Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1976:125 ·
Visa register
Bokföringslag (1976:125)
Departement: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1976-03-25
Omtryck: 1993:57
Ändring införd: t.o.m. SFS 1997:979
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:1078
Upphävd: 2000-01-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma
gäller aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar samt sådana
europeiska ekonomiska intressegrupperingar som har sitt säte i
Sverige, även om bolaget eller föreningen eller intressegrupperingen
inte utövar näringsverksamhet. Förutsättningarna för att en stiftelse
skall vara bokföringsskyldig framgår av stiftelselagen (1994:1220)
och lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse.
Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra
räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej
bokföringsskyldig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person,
dödsbo eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad
föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksamheten är
att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två
lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.
Staten, kommun, landsting, kommunalförbund, församling och kyrklig
samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.
Bestämmelserna i 11 och 13 21 §§ behöver ej tillämpas av enskild
näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller
under den sista månaden av räkenskapsåret. Lag (1994:1930).
2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som
överensstämmer med god redovisningssed.
Bokföringsskyldigheten innefattar att
1. till upplysning om rörelsens förlopp kronologiskt och
systematiskt löpande bokföra uppkomna affärshändelser samt i
samband härmed tillse att verifikationer finns till alla
bokföringsposter,
2. med undantag i fall varom föreskrives i 1 § fjärde stycket till
upplysning om rörelsens ekonomiska resultat och ställning vid
räkenskapsårets utgång avsluta bokföringen med årsbokslut,
3. arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat
räkenskapsmaterial.
3 § Har bestämmelse som avviker från denna lag meddelats i eller
med stöd av annan lag, gäller den bestämmelsen och i anslutning
därtill meddelade verkställighetsföreskrifter.
Särskilda bestämmelser finns om skyldighet att sörja för underlag
för deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll därav.
Löpande bokföring
4 § I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla
förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom
in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Som
affärshändelse räknas också den bokföringsskyldiges tillskott till
och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Inför
bokslut skall bokföringen härutöver tillföras fordrings- och
skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader
som rätteligen hör till räkenskapsåret.
5 § Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling
som härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med
uppgifter om denna (verifikation). Har den bokföringsskyldige tagit
emot handling om affärshändelsen, skall denna handling användas
som verifikation. Om det är påkallat med hänsyn till arten av
mottagen handling, får bokföringen i stället grundas på särskilt
upprättad hänvisningsverifikation.
Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den
upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket
belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande
fall, vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen och
var originalhandling förvaras.
För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas,
om den innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i
fråga om de affärshändelser som verifikationen omfattar.
Gemensam verifikation får även användas för inbetalningarna
under en dag vid kontant försäljning av varor och tjänster, om
försäljningen sker under sådana förhållanden att enskild
verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej kan upprättas
utan svårighet. I sådant fall får gemensam verifikation utgöras av
kontrollremsa från kassaapparat, kassarapport eller annan handling
som anger summan av erhållna betalningar.
Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med
verifikationsnummer eller andra identifieringstecken och i övrigt
erforderliga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och
bokförd post utan svårighet kan fastställas. Verifikationerna skall
både före och efter bokföring förvaras ordnade på betryggande och
överskådligt sätt. Sker rättelse i verifikation, skall anges när
rättelsen skett och vem som företagit den.
6 § Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och
betryggande system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel.
Vad som bokförts får ej utplånas eller göras oläsligt.
Vid rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem
som företagit den. Sker rättelse genom särskild rättelsepost, skall
verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom
anteckning på den tidigare verifikationen eller på annat sätt
säkerställas att man vid granskning av den tidigare bokförda posten
utan svårighet kan få kännedom om rättelsen.
7 § Om det behövs för att ge överblick över tillämpat
bokföringssystem, skall beskrivning upprättas över bokföringens
organisation och uppbyggnad, över använda hjälpmedel och deras
funktion samt över bokföringens konton och deras användning
(kontoplan).
Användes automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall
beskrivning enligt första stycket kompletteras med
systemdokumentation och behandlingshistorik i den mån det
behövs för att man utan svårighet i efterhand skall kunna följa och
kontrollera de enskilda posternas behandling och företagna
bearbetningar inom systemet.
