom frångår köparen därför att gäldenären ej
var rätt ägare, är gäldenären skyldig att ersätta köparen dennes skada
med sammanlagda beloppet av vad som har gått till betalning av fordran
mot gäldenären och har betalats ut till denne. Har gäldenären
uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparen skada, är han skyldig
att ersätta skadan utan sådan begränsning.
Borgenär, som ej var i god tro när han mottog betalning, är skyldig att
solidariskt med gäldenären ersätta köparen dennes skada med det belopp
som han har erhållit i betalning. Har borgenären uppsåtligen eller av
vårdslöshet vållat köparen skada, är han skyldig att ersätta skadan utan
sådan begränsning.
5 § När exekutiv försäljning medför att tredje man förlorar sin
äganderätt till den sålda egendomen, gäller i fråga om tredje mans rätt
till ersättning för liden skada vad som sägs i 4 § om köpares rätt till
ersättning av gäldenären och borgenär. Motsvarande gäller, när
indrivning av utmätt fordran medför att tredje man förlorar sin rätt
till fordringen.
6 § Har tredje man enligt 3 § första stycket förlorat sin rätt
till här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som
registrerats i inskrivningsregistret för luftfartyg, är han
berättigad till ersättning av staten enligt samma bestämmelser
som gäller när sådan ersättning skall betalas med anledning av
att ägarens rätt har gått förlorad genom frivillig försäljning.
Motsvarande gäller, när tredje man enligt 3 § andra stycket
andra meningen har förlorat sin rätt till fast egendom.
Har staten utgivit ersättning enligt första stycket, inträder
staten i tredje mannens rätt enligt 5 §. Lag (2004:84).
15 kap. Har upphävts genom lag (1995:298).
16 kap. Annan verkställighet
Avhysning
1 § Med avhysning avses en förpliktelse för tidigare ägare
eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en
bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.
Lag (2006:672).
2 § Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfälle att
yttra sig. Saknar svaranden känt hemvist och har det inte
kunnat klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får
avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har
beretts tillfälle att yttra sig.
I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds
tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932).
Har delgivningsmottagaren känt hemvist inom riket men träffas
varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt
34–37 §§ delgivningslagen och kan det inte klarläggas var han
eller hon uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas
eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller
på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist.
Är svaranden bosatt utomlands får handlingen sändas till honom
eller henne med posten under hans eller hennes utländska
adress. Lag (2010:1937).
3 § Avhysning skall genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl
sökandens intresse som svarandens situation.
Om möjligt skall avhysning ske inom fyra veckor från det att behövliga
handlingar kom in till kronofogdemyndigheten.
Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden bereddes
tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två
veckor från det att underrättelse sändes till honom.
4 § Om det behövs av hänsyn till svaranden får kronofogdemyndigheten
medge anstånd med avhysningen under högst två veckor från utgången av
den tid som anges i 3 § andra stycket. Föreligger synnerliga skäl får
anståndet utsträckas till högst fyra veckor, om skälig ersättning
betalas för hela den anståndstid som har medgivits av myndigheten.
Har på grund av 3 § tredje stycket hinder mött att genomföra avhysningen
inom den tid som anges i 3 § andra stycket, skall anståndstiden räknas
från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat äga rum.
5 § Medger sökanden uppskov med avhysningen och varar uppskovet över
sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte
finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.
Lag (1995:298).
6 § Kronofogdemyndigheten skall vid behov ombesörja transport av egendom
som skall bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidtaga
andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen.
Innan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas,
om det kan ha betydelse för dem.
Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första
stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen.
Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som
har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen
eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa
den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden, om han kan
nås, anmanas att hämta egendomen. Anmaningsskyldigheten anses fullgjord
genom att anmaningen har sänts i rekommenderat brev till svarandens
kända adress. I övrigt tillämpas 5--7 §§ samt 10 § första och andra
styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som
inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall vad som
sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren
avse den som har mottagit egendomen för förvaring. Lag (1985:983).
7 § Skall avhysning ske från annat än bostad och underlåter svaranden
att ta hand om egendomen och kan ej heller lämpligt förvaringsutrymme
anskaffas, får kronofogdemyndigheten förordna att egendomen skall
säljas. Kan egendomen antagas sakna försäljningsvärde, får i stället
förordnas att den skall förstöras. Egendom som tillhör tredje man får
säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om
egendomen.
