Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1979:362 · Visa register
Lag (1979:362) om skatteutjämningsbidrag
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1979-05-31
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:491
Upphävd: 1988-07-01 överg.best.
1 § Landstingskommun och kommun kan få skatteutjämningsbidrag enligt denna lag. Lag (1982:380). 2 § I lagen förstås med */kurs/ bidragsår */slut kurs/ det år under vilket skatteutjämnings- bidrag utgår, */kurs/ skatteunderlag */slut kurs/ antalet skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxeringen till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret, */kurs/ skattekraft */slut kurs/ kvoten mellan landstingskommuns eller kommuns skatteunderlag och antalet i landstingskommunen respektive kommunen kyrkobokförda invånare vid ingången av året före bidragsåret, */kurs/ medelskattekraft */slut kurs/ kvoten mellan skatteunderlaget för riket och antalet i riket kyrkobokförda invånare vid ingången av året före bidragsåret. 3 § Skatteutjämningsbidrag utgår om skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som motsvarar den tillförsäkrade skattekraften enligt 7 och 8 §§. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av det enligt 4 § beräknade tillskottet av skatteunderlag och skattesatsen för bidragsåret. Lag (1982:380). 4 § Tillskott av skatteunderlag till landstingskommun och kommun utgör skillnaden mellan det skatteunderlag som motsvarar den tillförsäkrade skattekraften enligt 7 och 8 §§ och landstingskommunens respektive kommunens skatteunderlag. Tillskott av skatteunderlag avrundas till närmast hela hundratal skattekronor, varvid 50 skattekronor avrundas uppåt. 5 § För landstingskommun gäller nedan angiven skattekraft i procent av medelskattekraften som grundgaranti, nämligen 135%: Norrbottens läns landstingskommun 126%: Västerbottens läns landstingskommun 123%: Jämtlands läns landstingskommun 114%: Västernorrlands läns landstingskommun 105%: Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns landstingskommuner 102%: Övriga landstingskommuner Lag (1984:505). 6 § För kommun gäller nedan angiven skattekraft i procent av medelskattekraften som grundgaranti Län Grundgaranti: Kommuner skattekraft i procent av medel- skattekraften Stockholms 105 Samtliga Uppsala 102 Enköping och Uppsala 105 Håbo, Tierp, Älvkarleby och Östhammar Södermanlands 102 Samtliga Östergötlands 102 Finspång, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söder- köping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög 105 Boxholm, Kinda och Valdemars- vik 108 Ydre Jönköpings 102 Jönköping, Nässjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo 105 Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Sävsjö och Vaggeryd Kronobergs 102 Alvesta, Ljungby, Växjö och Älmhult 105 Markaryd 108 Lessebo, Tingsryd och Upp- vidinge Kalmar 102 Samtliga utom Högsby 105 Högsby Gotlands 114 Gotland Blekinge 102 Samtliga Kristianstads 102 Samtliga Malmöhus 102 Samtliga Hallands 102 Samtliga utom Hylte 105 Hylte Göteborgs och Bohus 102 Samtliga utom Öckerö 111 Öckerö Älvsborgs 102 Samtliga utom Bengtsfors, Dals-Ed och Färgelanda 105 Bengtsfors, Dals-Ed och Färge- landa Skaraborgs 102 Essunga, Falköping, Grästorp, Götene, Hjo, Lidköping, Marie- stad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara Län Grundgaranti: Kommuner skattekraft i procent av medel- skattekraften 105 Gullspång, Habo, Karlsborg och Mullsjö Värmlands 102 Hammarö, Karlstad och Kristine- hamn 105 Arvika, Eda, Filipstad, Fors- haga, Grums, Hagfors, Kil, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Årjäng 111 Torsby Örebro 102 Askesund, Degerfors, Halls- berg, Karlskoga, Kumla, Laxå och Örebro 105 Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora Västmanlands 102 Samtliga utom Norberg och Skinnskatteberg 105 Norberg 108 Skinnskatteberg Kopparbergs 102 Borlänge och Falun 105 Avesta, Hedemora, Ludvika, Smedjebacken och Säter 108 Gagnef, Leksand, Mora, Orsa, Rättvik och Vansbro 114 Malung 126 Älvdalen Gävleborgs 102 Gävle och Sandviken 105 Hofors och Ockelbo 108 Bollnäs, Hudiksvall, Nordan- stig, Ovanåker och Söderhamn 