Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1973:1173 ·
Visa register
Kreditupplysningslag (1973:1173)
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1973-12-14
Omtryck: SFS 1981:737
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:800
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär
att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot
ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller
också annan kreditupplysningsverksamhet, om den är av större
omfattning.
Lagen gäller inte när en myndighet lämnar ut uppgifter med
stöd av lag, förordning eller ett särskilt beslut av
regeringen eller en myndighet som regeringen har bestämt.
Lagen gäller inte heller för förmedling av kreditupplysningar
mellan företag inom samma koncern, utom när upplysningen
lämnas av ett företag som har tillstånd av
Integritetsskyddsmyndigheten enligt 3 § första stycket.
Lag (2020:1109).
1 a § Denna lag innehåller, i den del den avser behandling
av personuppgifter, bestämmelser som kompletterar
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den
27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG
(allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s
dataskyddsförordning.
Vid sådan behandling av personuppgifter som omfattas av EU:s
dataskyddsförordning gäller även lagen (2018:218) med
kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den
lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter
som regeringen har meddelat i anslutning till lagen.
Lag (2018:405).
2 § Med kreditupplysning avses i denna lag uppgifter, omdömen
eller råd som lämnas till ledning för bedömning av någon annans
kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt
hänseende. Uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till någon
för att användas i dennes kreditupplysningsverksamhet anses
dock inte som kreditupplysning.
Med näringsidkare avses i denna lag även den som, utan att
driva näringsverksamhet, har ett så väsentligt inflytande i en
viss verksamhet att uppgifter om hans egna förhållanden behövs
för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning. Lag (1997:556).
Tillstånd m.m.
3 § Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter
tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten.
Integritetsskyddsmyndighetens tillstånd behövs dock inte för
följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar
kreditupplysningsverksamhet:
1. ett svenskt kreditinstitut,
2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i
Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsrörelse, eller
3. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva
verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om bank- och
finansieringsrörelse.
Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja
bedriva kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att
Integritetsskyddsmyndigheten har tagit emot en anmälan från
företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet.
Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den
mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på
ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2020:1109).
4 § Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får
meddelas endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett
sakkunnigt och omdömesgillt sätt.
Integritetsskyddsmyndigheten får besluta om villkor för hur
ett företags kreditupplysningsverksamhet ska bedrivas och om
skyldighet för ett företag att anmäla ändring av förhållanden
som har betydelse för rätten att bedriva verksamheten.
Lag (2020:1109).
Verksamhetens bedrivande m.m.
5 § Kreditupplysningsverksamhet ska bedrivas så att den
inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet
genom innehållet i de upplysningar som förmedlas eller på
annat sätt eller till att oriktiga eller missvisande
uppgifter lagras eller lämnas ut. För sådan behandling av
personuppgifter som omfattas av EU:s dataskyddsförordning
gäller i stället artikel 5 i den förordningen.
Uppgifter om fysiska personer får samlas in endast för
kreditupplysningsändamål.
Vid helt eller delvis automatiserad behandling av uppgifter
om juridiska personer ska den som bedriver
kreditupplysningsverksamhet vidta lämpliga tekniska och
organisatoriska säkerhetsåtgärder för att hindra att
behandlingen sker på ett otillåtet sätt och att uppgifterna
utsätts för otillåten insyn. Bestämmelser om säkerheten vid
behandling av personuppgifter finns i EU:s
dataskyddsförordning.
I kreditupplysningsverksamhet får personuppgifter behandlas
utan samtycke. Den registrerade har inte rätt att göra
invändningar enligt artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning
mot behandlingen.
Andra stycket tillämpas inte i den utsträckning det skulle
strida mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2018:405).
Informationsutbyte
5 a § Vad som gäller om tystnadsplikt i verksamheten hos
svenska kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för
elektroniska pengar, värdepappersbolag och företag som med
tillstånd driver verksamhet enligt lagen (2014:275) om viss
verksamhet med konsumentkrediter eller lagen (2016:1024) om
verksamhet med bostadskrediter, hindrar inte att uppgifter om
lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk
utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs
av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av
Integritetsskyddsmyndigheten enligt 3 § första stycket.