Innan förordnande enligt första stycket meddelas skall svaranden och, om
egendomen tillhör tredje man, denne beredas tillfälle att yttra sig.
Härvid tillämpas 2 §.
Försäljning äger rum i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i
allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock ej.
8 § Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man
som hindrar sökanden i utövningen av hans rätt, om det är uppenbart att
tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När
anledning föreligger skall kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg
underrätta tredje mannen om avhysningen.
Anstånd som sägs i 4 § får meddelas, om det behövs av hänsyn till tredje
mannen.
9 § Om det anses lämpligt och sökanden medger det, får kronofogde
myndigheten förelägga svaranden att själv fullgöra sin förpliktelse
att flytta. Därvid tillämpas 2 §, 3 § första och tredje styckena samt
5 och 8 §§.
Avlägsnande
10 § Med avlägsnande avses en förpliktelse för den som har
rubbat sökandens besittning att, i annat fall än som anges i
1 §, flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något
annat utrymme i en byggnad eller i annan lös egendom.
Lag (2017:467).
10 a § Innan ett avlägsnande sker ska svaranden
underrättas.
Avlägsnandet får ske tidigast fem dagar från
det att svaranden underrättades. Detta gäller dock inte vid
verkställighet av ett beslut enligt 63 § lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2017:467).
10 b § Om det är möjligt ska ett avlägsnande ske inom tre
veckor från det att de handlingar som behövs kom in till
Kronofogdemyndigheten.
Om det behövs av hänsyn till svaranden får
Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avlägsnandet under
högst en vecka från utgången av den tid som anges i första
stycket eller den tid som anges i 10 a § andra stycket, om
den inträffar senare. Lag (2017:467).
10 c § Vid ett avlägsnande tillämpas 3 § första stycket, 5
och 6 §§ och 7 § första och tredje styckena.
Om det är möjligt ska svaranden underrättas innan ett beslut
enligt 7 § första stycket meddelas. Lag (2017:467).
10 d § Ett avlägsnande kan verkställas även mot en tredje man
som hindrar sökanden i utövningen av hans eller hennes rätt,
om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta
sig verkställigheten. För en sådan tredje man gäller vad som
är föreskrivet om avlägsnande för svaranden. Lag (2017:467).
Verkställighet i annat fall
11 § Innan verkställighet som ej avser kvarstad eller annan
säkerhetsåtgärd sker skall svaranden underrättas. Om saken är
brådskande, får dock kronofogdemyndigheten genast vidtaga behövlig
åtgärd. Så snart som möjligt skall prövas om åtgärden skall bestå.
12 § Verkställighet som ej avser kvarstad sker genom att
kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad som åligger
honom eller att iakttaga förbud eller annan föreskrift eller genom att
myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. På framställning av sökanden
kan kronofogdemyndigheten, om det anses lämpligt, överlämna åt sökanden
att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd.
Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 6 §.
Föreskrift i exekutionstiteln som avser verkställigheten hindrar ej att
denna genomförs på annat sätt, om det behövs.
12 a § Medger sökanden uppskov med verkställighet och varar
uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan
förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två
gånger.
Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för
återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till
köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock
inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om
handräckning.
Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och, om
det finns anledning till det, förklara att anståndet skall upphöra
att gälla. Lag (1995:298).
Särskilda bestämmelser om kvarstad
13 § Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad för fordran
tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2-7, 9 och 13-19 §§,
22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33-35 §§, 5 och 6 kap. samt
12 kap. 3-5 §§.
Kvarstad för fordran får ej läggas på lön eller annan förmån som avses i
7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.
14 § När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden ej
överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på
annat sätt, om ej kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger
det av särskilda skäl.
I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om
utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6-10 §§.
Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller
i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part
säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.
15 § Kvarstad för fordran hindrar ej att egendomen utmäts eller
beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att
tillgå, skall dock denna tagas i anspråk i första hand, om ej den
fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med
särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.
Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för
annan fordran vilken ej är förenad med särskild förmånsrätt i
egendomen, skall egendomen anses samtidigt utmätt för
kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller,
om den sökta utmätningen hävs. Lag (1994:480).
