Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1978:970 ·
Visa register
Lag (1978:970)
om uppskov med beskattning av realisationsvinst;
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1978-12-14
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:680
Upphävd: 1990-07-01 överg.best.
1 § Vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt kan
skattskyldig, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag,
få uppskov med beskattning av sådan realisationsvinst som avses i 35 § 2
mom. kommunalskattelagen (1928:370).
2 § Uppskov med beskattning kan medges om
1) en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttras under sådana förhållanden att
tvångsförsäljning måste anses vara för handen och det inte skäligen kan
antas att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat,
2) avyttringen av en fastighet utgör ett led i åtgärder för jordbrukets
eller skogsbrukets yttre rationalisering,
3) en fastighet avyttras till staten därför att fastigheten på grund av
flygbuller inte kan bebos utan påtaglig olägenhet, samt om
4) mark överförs till en ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5
kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) eller på grund av inlösen
enligt 8 kap. samma lag.
Uppskov kan vidare medges om realisationsvinsten har uppkommit på grund
av att den skattskyldige fått engångsersättning för inskränkning i
förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964:822)
eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller
för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på
obegränsad tid.
Som förutsättning för uppskov enligt första och andra styckena gäller
att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en
fastighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den fastighet till
vilken realisationsvinsten hänför sig samt att realisationsvinsten
uppgår till minst 3 000 kronor.
Om en fysisk person, som har fått i första eller andra stycket angiven
realisationsvinst, avlider innan han har hunnit anskaffa en
ersättningsfastighet, tillämpas för dödsboet vad som enligt
bestämmelserna i denna lag skulle ha gällt för den avlidne.
3 § En skattskyldig som är fysisk person kan - oavsett anledningen till
avyttringen - få uppskov om avyttringen avser en jordbruksfastighet
eller en sådan fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), och realisationsvinsten uppgår till minst 15 000 kronor.
Uppskov medges endast om den skattskyldige varit bosatt på den avyttrade
fastigheten minst tre år i följd under den femårsperiod som inföll
närmast före den dag då avyttringen skedde.
Som förutsättning för uppskov enligt första stycket gäller att den
skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en
jordbruksfastighet eller en sådan fastighet, som avses i 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (ersättningsfastighet), samt att han har bosatt sig
eller avser att bosätta sig på denna fastighet. Som ersättningsfastighet
godtas inte fastighet som är belägen i utlandet eller fastighet som i
och med förvärvet utgör omsättningstillgång i den skattskyldiges
rörelse.
En skattskyldig kan få uppskov om han avyttrar del av den
jordbruksfastighet där han är bosatt eller en fastighet, som tillsammans
med nämnda fastighet bildar en förvärvskälla, under förutsättning att
realisationsvinsten är av den storlek som anges i första stycket och att
den skattskyldige förvärvar en fastighet (ersättningsfastighet) som
tillsammans med den fastighet, där den skattskyldige är bosatt, bildar
en förvärvskälla.
Den skattskyldige anses bosatt på den fastighet där han rätteligen skall
vara kyrkobokförd.
Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från
kravet att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avyttrade
fastigheten under den tid som anges i första stycket. Avlider den
skattskyldige innan han hunnit anskaffa eller bosätta sig på en
ersättningsfastighet får riksskatteverket vidare, om särskilda skäl
föreligger, medge att fastighet som den avlidne eller dödsboet förvärvat
godtas som ersättningsfastighet samt att en den avlidne närstående
persons bosättning på ersättningsfastighet skall anses medföra att det i
andra stycket angivna kravet på bosättning är uppfyllt.
Mot riksskatteverkets beslut i fråga, som avses i föregående stycke, får
talan föras hos regeringen.
4 § Har en skattskyldig avyttrat en bebyggd fastighet anses som förvärv
av ersättningsfastighet ny-, till- eller ombyggnad i den omfattning som
behövs för att den förvärvade fastigheten skall bli likvärdig med den
avyttrade fastigheten. Förvärvet anses ha skett när ny-, till eller
ombyggnaden har slutförts.
Bestämmelserna i första stycket gäller även i de fall då en skattskyldig
avser att utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han vid
avyttringstillfället äger eller förfogar över. I nu avsedda fall skall
vidare, om den skattskyldige begär det, beräkningen av uppskovsbeloppet
grundas på endast den del av realisationsvinsten som belöper på den
avyttrade byggnaden.
5 § För att uppskov skall komma i fråga måste ersättningsfastigheten
förvärvas inom fyra år från den dag då den fastighet, till vilken
realisationsvinsten hänför sig, avyttrades. Om särskilda skäl föreligger
får riksskatteverket medge att nämnda tidsfrist förlängs högst tre år.
Har ersättningsfastigheten förvärvats före den avyttring som gett upphov
till realisationsvinsten, får uppskov meddelas om det kan antagas att
förvärvet skett för att ersätta den avyttrade fastigheten.
I fall som avses i 3 § första stycket gäller som förutsättning för
uppskov att den skattskyldige har bosatt sig på ersättningsfastigheten
inom ett år från den dag då fastigheten förvärvades. Riksskatteverket
får dock, om särskilda skäl föreligger, medge förlängning av denna
tidsfrist. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan inte
föras.
6 § Uppskov medges med ett belopp motsvarande hela realisationsvinsten
om vederlaget för den avyttrade fastigheten motsvarar eller understiger
vederlaget för ersättningsfastigheten. Överstiger vederlaget för den
avyttrade fastigheten vederlaget för ersättningsfastigheten, medges
uppskov med skillnaden mellan realisationsvinsten och det överskjutande
beloppet.
Vid beräkning av vederlaget för en fastighet skall hänsyn tas till
försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande kostnader.