All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra
styckena är räkenskapsmaterial.
8 § Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för
post efter verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som
åsatts verifikationerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser
likartade affärshändelser, får bokföras i sammandrag i en post, om
det utan svårighet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i
sådan post.
Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande
arbetsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras
så snart det kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de
skall bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan
handling, som tillkännager anspråk på vederlag, utfärdats eller
mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed.
Om endast ett mindre antal fakturor eller andra handlingar, som
tillkännager anspråk på vederlag, förekommer i rörelsen och
fordringarna eller skulderna enligt dessa verifikationer ej uppgår till
avsevärda belopp, kan bokföring av sådana fordringar och skulder
dröja tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt
med god redovisningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall dock
samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.
Verifikationerna för obetalda fordringar och skulder skall ordnas
och förvaras för sig så att betryggande överblick fortlöpande finns
över dem.
9 § Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att
bokföringen gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och
dess resultat och ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen
kan vara förenad med grundbokföringen.
Konton över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen föres
i sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad
redovisning i den mån det behövs för att ge tillfredsställande
överblick och kontroll. Huvudbokföringen skall hållas aktuell och
avstämmas efter vad som med hänsyn till rörelsens förhållanden
överensstämmer med god redovisningssed.
10 § Verifikationer, bokföringsböcker och annat
räkenskapsmaterial kan utgöras av
1. material i vanlig läsbar form,
2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som
kan läsas med förstoringshjälpmedel,
3. hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med
registreringar som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form
som avses i 1 eller 2.
Material som avses i första stycket 3 får ej användas för
sammanfattningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både
verifikationer och grundbokföring.
Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om
det kan anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att
registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras
på betryggande sätt.
Årsbokslut
11 § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas
med ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och
balansräkning. Till dessa kan bilagor upprättas.
Årsbokslutet skall färdigställas och tagas in i bunden bok (årsbok)
så snart det kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets
utgång. Bilaga till årsbokslutet behöver dock ej återges i årsboken.
Årsbokslutet och därtill hörande bilagor skall avfattas på svenska i
vanlig läsbar form. Bilaga som är av särskilt vidlyftig beskaffenhet
får dock upprättas i form som avses i 10 § första stycket 2.
Årsbokslutet skall skrivas under av den bokföringsskyldige med
angivande av dagen för underskriften. Är flera delägare obegränsat
ansvariga för rörelsens förbindelser, underskrives bokslutet av dem
alla.
När bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan
skyldighet ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål
uppgöras och tagas in i årsbok.
11 a § I aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554) skall årsbokslutet bestå av
balansräkning, resultaträkning och noter. För årsbokslutet i sådana
bolag gäller, i stället för 13-20 §§, bestämmelserna i 2 kap. 2 4 och
6 §§, 3 kap. 1 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 och 5 kap.
årsredovisningslagen. Lag (1995:1556).
11 b § I företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag skall årsbokslutet bestå av
balansräkning, resultaträkning och noter. För årsbokslutet i sådana
företag som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag gäller, i stället för 13-20 §§, bestämmelserna i 2
kap. 2 § samt 3-5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. För årsbokslutet i företag som omfattas av lagen
om årsredovisning i försäkringsföretag gäller, i stället för 13-20 §§,
bestämmelserna i 2 kap. 2 § samt 3-5 kap. lagen om årsredovisning
i försäkringsföretag. I fråga om båda slagen av företag gäller dock
att hänvisningarna till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554)
inte skall tillämpas. Lag (1995:1556).
11 c § En ekonomisk förening får upprätta årsbokslut med tillämpning
av 2 kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§,
8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 §
andra stycket samt 15 - 17 §§ samt 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra
stycket och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen (1995:1554).
Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande.
1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska
föreningar.
2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening.
3. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§
årsredovisningslagen.
4. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.
5. Uppskrivning får göras endast för avsättning till
uppskrivningsfond.
En ekonomisk förening som upprättar sitt årsbokslut i enlighet med
första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 20 §§ denna
lag. En sådan förening skall inte heller tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§,
6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och
fjärde styckena samt 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Lag (1996:1141).
