Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1977:480 ·
Visa register
Semesterlag (1977:480)
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad: 1977-06-09
Ändring införd: t.o.m. SFS 2014:424
Övrigt: Rättelseblad 2009:1439 har iakttagits.
Ikraft: 1978-01-01 överg.best.
Semesterförmåner
1 § Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna
lag. Semesterförmånerna utgörs av semesterledighet,
semesterlön och semesterersättning.
Särskilda bestämmelser för vissa arbetstagare finns i
1. lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa
arbetstagare med radiologiskt arbete,
2. lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid
internationella militära insatser, och
3. lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar.
Lag (2012:333).
Överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare
2 § Ett avtal, som innebär att arbetstagares rättigheter
enligt denna lag inskränks, är ogiltigt i den delen. Detta
gäller dock inte, om något annat framgår av lagen.
Lag (2009:1439).
2 a § Genom avtal får avvikelse göras från 5, 12, 12 b, 19–21
och 30 a §§, i den utsträckning som framgår av de
bestämmelserna.
Genom kollektivavtal, som på arbetstagarsidan har slutits
eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, får
avvikelse göras från 3, 3 a, 9, 11 § andra stycket, 16–16 b,
22, 26, 26 a, 29, 29 a och 30 §§.
En arbetsgivare, som är bunden av ett kollektivavtal som
omfattar frågor som avses i första och andra styckena, får i
dessa frågor tillämpa avtalet även på en arbetstagare som
inte är medlem av den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen. Detta gäller under förutsättning
att arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet
och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.
Lag (2009:1439).
Semesterår och intjänandeår
3 § Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett
år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid
närmast före ett semesterår kallas intjänandeår.
Lag (2009:1439).
Semesterledighet och semesterdagar
3 a § Semesterledighet avser hela dagar. I ledigheten ingår
enstaka semesterdagar eller en period av semesterdagar,
inklusive arbetsfria dagar. Ledigheten börjar och slutar med
en semesterdag.
Lördag och söndag räknas inte som semesterdagar annat än i
fall som avses i 9 § tredje stycket. Med söndag jämställs
allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Lag (2009:1439).
4 § En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar
varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31
augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till
endast fem semesterdagar.
Under semesterledighet ska arbetstagaren ha semesterlön, om
sådan har tjänats in enligt 7 §. Lag (2009:1439).
5 § När det gäller en anställning som avses pågå i högst tre
månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att
semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har
arbetstagaren rätt till semesterersättning.
Arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning har rätt till
semesterledighet enbart om detta har avtalats särskilt. En
arbetstagare i sådan anställning har rätt till
semesterersättning för den semesterlön som tjänats in men
inte tagits ut. Sådan ersättning ska, om inte annat avtalats
eller följer av 28 § första och andra styckena eller 30 §,
betalas ut senast en månad efter vårterminens slut.
Lag (2014:424).
6 § En arbetstagare som byter anställning har rätt till
semesterledighet i den nya anställningen endast i den
utsträckning arbetstagaren inte redan har haft sådan ledighet
i den tidigare anställningen.
Om överföring av semesterförmåner till ny anställning hos
samma arbetsgivare finns bestämmelser i 30 b §.
Lag (2009:1439).
Semesterdagar med semesterlön
7 § Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas på
följande sätt. Från de dagar arbetstagaren har varit anställd
hos arbetsgivaren under intjänandeåret (anställningstiden)
subtraheras de dagar då arbetstagaren varit helt frånvarande
från arbetet utan lön. Frånvaro som beror på
semesterledighet, permittering, korttidsarbete eller ledighet
som enligt 17–17 b §§ är semesterlönegrundande, liksom
arbetsfria dagar som infaller under sådana frånvaroperioder,
ska dock räknas in i anställningstiden. Differensen divideras
med antalet dagar under intjänandeåret. Kvoten multipliceras
med tjugofem. Om ett brutet tal då uppstår, avrundas detta
till närmast högre hela tal. Lag (2013:950).