I den krets som anges i första stycket ingår även utländska
kreditinstitut som avses i 4 kap. 1, 2, 4 och 6 §§ lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländska
företag som avses i 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om
betaltjänster, utländska företag som avses i 3 kap. 26-28 §§
lagen (2011:755) om elektroniska pengar, utländska företag som
avses i 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden, utländska företag som avses i 2 § lagen
(2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter och
utländska företag som avses i 1 kap. 3 § lagen (2016:1024) om
verksamhet med bostadskrediter.
Bestämmelser om användningen av uppgifter om
betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §.
Lag (2020:1109).
Känsliga uppgifter m.m.
6 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s
dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får inte
behandlas i kreditupplysningsverk-samhet. Det hindrar inte att
uppgifter om förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
behandlas.
Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i
brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa
frihetsberövanden får inte utan medgivande av
Integritetsskyddsmyndigheten behandlas i
kreditupplysningsverksamhet. Ett medgivande får lämnas endast
om det finns synnerliga skäl för det.
Andra stycket hindrar inte att uppgifter om
betalningsförsummelser, kreditmissbruk eller näringsförbud
behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Lag (2023:715).
7 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är
näringsidkare får inte innehålla uppgifter om andra
betalningsförsummelser än sådana som
1. har slagits fast genom en domstols eller en annan
myndighets avgörande eller åtgärd, eller
2. har lett till ett inledandebeslut om skuldsanering eller F-
skuldsanering eller till betalningsinställelse, konkursansökan
eller ackord.
Kreditupplysningar som avses i första stycket får inte heller
innehålla uppgifter om kreditmissbruk, utom när krediten har
lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens
tillsyn och kredittagaren i avsevärd utsträckning överskridit
gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt
missbrukat krediten.
Om det finns särskilda skäl får Integritetsskyddsmyndigheten
besluta att ett företag ska undantas helt eller delvis från
första och andra styckena.
Uppgifter som enligt första och andra styckena inte får lämnas
ut får inte heller lagras i register som används i
kreditupplysningsverksamhet.
Denna paragraf gäller inte uppgifter om betalningsförsummelser
i allmänna mål om verkställighet. Bestämmelser om sådana
uppgifter finns i 7 a §. Lag (2020:1109).
7 a § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är
näringsidkare får innehålla en uppgift om en
betalningsförsummelse i ett allmänt mål om verkställighet
endast om
1. målet har pågått efter det att en underrättelse enligt 4
kap. 12 § första stycket utsökningsbalken har lämnats och
gäldenären har haft tillräcklig tid att bevaka sin rätt,
eller
2. Kronofogdemyndigheten har bedömt att någon sådan
underrättelse inte behövs enligt andra stycket i den
paragrafen.
En uppgift som enligt första stycket inte får lämnas ut får
inte heller lagras i register som används i
kreditupplysningsverksamhet. Lag (2017:599).
Gallring
8 § En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte
längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till
ändamålet med behandlingen.
En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska,
om uppgiften inte gäller skuldsanering eller F-skuldsanering,
gallras senast tre år efter den dag då den omständighet
inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften
avser. Om uppgiften rör en begäran om eller ett utlämnande av
en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter
den dag då begäran framställdes.
En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter
den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften
gäller F-skuldsanering, senast tre år efter den dagen. Om en
betalningsplan löper ut senare, ska dock uppgiften gallras
senast den dag då planen löper ut.
En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i
dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när
den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 §
andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska
också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten
med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av
uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Lag (2016:679).
Utlämnande av upplysningar
9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är
näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att
anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än
den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal
eller av någon liknande anledning har behov av
upplysningen.
Första stycket gäller inte offentliggörande av
en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i
tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen,
utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1
kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den
paragrafens första stycke 2 a–c. Lag (2018:1910).
