Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1976:1011 ·
Visa register
Förordning (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1976-12-02
Ändring införd: t.o.m. SFS 1994:1211
Författningen har upphävts genom: SFS 1995:239
Upphävd: 1995-07-01
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning tillämpas i den mån ej särskilda bestämmelser gäller
vid höjd beredskap. Förordning (1993:256).
2 § Med civilförsvarspliktig avses i denna förordning
1. den som fullgör civilförsvarsplikt inom civilförsvarsorganisationen,
2. andra som har skrivits in i civilförsvarsorganisationen enligt 17 §
tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74),
3. den som har förklarat sig villig att inskrivas och efter kallelse
personligen inställer sig till inskrivning,
4. den som har tagits ut enligt förordningen (1989:457) om uttagning av
civilförsvarspliktiga till särskilda civila sjukvårdsenheter,
5. den som har tagits ut till beredskapspolisman med stöd av 1 § lagen
(1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför
civilförsvaret.
Förordningen tillämpas inte på sådan personal som avlönas enligt 60 § civil-
försvarslagen eller reservofficerare som är anställda i civilförsvars-
organisationen för tjänstgöring i befälsbefattning inom dess krigs-
organisation. Förordning (1991:25).
3 § Om civilförsvarspliktigs rätt till familjebidrag, ersättning för skada
eller sjukdom under tjänstgöring och grupplivförsäkring föreskrives
särskilt.
4 § Vid sådan civilförsvarstjänstgöring som enligt 20 § civilförsvarslagen
(1960:74) skall anses fullgjord i kommunal anställning är den civilförs-
pliktige ej berättigad till annan förmån enligt denna förordning än fria
resor, förplägnad och inkvartering.
5 § Förmåner enligt denna förordning utgår under tjänstgöring, inskrivning
och färd till och från tjänstgörings- eller inskrivningsplatsen, om ej
annat anges.
Dagpenning och befattningspenning m.m.
6 § Civilförsvarspliktiga får dagpenning med ett belopp per dag som från
och med första tjänstgöringsdagen motsvarar 90 procent av den civilförsvars-
pliktiges sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring, delad med 365. Om det för den civilförsvarspliktige inte
har fastställts någon sjukpenninggrundande inkomst, bestäms dagpenningen
till 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomst som skulle ha fastställts
för honom om föreskrifterna om fastställande av sådan inkomst hade varit
tillämpliga på honom, delad med 365. Dagpenningen skall alltid bestämmas till
lägst 55 kronor.
Arbetsgivare som enligt 47 § civilförsvarslagen (1960:74) är skyldiga att
betala ersättning för tjänstgöring i verkskyddet till anställda får i stället
för dagpenning betala särskild ersättning med högre belopp än dagpenningen.
Sådan ersättning är att likställa med annan lön eller ersättning som arbets-
givaren betalar.
En civilförsvarspliktig som är berättigad till dagpenning skall till den
allmänna försäkringskassan senast dagen före inryckningsdagen anmäla sådan
ändring i sina inkomstförhållanden som påverkar dagpenningens storlek. I
fråga om återbetalning av dagpenning gäller vad som föreskrivs i 20 kap.
4 § lagen om allmän försäkring. Förordning (1994:50).
7 § Civilförsvarspliktig får under övning som varar i mer än fem dagar
befattningspenning för varje tjänstgöringsdag som han uppehåller en
befattning som tillhör någon av utbildningskategorierna A, B eller C eller,
enligt Statens räddningsverks bestämmande, är likställd med en befattning
som tillhör utbildningskategori C. Under övning med verkskyddspersonal
betalas inte befattningspenning.
Befattningspenningen är för varje dags tjänstgöring i befattning inom
utbildningskategori A tolv kronor, inom utbildningskategori B åtta kronor
och inom utbildningskategori C fyra kronor. Förordning (1993:182).
8 § Dag under vilken mindre än sju timmar användes för verksamhet som anges
i 5 § berättigar ej till dagpenning eller befattningspenning. Dagpenning
utgår ej för dag för vilken civilförsvarspliktig uppbär sjukpenning eller
föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
9 § har upphävts genom förordning (1983:457).