Semesterdagar utan semesterlön
8 § En arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet
som inte är förenad med semesterlön.
En arbetstagare ska på begäran lämna arbetsgivaren besked om
sina önskemål när det gäller utläggningen av semesterledighet
utan semesterlön eller i vilken omfattning arbetstagaren
önskar avstå från sådan ledighet. Besked behöver inte lämnas
innan arbetsgivaren har meddelat hur många semesterdagar utan
lön arbetstagaren har eller kan beräknas få rätt till.
Har semesterledighet utan lön lagts ut med anledning av
arbetstagarens besked enligt första stycket, får
arbetstagaren inte senare avstå från ledigheten utom i fall
som anges i 13 §. Lag (2009:1439).
Semesterledighet för arbetstagare som regelbundet arbetar
lördag eller söndag
9 § En arbetstagare, som regelbundet arbetar lördag eller
söndag eller båda dessa dagar, har vid semesterledighet som
omfattar minst fem dagar rätt till ledighet motsvarande tid
av veckoslut, dels under semesterledigheten, dels antingen
omedelbart före eller omedelbart efter denna. Omfattar
semesterledigheten minst nitton dagar har arbetstagaren rätt
till ledighet motsvarande tid av veckoslut såväl omedelbart
före som omedelbart efter ledigheten, om inte särskilda skäl
talar emot detta.
Har i fall som avses i första stycket arbetstagaren ledighet
av motsvarande omfattning en veckodag, som inte är lördag
eller söndag, och som infaller under semesterledigheten,
räknas den veckodagen som semesterdag.
Om semesterledigheten är kortare än fem dagar och
arbetstagaren är ledig en lördag eller söndag, som annars
skulle ha utgjort arbetsdag, räknas sådan dag som
semesterdag. Arbetsfri dag ska då inte anses som semesterdag.
Lag (2009:1439).
Semesterledighetens förläggning
10 § Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och
allmänna anställningsvillkor bör det, om arbetstagarparten
begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt
för arbetstagarna i frågor som rör förläggningen av
semesterledighet. I fråga om en arbetstagare för vilken ett
sådant avtal inte har träffats gäller bestämmelserna i andra
och tredje styckena.
Det som föreskrivs om arbetsgivares förhandlingsskyldighet i
11 och 13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller förläggning
av sådan semesterledighet som avses i 12 §. Om arbetstagaren
inte företräds av en förhandlingsberättigad organisation
eller om en sådan organisation inte önskar förhandla, ska
arbetsgivaren samråda med arbetstagaren om ledighetens
förläggning.
När det gäller förläggningen av annan semesterledighet än
sådan som avses i 12 §, ska arbetsgivaren samråda med
arbetstagaren, om förhandling med arbetstagarens organisation
inte har ägt rum. Lag (2009:1439).
11 § Om det inte går att komma överens om hur
semesterledighet ska förläggas, bestämmer arbetsgivaren om
förläggningen, om inte något annat har avtalats.
Har beslut om förläggning av semesterledigheten träffats på
något annat sätt än genom överenskommelse med en arbetstagare
eller dennes företrädare, ska arbetsgivaren underrätta
arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen ska lämnas senast
två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda
skäl, får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad
före ledighetens början. Lag (2009:1439).
12 § Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten
förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av
minst fyra veckor under juni–augusti. Även utan stöd av avtal
får en sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när
särskilda skäl föranleder det. Lag (2009:1439).
12 a § Semesterledighet ska förläggas så, att arbetstagare
med lägre sysselsättningsgrad än heltid eller med
oregelbunden arbetstid får lika lång ledighet som en
arbetstagare som arbetar heltid eller en arbetstagare med
regelbunden arbetstid. Lag (2009:1439).
12 b § Av semesterdagar som läggs ut under ett visst
semesterår ska dagar med semesterlön läggas ut först, om inte
annat har avtalats. Lag (2009:1439).