Medgivande om uppskov innebär att den skattskyldige inte skall beskattas
för den del av realisationsvinsten som svarar mot uppskovsbeloppet.
Uppskovet skall emellertid, på sätt som anges i 11 §, beaktas vid
beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av
ersättningsfastigheten.
7 § Om någon ersättningsfastighet inte har förvärvats eller om den
skattskyldige i fall som avses i 3 § första stycket inte har bosatt sig
på ersättningsfastigheten då taxeringen prövas, kan den skattskyldige,
såvida övriga i 2 och 3 §§ angivna villkor är uppfyllda, ändå få uppskov
med beskattning av realisationsvinsten. Som förutsättning för uppskov i
detta fall gäller att den skattskyldige överlämnat en av svensk bank
utfärdad garantiförbindelse i vilken banken förklarat sig svara för ett
skattebelopp, avseende statlig och kommunal inkomstskatt, som uppgår
till 70 procent av den enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
beräknade realisationsvinsten.
Garantiförbindelsen överlämnas till skattemyndigheten och skall gälla
till utgången av tredje året efter det år då ersättningsfastigheten
senast skall ha förvärvats. Förbindelsen skall vara utfärdad enligt
formulär som riksskatteverket fastställer.
Skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen får medge att
bestämmelserna i första och andra styckena skall gälla även i fråga om
garantiförbindelse som har utfärdats av andra svenska kreditinrättningar
än banker. Mot skattemyndighetens beslut i sådan fråga får talan inte
föras. Lag (1990:373).
8 § En skattskyldig, som har erhållit uppskov enligt 7 § första stycket,
skall utan dröjsmål anmäla när han har förvärvat en
ersättningsfastighet. Anmälan skall sändas in till skattemyndigheten i
det län där fastigheten är belägen. I fall som avses i 3 § första
stycket skall anmälan dock inte göras förrän den skattskyldige har
bosatt sig på ersättningsfastigheten.
Bestämmelserna i 2-6 §§ skall tillämpas i fråga om förvärv av
ersättningsfastighet och bosättning som avses i första stycket. Lag
(1990:373).
9 § Har skattskyldig, som fått uppskov enligt 7 § första stycket, inte
inom föreskriven tid uppfyllt kraven på förvärv av ersättningsfastighet
och -- i förekommande fall -- bosättning, skall realisationsvinsten tas
upp till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering enligt
taxeringslagen (1990:324) för det beskattningsår då skattskyldighet för
realisationsvinsten uppkom (efterbeskattning). Detsamma skall, såvida
vederlaget för den avyttrade fastigheten överstiger vederlaget för
ersättningsfastigheten, gälla i fråga om den del av realisationsvinsten
som svarar mot det överskjutande beloppet.
Beslut om efterbeskattning skall fattas av skattemyndigheten inom sex
månader från den dag då anmälan enligt 8 § första stycket kommit in till
skattemyndigheten. Sådant beslut får dock aldrig fattas senare än två år
efter den dag då en ersättningsfastighet enligt 5 § senast skall
förvärvas.
Har beslut om efterbeskattning inte fattats skall garantiförbindelse,
som avses i 7 §, återlämnas till den skattskyldige så snart tiden för
att fatta sådant beslut gått ut. Skattemyndigheten får, om skäl därtill
föreligger, medge att förbindelsen återlämnas vid tidigare tidpunkt. Lag
(1990:373).
10 § Om en juridisk person, som har erhållit uppskov enligt 7 § första
stycket, upplöses innan ersättningsfastighet har anskaffats, skall
realisationsvinsten snarast upptagas till efterbeskattning.
11 § Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust genom
avyttring av en ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt
anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) får göras vid
beräkning av vinsten eller förlusten, minskas med det belopp som
framkommer om uppskovsbeloppet räknas om med hänsyn till förändringarna
i det allmänna prisläget från det fjärde året efter det år då
ersättningsfastigheten förvärvades till det år då avyttringen skedde.
Har, vid omräkning av fastighetens ingångsvärde eller del av det,
fastigheten enligt punkt 6 b femte stycket av anvisningarna till nämnda
paragraf ansetts förvärvad före den annars gällande tidpunkten, skall
motsvarande tidigareläggning av förvärvstidpunkten ske vid omräkning av
uppskovsbeloppet.
Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på
konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen
omräkningstalen. Lag (1980:1000).
12 § Uppskov fås endast om den skattskyldige framställer ett yrkande om
detta hos skattemyndigheten. Yrkandet skall göras på blankett enligt ett
formulär som riksskatteverket fastställer. Till självdeklarationen skall
fogas två exemplar av blanketten. Lag (1990:373).
13 § Beslut rörande uppskov skall registreras hos skattemyndigheten. Lag
(1990:373).
14 § Om ett taxeringsbeslut ändras för det år då den fastighet till
vilken realisationsvinsten hänför sig avyttrades, får den skattskyldige
framställa det yrkande om uppskov eller ändring av ett uppskovsbeslut,
som föranleds av taxeringsändringen. Framställningen skall ha kommit in
till skattemyndigheten inom sex månader från den dag då beslutet om
ändringen i taxeringsbeslutet meddelades om inte längre tid för
framställningen gäller enligt taxeringslagen (1990:324). Lag (1990:373).
Övergångsbestämmelser
1986:1330
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 12 §
tillämpas intill utgången av juni 1988.
1990:373
Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången
vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas på
ärenden och mål avseende 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i
äldre bestämmelser sägs om länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet
skall från och med den 1 januari 1991 gälla skattemyndighet.
1990:680
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 1990. Den upphävda lagen gäller dock alltjämt i fråga om 1991 och
tidigare års taxeringar samt i fall som avses i punkten 3 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.