Resor
10 § Bestämmelserna i värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008) om resor
för värnpliktiga skall tillämpas på civilförsvarspliktiga med följande
avvikelser och tillägg.
1. Vid tillämpningen av 19 § värnpliktsförmånsförordningen skall
civilförsvarstjänstgöring motsvara sådan värnpliktstjänstgöring som anges
i 19 § första stycket tredje meningen den förordningen.
2. Om rätten för civilförsvarspliktig att vid fri resa utnyttja flyg och
annat färdmedel än allmänt kommunikationsmedel föreskriver Statens
räddningsverk efter hörande av Värnpliktsverket.
3. Bestämmelserna i 26 a § värnpliktsförmånsförordningen skall inte
tillämpas på civilförsvarspliktiga. Förordning (1993:374).
Förplägnad, inkvartering och sjukvård
11 § Civilförsvarsplikt erhåller fri förplägnad och fri inkvartering för
dag under vilken minst sju timmar användes för verksamhet som anges i
5 §. I den mån fri förplägnad eller fri inkvartering ej kan tillhanda-
hållas den civilförsvarspliktige, utgår i stället ersättning enligt
bestämmelser som Statens räddningsverk meddelar efter samråd med
Värnpliktsverket. Förordning (1993:374).
12 § Civilförsvarspliktig erhåller fri sjukvård.
Civilförsvarspliktig, som vid tiden för utryckning från tjänstgöring är
intagen på en sjukvårdsinrättning, har rätt till fri sjukvård under högst
90 dagar från tiden för utryckning. Förordning (1982:474).
13 § Till fri sjukvård enligt denna förordning hänförs förmåner som enligt
värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008) räknas till fri sjukvård, i den
mån dessa överstiger vad den civilförsvarspliktige har rätt till som
sjukvårdsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Förordning (1982:474).
14 § Civilförsvarspliktig som med anledning av inryckning till tjänstgöring
har anskaffat läkarintyg för att styrka sjukdom får ersättning för kostnaden
för läkarintyget eller för den del av kostnaden som ej har ersatts enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring, om laga förfall anses föreligga på
grund av sjukdomen.
Begravningshjälp m.m.
15 § Bestämmelserna i värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008) om
begravningshjälp och ersättning för transportkostnad för avliden
värnpliktig skall äga motsvarande tillämpning i fall då civilförsvars-
pliktig har avlidit.
Utbetalning m.m.
16 § Enligt lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till
den som tjänstgör inom totalförsvaret har Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna hand om frågor om dagpenning. Dagpenning och
familjebidrag i form av näringsbidrag betalas ut genom Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna. Dagpenning till civilförsvarspliktiga
för tjänstgöring inom verkskyddet betalas dock ut av den arbetsgivare som
enligt 47 § tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74) skall lämna
ersättning för tjänstgöringen. Andra förmåner betalas ut av Statens
räddningsverk. Räddningsverket får bestämma att sådana förmåner i
stället skall betalas ut av någon annan statlig myndighet.
Förordning (1993:182).
Överklaganden m.m.
17 § Enligt 4 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar
till den som tjänstgör inom totalförsvaret tillämpas i fråga
om dagpenning bestämmelserna i 20 kap. 10--13 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring om omprövning och ändring av beslut samt om
överklagande.
Beslut i särskilt fall av Statens räddningsverk eller av länsstyrelsen
får överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
Förordning (1994:1211).
Övriga bestämmelser
18 § har upphävts genom förordning (1991:1494).
19 § Regeringen överlåter åt
1. Riksförsäkringsverket att efter samråd med Värnpliktsverket. Statens
räddningsverk och Rikspolisstyrelsen meddela ytterligare föreskrifter om
bestämmande och utbetalning av dagpenning,
2. Statens räddningsverk att efter samråd med Försvarets civilförvaltning
och Rikspolisstyrelsen meddela ytterligare föreskrifter i de ämnen som
behandlas i denna förordning i den mån annat ej har föreskrivits ovan.
Förordning (1993:374).
Övergångsbestämmelser
1987:1301
Denna förordning träder i kraft den 15 januari 1988. De nya bestämmelserna
skall dock tillämpas för tid från och med den 1 december 1987.