16 § Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för
bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §.
I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 14 §. Pantbrev som gäller i
egendomen får dock ej pantsättas, om ej kronofogdemyndigheten efter
hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller
skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till
luftfartyg.
17 kap. Kostnader
Inledande bestämmelse
1 § I utsökningsmål får det tas ut en årlig grundavgift för
allmänna kostnader vid handläggningen och även i övrigt tas ut
ersättning för statens kostnader för förfarandet hos
Kronofogdemyndigheten (förrättningskostnader).
Regeringen får meddela föreskrifter om när ersättning skall tas
ut och om ersättningens storlek. Lag (2007:277).
Sökandens ansvar för förrättningskostnader
2 § Sökanden ansvarar mot staten för förrättningskostnaderna i
målet, om inte något annat följer av 3 eller 4 § eller av
särskild föreskrift. Betalar sökanden inte en grundavgift inom
förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten avskriva målet.
I fråga om kostnader för en åtgärd som har begärts av någon
annan än sökanden i målet skall den som har begärt åtgärden
anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har
indragits i försäljning av en gemensamt intecknad fastighet,
skall dock sökanden i målet ansvara även för kostnader som
föranleds av indragningen, om han har sämre rätt än den som har
begärt indragning. Lag (2007:277).
3 § Sökanden ansvarar inte för förrättningskostnaderna för
utmätning enligt 7 kap. 21 § eller för sådan handräckning
enligt 8 kap. 18 § som behövs för att komma i besittning av
lös egendom eller bostad.
Sökanden ansvarar inte heller för förrättningskostnaderna i
mål om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har
företrädesrätt enligt 7 kap. 14 §.
Vid avhysning och avlägsnande ansvarar sökanden inte för
kostnader för förvaring av svarandens egendom eller för andra
åtgärder som väsentligen avser att skydda svaranden mot
förlust. Detsamma gäller kostnader för försäljning enligt 16
kap. 7 §. Lag (2017:467).
4 § Kronofogdemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis
från skyldigheten att betala förrättningskostnaderna, om det
finns särskilda skäl.
Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett allmänt
eller enskilt mål om utmätning, får Kronofogdemyndigheten
betala beloppet till sökanden genom att jämka
förrättningskostnaderna i motsvarande mån. Lag (2008:216).
5 § Förrättningskostnader för vilka sökanden ansvarar ska
förskotteras av denne, om Kronofogdemyndigheten begär det.
Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund är dock inte
skyldiga att lämna sådant förskott.
Om sökanden inte betalar förskottet inom förelagd tid, får
Kronofogdemyndigheten ställa in verkställigheten och häva
vidtagna åtgärder. Om förskottet avser en grundavgift, får
myndigheten i stället avskriva målet. Lag (2019:841).
Uttagande av förrättningskostnader
6 § Kronofogdemyndigheten skall ta ut förrättningskostnader utan
särskild begäran. Preskription av en huvudfordran omfattar även
förrättningskostnad. En förrättningskostnad som avser ett mål om
utmätning för underhållsbidrag preskriberas vid utgången av
kalenderåret fyra år efter det att avgiften debiterades.
Lag (1995:298).
7 § Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur
köpeskillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra
tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos gäldenären.
Förrättningskostnader som är gemensamma för flera mål har företräde
framför kostnader som endast avser ett mål.
Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast
utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits. Lag (1996:130).
8 § Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 16
kap. får genast utsökas hos svaranden, om inte annat följer
av exekutionstiteln. Detta gäller dock inte verkställighet av
beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.
Vid ett avlägsnande får förrättningskostnader endast utsökas
hos en svarande som anges i den ansökan som ligger till grund
för exekutionstiteln.
Om egendom i samband med avhysning eller avlägsnande säljs
enligt 16 kap. 7 §, tas förrättningskostnader för
försäljningen ut ur köpeskillingen.
När förrättningskostnader för avhysning eller avlägsnande tas
ut hos svaranden, har kostnader som avses i 3 § tredje
stycket företräde framför andra förrättningskostnader.
Lag (2017:467).
