Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1979:141 ·
Visa register
Jordbruksbokföringslag (1979:141)
Departement: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1979-03-22
Ändring införd: t.o.m. SFS 1990:1440
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:1078
Upphävd: 2001-01-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig
att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från
fastigheten på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller
brukar jordbruksfastighet.
Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver ej tillämpas av näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett
gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av
räkenskapsåret.
Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning
av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig
enligt bokföringslagen (1976:125). Lag (1981:1205)
2 § Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätt som - med
iakttagande av vad som är allmänt brukligt inom jordbruks- och
skogsbruksnäringarna - överensstämmer med god redovisningssed.
Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket
meddelar anvisningar för hur redovisningsskyldigheten skall fullgöras.
Redovisningsskyldigheten innefattar att
1. till upplysning om verksamhetens förlopp löpande bokföra uppkomna
affärshändelser samt i samband härmed tillse att verifikationer finns
till alla bokföringsposter,
2. med undantag i fall varom föreskrivs i 1 § andra stycket till
upplysning om verksamhetens ekonomiska resultat och ställning vid
räkenskapsårets utgång avsluta räkenskaperna med årsbokslut,
3. arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat
räkenskapsmaterial.
Löpande bokföring
3 § I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla
förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och
utbetalningar i jordbruket, dess binäringar och skogsbruket samt i
verksamheten uppkomna fordringar och skulder. Som affärshändelse räknas
också näringsidkarens tillskott till och uttag ur verksamheten av
pengar, varor eller annat. Vid räkenskapsårets utgång skall bokföringen
härutöver tillföras fordrings- och skuldposter som behövs för att
bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till
räkenskapsåret.
4 § Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling som
härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om
denna (verifikation). Har näringsidkaren tagit emot handling om
affärshändelsen, skall denna handling användas som verifikation. Om det
är påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen
i stället grundas på särskilt upprättad hänvisningsverifikation.
Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den
upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket
belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall,
vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen och var
originalhandling förvaras.
För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas, om den
innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i fråga om
de affärshändelser som verifikationen omfattar. Gemensam verifikation
får även användas för inbetalningarna under en dag vid kontant
försäljning av varor och tjänster, om försäljningen sker under sådana
förhållanden att enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket
ej kan upprättas utan svårighet. I sådant fall får gemensam verifikation
utgöras av kontrollremsa från kassaapparat, kassarapport eller annan
handling som anger summan av erhållna betalningar.
Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med
verifikationsnummer eller andra identifieringstecken och i övrigt
erforderliga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd
post utan svårighet kan fastställas. Verifikationerna skall både före
och efter bokföring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt
sätt. Sker rättelse i verifikation, skall anges när rättelsen skett och
vem som företagit den.
5 § Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och betryggande
system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Vad som bokförts
får ej utplånas eller göras oläsligt.
Vid rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem som
företagit den. Sker rättelsen genom särskild rättelsepost, skall
verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom anteckning på
den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid
granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet kan få
kännedom om rättelsen.
6 § Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för post
efter verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som åsatts
verifikationerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser likartade
affärshändelser, får bokföras i sammandrag i en post, om det utan
svårighet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i sådan post.
Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande
arbetsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så
snart det kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de skall
bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling, som
tillkännager anspråk på vederlag, utfärdats eller mottagits eller sådan
handling bort föreligga enligt god affärssed.
Bokföringen av fordringar och skulder får dock dröja tills betalning
sker. Som förutsättning härför gäller att verifikationerna för obetalda
fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande
överblick fortlöpande finns över dem. Vid räkenskapsårets utgång skall
dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.
7 § Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att
bokföringen gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och dess
resultat och ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen kan vara
förenad med grundbokföringen.
Konton över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen förs i
sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning i
den mån det behövs för att ge tillfredsställande överblick och kontroll.
Huvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter vad som med
hänsyn till verksamhetens förhållanden överensstämmer med god
redovisningssed.
8 § Kalenderåret skall utgöra räkenskapsår. När redovisningsskyldighet
inträder får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller
utsträckas till att omfatta högst arton månader. Avkortning av
räkenskapsåret får också göras om redovisningsskyldigheten upphör. Lag
(1990:666).
Årsbokslut
9 § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med
ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till
dessa kan bilagor upprättas. Årsbokslutet och därtill hörande bilagor
skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.
När redovisningsskyldigheten inträder eller när grunden för sådan
skyldighet ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras.
10 § Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med
omsättningstillgång förstås annan tillgång. Djur är att anse som
omsättningstillgång.
Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås, med nedan angivna undantag,
utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med
återanskaffningsvärde motsvarande utgift om anskaffning skulle ske vid
räkenskapsårets utgång (balansdagen).
Med anskaffningsvärde för djur förstås av riksskatteverket fastställt
värde eller, om dylikt värde ej fastställts, allmänna saluvärdet. För
driftbyggnad och inventarier, som anskaffats före övergång till
bokföringsmässig redovisning, förstås med anskaffningsvärde det
ingångsvärde som fastställts vid övergången till sådan redovisning. För
tillgång, som efter övergången förvärvats på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, förstås med anskaffningsvärde det
anskaffningsvärde (avskrivningsunderlag) som enligt kommunalskattelagens
(1928:370) regler beräknas vid förvärvet.
11 § Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Djur,
jordbruks- och skogsprodukter samt annat varulager får icke upptagas
till lägre värde än som överensstämmer med de vid taxeringen gällande
lägsta värdena.
Om varulager upptages till lägre värde än anskaffningsvärdet eller, i
fråga om andra inköpta varor än djur, anskaffnings- eller
återanskaffningsvärdet i förekommande fall med avdrag för inkurans,
skall skillnaden upptagas som lagerreserv.
12 § Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Fast
egendom, som åsätts taxeringsvärde, får dock upptagas till detta värde
även om taxeringsvärdet överstiger anskaffningsvärdet. I
anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehöjande förbättringar
av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller balanserats
från tidigare räkenskapsår. Om anläggningstillgång upptages till högre
värde än det, vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning
med tillägg för utgifter för värdehöjande förbättring av tillgången
under räkenskapsåret, skall anges med vilket belopp höjning skett.
13 § Fordran som är osäker, tages upp till belopp, varmed den beräknas
inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.
14 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och
kostnader i verksamheten under räkenskapsåret samt lämna en med hänsyn
till verksamhetens förhållanden tillfredsställande redovisning för hur
räkenskapsårets resultat uppkommit.
För resultaträkningen används med de avvikelser som betingas av
verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema/n1/.
Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i
posten. Annan uppställningsform får användas om den uppfyller de krav
som anges i första stycket.
//n1//finns inte med här.//
Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt
avskrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på
samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen. Extraordinära
intäkter och kostnader skall specificeras till sin art.
15 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa verksamhetens
tillgångar och skulder samt eget kapital i verksamheten på balansdagen.
För balansräkningen används med de avvikelser som betingas av
verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema/n2/ eller annan
uppställningsform som ger en likvärdig överblick över verksamhetens
ställning.
//n2// schemat finns inte med här//
I schemat angivna poster skall upptagas var för sig. Kompletterande
poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För
varje sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga
upptagas de belopp som ingår i posten, om icke postens sammansättning
klart framgår av bokföringen i övrigt.
Övriga bestämmelser
16 § Om det behövs för att ge en överblick över tillämpat
bokföringssystem, skall beskrivning upprättas över bokföringens
organisation och uppbyggnad, över använda hjälpmedel och deras funktion
samt över bokföringens konton och deras användning (kontoplan).
Används automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall
beskrivning enligt första stycket kompletteras med systemdokumentation
och behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårighet
i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas
behandling och företagna bearbetningar inom systemet.
All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra styckena
är räkenskapsmaterial.
17 § Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan
utgöras av
1. material i vanlig läsbar form,
2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan
läsas med förstoringshjälpmedel,
3. hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med registreringar
som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i 1 och 2.
Material som avses i första stycket 3 får ej användas för
sammanfattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både
verifikationer och grundbokföring.
Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det
kan anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att
registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras på
betryggande sätt.
18 § Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på
betryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det
kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal
och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens
ekonomiska förhållanden.
Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 17 § första
stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt förs
över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med
registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.
Om särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten för visst fall
tillåta, att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstörs före
utgången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid
under betryggande former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt.
Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och
läsas samt bevaras under den tid som återstår av den i första stycket
angivna tiden. Lag (1990:374).
19 § Myndigheters beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen
genom besvär. Lag (1990:1440).
Övergångsbestämmelser
1985:930
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. I fråga om överklagande av
beslut som länsstyrelser har meddelat före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
1990:374
Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den
1 januari 1991.
1990:666
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Ett brutet räkenskapsår, som
har börjat löpa före ikraftträdandet och som omfattar del av år 1991,
skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett brutet
räkenskapsår som börjar löpa under perioden den 1 juli -- den 31
december 1990 skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990
eller förlängas så att det slutar den 31 december 1991.
1999:1078
Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har
inletts före nämnda tidpunkt.