Registerbesked
10 § En juridisk person har rätt att mot skälig avgift
hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få
skriftligt besked om huruvida det i verksamheten behandlas
uppgifter om den juridiska personen. Behandlas sådana
uppgifter ska besked lämnas om
a) vilka uppgifter som behandlas,
b) ändamålen med behandlingen, och
c) till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som
uppgifterna lämnas ut.
Första stycket tillämpas inte i den utsträckning det skulle
strida mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen.
Bestämmelser om en fysisk persons rätt till tillgång till
personuppgifter och annan information finns i artiklarna 12
och 15 i EU:s dataskyddsförordning. Lag (2018:405).
Kreditupplysningskopia
11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut,
ska till den som avses med upplysningen samtidigt och
kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om
1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten och
kontaktuppgifter till dataskyddsombudet, om ett sådant ombud
krävs enligt artikel 37 i EU:s dataskyddsförordning,
2. ändamålen med och den rättsliga grunden för behandlingen,
3. vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, varifrån
uppgifterna hämtats och hur länge uppgifterna kommer att
lagras,
4. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller
om honom eller henne,
5. möjligheten att få tillgång till och rättelse av de
uppgifter som rör honom eller henne,
6. vilka kategorier av mottagare som kan ta del av
personuppgifterna och vem som har begärt upplysningen, och
7. möjligheten att framställa klagomål till
Integritetsskyddsmyndigheten.
Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt
kreditinstitut eller ett bolag som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 7 c-g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag, eller till ett
motsvarande utländskt företag, för att användas endast som
underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med
en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om
tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning
(EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan
onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första
stycket 1, 2 och 6. Om den som avses med upplysningen begär
det, ska även information enligt 3, 4, 5 och 7 sändas till
honom eller henne.
Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning
lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag.
Första-tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som
lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i
tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom
när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap.
4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den
paragrafens första stycke 2 a-c. Lag (2022:191).
Rättelse, komplettering och radering
12 § Om det finns anledning att misstänka att en uppgift
som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har
lämnats i en kreditupplysning under den senaste
tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att
den annars har behandlats i strid med denna lag eller EU:s
dataskyddsförordning, ska den som bedriver verksamheten utan
dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.
Om det visar sig att uppgiften är oriktig eller missvisande,
eller att den annars har behandlats i strid med lagen eller
EU:s dataskyddsförordning, ska den, om den förekommer i
register, rättas, kompletteras eller raderas.
Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en
kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller
komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som
under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften.
Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på
ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen
tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 4 §
yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens
första stycke 2 a–c.
Om uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden har
lämnats i en periodisk skrift eller i en
kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande
offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska
rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i
ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av
offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen
saknar betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet
i ekonomiskt hänseende.
Om en fråga om rättelse eller liknande åtgärd har tagits upp
efter framställning från den som uppgiften avser, ska han
eller hon kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan
åtgärd har vidtagits. En fysisk person ska på begäran även få
information om vem som har tillställts en rättelse eller
komplettering enligt tredje stycket. Lag (2018:1910).
Begränsning av behandling av personuppgifter
12 a § I artikel 18 i EU:s dataskyddsförordning finns
bestämmelser om fysiska personers rätt att begära att
behandlingen av personuppgifter begränsas. Lag (2018:405).
Överlåtelse och upplåtelse av register
13 § Register som används i kreditupplysningsverksamhet får
överlåtas eller upplåtas till någon annan endast efter
medgivande av Integritetsskyddsmyndigheten.
Den som upphör att bedriva kreditupplysningsverksamhet eller
som avser att flytta sådan verksamhet till ett annat land
eller att kassera ett register som används i sådan verksamhet
ska anmäla detta till Integritetsskyddsmyndigheten.
Myndigheten beslutar i sådana fall hur register som berörs av
åtgärden ska hanteras. Lag (2020:1109).
Tystnadsplikt
14 § Den som är eller har varit verksam i kreditupplysningsverksamhet
får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav fått
veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller
affärshemligheter. Lag (1981:737).
