Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1980:261 · Visa register
Förbättringslåneförordning (1980:261)
Departement: Finansdepartementet BO
Utfärdad: 1980-04-24
Författningen har upphävts genom: SFS 1993:1111
Upphävd: 1994-01-01 överg.best.
Inledande bestämmelser 1 § Staten lämnar förbättringslån enligt bestämmelserna i denna förordning för ombyggnad eller annan förbättring av sådana bostadslägenheter i en- eller tvåfamiljshus som bebos av personer som har folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, som har fyllt 60 år eller som är handikappade. Förbättringslån beviljas dock inte efter utgången av juni 1987. Förordning (1986:281). 2 § Förbättringslån får lämnas till den som skall bo i huset eller i dess ena lägenhet och som innehar huset med ägande- eller nyttjanderätt eller till den som med nyttjanderätt skall bo i en av lägenheterna i ett tvåfamiljshus. Om äganderätten till huset ej är förenad med äganderätt till marken, skall nyttjanderätten till marken vara säkerställd under lånets löptid eller, om lånet i sin helhet är räntefritt och stående, under minst tio år. Motsvarande skall gälla i fråga om nyttjanderätt till huset eller till en lägenhet i huset. 3 § Låneverksamheten utövas av plan- och bostadsverket, länsbostadsnämnderna och kommunerna. Om kommunernas skyldighet att medverka vid låneverksamheten finns bestämmelser i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. Organ för kommunens låneförmedling och därmed sammanhängande verksamhet (förmedlingsorgan) är kommunens styrelse, om inte kommunen har beslutat att en annan kommunal nämnd skall ha hand om verksamheten. I ärenden enligt denna förordning får beslut som innebär avvikelse från förmedlingsorganets yttrande i ärendet meddelas endast om det finns särskilda skäl. Förordning (1988:310). Förutsättningar för lån m.m. 4 § Förbättringslån för arbeten som utgör löpande underhåll får lämnas endast i den mån arbetena är direkt föranledda av andra arbeten, för vilka förbättringslån beviljas. I fråga om energibesparande åtgärder får förbättringslån lämnas för arbetskostnader endast om arbetet utförs av någon annan än lånesökanden. Förordning (1983:1026). 5 § Förbättringslån får inte lämnas om förbättringsarbetena utan medgivande av länsbostadsnämnden har påbörjats när låneansökningen prövas, om det inte finns särskilda skäl. Är arbetena slutförda när låneansökningen ges in, får lån beviljas endast om det bedöms vara av synnerlig vikt för sökanden. 6 § Förbättringslån får lämnas endast om lånesökandens taxerade inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt inte överstiger 46 000 kronor. Om sökanden är gift får makarnas sammanlagda taxerade inkomst inte överstiga 69 000 kronor. Som ytterligare förutsättning för lån gäller att sökanden med hänsyn till sin betalningsförmåga och till kostnaderna för åtgärderna har behov av ett förbättringslån. Om det finns särskilda skäl får förbättringslån beviljas även om villkoret i första stycket inte är uppfyllt. Förordning (1986:281). 7 § Förbättringslån får lämnas endast om sökanden förbinder sig att 1. utföra förbättringsarbetena på den tid som länsbostadsnämnden bestämmer, 2. iaktta de föreskrifter om arbetenas utförande i övrigt som länsbostadsnämnden meddelar samt 3. hålla byggnaden tillgänglig för kontroll och besiktning enligt 27 §. 8 § Förbättringslånet lämnas högst med ett belopp som motsvarar 95 procent av den kostnad för förbättringsarbetena som länsbostadsnämnden godkänner. 9 § Förbättringslånet består antingen av ett i sin helhet räntefritt stående lån eller av en räntebärande amorteringsdel och en räntefri stående del. Om lånet avser enbart eller i huvudsak energibesparande åtgärder, skall dock lånet i sin helhet vara ett räntebärande amorteringslån. Storleken av det räntefria stående lånebeloppet bestäms med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden och kostnaden för förbättringsarbetena. Beloppet får dock inte överstiga 20 000 kronor. Förordning (1983:1026). Säkerhet för lån 10 § Låntagaren skall ställa säkerhet för lånet. Säkerheten skall i första hand bestå av panträtt i fastigheten eller tomträtten. Om länsbostadsnämnden anser att det behövs, skall låntagaren som ytterligare säkerhet upplåta panträtt i andra hand på grundval av pantbrev som utgör säkerhet för andra skulder i fastigheten eller tomträtten. Avser lånet en byggnad ovanför odlingsgränsen och kan inteckningssäkerhet eller godtagbar borgen för lånet inte ställas, gäller de särskilda föreskrifter som plan- och bostadsverket meddelar. Endast om särskilda omständigheter föreligger får låntagaren för att skydda egen kapitalinsats upplåta panträtt med vilken följer förmånsrätt före panträtt enligt första stycket. Förordning (1988:310). 11 § Om godtagbar säkerhet inte kan lämnas för ett förbättringslån som i sin helhet är räntefritt och stående, får lånet lämnas utan säkerhet under förutsättning att kommunen åtar sig att gentemot staten ansvara för hälften av den förlust som kan uppkomma på lånet. Ränta och amortering 12 § Amorteringsdelen av ett förbättringslån skall löpa med ränta från utbetalningsdagen. Om förbättringslånet inte överstiger 25000 kronor skall räntan på amorteringsdelen betalas enligt en räntesats som regeringen fastställer för ett kalenderår i sänder. Om förbättringslånet är större tillämpas samma räntesats på det belopp av amorteringsdelen som motsvarar skillnaden mellan 25000 kronor och den räntefria stående delen. Räntesatsen för återstoden av amorteringsdelen skall vara 5,5 procent för tiden från dagen för utbetalningen av lånet till det halvårsskifte som infaller närmast efter det att ett år har förflutit från utbetalningsdagen. För varje följande år av lånetiden skall den sistnämnda räntesatsen höjas med 0,5 procentenheter, dock högst till den räntesats som gäller enligt andra stycket. Förordning (1981:587). 13 § Amorteringsdelen skall amorteras från halvårsskiftet närmast efter utbetalningsdagen. Amorteringstiden skall bestämmas med hänsyn till husets återstående användningstid och den tid som förbättringsarbetena kan nyttiggöras, dock högst till 30 år. 14 § Ränta och amortering skall betalas i form av annuiteter, som beräknas efter 8 procent ränta och den för lånet bestämda amorteringstiden. Är räntesatsen enligt 12 § högre än 8 procent skall jämte annuiteten betalas en tilläggsränta som motsvarar ränteskillnaden. Är räntesatsen lägre än 8 procent skall annuiteten minskas med ett belopp som motsvarar ränteskillnaden. 15 § Ränta och amortering betalas halvårsvis i efterskott. Har lånet betalats ut under månaden närmast före ett halvårsskifte, skall räntan för den månaden betalas senast vid nästa halvårsskifte. På belopp som inte betalas inom föreskriven tid skall låntagaren betala dröjsmålsränta enligt de grunder som bestäms i särskild ordning. 16 § Plan- och bostadsverket får föreskriva att vid tillämpningen av 13 och 15 §§ halvår skall omfatta annan period om sex månader än kalenderhalvår. Förordning (1988:310). 17 § Låntagaren är skyldig att underkasta sig de ändringar i fråga om ränta som regeringen bestämmer. Uppsägning och övertagande av lån m.m. 18 § Länsbostadsnämnden kan säga upp förbättringslån till betalning helt eller delvis, om 1. lånevillkoren eller föreskrifterna beträffande lånet åsidosätts, 2. huset genom vanvård eller av annan anledning minskar i värde eller lägenheten inte längre används för det ändamål som förutsattes när lånet beviljades eller 3. betryggande brandförsäkring inte finns. Om huset eller lägenheten används på annat sätt än som årsbostad och om det föreligger särskilda skäl, får länsbostadsnämnden i stället för att säga upp lånet besluta att återstoden av lånet i sin helhet skall amorteras inom en tid av högst tio år. På ett sådant lån skall ränta betalas efter den räntesats som gäller enligt 12 § andra stycket. Det räntefria stående lånebeloppet får dock avskrivas helt eller delvis, om lägenheten inte får någon användning efter det att låntagaren har lämnat den eller om det kan antas att en försäljning av huset inte skulle göra det möjligt för låntagaren att betala lånet. Om låntagaren innehar huset eller en lägenhet i huset med nyttjanderätt och om det finns särskilda skäl, kan länsbostadsnämnden avskriva lånet helt eller delvis när nyttjanderätten har upphört. Låntagaren får när som helst säga upp hela lånet till omedelbar betalning eller göra inbetalningar utöver föreskrivna amorteringar. 19 § Om fastigheten eller tomträtten övergår till ny ägare eller tomträttshavare och om han vill överta lånet, skall denne ansöka om detta inom tre månader från den dag då fastigheten eller tomträtten övergick till honom. Länsbostadsnämnden kan medge förlängning av denna tid. En sådan ansökan får bifallas endast om huset även i fortsättningen skall användas som årsbostad. Därvid gäller följande: 1. Lånets amorteringsdel övertas på oförändrade villkor. 2. Det räntefria stående lånebeloppet skall löpa med ränta enligt den räntesats som gäller enligt 12 § andra stycket och amorteras inom den betalningstid som återstår för amorteringsdelen. Om lånet i sin helhet är räntefritt och stående skall det amorteras inom tio år. 3. Ränta och amortering betalas på det sätt som anges i 14 §. Förordning (1988:310). 