Semesterledighet vid permittering eller korttidsarbete
13 § Beslutar en arbetsgivare om permittering som
arbetstagaren inte hade anledning att räkna med när besked
lämnades enligt 8 §, har arbetstagaren rätt att avstå från
utlagd semesterledighet utan semesterlön, om ledigheten
sammanfaller med permitteringsperioden.
Har en arbetstagare lämnat besked enligt 8 § innan han eller
hon fått information om hur arbetstiden ska läggas ut vid
korttidsarbete, har arbetstagaren rätt att avstå från utlagd
semesterledighet utan semesterlön, om semesterledigheten
sammanfaller med tid då arbetstagaren ska vara helt
frånvarande på grund av korttidsarbete.
Första och andra styckena gäller dock endast om arbetstagaren
underrättar arbetsgivaren senast två veckor före
semesterledighetens början. Får arbetstagaren först senare
kännedom om permitteringen eller hur arbetstiden ska läggas
ut vid korttidsarbete, får arbetstagaren avstå från
semesterledigheten om han eller hon utan dröjsmål underrättar
arbetsgivaren. Har semesterledigheten då inletts, upphör
ledigheten vid utgången av den dag då arbetsgivaren
underrättades. Lag (2013:950).
Semesterledighet i samband med uppsägning och sjukdom m.m.
14 § Semesterledighet får inte utan arbetstagarens medgivande
förläggas till uppsägningstid.
Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens sida
uppsägningstiden helt eller delvis infalla under redan utlagd
semesterledighet och beror uppsägningen på förhållanden som
inte hänför sig till arbetstagaren personligen, ska
semesterledighetens förläggning i samma mån upphävas, om
arbetstagaren begär det.
Första och andra styckena gäller inte om uppsägningstiden
överstiger sex månader. Lag (2009:1439).
15 § Om det under semesterledigheten infaller en eller
flera dagar då arbetstagaren inte hade kunnat arbeta på
grund av sjukdom eller arbetsskada, eller en eller flera
dagar som är semesterlönegrundande enligt 17 a och 17 b §§
ska, om arbetstagaren utan dröjsmål begär det, sådana
dagar inte räknas som semesterdagar. I sådant fall ska de
semesterdagar som återstår förläggas i ett sammanhang, om
arbetstagaren inte medger annat. Lag (2011:129).
Beräkning av semesterlön
16 § Semesterlön för en arbetstagare som har lön bestämd per
vecka eller månad beräknas enligt 16 a §, om inte annat
framgår av andra stycket eller arbetsgivaren väljer att
beräkna semesterlönen enligt 16 b §.
Semesterlön beräknas enligt 16 b § för en arbetstagare som
har
1. lön som inte är bestämd per vecka eller månad,
2. lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del om
den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst tio procent
av den sammanlagda lönen under semesteråret, eller
3. en sysselsättningsgrad som har varierat under
intjänandeåret, eller som har
4. ändrat sysselsättningsgrad mellan intjänandeåret och
semestertillfället, eller
5. varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är
semesterlönegrundande enligt 17–17 b §§, dock inte om
frånvaron pågått i samma omfattning under hela intjänandeåret
och pågår i den omfattningen vid semestertillfället.
Särskilda bestämmelser om vissa förmåner vid beräkning av
semesterlön finns i 24 och 25 §§. Lag (2009:1439).
Semesterlön enligt sammalöneregeln
16 a § Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid
semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen,
eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.
Semestertillägget för varje betald semesterdag är för
veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för
månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har
arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive
månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av
semestertillägget.
Har arbetstagaren även rörliga lönedelar är semesterlönen för
dessa lönedelar tolv procent av arbetstagarens sammanlagda
förfallna rörliga lön under semesteråret. Lag (2009:1439).
Semesterlön enligt procentregeln
16 b § Semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av
arbetstagarens förfallna lön i en anställning under
intjänandeåret.
I lönesumman ska inte följande inräknas:
1. semesterlön,
2. ersättning för dag då arbetstagaren helt eller delvis har
haft semesterlönegrundande frånvaro enligt 17–17 b §§, eller
3. permitteringslön som lämnas i anledning av driftsuppehåll
med samtidig semester när rätt till semesterlön inte
föreligger för samma tid.
För varje sådan frånvarodag som anges i andra stycket 2 ökas
i stället lönesumman med ett belopp motsvarande den inkomst
arbetstagaren skulle ha haft om arbete i stället utförts i
normal omfattning för arbetsgivarens räkning. Med normal
omfattning avses arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått. Går
beloppet inte att fastställa ska det uppskattas till den
inkomst som kan antas skulle ha betalats om arbetstagaren
under frånvarotiden hade arbetat för arbetsgivarens räkning.
Lag (2009:1439).
Semesterlönegrundande frånvaro
17 § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det
gäller ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under
intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron
beror på arbetsskada. I sådan frånvaroperiod inräknas även
dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.
Frånvaron upphör att vara semesterlönegrundande då
arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från
arbetet under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i
frånvaron än fjorton dagar i en följd. Lag (2009:1439).
17 a § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när
det gäller ledighet enligt föräldraledighetslagen
(1995:584) i fråga om
1. ledighet enligt 8 § första stycket nämnda lag, om
frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar,
eller för ensamstående förälder 180 dagar,
2. tid för vilken graviditetspenning utges enligt 10 kap.
socialförsäkringsbalken, eller
3. tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av
barns födelse eller adoption enligt 12 kap.
socialförsäkringsbalken, om frånvaron för varje barn eller
vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar
eller för ensamstående förälder 180 dagar.
I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även
dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.
Lag (2010:1223).
17 b § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det
gäller
1. ledighet med anledning av risk för överförande av smitta,
a) om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning
enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken, och
b) om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180
dagar,
2. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ledighet för
närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte
överstiger 45 dagar,
3. ledighet för utbildning som till väsentlig del avser
fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor
eller för ersättningsberättigande teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte
överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till
semesterlön enligt någon annan lag,
4. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller
repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte
överstiger 60 dagar, eller
5. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för
utbildning i svenska för invandrare.
I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar
när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.
Lag (2010:1224).
Rätt att spara semesterledighet
18 § En arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till
mer än tjugo semesterdagar med lön, får spara en eller flera
sådana överskjutande dagar till ett senare semesterår.
En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången
av det semesterår då den sparades, om inte annat följer av
20 § andra stycket.
Semesterdagar får inte sparas under ett semesterår då
arbetstagaren får ut semesterdagar, som har sparats från
tidigare år. Lag (2009:1439).
19 § Vill en arbetstagare spara semesterdagar eller ta ut
sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten i
övrigt, ska arbetsgivaren underrättas i samband med att
förläggningen av årets semesterledighet bestäms.
Underrättelse behöver dock inte lämnas förrän arbetsgivaren
har meddelat hur många semesterdagar med lön arbetstagaren
har eller kan beräknas få rätt till. En arbetstagare som vill
ta ut sparade semesterdagar utan sammanhang med
semesterledigheten i övrigt, ska meddela arbetsgivaren detta
senast två månader i förväg.
Första stycket gäller endast om inte annat har avtalats.
Lag (2009:1439).
Förläggning av sparade semesterdagar
20 § Sparade semesterdagar ska förläggas till det semesterår
som arbetstagaren väljer. Detta gäller dock inte om något
annat har avtalats eller om det finns särskilda skäl mot att
semesterdagarna förläggs till det året.
Om arbetstagaren har avsett att sparade semesterdagar ska
förläggas till det femte året efter det semesterår då de
sparades och om sådan förläggning skulle medföra betydande
olägenhet, får överenskommelse träffas om att semesterdagarna
ska läggas ut under det sjätte året. Lag (2009:1439).
21 § Önskar en arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade
semesterdagar, ska dessa och hela semesterledigheten för
semesteråret läggas ut i en följd, om inte annat har
avtalats. Lag (2009:1439).
Semesterlön för sparade semesterdagar
22 § Semesterlön för sparade semesterdagar beräknas enligt
16–16 b §§. Samtliga sparade semesterdagar som läggs ut ska
betraktas som intjänade under det närmast föregående
intjänandeåret. Lag (2009:1439).
23 § Har upphävts genom lag (2009:1439).
Särskilda bestämmelser om semesterlön
24 § Vid beräkning av semesterlön ska hänsyn inte tas till
förmån av fri bostad eller till en löneförmån, som är avsedd
att utgöra ersättning för särskilda kostnader.
Lag (2009:1439).
25 § En arbetstagare, som får fri kost i arbetsgivarens
hushåll, har rätt till skälig kostersättning för de
semesterdagar då förmånen inte har utnyttjats till någon del.
Lag (2009:1439).
Utbetalning av semesterlön
26 § Arbetsgivaren ska betala ut semesterlön till
arbetstagaren i samband med semesterledigheten.
Semesterlön för rörliga lönedelar som avses i 16 a § tredje
stycket ska betalas senast en månad efter semesterårets
utgång. Lag (2009:1439).
Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut
26 a § Semesterdagar med semesterlön som inte har sparats
enligt 18 § och som inte har kunnat läggas ut under
semesteråret ersätts med semesterlön. Sådan semesterlön
bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i
16–16 b §§, och ska betalas ut senast en månad efter
semesterårets utgång. Semesterlön betalas dock ut endast för
det antal dagar som tillsammans med det antal dagar som
intjänats under intjänandeåret överstiger tjugofem.
Lag (2009:1439).
27 § Har upphävts genom lag (2009:1439).
Semesterersättning
28 § Om anställningen upphör innan arbetstagaren har fått den
semesterlön som tjänats in, ska arbetstagaren i stället få
semesterersättning. Detta gäller inte om annat följer av 30 b
eller 31 §.
Motsvarande ska gälla om arbetstagarens anställningsvillkor
ändras så att semesterledighet med semesterlön ska förläggas
redan under intjänandeåret. I sådant fall ska bestämmelserna
om semesterersättning tillämpas som om anställningen hade
upphört vid den tidpunkt från vilken de nya
anställningsvillkoren ska gälla.
Särskilda bestämmelser om semesterersättning finns i 5 §
för
1. arbetstagare som anställs för arbete som avses pågå i
högst tre månader, och
2. arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning.
Lag (2014:424).
29 § Semesterersättning bestäms enligt grunderna för
beräkning av semesterlön.
För sparade semesterdagar ska semesterersättning beräknas som
om de tagits ut under det semesterår då anställningen
upphörde. Lag (2009:1439).
29 a § Har en arbetstagare mottagit semesterlön i förskott,
minskas semesterersättningen med sådan semesterlön. Detta
gäller dock inte, om den semesterlön som togs emot i förskott
utbetalades mer än fem år före anställningens upphörande
eller om anställningen har upphört på grund av
1. arbetstagarens sjukdom,
2. förhållanden som avses i 4 § tredje stycket lagen
(1982:80) om anställningsskydd, eller
3. uppsägning från arbetsgivarens sida som beror på
förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren
personligen, utom när uppsägning sker i samband med en
konkurs. Lag (2009:1439).
Utbetalning av semesterersättning
30 § Semesterersättning ska betalas ut till arbetstagaren
utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter
anställningens upphörande.
Om det inte går att beräkna semesterersättning inom en månad
efter anställningens upphörande, ska den betalas ut inom en
vecka efter det att hindret mot att beräkna ersättningen
upphörde. Lag (2009:1439).