Tillsyn m.m.
15 § Integritetsskyddsmyndigheten utövar tillsyn över
efterlevnaden av denna lag.
Tillsynen ska utövas så att den inte vållar större kostnad
eller olägenhet än som är nödvändig.
Vid tillsyn över sådan behandling av personuppgifter som
omfattas av EU:s dataskyddsförordning gäller
Integritetsskyddsmyndighetens befogenheter enligt denna lag
utöver de befogenheter som tillsynsmyndigheten har enligt
artikel 58.1-58.3 i den förordningen. Lag (2020:1109).
16 § Integritetsskyddsmyndigheten har rätt att göra inspektion
hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet och att ta
del av samtliga handlingar som rör verksamheten.
Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska lämna de
upplysningar om verksamheten som Integritetsskyddsmyndigheten
begär för sin tillsyn.
Om kreditupplysningsverksamhet bedrivs genom offentliggörande
av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, ska
den som bedriver verksamheten inom en vecka efter
offentliggörandet se till att Integritetsskyddsmyndigheten
kostnadsfritt får del av det som har offentliggjorts.
Lag (2020:1109).
17 § Om den som har rätt att bedriva
kreditupplysningsverksamhet åsidosätter en bestämmelse i denna
lag eller ett villkor som har meddelats med stöd av 4 § andra
stycket, får Integritetsskyddsmyndigheten förelägga honom
eller henne att vidta rättelse, besluta om att ändra ett
villkor som tidigare har meddelats eller meddela ett nytt
villkor.
Om rättelse inte kan åstadkommas på något annat sätt, när det
gäller någon som har tillstånd enligt 3 § första stycket, får
Integritetsskyddsmyndigheten återkalla tillståndet. Detsamma
gäller om förutsättningarna för tillståndet i övrigt inte
längre är uppfyllda.
Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 1 eller 3 inte
vidtar rättelse, ska Integritetsskyddsmyndigheten underrätta
Finansinspektionen.
Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 2 inte vidtar
rättelse, ska Integritetsskyddsmyndigheten underrätta den
behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse ändå
inte sker, får Integritetsskyddsmyndigheten förbjuda företaget
att göra nya åtaganden här i landet. Innan förbud meddelas ska
Integritetsskyddsmyndigheten underrätta den behöriga myn-
digheten i företagets hemland. I brådskande fall får
Integritetsskyddsmyndigheten meddela förbud utan föregående
underrättelse till hemlandsmyndigheten. Denna ska då
underrättas så snart det kan ske. Lag (2020:1109).
17 a § Har upphävts genom lag (1997:556).
18 § Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för den
som bedriver kreditupplysningsverksamhet att betala avgift för
Integritetsskyddsmyndighetens tillsynsverksamhet enligt denna
lag.
En sådan avgift tas ut av Integritetsskyddsmyndigheten.
Lag (2020:1109).
Straff och skadestånd m.m.
19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till
det enligt 3 §,
2. bryter mot 6–9 §§, 13 § första stycket eller andra stycket
första meningen eller 16 § tredje stycket,
3. bryter mot ett villkor som har meddelats enligt 4 § andra
stycket, 13 § andra stycket andra meningen eller 17 § första
stycket, eller
4. lämnar en osann uppgift i sådana fall som avses i 10 §
eller 16 § andra stycket eller i ett meddelande enligt 11 §.
Till böter döms den som genom oriktiga uppgifter uppsåtligen
föranleder att någon som bedriver
kreditupplysningsverksamhet, i annat fall än de som undantas
i 9 § andra stycket, lämnar ut en kreditupplysning utan att
ha grund till detta enligt 9 § första stycket. Till samma
straff döms den som genom att utnyttja uppgifter hos någon
som bedriver kreditupplysningsverksamhet uppsåtligen bereder
sig tillgång till en kreditupplysning utan att ha grund till
detta enligt 9 § första stycket. I ringa fall döms dock inte
till ansvar. Lag (2010:1073).