11 d § Ett handelsbolag som inte omfattas av årsredovisningslagen
(1995:1554) får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 - 4
och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 kap. 1 - 5 och 9 - 13 §§,
14 § andra stycket och 15 - 17 §§ årsredovisningslagen.
Ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med första
stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 19 §§ denna lag.
Om handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 2
kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag,
skall årsbokslutet innehålla även upplysningar enligt 5 kap. 1 - 4 ,
6 - 12 och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen. I så fall skall 20 §
denna lag och 2 kap. 7 § lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag
inte tillämpas.
Vid tillämpningen av årsredovisningslagen avses med intresseföretag
vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Med andelar avses aktier
och andra andelar i juridiska personer. Lag (1996:1141).
11 e § En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta
koncernredovisning enligt de lagarna skall upprätta årsbokslut med
tillämpning av de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som
det hänvisas till i 11 c § första och andra styckena. En sådan
förening skall inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar som anges i 11 c § tredje
stycket. Lag (1996:1141).
11 f § Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag är skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt
de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de
bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas till
i 11 d § första, tredje och fjärde styckena. Ett sådant bolag skall
inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag som anges i 11 d § andra och
tredje styckena. Lag (1996:1141).
11 g § En ekonomisk förening eller ett handelsbolag som enligt 11 c
- 11 f §§ har upprättat årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) skall göra detta även under följande
räkenskapsår. Lag (1996:1141).
12 § Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. För enskild
näringsidkare, dödsbo, handelsbolag där fysisk person eller dödsbo
skall beskattas för bolagets inkomst och sådan samfällighetsförval-
tande juridisk person som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall kalenderåret utgöra räkenskapsår. Annan bokförings-
skyldig får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet
räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den
1 maj--den 30 april, den 1 juli--den 30 juni eller den
1 september--den 31 augusti.
Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller
andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer medge att annan period av
tolv hela månader än som följer av första stycket skall utgöra
räkenskapsår.
När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret lägges om,
får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas
att omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret
får också göras om bokföringsskyldigheten upphör.
Tillämpas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret
ske till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej
ske med mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten.
Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall
använda samma räkenskapsår för dessa. För att få samma räkenskapsår
för flera rörelser får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt
tillstånd.
Femte stycket äger motsvarande tillämpning på räkenskapsår inom
koncern. Föreligger synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer medge att olika räkenskapsår får
användas. Lag (1993:1557).
13 § Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen. Med
omsättningstillgång förstås annan tillgång.
Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås utgiften för dess förvärv
eller tillverkning och med återanskaffningsvärde motsvarande
utgift, om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång
(balansdagen).
14 § Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Är
tillgångens verkliga värde på balansdagen lägre än
anskaffningsvärdet, får tillgången dock ej tagas upp över detta
verkliga värde.
Såsom verkliga värdet av omsättningstillgång anses
försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad.
Om rörelsens förhållanden, tillgångens beskaffenhet eller andra
omständigheter ger anledning härtill, får verkliga värdet dock
bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med
avdrag för inkurans, eller till annat värde som är förenligt med god
redovisningssed.
Om varulager upptages till lägre värde än det i första stycket
medgivna högsta värdet, skall skillnaden upptagas som lagerreserv.
Omsättningstillgång får tagas upp över anskaffningsvärdet, om
särskilda omständigheter föreligger och det kan anses tillåtet enligt
god redovisningssed.
15 § Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. I
anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehöjande
förbättring av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller
balanserats från tidigare räkenskapsår. I andra fall än som avses i
fjärde stycket och 16 § andra stycket får anläggningstillgång ej tagas
upp till högre värde än det, vartill den är uppförd i närmast
föregående balansräkning.
På anläggningstillgång, som fortlöpande minskar i värde på grund
av ålder eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak, skall
årligen avskrivning ske med minst belopp som svarar mot lämplig
avskrivningsplan, om ej tillgången uppenbarligen redan är
tillräckligt avskriven.
Har värdet på anläggningstillgång varaktigt gått ned, skall
nedskrivning ske med det engångsbelopp som kan anses erforderligt
enligt god redovisningssed.