Okontrollerade arbetstagare
30 a § Om en arbetstagare utför arbete under sådana
förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens
uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat, får avtal
träffas om avvikelse från bestämmelserna om förläggning av
semesterledighet i 9–15 §§. Sådan avvikelse får inte innebära
en inskränkning i arbetstagarens rätt att ta ut tjugofem
semesterdagar, eller det mindre antal semesterdagar som
arbetstagaren har rätt till varje semesterår.
Lag (2009:1439).
Ny anställning i anslutning till en tidigare anställning
30 b § Om det innan en anställning har upphört står klart att
en ny anställning mellan parterna kommer att påbörjas i nära
anslutning till den tidigare, ska anställningarna i
semesterhänseende räknas som en enda anställning.
Första stycket tillämpas endast om
1. den intjänade semesterledigheten inte redan har lagts ut,
2. semesterersättning inte redan har betalats ut, och
3. arbetstagaren har förklarat att intjänade semesterförmåner
ska överföras till den nya anställningen. Lag (2009:1439).
Övergång till ny arbetsgivare
31 § En arbetstagares rätt enligt denna lag påverkas inte av
att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet,
övergår till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som
omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Arbetstagarens rätt påverkas inte heller av att ett företag
eller en del av ett företag övergår till en ny arbetsgivare i
samband med konkurs.
Övergår en arbetstagare till en ny arbetsgivare inom samma
koncern, ska arbetstagaren i semesterhänseende ha samma rätt
i den nya anställningen som i den tidigare. Detta förutsätter
dock, att arbetstagaren inte får semesterersättning av den
tidigare arbetsgivaren och att arbetstagaren senast en månad
efter anställningens upphörande förklarar för både den
tidigare och den nye arbetsgivaren, att han eller hon vill
överföra intjänade semesterförmåner till den nya
anställningen.
I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren
berättigad att av den tidigare arbetsgivaren få ett belopp
motsvarande den semesterersättning som den tidigare
arbetsgivaren annars skulle ha betalat till arbetstagaren.
Lag (2009:1439).
Skadestånd
32 § Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge,
förutom den semesterlön eller semesterersättning vartill arbetstagaren
kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada.
Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även
till arbetstagarens intresse av att erhålla semesterledighet och till
övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.
Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är
skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla.
Preskription
33 § En arbetstagare som vill begära semesterlön,
semesterersättning eller skadestånd enligt denna lag ska
väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då
arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som
begäran gäller. Försummar arbetstagaren det, är rätten till
talan förlorad. Lag (2009:1439).
Rättegång
34 § Mål om tillämpning av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.
Övergångsbestämmelser
1985:86
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Den nya bestämmelsen om
semesterlönegrundande frånvaro i samband med havandeskapspenning
tillämpas endast på frånvaro som har inträffat efter ikraftträdandet.
1988:1468
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
2. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om ersättning enligt lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare. Lag (1989:339).
1990:102
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1990. Semesterledighet enligt
den nya lagen utgår dock först under semesteråret den 1 april 1991 - den
31 mars 1992, om ej annat överenskommes.
2. Kollektivavtal eller annat avtal, som har träffats med utgångspunkt i
äldre lag och innefattar sämre förmåner än som följer av den nya lagen,
är i sådan del utan verkan.
1992:1329
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Såvitt avser semesterledighet
tillämpas den nya lagen dock först under semesteråret den 1 april
1994--den 31 mars 1995.
1993:334
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993. De nya bestämmelserna tillämpas
vid beräkning av semesterlön för tid från och med den 1 april 1993.
Semesterlön som intjänats före ikraftträdandet skall dock inte minskas.
1994:1688
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen skall dock inte
tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet
eller en del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet.
1999:1399
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen
gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt
den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt
övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).
2002:625
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt
utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
2006:1529
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen
(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
2009:1439
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2010.
2. De nya bestämmelserna i 17 § tillämpas första gången på
frånvaroperioder som påbörjas efter ikraftträdandet. När det
gäller den som vid lagens ikraftträdande på deltid är
frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada,
ska de nya bestämmelserna tillämpas redan från ikraftträdandet.
Lag (2011:129).