Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1974:555 · Visa register
Förordning (1974:555) med instruktion för kriminalvårdsverket
Departement: Justitiedepartementet F1
Utfärdad: 1974-06-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 1988:92
Författningen har upphävts genom: SFS1988:931
Upphävd: 1988-10-01
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på kriminalvårdsstyrelsen och, med undantag av 2, 3 och 16 och 18 §§ samt i övrigt på det sätt som följer av denna instruktion, på kriminalvårdsregionernas kanslier, kriminalvårdsanstalterna och skyddskonsulentorganisationen. Chefskapet enligt verksstadgan utövas vid regionkansli av kriminalvårdsdirektören, vid anstalt av styresmannen och i skyddskonsulentdistrikt av skyddskonsulenten. Myndighets befogenhet enligt 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning utövas av styrelsen. Befogenhet som enligt verksstadgan tillkommer myndighet utövas av styrelsen. Sådan befogenhet får styrelsen överlämna till kriminalvårdsdirektör, styresman eller skyddskonsulent, om annat ej följer av vad som sägs i denna instruktion. Förordning (1977:1028). 2 § Bestämmelserna i denna instruktion om kriminalvårdsanstalterna gäller i tillämpliga delar även de allmänna häktena och de arrestlokaler som är anordnade i anslutning till dem. Kriminalvårdsstyrelsen Uppgifter 3 § Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regionkanslierna, kriminalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. I administrativt hänseende är styrelsen chefsmyndighet även för kriminalvårdsnämnden och övervakningsnämnderna. För dessa nämnder gäller i övrigt särskilda bestämmelser. Förordning (1983:254). 3 a § Kriminalvårdsstyrelsen får, när enhetlighet behövs, meddela föreskrifter om 1. de ekonimiadministrativa och personaladministrativa rutinerna inom kriminalvården, 2. den produktionsinriktade verksamheten vid kriminalvårdsantalterna och de allmänna häktena, 3. bevakning och säkerhet vid kriminalvårdsanstalterna och de allmänna häktena samt 4. säkerheten i samband med automatisk databehandling inom kriminalvårdsverket. Förordning (1985:772). 4 § Inom sitt verksamhetsområde företräder styrelsen staten såväl vid som utom domstol. 5 § Styrelsen skall varje år före den 1 december avge berättelse till regeringen om sin verksamhet under det senaste budgetåret. Förordning (1982:995). Organisation 6 § Ledamöter av styrelsen är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra ledamöter som regeringen utser särskilt. Förordning (1987:1348). För var och en av de särskilt utsedda ledamöterna finns en personlig suppleant, som utses av regeringen. Förordning (1975:1283). 7 § Generaldirektören är chef för styrelsen. Inom styrelsen finns en tillsynsbyrå, en rättsvårds- och registerbyrå, en produktionsbyrå, en ekonomibyrå, en personalbyrå, en fastighets- och inköpsbyrå, en administrativ utvecklingsbyrå, en utbildnings- och informationsbyrå, en planerings- och samordningsenhet samt en juridisk sektion. Varje byrå förestås av en byråchef. Planerings- och samordningsenheten förestås av en planeringschef. Förordning (1988:92). 8 § Hos styrelsen är i övrigt anställda tjänstemän enligt personalförteckning samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får styrelsen anlita experter och sakkunniga. Ärendenas handläggning 9 § I plenum, som består av styrelsens samtliga ledamöter, avgöres 1. viktigare författningsfrågor, 2. viktigare frågor om kriminalvårdens inriktning, planläggning och allmänna uppbyggnad, 3. frågor av särskild vikt om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, 4. frågor om förslag till anslagsframställning hos riksdagen och andra frågor av större ekonomisk betydelse, 5. frågor om tillsättning av tjänst i lägst lönegrad F 20, 6. frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning, 7. frågor om annat skiljande från tjänst eller uppdrag än avskedande, 8. andra frågor som generaldirektören hänskjuter till plenum. Beslut i frågor som avses i 20 § andra stycket eller 20 a § första eller andra stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och som inte har fattats i plenum skall anmälan där så snart det lämpligen kan ske. Förordning (1980:934). 10 § I pleniärenden är styrelsen beslutför när ordföranden och minst halva antalet övriga ledamöter är närvarande. När ärende av större vikt handlägges, bör om möjligt samtliga ledamöter närvara. Är pleniärende så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelanden mellan ordföranden och minst halva antalet övriga ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får ordföranden besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa plenum. Förordning (1986:872). 11 § Ärende, som icke skall avgöras i plenum, avgöres av generaldirektören ensam. 12 § I arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas åt annan tjänsteman än generaldirektören att avgöra ärende eller grupp av ärenden som icke är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på generaldirektören. 13 § När generaldirektören är hindrad att utöva sin tjänst, utövas den av hans ställföreträdare. Denne inträder efter beslut av generaldirektören även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av visst ärende eller viss grupp av ärenden. 14 § Uppkommer hinder för såväl generaldirektören som dennes ställföreträdare, fullgöres generaldirektörens åligganden av den tjänsteman hos styrelsen som generaldirektören bestämmer. 15 § I generaldirektörens frånvaro får ej fattas beslut av större vikt, som kan anstå utan olägenhet, eller utan hans medgivande vidtagas åtgärd, som rubbar eller ändrar av styrelsen meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder. Bestämmelserna i första stycket gäller även vid ledighet på generaldirektörstjänsten, till dess regeringen bestämmer annat. Förordning (1975:1283). 