Anläggningstillgång, som äger ett bestående värde väsentligt
överstigande det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående
balansräkning, får upptagas till högst detta värde, om det belopp
varmed uppskrivning sker användes till erforderlig nedskrivning av
värdet på andra anläggningstillgångar och särskilda skäl föreligger
för sådan utjämning. Fast egendom, som åsättes taxeringsvärde, får
dock ej uppskrivas över taxeringsvärdet.
16 § Fordran, som är osäker, tages upp till belopp varmed den
beräknas inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.
Fordran som är anläggningstillgång får tagas upp till sitt beräknade
värde, även om fordringen såsom osäker eller värdelös tagits upp
till lägre belopp eller utelämnats i närmast föregående
balansräkning.
17 § Har den bokföringsskyldige övertagit rörelse mot vederlag som
överstiger det behållna värdet av de övertagna tillgångarna, får
skillnaden tagas upp som anläggningstillgång till den del den
representerar affärsvärde (goodwill). Denna tillgång skall årligen
avskrivas med skäligt belopp, dock minst en tiondel.
Utgifter för teknisk hjälp, forsknings- och utvecklingsarbete,
provdrift, marknadsundersökningar och liknande får tagas upp som
anläggningstillgång, om de är av väsentligt värde för den
bokföringsskyldiges rörelse under kommande år. Sådan tillgång
skall årligen avskrivas med skäligt belopp, dock minst en femtedel,
om ej på grund av särskilda omständigheter avskrivning med en
mindre del får anses överensstämma med god redovisningssed.
Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av
långfristigt lån får, om beloppen ej omedelbart redovisas såsom
kostnad, avskrivas enligt lämplig avskrivningsplan under tiden till
dess skulden förfaller till betalning.
18 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga
intäkter och kostnader i rörelsen under räkenskapsåret samt lämna
en med hänsyn till rörelsens förhållanden tillfredsställande
redovisning för hur räkenskapsårets resultat uppkommit.
För resultaträkningen användes med de avvikelser som betingas av
rörelsens art och omfattning nedan intagna schema.
Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som
ingår i posten. Annan uppställningsform får användas endast om
under räkenskapsåret i medeltal mindre än tio anställda sysselsatts i
rörelsen och uppställningsformen uppfyller de krav som anges i
första stycket.
Rörelsens intäkter
Försäljningssumman
Övriga rörelseintäkter
-- Rörelsens kostnader
Rörelseresultat före avskrivningar
-- Avskrivningar
Rörelseresultat efter avskrivningar
+ Finansiella intäkter
Utdelning på aktier och andelar
Ränteintäkter
-- Finansiella kostnader
Räntekostnader
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader.
+ Extraordinära intäkter
-- Extraordinära kostnader
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
k Bokslutsdispositioner
Förändringar i lagerreserv
Förändringar i investeringsfonder och liknande fonder, var för sig
Övriga bokslutsdispositioner, var för sig
Resultat före skatt
-- Skatt
Redovisat årsresultat
Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt
avskrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall
fördelas på samma sätt som motsvarande tillgångar i
balansräkningen. Extraordinära intäkter och kostnader skall
specificeras till sin art.
19 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa rörelsens
samtliga tillgångar och skulder samt eget kapital i rörelsen på
balansdagen. Ställda panter och ansvarförbindelser skall upptagas
inom linjen.
För balansräkningen användes med de avvikelser som betingas av
rörelsens art och omfattning nedan intagna schema eller annan
uppställningsform som ger en likvärdig överblick över rörelsens
ställning.
I schemat angivna poster skall upptagas var för sig.
Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som
ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen
skall i specificerad bilaga upptagas de belopp som ingår i posten,
om icke postens sammansättning klart framgår av bokföringen i
övrigt.