9 § Förrättningskostnad för verkställighet av beslut om kvarstad eller
annan säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighet äger
rum för det anspråk som har föranlett åtgärden, anses som
förrättningskostnad för sistnämnda verkställighet.
Om egendom som är belagd med kvarstad för fordran utmäts för annan
fordran, anses förrättningskostnad för verkställighet av kvarstaden som
förrättningskostnad i målet om utmätning.
10 § Om lös egendom som har belagts med kvarstad säljs enligt 16 kap.
14 § tredje stycket eller 16 § andra stycket, tas förrättningskostnad
för försäljningen ut ur köpeskillingen.
Har kronofogdemyndigheten med anledning av kvarstad på fast egendom
förordnat om åtgärd som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kostnad för
åtgärden ut ur behållen avkastning.
11 § Vad som sägs i 7-10 §§ om uttagande av förrättningskostnad hos
svaranden gäller ej kostnad som till följd av exekutionstitelns
upphävande, ansökningens återkallande eller annan särskild anledning bör
betalas av sökanden.
Om sökanden ej har förskotterat förrättningskostnad för vilken han
ansvarar och kostnaden ej får eller har kunnat i målet tagas ut hos
svaranden, får den genast utsökas hos sökanden.
Kostnader i tvist vid fördelning
12 § I fråga om kostnader i tvist vid fördelning av medel som enligt 13
kap. 7 § tredje stycket prövas av kronofogdemyndigheten tillämpas 18
kap. rättegångsbalken.
Beslut, varigenom kronofogdemyndigheten har ålagt ersättningsskyldighet
enligt första stycket, verkställs såsom dom som avses i 3 kap. 6 §.
Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål
13 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§, 4 § första stycket och 5 § om
sökandens ansvar för förrättningskostnader gäller inte i
allmänt mål. Lag (2008:216).
18 kap. Överklagande
Inledande bestämmelser
1 § Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en
tingsrätt som regeringen föreskriver med hänsyn till var
svaranden har sitt hemvist.
Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt.
Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var
bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort
som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet
i tvistemål i allmänhet.
I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel
gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden vid överklagande i
utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten skall dock inte vara part
i domstolen. Lag (2006:672).
Överklagande av kronofogdemyndighetens beslut
2 § Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som
beslutet angår, om det har gått honom emot. Sökanden eller
svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje
mans rätt.
Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap.
33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att
sådant förbehåll görs. Lag (1993:516).
3 § Har upphävts genom lag (1993:516).
4 § Har upphävts genom lag (2006:672).
5 § Följande beslut får inte överklagas:
1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning
enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran
enligt 16 kap. 13 § har lämnats utan bifall,
2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits
enligt 12 kap. 33 § andra stycket,
3. ett beslut genom vilket en förrättningsman har förklarats
jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses i 17 kap. 4 § första
stycket,
5. ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en
skiljedom som avses i 3 kap. 16 §. Lag (1999:118).
6 § Ett beslut i en fråga som avses i 2 kap. 10 eller 11 § får inte
överklagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket
föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock
prövning av föreläggandets giltighet påkallas.
Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och
inte rör tredje man får överklagas endast i samband med
överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas
särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.
En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att den
exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av influtna
medel överklagas. Lag (1994:444).
7 § Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas
utan inskränkning till viss tid.
Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden
eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs
den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning
utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8
kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska
dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs
den klagande.
En exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från
försäljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av
medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden
får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken
utmätningsbeslutet enligt andra stycket första meningen ska
överklagas, om den tiden löper ut senare.
Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra
meningen får göras utan inskränkning till viss tid.
Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas
inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.
Lag (2015:683).
8 § Har upphävts genom lag (1996:248).
9 § Ett överklagande skall ges in till kronofogdemyndigheten.
Ett överklagande som inte har kommit in i rätt tid skall avvisas av
kronofogdemyndigheten. Om överklagandet har kommit in till
tingsrätten inom tiden för överklagande, skall den omständigheten
att överklagandet har kommit in till kronofogdemyndigheten först
därefter inte föranleda att det avvisas.
Om den som vill överklaga ett beslut visar laga förfall innan tiden
för överklagande gått ut, skall kronofogdemyndigheten sätta ut ny
tid. Lag (1993:516).