111 Ljusdal Västernorrlands 108 Härnösand, Sundsvall och Timrå 111 Kramfors och Örnsköldsvik 114 Ånge 117 Sollefteå Jämtlands 111 Östersund 117 Bräcke 120 Berg, Krokom, Ragunda och Åre 123 Härjedalen och Strömsund Västerbottens 111 Umeå 114 Nordmaling, Robertsfors och Skellefteå 117 Bjurholm, Vindeln och Vännäs 123 Malå och Norsjö 126 Dorotea och Åsele 129 Lyckesele, Sorsele, Storuman och Vilhelmina Norrbottens 120 Luleå och Piteå 126 Boden, Haparanda, Kalix och Älvsbyn 129 Gällivare och Kiruna 132 Överkalix 135 Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala och Över- torneå Lag (1984:505) 7 § Med utgångspunkt i grundgarantin enligt 5 och 6 §§ beräknas årligen den tillförsäkrade skattekraften. Denna utgörs av grundgarantin med tillägg eller avdrag för åldersstrukturens inverkan på landstingskommunernas och kommunernas kostnader. För landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun skall hänsyn därvid tas till skillnader i fråga om kostnader för sjukvård. För kommuner skall hänsyn tas till skillnader i fråga om kostnader för service till pensionärer, grundskola, förskolans deltidsgrupper, daghem, fritidshem och familjedaghem, statskommunala bostadsbidrag samt kommunala bostadstillägg till folkpension. I fråga om kommun vars folkmängd senaste tioårsperiod har minskat skall tillägg göras för den befolkningsminskning som överstiger fem procent. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av den tillförsäkrade skattekraften enligt första stycket. 8 § Oaktat vad som följer av 7 § skall den tillförsäkrade skattekraften inte i något fall understiga 99 % av medelskattekraften. Den tillförsäkrade skattekraften enligt 7 § får inte heller understiga vad som motsvarar den tillförsäkrade procent av medelskattekraften, avrundad till närmast hela tal, som gäller för bidragsåret 1979, ökad med två procentenheter. Lag (1984:505). 9 § Ändras rikets indelning i landstingskommuner eller kommuner, beräknas tillskott av skatteunderlag på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i 7 § vid indelningsändringen. Förordning (1982:973). 10 § För landstingskommun och kommun som har berörts av indelningsändring bestämmer regeringen dels hur stor procent av medelskattekraften som skall gälla som grundgaranti för landstingskommunen eller kommunen, dels den procent av medelskattekraften som enligt 8 § andra stycket minst skall tillförsäkras landstingskommunen eller kommunen. 11 § Länsskattemyndigheten fastställer tillskott av skatteunderlag och tillställer senast den 25 januari bidragsåret landstingskommun och kommun uppgift om tillskottets storlek. Till ledning för landstingskommuns och kommuns budgetarbete skall länsskattemyndigheten senast den 10 september året före bidragsåret lämna landstingskommun och kommun uppgift om uppskattat tillskott av skatteunderlag. Lag (1986:1332). 12 § Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31 december året före bidragsåret. 13 § Regeringen får efter ansökan bevilja extra skatteutjämningsbidrag. Ansökan inges till länsstyrelsen senast den 31 mars året före bidragsåret. 14 § I fråga om utbetalning av skatteutjämningsbidrag under bidragsåret tillämpas bestämmelserna i 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 15 § Finner länsskattemyndighet på grund av anmärkning eller eljest att beslut som länsskattemyndigheten har meddelat enligt denna lag har blivit uppenbart oriktigt till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende, skall länsskattemyndigheten meddela beslut om rättelse. Lag (1986:1332). 16 § Statistiska centralbyråns eller länsskattemyndighets beslut enligt denna lag överklagas hos regeringen genom besvär. Lag (1986:1332). 17 § De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna lag meddelas av regeringen eller av myndighet, som regeringen bestämmer. Övergångsbestämmelser 1984:505 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas från och med bidragsåret 1985. 1988:491 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om bidragsåret 1989. Genom lagen upphävs lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om skatteutjämningsbidrag för år 1988 och tidigare år.