Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1980:369 ·
Visa register
Epizootilag (1980:369)
Departement: Jordbruksdepartementet
Utfärdad: 1980-05-29
Ändring införd: t.o.m. SFS 1995:1706
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:657
Upphävd: 1999-10-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller sådana allmänfarliga djursjukdomar som kan
spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa
(epizootiska sjukdomar).
De epizootiska sjukdomarna anges i verkställighetsföreskrifter av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Om bekämpning av salmonellainfektion hos djur finns särskilda
bestämmelser.
Bekämpning
2 § Den som har anledning misstänka att en epizootisk sjukdom har
drabbat djur i hans vård skall omedelbart anmäla detta till
distriktsveterinären eller annan veterinär.
3 § Har en veterinär anledning misstänka att djur drabbats av en
epizootisk sjukdom, skall han omedelbart göra en undersökning för
att fastställa sjukdomens art.
Den som har djuren i sin vård är skyldig att tåla det intrång och
underkasta sig de åtgärder samt lämna det biträde som föranleds av
undersökningen.
Om det är nödvändigt för undersökningen, får djur som har insjuknat
avlivas utan ägarens samtycke.
4 § Har en veterinär grundad anledning anta att ett fall av epizootisk
sjukdom har inträffat, skall han, i den utsträckning som behövs för
att motverka smittspridning, besluta om förbud mot att besöka och
lämna den fastighet där sjukdomsfallet inträffat eller fastigheter där
smitta annars kan antas förekomma samt att utföra transporter till
eller från sådana fastigheter (spärrförklaring).
5 § Är det klarlagt att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat,
skall den myndighet som regeringen bestämmer i fråga om fastigheter
där smitta förekommer besluta om förbud som anges i 4 § eller om
andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor, allt i den
utsträckning som behövs för att motverka smittspridning
(smittförklaring).
Under samma förutsättningar skall den myndighet som regeringen
bestämmer besluta om
1. förbud mot transporter av djur eller varor till eller från eller
inom områden där smitta förekommer eller om andra begränsningar
i hanteringen av djur eller varor inom sådana områden,
2. förbud mot tillträde till vissa djurstallar eller andra anläggningar
där djur hålls (tillträdesförbud). Lag (1994:631).
6 § Beslut enligt 4 § skall upphävas av distriktsveterinären och
beslut enligt 5 § av den myndighet som regeringen bestämmer, så snart
det blivit klarlagt att det inte längre finns förutsättningar för
beslutet. När ett beslut enligt 5 § första stycket upphävs, skall
ett beslut som har meddelats enligt 4 § inte längre gälla för den
smittförklarade fastigheten. Lag (1994:631).
7 § För att bekämpa eller förebygga epizootiska sjukdomar får
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens
jordbruksverk meddela föreskrifter om
1. avlivning av djur som är eller misstänks vara smittade eller kan
sprida smitta,
2. avlivning av andra djur (epizootislakt),
3. oskadliggörande av döda djur och produkter av djur,
4. smittrening,
5. skyddsympning eller annan förebyggande behandling av djur,
6. undersökning av djur i kontrollsyfte,
7. djurhållning,
8. transporter av djur och varor,
9. journalföring i fråga om djur och djurprodukter,
10. oskadliggörande av djur som sprider smitta,
11. metoder för provtagning och analys. Lag (1994:631).
8 § Efter beslut av den myndighet som regeringen bestämmer
föreligger skyldighet för
1. innehavare av sådan slakteriinrättning som är ställd under
offentlig kontroll att ställa lokal och utrustning till förfogande för
epizootislakt,
2. innehavare av redskap eller annan utrustning som oundgängligen
behövs för att bekämpa eller förebygga en epizootisk sjukdom att
tillhandahålla utrustningen,
3. personal vid slakteriinrättning som avses i 1 och den som
handhar utrustning som avses i 2 att delta i bekämpning eller
förebyggande åtgärder enligt denna lag. Lag (1994:631).
8 a § Regeringen får bemyndiga Jordbruksverket att i föreskrifter
bestämma vilken myndighet som skall besluta enligt 5, 6 och 8 §§.
Lag (1994:631).
Tillsyn
9 § Den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och med
stöd av lagen meddelade föreskrifter utövas av jordbruksverket.
Länsstyrelsen utövar tillsynen inom länet.
En tillsynsmyndighet har rätt att för tillsynen få tillträde till
områden, lokaler och andra utrymmen för att där göra undersökningar
och ta prover.
Länsstyrelsen får meddela föreläggande eller förbud som uppenbart
behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläggande får länsstyrelsen
utsätta vite.
Underlåter någon att fullgöra vad som åligger honom enligt denna lag
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt
föreläggande, kan länsstyrelsen förordna om rättelse på hans
bekostnad. Lag (1991:394).
Övriga bestämmelser
10 § Ersättning av statsmedel lämnas till den som på grund av beslut
enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter får
vidkännas
1. kostnad eller förlust genom intrång i näringsverksamhet,
2. kostnad eller förlust i annat fall genom att husdjur avlivas eller
dör till följd av skyddsympning eller annan behandling,
3. inkomstförlust.
Ersättningen kan jämkas om den ersättningsberättigade själv
uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till kostnaden
eller förlusten.
Den som deltagit i bekämpning eller förebyggande åtgärder enligt denna
lag är berättigad till ersättning av statsmedel för arbete och
tidspillan och för kostnader för resa och uppehälle.
Den som ställer lokal eller utrustning till förfogande för ändamål som
anges i tredje stycket är berättigad till ersättning av statsmedel för
kostnader och för förlorad avkastning eller nytta.
11 § Ansökan om ersättning skall göras hos jordbruksverket inom sex
månader från den dag då anspråket uppkom. Görs inte ansökan inom den
angivna tiden är rätten till ersättning förlorad, om inte särskilda
skäl föreligger.
12 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att göra anmälan enligt 2 §,
2. bryter mot ett beslut enligt 4 eller 5 § eller mot en föreskrift
som meddelats med stöd av 7 §.
Innefattar brott som avses i första stycket olovlig transport eller
förflyttning av djur eller vara, skall sådan egendom förklaras
förverkad, om det ej är uppenbart obilligt. I stället för egendomen
kan dess värde förklaras förverkat. Lag (1991:394).
13 § Polismyndigheterna skall lämna den handräckning som behövs för
att denna lag skall efterlevas.
14 § En veterinärs beslut enligt 4 § får överklagas hos
länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut och Jordbruksverkets beslut i särskilt fall
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätten.
Andra beslut av Jordbruksverket får överklagas hos regeringen.
Beslut som avses i första och andra styckena gäller med omedelbar
verkan, om inte något annat beslutas. Lag (1995:1706).
1995:1706
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall
där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan.
1999:657
Lagen gäller dock fortfarande i de fall där beslut enligt 4 §
i den lagen har fattats före den 1 oktober 1999.