10 § Om överklagandet inte avvisas, skall kronofogdemyndigheten
så snart som möjligt sända detta och övriga handlingar i målet
till tingsrätten. Lag (1993:516).
11 § Ett överklagande i ett mål om avlägsnande behöver inte
innehålla sådana uppgifter om motparten som avses i 5 §
tredje stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden i de fall
uppgifterna saknas i målet hos Kronofogdemyndigheten.
Lag (2017:467).
Vissa bestämmelser om förfarandet i tingsrätten
12 § Tingsrätten får, utan att motparten dessförinnan har getts
tillfälle att yttra sig över överklagandet, förordna att någon åtgärd
för verkställighet tills vidare inte skall vidtas eller, om det finns
synnerliga skäl, att en redan vidtagen åtgärd skall hävas. Vid
utmätning av lön för underhållsbidrag får förordnandet inskränkas
till att avse att influtna medel inte skall betala ut.
Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för
verkställighet skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.
Lag (1995:298).
13 § Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig
förrättningsman skall inte föranleda att beslutet hävs, om jävet
uppenbarligen inte har inverkat på beslutet. Lag (1993:516).
14 § Vid bifall till ett överklagande av ett visst beslut får även
ett senare beslut i målet hävas när det kan ske, om detta beslut har
samband med det förra beslutet och inte hade vunnit laga kraft mot
klaganden när han överklagade det första beslutet. Lag (1993:516).
15 § Om ett överklagande av ett beslut om fördelning av medel
bifalls, gäller det till förmån även för den som inte själv har
överklagat beslutet. Lag (1993:516).
16 § Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på
det sätt som i 2 kap. 19 § sägs om kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning skall dock en vidtagen åtgärd inte utan särskilt
förordnande återgå innan tingsrättens beslut har vunnit laga kraft.
Lag (1995:298).
Överklagande av tingsrättens beslut, m. m.
16 a § Har upphävts genom lag (2005:689).
17 § Ett beslut av en domstol med anledning av ett sådant
överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får
inte överklagas. Lag (2006:672).
18 § Har upphävts genom lag (1996:248).
19 § Bestämmelserna i 12, 14 och 15 §§ tillämpas även i
hovrätten och Högsta domstolen. Bestämmelserna i 16 §
tillämpas även i hovrätten. Lag (2015:683).
Särskilda rättsmedel
20 § Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap.
rättegångsbalken tillämpas i fråga om kronofogdemyndighets beslut i
utsökningsmål.
Vad som sägs i 58 kap. 13 § rättegångsbalken om återställande av
försutten tid gäller även när föreläggande har meddelats enligt 4 kap.
20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 § andra stycket i denna balk.
Användning av särskilt rättsmedel får ej utan synnerliga skäl föranleda
att exekutiv försäljning hävs. Lag (1988:1454).
Övergångsbestämmelser
1984:695
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Om sakägarförteckningen har
upprättats före ikraftträdandet tillämpas fortfarande äldre
bestämmelser.
1985:983
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Har någon före ikraftträdandet
tagit emot egendom för förvaring, tillämpas dock äldre bestämmelser.
1987:755
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 3 kap. 7 §
andra stycket i dess äldre lydelse gäller dock fortfarande i fråga om
mål som handlagts enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om
mindre värden.
1990:669
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre bestämmelser i 15 kap.
14 § gäller till den 1 januari 1991.
1990:748
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om utslag eller beslut
som meddelats enligt lagen (1946:808) om lagsökning och
betalningsföreläggande samt handräckningslagen (1981:847).
1991:848
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning,
betalningsföreläggande och handräckning där talan väckts före
ikraftträdandet.
1992:636
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. I enskilda mål om
införsel som har kommit in till kronofogdemyndigheten före
ikraftträdandet får ersättning tas ut för sådana
förrättningskostnader som uppkommer efter utgången av 1994.
Sådana förrättningskostnader får genast tas ut genom införsel hos
gäldenären. I övrigt gäller äldre föreskrifter fortfarande i fråga om
utsökningsmål som har kommit in till kronofogdemyndigheten före
ikraftträdandet. Lag (1994:1983).
1992:831
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. I fall då gäldenären har
förvärvat varan före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
1993:516
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. I fråga om beslut som
meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet gäller
äldre föreskrifter.
1994:480
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas
fortfarande i fråga om betalningssäkring som verkställts före
ikraftträdandet.
1994:1413
Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 kap. 15 § den 1 januari 1995,
och i övrigt den dag regeringen bestämmer. I fråga om 2 kap. 15 §
gäller äldre bestämmelser om talan väckts före ikraftträdandet.
1994:1964
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på
underhållsbidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt
den 31 december 1991 eller senare.
1995:298
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.
2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har
anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande förhållande som
hänför sig till tiden därefter. I fråga om överklagande av ett beslut
om införsel tillämpas efter ikraftträdandet de nya föreskrifterna om
överklagande av ett beslut om utmätning.
3. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om
införsel eller utmätning av lön, skall kronofogdemyndigheten ompröva
beslutet med tillämpning av de nya föreskrifterna i 7 kap. Om ett
sådant beslut vid ikraftträdandet är föremål för prövning i domstol,
skall kronofogdemyndigheten avvakta med omprövningen tills
domstolsprövningen är avslutad.
4. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid
beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses
ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.
5. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall
anses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad
tillgångsundersökning enligt 4 kap. 9 d §. Lag (1996:130).
6. Den nya bestämmelsen i 7 kap. 14 § andra stycket tillämpas endast
på underhållsbidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt
den 31 december 1991 eller senare.
1996:1032
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. I fråga om fordran enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott
eller lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande
gäller 23 § i sin äldre lydelse.
3. Även om ett beslut om återbetalningsskyldighet enligt lagen
(1996:1030) om underhållsstöd ännu inte har delgetts den
bidragsskyldige den 1 januari 1997, får pågående handläggning hos
kronofogdemyndigheten avseende återkrav enligt lagen (1964:143) om
bidragsförskott eller lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande fortsätta och omfatta även krav som gäller fastställd
återbetalningsskyldighet enligt lagen om underhållsstöd.
4. Belopp som vid fördelning enligt 7 kap. 16 § första stycket
tilldelats fordran enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall i
första hand avräknas på fordringar som för samma barn uppkommit
enligt den upphävda lagen (1964:143) om bidragsförskott och den
upphävda lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande.
1999:118
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
2. Äldre bestämmelser tillämpas beträffande en ansökan om
verkställighet som gjorts före ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid tillämpningen av
12 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken.
2003:531
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. I fråga om en utmätning som har beslutats på grund av en
ansökan som gjorts före ikraftträdandet tillämpas äldre
bestämmelser.
3. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har
beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser
fram till den 1 januari 2005.
2005:689
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre
bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid
överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
2006:672
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
2. Äldre föreskrifter om behörig domstol i 2 kap. 15, 16 och
24 §§ gäller fortfarande i fråga om talan med anledning av ett
föreläggande som har meddelats före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter i 18 kap. 1 § gäller fortfarande i fråga
om överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet.
4. Äldre föreskrifter i 18 kap. 17 § första meningen om
överklagandeförbud gäller fortfarande i fråga om beslut som har
meddelats före ikraftträdandet.
2007:277
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. Om exekutiv försäljning har skett före ikraftträdandet,
gäller 17 kap. 3 § i paragrafens äldre lydelse.
2010:1937
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt
15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1
april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före
denna tidpunkt.
2015:756
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2016.
2. Bestämmelsen i den äldre lydelsen gäller fortfarande för
belopp som tillgodoräknas en gäldenär enligt den upphävda 19
kap. 19 § socialförsäkringsbalken.
2021:80
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller för avgiftsförelägganden som har
godkänts före ikraftträdandet.
2021:790
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022 i fråga om 7 kap. 5 §
och i övrigt den 1 augusti 2021.
2022:753
Denna lag träder i kraft den 10 september 2022 i fråga om
7 kap. 14 § och i övrigt den 1 juli 2022.
2022:1320
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2022.
2. Lagen tillämpas inte på Centrala studiestödsnämndens beslut
som har meddelats före den 1 september 2025. För sådana beslut
gäller äldre föreskrifter.
3. Äldre föreskrifter gäller även för förvaltningsmyndighets
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.