16 § Ärende avgörs efter föredragning som ankommer på chefen för den byrå eller enhet dit ärendet hör eller på särskild förordnad föredragande. I arbetsordning eller genom särskilt beslut får medges att ärende som handläggs enligt 12 § avgöres utan föredragning. Generaldirektören får själv övertaga beredning och föredragning av ärende. Chef för byrå eller enhet får närvara, när ärende som hör till byrån eller enheten föredrages av annan. Förordning (1988:92). 17 § har upphävts genom förordning (1986:872). 18 § Under tjänsteresa eller vid annat tillfälle, när ärende är så brådskande att föredragande ej kan tillkallas, får generaldirektören utan föredragning meddela beslut som icke kan uppskjutas utan olägenhet. 19 § Generaldirektören, chef för byrå eller enhet eller, efter beslut av generaldirektören, annan tjänsteman får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärende hos styrelsen. Förordning (1988:92). Kriminalvårdsregionerna 20 § Om fördelning av lokalanstalter, allmänna häkten och skyddskonsulentdistrikt på kriminalvårdsregioner gäller särskilda bestämmelser. 21 § I kriminalvårdsregion finns en kriminalvårdsdirektör. Ställföreträdare för kriminalvårdsdirektören utses av kriminalvårdsstyrelsen. Vid regionkansli är anställda tjänstemän enligt personalförteckning samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. 22 § Kriminalvårdsdirektör skall under kriminalvårdsstyrelsen leda och ansvara för verksamheten vid de lokalanstalter och allmänna häkten samt i de skyddskonsulentdistrikt som hör till kriminalvårdsregionen. Kriminalvårdsanstalterna 23 § Vid kriminalvårdsanstalt är anställda tjänstemän enligt personalförteckning samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. 24 § Styresman vid riksanstalt skall under kriminalvårdsstyrelsen leda och ansvara för verksamheten vid anstalten. För verksamheten vid lokalanstalt ansvarar styresmannen under kriminalvårdsdirektören. 25 § Tjänsteman är skyldig att på kallelse infinna sig till överläggning hos kriminalvårdsstyrelsen och att tjänstgöra hos denna. Tjänsteman är även skyldig att tjänstgöra som föredragande hos den övervakningsnämnd, till vars verksamhetsområde anstalten hör, samt att på kallelse infinna sig hos denna och hos kriminalvårdsnämnden för att lämna upplysningar. Förordning (1981:238). 26 § Tjänsteman är skyldig att under tjänsteutövning vara iförd tjänstedräkt i den utsträckning kriminalvårdsstyrelsen föreskriver. Skyddskonsulentorganisationen 30 § Bestämmelserna i 25 § äger motsvarande tillämpning i fråga om tjänsteman i skyddskonsulentdistrikt. Arbetstidens förläggning 31 § Förläggningen av arbetstiden för annan personal vid kriminalvårdsanstalter än kontorspersonal bestämmes av kriminalvårdsstyrelsen, om regeringen ej meddelat särskilda föreskrifter därom. Förordning (1975:1283). Tjänstetillsättning 32 § Generaldirektören förordnas av regeringen för sex år. Styrelsens övriga ledamöter förordnas för högst tre år. Tjänster som planeringschef, byråchef och kriminalvårdsdirektör samt tjänsten som anstaltsdirektör vid kriminalvårdsanstalten Kumla tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Tjänster som överläkare tillsätts av regeringen efter förslag av kriminalvårdsstyrelsen. Förslaget avges efter socialstyrelsens hörande. Andra tjänster tillsätts av kriminalvårdsstyrelsen. Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelar regeringen för högst tre år efter anmälan av generaldirektören. Förordning (1988:92). 33 § Bestämmelsen i 4 kap. 4 § första stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning att en tjänst som en myndighet tillsätter skall ledigförklaras behöver inte tillämpas i fråga om tjänster som assistent inom kriminalvården som genom kollektivavtal har ändrats från att ingå i befordringsgång 16 D till tjänst i variabel lönegrad. Förordning (1985:772). Besvär 34 § Talan mot beslut av kriminalvårdsdirektör, styresman eller skyddskonsulent föres hos styrelsen genom besvär, om annat ej är föreskrivet. I fråga om sådant beslut om eller förslag till tjänstetillsättning eller sådant beslut att icke tillsätta tjänst som tillkännages genom anslag räknas besvärstid från den dag då anslaget skedde hos den myndighet som meddelat beslutet eller avgivit förslaget. Detsamma gäller beslut om långtidsvikariat som tillsättes i samma ordning som tjänsten. Övriga bestämmelser 35 § har upphävts genom förordning (1980:934). 36 § Tjänsteman får icke utan kriminalvårdsstyrelsens tillstånd vara leverantör till kriminalvårdsanstalt, allmänt häkte, frivårdshotell eller inackorderingshem eller inlåta sig i handel eller byte med intagen eller någon som står under övervakning. Tjänsteman får ej av intagen eller någon som står under övervakning mottaga annan gåva än sådan som saknar egentligt ekonomiskt värde eller betinga sig eller mottaga vederlag i någon form. Intagen eller någon som står under övervakning får icke användas för arbete åt tjänsteman. 37 § Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning gäller även tjänst som kriminalvårdsdirektör. Förordning (1977:1028). 38 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av kriminalvårdsstyrelsen utom vad gäller generaldirektören och dennes ställföreträdare. Förordning (1977:1028). Övergångsbestämmelser 1979:705 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser om ungdomsfängelsenämnden gäller fortfarande intill dess nämndens uppgifter från och med den dag regeringen bestämmer i stället skall handläggas av kriminalvårdsnämnden.