20 § Görs inte ansökan om övertagande av förbättringslån eller avslås en sådan ansökan, skall länsbostadsnämnden säga upp lånet till betalning. Detta gäller dock inte lånebelopp på vilket 18 § andra stycket tillämpas. 21 § Om förbättringslånet sägs upp till betalning enligt 20 §, skall lånet i sin helhet vara räntebärande från den dag då tre månader har förflutit från den dag då fastigheten eller tomträtten övergick till ny ägare. Räntesatsen skall vara en procentenhet högre än den som tillämpas enligt 12 § andra stycket. Förfarandet i låneärenden 22 § Frågor om förbättringslån prövas av länsbostadsnämnden. Ansökan om lån ges in till förmedlingsorganet. Förmedlingsorganet skall se till att ansökningen kompletteras om det behövs och därefter sända handlingarna i ärendet jämte eget yttrande till länsbostadsnämnden. 23 § I beslut, varigenom förbättringslån beviljas, skall lånebeloppet och villkoren för lånet anges. 24 § Förbättringslån får helt eller delvis betalas ut i förskott. Bestämmelserna i 10 och 11 §§ gäller även i fråga om förskott. Plan- och bostadsverket skall lämna förskottet till förmedlingsorganet som bestämmer hur det skall betalas ut. Förskott som inte avser ett räntefritt stående lånebelopp löper med ränta från utbetalningsdagen. Räntesatsen skall vara en procentenhet högre än den som gäller enligt 12 § andra stycket eller den som enligt 12 § tredje stycket skall gälla under det första året av lånetiden. Förordning (1988:310). 25 § Låntagaren skall senast den dag som länsbostadsnämnden bestämmer ge in ansökan om utbetalning av lånet till förmedlingsorganet. Plan- och bostadsverket föreskriver vilka handlingar som skall ges in tillsammans med ansökningen. Om lånet avser sådana åtgärder som anges i 4 § andra stycket och om arbetet har utförts av någon annan än sökanden, skall ansökningen innehålla de uppgifter angående arbetet och den som har utfört detta som styrelsen föreskriver. Ansökningen skall dessutom innehålla en av sökanden undertecknad försäkran på heder och samvete att dessa uppgifter är sanningsenliga. Förmedlingsorganet skall sända ansökningshandlingarna och intyg om besiktning enligt 27 § första stycket till länsbostadsnämnden. Sådana uppgifter som avses i första stycket tredje meningen skall länsbostadsnämden lämna till länsstyrelsen. Förordning (1988:310). 26 § En ansökan om utbetalning av ett förbättringslån får bifallas endast om åtgärderna har utförts i enlighet med föreskrifterna i lånebeslutet. Länsbostadsnämnden beslutar om utbetalning av lån. Plan- och bostadsverket har hand om utbetalningen. Förordning (1988:310). Byggnadskontroll och låneförvaltning 27 § Förmedlingsorganet skall se till att förbättringsarbetenas utförande kontrolleras och att byggnaden besiktas sedan arbetena har slutförts. Sådan kontroll och besiktning får också göras av länsbostadsnämnden. Förmedlingsorganet skall vidare under lånetiden besikta byggnaden i den omfattning och i den ordning plan- och bostadsverket föreskriver. Finns det risk att byggnaden genom vanvård eller av någon annan anledning förlorar i värde, så att säkerheten för statens fordran äventyras, skall förmedlingsorganet underrätta länsbostadsnämnden om detta. Detsamma gäller om förmedlingsorganet får kännedom om att fastigheten eller tomträtten har övergått till ny ägare eller tomträttshavare eller att huset inte längre används för det ändamål som förutsattes när lånet beviljades. Förordning (1988:310). 28 § Förbättringslånen förvaltas av länsbostadsnämnden på uppdrag av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Förordning (1989:581). Övriga bestämmelser 29 § Länsbostadsnämndens beslut enligt denna förordning får överklagas hos plan- och bostadsverket genom besvär. Plan- och bostadsverkets beslut får överklagas hos regeringen genom besvär. Förordning (1988:310). 30 § De föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning meddelas av plan- och bostadsverket. Förordning (1988:310). Övergångsbestämmelser 1986:281 Denna förordning träder i kraft, i fråga om 19 § den 1 juli 1987, och i övrigt den 1 juli 1986. I fråga om ansökningar om övertagande av lån som har kommit in till förmedlingsorganet före den 1 juli 1987 gäller 19 § i sin äldre lydelse. 1988:310 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. Bestämmelserna i 19 § i sin äldre lydelse tillämpas fortfarande om fastigheten har förvärvats före ikraftträdandet. 1993:1111 Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om lån som beviljats enligt förordningen med följande undantag: 1. Vad som i 18--20 och 22 §§ föreskrivs om länsbostadsnämnden skall i fråga om räntefria stående lån eller delar av lån i stället avse Boverket. Förordning (1994:257). 2. Boverkets beslut enligt den upphävda förordningen får inte överklagas.