A Tillgångar
I Omsättningstillgångar
1. Kassa- och banktillgodohavanden
2. Aktier och andra andelar
3. Obligationer och andra värdepapper
4. Växelfordringar
5. Kundfordringar
6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
7. Övriga fordringar
8. Varulager
9. Förskott till leverantörer
II Spärrkonto hos Riksbanken för investeringsfond och liknande
fonder, var för sig
III Anläggningstillgångar
1. Aktier och andra andelar
2. Obligationer och andra värdepapper
3. Lån till delägare och denne närstående personer
4. Andra fordringar
5. Förskott till leverantörer
6. Patent och liknande rättigheter
7. Hyresrätt och liknande rättigheter
8. Goodwill, som avses i 17 § första stycket
9. Oavskriven utgift, som avses i 17 § andra stycket
10. Skepp
11. Maskiner, inventarier och dylikt
12. Byggnader
13. Fast egendom, som ej är maskin eller byggnad
B Skulder och eget kapital
I Kortfristiga skulder
1. Växelskulder
2. Leverantörskulder
3. Skatteskulder
4. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
5. Övriga kortfristiga skulder
6. Förskott från kunder
II Långfristiga skulder
1. Avsatt till pensioner
2. Andra långfristiga skulder
III Obeskattade reserver
1. Lagerreserv
2. Investeringsfonder och liknande fonder, var för sig
3. Övriga obeskattade reserver, var för sig
IV Eget kapital, med angivande av ingående belopp, insättningar
eller uttag under räkenskapsåret, redovisat årsresultat samt
utgående belopp
C Ställda panter m. m.
1. Inteckningar i fast egendom, företagsinteckningar och andra
inteckningar, varje slag för sig
2. Andra ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje
slag för sig, med angivande av de belastade tillgångarnas värde
enligt balansräkningen
D Ansvarsförbindelser
1. Diskonterade växlar
2. Borgensförbindelser och övriga ansvarförbindelser
3. Pensionsåtaganden som ej upptagits bland skulderna och ej har
täckning i pensionsstiftelses förmögenhet
20 § I resultaträkningen och balansräkningen skall ytterligare,
anpassat efter rörelsens förhållanden, lämnas uppgifter och
upplysningar om
1. grunderna för värdering av tillgångar och skulder med angivande
av sådana ändringar i värderingsgrunderna som avsevärt påverkat
årsresultatet,
2. grunderna för avskrivning av olika grupper av
anläggningstillgångar med angivande av betydelsefulla ändringar i
dessa grunder,
3. uppskrivning av anläggningstillgångar som verkställts för
räkenskapsåret med angivande av uppskrivningsbeloppet och dess
användning,
4. annat förhållande av väsentlig betydelse för att bedöma rörelsens
resultat och ställning.
De uppgifter och upplysningar som avses i första stycket får intagas
i noter, om tydliga hänvisningar göres vid de poster i
bokslutshandlingarna, till vilka de hänför sig.
21 § Enskild näringsidkare samt varje delägare som är obegränsat
ansvarig för rörelsens förbindelser skall till årsbokslutet foga
sammanställning över sina privata tillgångar och skulder.
Sammanställningen får utgöras av förmögenhetsbilaga till särskild
självdeklaration, i förekommande fall kompletterad med hänsyn
till förändringar i förmögenhetsläget som inträffat före
balansdagen.
Om enskild näringsidkare driver mer än en rörelse, skall uppgift om
balansomslutning, årsresultat och eget kapital i varje annan rörelse
tagas upp i bilaga till årsbokslutet. Samtliga rörelser får också var
för sig redovisas i samma årsbok. Lag (1994:492).
Arkivering
22 § Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på
betryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det
kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också
avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa
rörelsens ekonomiska förhållanden.
Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 10 §
första stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt
föres över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material
med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.
Om särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten för visst fall
tillåta, att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstöres före
utgången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall
därvid under betryggande former mikrofilmas eller kopieras på
likvärdigt sätt. Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt
kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som återstår av
den i första stycket angivna tiden.
Tillstånd som avses i tredje stycket medges dock av
Finansinspektionen när det gäller rörelse som står under
inspektionens tillsyn. Lag (1995:1556).
Besvär
23 § Skattemyndighetens beslut i ärenden enligt 12 § fjärde stycket
får överklagas hos Riksskatteverket genom besvär.
Riksskatteverkets beslut i sådana ärenden får inte överklagas.
Myndigheters beslut enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos
regeringen genom besvär. Lag (1990:1439).
Övergångsbestämmelser
1976:125
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Länsstyrelsen får dock
före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 12 § tredje stycket
eller 22 § tredje stycket, såvitt avser tid efter utgången av år 1976.
Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning på tillstånd enligt 12 §
första stycket.
2. Genom lagen upphävs bokföringslagen (1929:117). Förekommer i lag
eller annan författning hänvisning till föreskrift, som ersatts genom
bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Vissa frågor om rättsverkan av att någon är bokföringsskyldig skall dock
enligt särskilda bestämmelser därom avgöras med ledning av den äldre
lagen.
3. Den som är bokföringsskyldig enligt den äldre lagen får för
räkenskapsår som börjat löpa före den nya lagens ikraftträdande fullgöra
sin skyldighet i enlighet med den äldre lagen.
4. Den som ej är bokföringsskyldig enligt den äldre lagen behöver icke
vid ikraftträdandet av den nya lagen upprätta balansräkning enligt 11 §
tredje stycket.
5. Tillämpas räkenskapsår som avviker från 12 § första stycket, skall
det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter lagens ikraftträdande
avkortas eller förlängas så att därefter följande räkenskapsår kommer
att överensstämma med föreskrifterna i nämnda paragraf.
6. Har bolag, förening eller annan sammanslutning i sin bolagsordning
eller sina stadgar bestämmelse om räkenskapsåret, som strider mot nya
lagen, skall styrelsen utan dröjsmål vidtaga åtgärder för ändring av
bestämmelsen till överensstämmelse med nya lagen.
7. I fråga om renskötselrörelse tillämpas denna lag från och med den 1
januari 1978. Punkterna 4 och 5 äger motsvarande tillämpning räknat från
nämnda dag. Lag (1976:455).
1979:142
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
Bestämmelserna i 11 och 13--21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av
näringsidkare i vars verksamhet kalenderåret är räkenskapsår och
bruttoomsättningssumman för räkenskapsåret 1979 understiger ett
gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av
räkenskapsåret.
1979:1065
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
Bestämmelserna i 11 och 13--21 §§ behöver ej tillämpas år 1979 av
enskild näringsidkare i vars verksamhet kalenderåret är räkenskapsår och
bruttoomsättningssumman för räkenskapsåret 1979 understiger ett
gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av
räkenskapsåret.
1985:929
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. I fråga om överklagande av
beslut som länsstyrelser har meddelat före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
1990:368
Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den
1 januari 1991.
1990:665
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Skall kalenderåret
enligt de nya bestämmelserna utgöra räkenskapsår gäller
följande. Ett brutet räkenskapsår, som har börjat löpa före
ikraftträdandet och som omfattar del av år 1991, skall avkortas
så att det slutar den 31 december 1990. Ett brutet räkenskapsår
som börjar löpa under perioden den 1 juli -- den 31 december
1990 skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990 eller
förlängas så att det slutar den 31 december 1991.
1994:492
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
1995:1556
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och 1 kap. 1§ andra stycket lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag skall 11 a § tillämpas
första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1995.
I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554)
skall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.
Aktiebolag som vid utgången av år 1997 tillämpat äldre
bestämmelser får dock göra det även fortsättningsvis intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 april
1998. I aktiebolag som har avförts från aktiebolagsregistret
senast den 31 december 1997 och i aktiebolag som avförs från
aktiebolagsregistret enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
efter ansökan som har skett före utgången av oktober 1997 skall
11 a § över huvud taget inte tillämpas. Lag (1997:979).
3. Bestämmelserna i 11 b § skall tillämpas första gången i fråga om
det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.
1996:1141
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Bestämmelserna i 11 c - 11 f §§ tillämpas första gången i fråga
om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.
3. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11
c eller 11 e § och ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i
enlighet med 11 d eller 11 f § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje
stycket årsredovisningslagen (1995:1554) på nedskrivning som har
gjorts före lagens ikraftträdande.
4. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11
c eller 11 e § får använda belopp som har avsatts till
uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga
nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall
upplysning om detta lämnas i not.
1999:1078
Lagen skall dock fortfarande tillämpas för
räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. I fråga om
juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket, med
undantag av Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar,
skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före
utgången av år 2000. Lagen skall vidare tillämpas på
understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om
understödsföreningar.