20 § Om kreditupplysningsverksamhet har bedrivits av någon som
inte haft rätt till det enligt 3 §, ska ett register som
använts i verksamheten förverkas om det inte är uppenbart
oskäligt. Detsamma gäller, om ett register har överlåtits
eller upplåtits i strid med 13 § första stycket eller om vad
som bestämts enligt 13 § andra stycket andra meningen inte har
följts. Lag (2024:800).
21 § Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska
ersätta skada som till följd av verksamheten tillfogas någon
genom otillbörligt intrång i hans eller hennes personliga
integritet eller genom att en oriktig uppgift lämnas om honom
eller henne, om inte den som bedriver verksamheten kan visa
att tillbörlig omsorg och varsamhet har iakttagits. Vid
bedömningen av i vilken utsträckning skada har uppstått ska
hänsyn tas även till lidande och andra omständigheter av
annan än rent ekonomisk betydelse.
För sådan behandling av personuppgifter som omfattas av EU:s
dataskyddsförordning gäller artikel 82 i den förordningen i
stället för första stycket. Lag (2018:405).
22 § Om den som bedriver kreditupplysningsverksamhet inte
fullgör sina skyldigheter enligt 10, 11 eller 12 §, får
Integritetsskyddsmyndigheten förelägga vite. Detsamma gäller
om den som bedriver sådan verksamhet underlåter att ge
tillgång till en handling eller att lämna en upplysning i fall
som avses i 16 § första eller andra stycket. Lag (2020:1109).
Överklagande
23 § Integritetsskyddsmyndighetens beslut enligt denna lag får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Justitiekanslern
får föra talan för att ta till vara allmänna intressen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av
beslut om föreläggande av vite. Lag (2020:1109).
Övergångsbestämmelser
1984:394
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Bestämmelsen i 6
§ andra stycket första meningen gäller även i fråga om uppgift om att
någon har varit föremål för åtgärd enligt lagen (1973:558) om
tillfälligt omhändertagande.
1988:1478
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd
enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall.
1990:58
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd
enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
1991:1959
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd
enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa
fall.
1992:1616
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
(I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
2. Ett kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande har rätt att
driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag skall
fortfarande ingå i den krets av företag som avses i 1 § andra stycket.
1994:1397
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1997:556
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2. Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd
av äldre bestämmelser gäller även efter ikraftträdandet, om
inte annat beslutas av inspektionen.
3. Företag som avses i 3 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 och
som vid lagens ikraftträdande bedriver kreditupplysnings-
verksamhet får fortsätta med verksamheten, om företaget inom
två månader från lagens ikraftträdande anmäler till
Datainspektionen att det avser att fortsätta att bedriva
verksamheten.
4. Bestämmelsen i 6 § andra stycket andra meningen gäller även
i fråga om uppgifter om att någon har varit föremål för
åtgärder enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda eller lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
5. Bestämmelsen i 11 § andra stycket skall tillämpas från och
med den 1 oktober 1997.
1998:380
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om
överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet
gäller äldre bestämmelser.
2001:164
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.
2. I stället för 5 § första stycket tillämpas 5 § i dess äldre
lydelse i fråga om sådan behandling av personuppgifter för
vilken 9 § personuppgiftslagen (1998:204) enligt
övergångsbestämmelserna till den lagen inte är tillämplig.
2006:747
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. För uppgifter om skuldsanering som avser beslut meddelade
enligt skuldsaneringslagen (1994:334), gäller äldre
bestämmelser.
2010:1073
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. I fråga om rättelse eller komplettering av en uppgift i en
kreditupplysning som lämnats före ikraftträdandet gäller 12 §
i dess äldre lydelse.
2016:679
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2016.
2. För uppgifter om skuldsanering som avser beslut meddelade
enligt skuldsaneringslagen (2006:548) gäller äldre
bestämmelser.
2017:599
1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen
bestämmer.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för uppgifter om
betalningsförsummelser i mål som har inletts hos
Kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet.